- ge) bå Alnarp. Fr. v.hrr John B.: Bengtsson, : fönsson, Villa Sofielund och Gotthard | Påhlsson, Ränneslöv. oe > Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm . s KA Sydhallänningen väljer Laholms Tidning "LÖRDAGEN DEN 1 AUGUSTI 1959 Ansvarig utgivare J. B, Bengtsson - lokaltidningen ” & "TRE, NÄMNDEMAN framför ett välvuxet äppleträa (Cox Öran- KULTUREN i Lund gjorde! man" "ett ätt. satt komma varken in eller ut j den här lila meget besök. Det var; inte: Så Laholm; Johan ” j 4 s jande : jakttider beslutades: : enligt” jaktstadgan, med: förbud " cember, för. övrigt: vil jaktstadgan. Rapphöns. är frid- SR av. mn " jaktvårdsområde "sammanträdde! -.1 torsdags under ordförandeskap av hr. Hjalmar Svensson. Föl-j älg” ' att > fälla. kalvförande ; ko; men ,' Skulle "sådant djur. av misstag fällas, tillfaller det området, för rådjur under 'tiden' 19 : oktober SM november, för 'håre under tiden 19: oktober-—15 januari, » för fasan under tiden 19 okto- ; ber—31 oktober, för, orre och "tjädertupp under. tiden 1—5 de- | enligt lyst. Följande" jaktvårdsavgifter - bestämdes: för. medlemmar kr —, 'säsongkort för jaktgäster' | > kr. 10:—, dagkort för jaktgäster " kr. 2:—, dagkort under älgjak- > ten. kr. 5 — samt sockenkort kr. " spektören « (Forts. & sid. 2: EE premium = tidkems "Folkhögskola i Sva- löv "har "haft kursavslutning, Från .sommarkursens andra .Års- kurs har utexaminerats fröken Anna-Brita Nilsson från "Mellby i Laholm och från 'sommarkur- sens ”,' fristående -> ämneskurser fröken .Gunbritt Sörensson, Ör- kelljunga. Anna-Brita. Nilsson fick wid, avslutningen mottaga Elevförbundets premiurå, på 50 kronor. st i, as fel Sommarkursen ' som . började den 1 april hade 73 elever .var- av: 19 i första årskursen och 52 — enbart kvinnliga — i den andra. ”Awv dessa |senhäre : torde väl cirka: hälften -fortsätta "på sjuksköterskebanan, enligt . vad det" sades vid avslutningen. Fri- stående ämneskursen som bör- jade den 4 'juni och behandlade ”Våra "dagars. samhälle” hade" 21 :eleveri. ".' PA Fräktodlare från södra Halland > besökte" Alnarp och Kulturen” Å . Vart har frukten i södra Halland tagit vägen i i år? vi har ju ingen, Den frågan - .. och det påståendet kom från en av deltagarha i den studieresa, som Södra Hallands ' :' , Fruktodlareförening anordnade” oc "ståelig när man såg och - av ganska” goft väder. ”FPården företogs i tre av SJ: si bussar” och gick: raka vägen till "Alnarp. där kaffet smakade yp- N perligt i den' vackra slottspar- ken. Då sken solen så vackert och man hoppades på en fin dag, "men en kraftig åskbby störde en H .del av besöket på Alnarp. : Statens trädgårdsförsök - är -" endast-en del av den omfattande verksamhet, . som : ibedrives på - Alnarp, men här fick man un- der ledning "av hortonom Sahl- ström och försöksledarna Klang och Linnander bekanta sig med ' fruktträd och rosor-'i första ; hand, Fruktförsöken är endast 20 år gamla men har redan gett goda? erfarenheter, prövas Nya sorter söndigt "< ”och två nya, :U der ordförandeskap av hr Gösta I Karlsson höll Körsveka -| jaktvårdsområde sammanträde i torsdags. Vid mötet beslutades, att följande jakttider skall gäl- Ja ör. älg enligt : jaktstadgan, misstag a tillfaller djuret om- rådet och skytten får kr. 30:— för framforsling av kroppen till bilväg, för rådjur under tiden 17 oktober--16 november; . en- dast ett djur får : skjutas . på varje påbörjat 100-tal tunnland; för hare under fiden 17 oktober —31 januari, för övrigt vilt en- tades : det, att skottpengar för gammal räv skall utgå med kr, 25:-—- 'samt "för unge med kr. 10:—" och för. mink med kr. 15:—, "Skriftlig - viltrapport skall vara inlämnad till ordförande senast den 15 februari, I annat fall mister "skytten 'jakträtten under en tid av två år. De nya stadgarna, alltså 1952 års, an- togs av mötet. Jaktkorten skall försäljas till priser enligt föl- jande: jakträttsbevis kr. 3:—, sockenkort kr. 6:—, Det Beslu- tades även, att föreningen skall söka Kcens för fem havreälgar. G önskan brodék. ut 'sig alle mera" på, den mångomskrivn: ve Kö i Laholm.. Men: det ' dröjer : väl : inte " så länge Kyrk -1 hörnet av S Storgatan och. - Tidning ställer frågan till nn — När vi skall kunna börja | bygget 'vet jag inte; men tidi- - gare än "till nästa år blir det .. i varje "fall "inte,''förklarar .JTandstingsdirektören, Arkitek- ter håller just nu på med att : skissa ritningarna, men sedan 'skall. förslaget föreläggas' för- ' valtningsutskottet, Till höstens landsting 'skall. vi emellertid ha" ett; förslag klart, och vi får höra vad detta säger: +" a anledningen till att är landstinget vill .bygga-egen poli- klinik? Vad säger tandvårdsin- Vad dr Erie. Nanne? « — Det beror' helt enkelt på "att vi behöver bättre plats. När vi" startade, för "över elva år [m sedan fanns "det ingenting anna att få än den nuvarande lokalen i Lantmannaföreningens pyge- nad , wid | Stortorget, » och jag att den il] gärna. framhålla varit alldeles utmärkt, Den. har Jandstingsdirektör , Einar -Restad relleräd blivit alldeles "för nu., Där är nämligen inte plats till "mera" fyra tand> läkare, och vi behöver fem och ” dessutom finns där inte" några som helst reservutrymmen, och sådana kan vara behövliga" i många fall. Sedan säger" det ju sig' självt att det dels är bättre att bo änder eget tak," dels” att man. i en ” nybyggnad kan få det hela” mera praktiskt och: "mör dernt ordnat. — Hur den: blivande byggna: den kommér. att se ut vet ingen ännu — inte' beller om den -| kommer -att innehålla . enbart folktandvården eller om det blir några ' andra lokaler i' densam= a..' Under ' alla : förhållanden kommer folktandvåtden att:ta huvudparten ''av ' - utrymmet. Byggnaden kommer att' ligga centralt och bra.' Innan vi kan börja bygga skall planerna god- kännas av såväl landstinget som medicinalstyrelsen. z nAgpeltofftska | tomten” ” ten för att:där - "förrän grönskan får vika för, bebyggelse — landstinget har ju köpt tom! : Jm ppföra. sp för folktandvården. När kan "denna, väntas ' bli Föra? Laholms i Halmstad. a Doo "Hör "blir det med en "even- tuell mottagning i Våxtorp? ; un : rd -— X Jag har hört talas" om att - Våxtorp skulle vilja ha en mottagning, men jag har inte fått - någon framställning om den saken ännu,-förklarar dr " Nanne. Men skall det bli något "av en sådan sak fordras det .ju först och främst att kom- munen" ställer lokal till för- fogande i likhet med vad His- hult gjort" Na 2 — Vi Har en tandläkare sta- tionerad i Knäred, "som vissa dagar i veckan har mottagning i Hishult. Där har kommunen byggt en läkaremottagning, som även disponeras av tandläkaren. Främsta orsaken till att det ord- nats så är de dåliga bussför- bindelserna mellan Knäred. och Hishult. Våxtorp har. betydligt "I den lyckade resan deltog 117 ligt . jaktstadgan.+ Vidare ' bestu- |: hörde talas om att man där nere Personer” — damerna v var lovande "äpplesorter har sett dagens "Hus här — de har fått namnen Mio: och Snövit. bn med tetraploida och ' triploida äpplesorter: och en fin sort har man fått fram, lämpad som kok- frukt. Dessa försök har över- flyttats till. Balsgård vid Kri- stianstad. Awv alldeles speciellt intresse "var de försök, som gjorts med lågväxande stammar av Cox Orange-sorten Ingrid Mari.. Genom att binda ner 'gre- narna har man fått mera frukt och man räknar med 36 ton pr hektar — fyra gånger så mycket som .i' någon annan trädgård. Genom den låga växten är det lättare att plocka och lättare att sköta och spruta träden, Nack- delen är att årsskotten blir>så kraftiga; att man måste gallrå även bland, dessa... Inet Överfyllda: "utomordentligt vackra päronträd : av sorterna Conference, Herzogin Else m. fl. gav hortonom Sahlström anled- ning att berätta, att man i Sta- tens . trädgårdsförsök gör 'omi fattande försök med att efter blomningen genom sprutning tunna ut frukten så att träden inte ' bär för "mycket. Det går bra "ibland z | någon Häte en dne, alltid; coch ': På torsdagen till Alnarp och Lund. Frågan var för- fick gallra frukten på träden. i majoritet, Resan gynnades inte komrmåit fram tilll Dessa för- sök gäller även plommon. Lyc- kas' man inte på 'annat sätt får (Forts. å sid. DH. q ve DET HAR DENNA somm: vid Lagan att ålar kring I gräset vid de våra”, Trivs inte ålen i Lagan? Var för annars gå på länd ar inträffat på skilda platser gått upp ur 'valtnet och slingrar om-= stränderna, med ha plockat upp ålar på mellan 2 och 3 kilo, Företoel- sen har för övrigt iakttagits utefter hela Lagan ända ned till Laholm, Det finns ett gammalt ordstäv från Bolmen«= trakten, så "ydande: ”När ål går på land, faller svärd ur fiendens hand, Men skatter tunga och hårda återstår för Hur ni detta skall tydas är "Men det där c om” skatterna låter onekligen oroande, 2 —V I Ljungby lär man till och : inte" gott att säga. Nära eft-ton. ål från Lagaholm har: lammet utvecklats : förorenade vattendragen?. — vi har inte mörkt någon- ting av fiskdöden: här, omtålar fiskmästare Artur "Svensson på Lagaholms . laxodling för La- holms Tidning. Vattenframrin- ningen är betydligt. större" i Lagan än & Nissan, Här kör ju kraftverken varje dag, medan industrierna vid Nissan nu haft semester och ' hållit stilla. Jag skulle tro att" föroreningarna samlats”och "blivit giftigare i den höga vattentemperaturen. 1 "dag H har vi-här i- Lagan 22 grader men vi har haft 24 grader när det var som varmast, och det är ju en avsevärd. temperatur. Det "finne annaraydo tröm rallt gädda" och abborre ovanför . Laholms kraftstation, och nedanför finns en del lax så att' en eventuell ”fiskdöd” måste märkas, Inte ' heller i dammarna på Lagaholm har det märkts någon laxdöd trots att vi” har 56.000 'tvåsomriga lax- ungar i fyra dammar. En och Båstads kyrka : ”radioringer” ; . Radions ” helemålotngsing ”Tördagen' den 8 augusti kom- mer från "kyrkan 1 Båstad, Som vänligt-sänds. helgmålsringnnrT "gen klockan sex på kvällen, i: sänts" till 'smålandssjöarna Det har under de senaste dågarna talat s så mycket om den stora fiskdöden i Nissan, där tusentals fiskar av skilda slag flutit u pp, mest beroende på att gaserna från botten= i värmen, Hur är det då med Lagan, som ju även tillhör de mera annan stryker ju alltid med men någon allmänt . utbredd sjuka som vi hade för en del år sodon har vi inte märkt, Någon mo=- derlax har vi ännu, Inte fångat = det sker först I soptembor, när laxen söker sig upp för att Icka. + fe ”- Det har falats-om att ålen på sina håll skulle" massökrerog 1.kraftstattönernas turbiner, Vad säger hr Svensson c om' den sa» ken? : KR — Det har jag aldrig miötvtet här 'och- jag har inte sott några sönderålitna: ålar nedanför La«: holms" kraltstatlonsN” Men... vi fångar” ovänligt mycket småål HÖRBYS TV-SÄNDARE har - haft premiär. Resultatet är inte genomgående gott, bland annat. , klagar raan -i- södra Halland på det intensiva ”snöf ” "som stör sändningarna. Man räk- . nar emellertid med att sända- rens svårigheter att nå hela publiken den. första tiden be- - tagningsmöjligheterna.. oo. Den heldragna linjen anger gränsen” för” de' områden,. inom vilka, man kan räkha' med genom - snittligt god mottagning. Som” ni ser ligger allra största delen "av södra Halland — med La- holm , som ', centrum — inom detta område. Så även 'om mot i början givit” ror på vissa ”barnsj' bättre förbindelser med Laholm; Laholms Tidning presenterar här en karta, som visar mot- - övrigt att önska (kän det vara Hallandsås, som skärmar av?) « kan man hoppas på "der så småningom för .Syd+ hallands TV-tittare. : ” De streckade gränslinjerna an: + tyder ett område, där allmän-"' "heten har visat stor benägen- ; het ' att skaffå TV-apparater, trots att mottagningen : inte är or ts (Forts å ald, 83) "och mera utsatt för störningar blir mottagningen. Dessutom "krävs vanligen mera omfattan«= de antenner; Den nu färdiga TV-masten' i- Hörby är med sina 320 meter Europas högsta. Sammanlagt kommer 35 master av denna typ att byggas för - helt pålitlig och störni Det tr tyvärr så att ju längre " bort från en station' man be: finner sig, desto mindre stabil TV/FM. fram till mit- ten av 1960-talet. Hörbymasten har två FM-sändare. ME Ad aa aha
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.