s Odense | nn med själva serieledarna. Då bå- ss 75 går med detta ' återstår” att ar 4 | MN slakt. och framforsling: äv "krop>- , alla hondgur "skall : besiktigas; |. [Ö | 'hult med 1-0: vaiför Markaryd res > bud -att.; fälla > Nykter. ungdom = YYrFerefYTY YtYyrterer åns . LAHOLMS TIDNING , oJoch ra "för nutid och framtid É”- ”Jäga är auktoriserad TV-re- paratör ' för: följande firmor och” "har serviceavtal med -' Idessar st br Aga, "Centrum; Dux, : Grundig, Philips, Radiola, : > Stella, Saba, : historia kan. man med en kitt ftravestering säga. Denna re A flexion” med : anledning. -av' bo- ken ' ”Ortsnamnen "i Hallands län”, » Vars första del utkom för 10 år 'sedan” och behandlade södra. Halland (del II utkom i fjol).' Ortsnamnen ' i Hallands län är' i sin tur 'en' del i seri- en ”Sveriges ortnamn”. :NILS PERSSON Tel: 70363: Båstad Tel, 70194 | sige bygdens hisloria - Sfudium "EN BYGDS namn” är dess) [SEN , 2 Vi återge här ett avsnitt av förteckningen "över sydhallands ortsnamn, nämligen de som fin- nes inom Veinge kommun. Det angives” det. år man först fann platsens namn och hur 'dettå då löd, dels ortsnamnets betydelse, Veinge omfattar. de båda £. d. socknarna ' Veinge" 'och Tjärby. Sockennamnet 'Veinge finnes i dokument från” 1269 och hette Nea | "Känd för Mato IF: "sig I faltarinna - "Jivsfarligt. .skå dad - Författarinnan fil dr Laura Petri, Halmstad, blev På fred: d I ortsnarmnen av Statens ortsnamnskälender då Withinge. . Annexet Tjärby nämnes första gång. 1471. By- namnen (årtal då de först näm- nas inom parentes) återges här nedan: Tjärby. by” ”Tiärby (1468) Oklar betydelse: Kan ha' med tjära, men också med kärr och tjärn "att göra. Daggarp, ”Da- gorp” (1468), troligen ”dagg- torp”, nybygge (dagge — dolk). — Elestorp, Elistorp (1475) be- tyder Elefs torp. (Elef, ett forn- haHändskt mansnamn). Kärra- gård '(Kierragarte 1603) härle- der sig, som namnet visar, till kärrmarker häromkring. ' Segla- |berga har inte med segling att göra som gamle Osbeck trodde. - dagen livsfarligt skadad vid en trafikolycka på Laholmsvägen.: Hon ' fördes till Halmstads lasarett, varifrån" meddlas ait dr Petri ådragit > och att " gående skulle passera vägbanan, - harvandet. som betyd ri så 'myc- "ket för MIF; Laget är” "motorcyklist samt slungades I ” Olyckan inträffade när. dr Petri Hon gick ut mellan ett par par- ,kerade "bilar 'och påkördes av en är -Oviss, stenlagda vägbanan. Föraren upp- täckie henne. först på 6-7 meters avstånd, U » Fil dr Laura Pet har helt ye den ligen fyllt 80 år. Skrev Siclebierg 1201-23. ”Si- kel” "betyder skumma, fradga. Gården "ligger på en höjd.” Genevad har. namn efter ett gammralt vadställe. '" ' Gamla "Veinge kommun ” har. många bynamn med intressant "gat att tagå. många "poäng: för . att kunna hänga med 1 div, IV. s 'Inledningsmatchen blir” inte den : lättaste då laget reser. till "Älm” : hult: för att” taga ett ”happatag da lagen möttes i" våroingångens "sista match 'och' då. vann "Älm- "LÖRDAGEN den 19 juli 1884 kunde följande "annons : läsas i Laholms . Nya ' Tidning: Vid kommunalnämndens sammänträ- de i prestgårdens folkstuga Fre= as givetvis på att vinden skall dagen den 25 i denna ånad kl. ha 'vänt sig" och. satt MIF: skall 1 em komma 2:ne” äldre fattig- få lite tur uhder de återstående | hjön' och. 7 barn att" på ett års matcherna. "Under våromgången | tid »utackorderas. förlorade laget" oturligt” med” ud- Mellby' den" 17. Juli damålet 'i ett flertal .Tnatcher Pengt Hansson. let där efter spelfördelningen MIF a hade det mesta spelet imön, ked- |" DE ORKESLÖSA och” fattiga hade "det 'svårt. Det framgår ej . minst av följande notis, som tid- pu "har revansch att fordra” Hur De” trogna -supporterna” hop- | Vokrddora iSvenshv It: : höll. stämma ER jiktvårdsoimråde' höll ki torsdags .sammantrväde under, ordför ande- > bkap. av hr Eric, Svensson. -Fö . -jande jakttider.: beslutadés: älg enligt. jaktstådgan:med oc Svenshults” "jaktvårdsomm i torsdags 7 sammantr; 'dförandéskap "a risson; Vid mötet 'be- . | slutades det:om följande jaktti- der: för. älg enligt jaktstadgan; kalvförande ko bör fredas, och skulle” sådant: djur : av: misstag fällas, : ti Haller det : jaktvårds- området; för "rådjur "under -tiz den "17: oktober-—16 "november, för hare under tiden :17 oktober 31. januari; för övrigt vilt en=, ligt. jaktstadgan., Rapphöns, är fridlyst, Vidare” beslutades det; att! föreningen "skall söka licens för sex. stydken :, havreälgar. Fridlysningstider :är - jul- " och ryårsdagen. samt. under. de. da- gar,.. som: dreverproven pågår. Följande. priser . beslutades : för jaktkorten: sockenkort kr. 6 :— samt områd Till att' försälja dessa” valdes hrr' Gösta Olsson, Fritz Jansson, Anton; Nilsson och '. Skulle. sådant” fällas, i ; tillfalle skytten erhåller; kr. 100:-— "för pen, till, plats, som I besiktnings- mannen ' bestämmer... Samtliga, fällda hondjur-: skall: besiktigas av hr Erie Svensson: mot en av- påbörjat -200-tal " tunn- ""Jand, ” varvid” alla fällda djur skall (anmälas "samma, dag, som .de fällas, : till hr” Erie "Svensson; för hare under tiden 16 "oktober —31 januari, Rapphöns är frid- lyst, Övrigt. vilt enligt. jaktstäd- ”gan,, Det” beslutades om följande jaktikorten: "orirådes= kela: älgjdkten : kr. s15:— . Jakt med drivånde :hund ; bestämdes ” till :ett samnianlagt” område av 300. tunnland.” -AN- jakt är bjuden: julafton, I juls +. (Forts. fr. -gid. Dy « eller s.k. glasål i år. vi Nåd kräft stationen.'15 å 20 kg om dagen tar :vi just nu,” och dessa ålar d ordfö ndeskap av Plock: i upptuktelse ba ; | som "med "knutna : händer ifrigt |: . | bearbetade : hennes" hufvud och 1- södra” Halland för 75. år rösen Se ur. gammal; laholmstidning ningen "hämtat ur Härnösands- posten 'v och söm "enligt under- sökning av: denna, var till alla delay riktig? "För ett par år se- dan hörde vi, hurusom' en 'prest i Ångermanland ställde hela sitt hus till 'rätta för ett par-bort- komna karameller och slutligen eftertryckligt bestraffade och förjägade en upptagen fattig flic- ka af omkring 3 å 4 år. "En sorg- ligare Ailldragelse har under nu förliden , vinter ; timat "i: grannz socknén -.-till nämnda 'händelse; Kyrkoherden -derstädes hade' i sitt "hus, upptagit en' flicka "om 12 "år, hvars fader är häktad för stöld. "Nämnda flicka ' hade ' från fen bland tjensteflickorna tilleg- nat” "sig några blomsterkort, hvil- ka hon utdelat "till sina kamrar ter; i skolan. Härför togs" hor: i kinder med uppmaningar: satt bet känna allt: hvad "hon stulit, till dess flickan tagit på sig, att hon tagit och lemnat. sin moder-5 par lakan," 5" skjortor, knivar; ske- dar m.m. Bestraffningen. fort- gick till dess flickan föll-till golf- under”; konvulsioner - och kräkningar.:: Hennes ansikte :fö- retedde". länge” efteråt "en :vidrig anblick, :svart,'. grönt .. och . gult. Dagen efter «flickans upptuktel- se". reste kyrkoherden med sin fru till:flickans moder. för att få igen :tjufgodset men :förgäfves. Efter .sin hemkomst. erhålla de af. någon det rådet: att efterse, om de saknade allt det uppräk- nade; ' det "kunde ju hända att flickan : af fruktan för stryk på- diktat sig sjelf det; Kvartill hon var saker. Mycket riktigt åter-]; fanns allt, nvad hon föregaf sig hafva: stulit :med undantag af bokmärkena, hvilka dock :sedan också : ;hopsamlades. . Bör man undra - på, .om allmogen illa be- handlar. fattigmans -', barn, när "I sådant kan ega.rum i, en prest- gård och ännu i dag -med all kraft försvaras”, skrive: stidninz gen..." AKTIETECKNINGEN i Skå- ne—Halland--Smålands' järnväg fortsatte. Tidningen .skriver: . ”I förra veckan tecknades å kom- "med ”Maäar! kär. yds "Jigell' "höll orsdags : medlemmarna av. Knäreds södra SÖ Vi tar. dem i'en speciell ”jaktvårdsområde sammantri äde. | ' ålränna' just för” att hindra att Följande ” jakttider beslutades! de "går "in i turb "och j munal 00 de " älg enligt jakistadgan, 'rmed för- sedan kör vi dem upp i La- |socken "30; bud: 'att fölla' kalvförande” ko, gahs vattensystem och släpper méh skulle sådant djur av miss .dem ovanför kraftstationerna, tag fällas tillfaller, det.området; |: I vi kört "upp: 700 kg ål vilket är det mesta vi tagit något år iden :18 'ok- arvid ett varje på- 1: > förvrådjur "under: ” tober—17 novernber, rådjur får fällas för at 100- tal tunnland; för hare | börd >oktober—31 unier tiden « 18. nuåri, n ftstadean Rarphöns är frid- ' Iysta. ;Följande I priser skall gälla ySker ivist) vänligt kort re (Forts, "fr. sid. 1” Till att” försälja , föder utsågs ; her, Svensson ' och Thore "Svensson, All jakt är förbjuden under jul teh nyårsdagen. Det beslutades även”.om att söka licens för tre stycken ,havreälgar. | : AL ör? Det be inköp javien” > kråkutrotningen: förbjuden” jul--.0' "+ HANDSTILEN. :: v.-S Vad jag heter... men jag har ju Skrjvit mitt namn "där på Hjalmar |: ge Millionären, konsul Hage i Köpenhamn teck- nade 20.000 kr. under löfte” att mångdubbla; beloppet. ifall af be- hof, hvarjemte"” han lofvade "alt på samma vilkor som staten låna de "kommuner. "penningar, ' som teckna , aktier , i ,jernvägen., Hin? ons socken ; : "har tecknat 2. att barnen lekte: av” hjärz tans. lust" iden insjö som biklas är. därför dag g frå f ramtidsungd om 23 historia.” Vi börjar "med" kyrk- "MAN TJUVFISKADE "friskt i Karsefors. Laxen har alltid va- rit eftertraktad och inte betrak- tades det som någon större. synd om man kunde Jura fiskerätts- ägarna. Ibland åkte tjuvfiskarna fast. Vid ett par dylika razzior beslagtogs 27 st. laxar,: vägande 136 skålpund jämte den redskap som använts. Det var fyra leje- bybor, "som ej . kunnat motstå den: urgamla lockelse som "Jax- fisket vid K'arsefors alltid 'ut- 2 MINNET AF F ett 50-årigt bor- gareskåp firades 1 måndags 'af- ton för förre handlanden JO Winberg med en enkel fest : härvarande stadshotell, till, hvil: ken Jubilaren” af Jett:störra antal ; Böle. Böles nybygge, + i ”JThildts röjning i skogen, '' byn, "Gamla Veing ge id tall Det skrevs Widinges Nn ken by 1387. Ar 1646 UjIptager jordeboken 9 hemman. IYamnet leder sitt ursprung av ”tidher” skog. Skogsbornas bygd . Ahlhult' (Alen holdeni 1643) har i senare tid också "kallats Allehulorna enligt en uppteck- ning. Det skulle finnas ”Imycket med hålor” och mycket 'al där Allared (ANeridt 1603). Av mansnamnet Ale och rel, röj- ning. Alles röjning. Antorp (Antorp: 1580)! Ante, mansnamn, Andestorp eler ny- bygge. "= .Brostorp "(Brostorpp - 11569). Brodhe, . mansnamn Brokdhe)s nybygge. : Bäckamot - (Beekimodt 1603) ”bäckamöte”, en plats, där två bäckar rinner samman, Bökeberg (Biöggebierg/ 1589) Böge, danska ordet för bok, Bo- keberg. : Bölarp (Bölarp 1487) Bbilorge gord, Bollorp 1501. M: 2" | NV me VU »Under ett hälti, » ned i. Vikens kyrka s träffade: korset på - över hela kyrkans tak och vi till som - härjade i ;skånekyrka - st åskväder på fredagen slog blixten ett par mil nore om-IHälsh tornet, gick ned or ED i kyrkan och ställde till med av spån splittrades och tornets Kenom tornet och In stor förödelse, Taket som är kolv revs upp.” Spån yrde ia. elledningarna gick , blixten "Marr ” Utmattad och > (Hälsingborg i dag) Fransman på flotte över Atlanten var så utmattad att han inte Newyork 1 dag. land i ik AN en vik på ön Barbados sedan han 1 50 .flotte tagit sig över Atlanten, . ära - , Segel och roder, Den sjönk ulan dades på ett skär av några fisk. . -Lecomb ingenting att äta. Det År att ' .På detta sätt ta sig över Atlanten, TT . n Lecomb I yn på en Flotten var av. metall med för Barbados, men Lecomb orkade simma I land, Hay rlid- are. De sista tio dygnen hado var hans tredje försök på tre on Fruktodlare ... (Forts, fr. sid. 1) . man plocka bort en del kart — men det är ett arbetsmoment som man helst vill undvika, »Alla. froktodl; vet, alt det Ebbared (Ebbäryth 1451) må bes röjning i skogen, CV Eslared . (Essleridt 1608).' JÄst Göstorp (Gödstorp 159) Göts nybygge.” " Kullsgård (Kulds gaardt 1569) Antingen av fornnorska .mans- namnet Kolbe eler av ordet kull, kulle. -Kårarp - (Karthorp : omkring 1430?) Koris (mansnamn), My- bygge. '; on - Källsilt . (Kialdtziltt 1611). Käll och hult, liten dunge, + Källs skogsdunge, : »Lingilt (Linndillt, 1603), Lindé hult. Linden växer vild här, , : ”,.Låssbygget - (Lovvfsbögeholt 1451). , Lofts (mansnamn) ' bok It, Omändrat namn: för - att Tönners, Mästocka ” (Mestocka 21470); Härleder sig dels från det. forn- isländska”: ””meior”,., Betydelse: stång över hölass, Senare. ord- led från 'stokker "rgiHerstock tagen: soupé, ”framsattes : bålen. hvarvid fabrikör O.. Frummerin i väl valda ordalag tolkade de närvaråndes och samhällets vörd nad och aktning för den 'åldrige fastän till själs> och kroppskraf- ter ungdoriligé hedersgästen. : Hi Winberg tackade derefter i nästa skål de närvarande' för den mot honom visade uppmärksamheten. Handlanden-L; M,: Simsson,: som vid MU: års ålder”. började sin ba- nä” som': handelsbiträde hos hr' Winberg, hos hvilken han: gvar- blef i flera år, uttryckte i.en skål sin'hjertliga tacksamhet för den faderliga omvårdnad som hr Winberg -'egnadée "honom . under samma tid. : Sedan flera tal:och skålar jutbringats för' hedersgäs- ten, avslöts den angenäma festen som under aftonen "förhöjdes och ,» hög" grad lifvade såväl det garnla som-unga blodet vid ton- erna :af den 'Berggrenska' qvar- tetten,: vid: midnatt”, » VEGENDOMSIHANDEL: .Bonn- arps Gvarnar och .jordlägenhet samt gröda: och inventarier. sål-. des förliden måndag af mjölna- ren N..:P.. Johansson ;å -Slotts- möllan till hemmansegaren J.:P. Hansson i: Köpinge för 58.000 : ”DÖD AF hemlängtan. : Sme- den Olof. Olssons i Köpinge dot- ter Kristina afled den 21 dennes derstädes, 22 år gammal, Den af- lidna, som för cirka: 2 år'sedan med lånta :medel, hvilka hon se- dermera återbetalt, begaf sig till Amerika. hade der sin goda ut- komst, men tärd af längtan” till det gamla hemmet, - insjuknade och vårdades hon å lasarett i3 månader samt begaf sig så fort terrängen vid Vessingesjöarna. dit | Vei eller / Ispång.; Byn, belägen 3 vid en. "bäck. oe . Mörkhilt ” Mörkt :hult (ell. "dungi -Plingshult —(Plinndsilt Å603) Blindshult B. missuppfattat P. enl... hypotes. + '.: .Räfshult (Rebsholt. 1603). Rävs (möjligen 2 ett : smansbinamn) dunge. ct .Skogaby. (Skoffuaby, ” Skoby 1569). . Skogsbyn,. : Skogsgård (Skoussgardt 1569) Skogsgården.: .Sövdared (Sivvithruth 1209), röjning i.skog.:” Ulvered (Öllered 1580): -Ulve, mansnamn, , eller ulven, ”varg”. Samt 'ryd, skogsröjning. 7/7: ' Vessinge, : (Wissinghe' 1468). Namnet är oklart. "Kan hänföra till ”vesa ' gyttja. . Åsyftande ” Kan. också: betyda ”vesa ängle).” yt "Öringe "(Öringhe 1459). ”Möj- ligen '" innehåller ' namnet ” ett släktnamn Öringer.. Ett. annat alternativ (troligast) är gam- malhalländska benämningen ör grus, grov sand. Byn ligger in- vid en åskant (strandlinje) med sandjord. Ett tredje ' alternativ utgör ”ör” och äng(e),” ängs- mark. En" påminnelse om 'den gammalsvenska vildängen.' "De : halländska ortsnamnen är ett 'högeligen intressant" kapitel, väl : värt ett studium. Man får veta ortsnamnens olika skriv- sätt århundranden igenom, forn- språk och dialekt, 'frälse 0. o- frälse gårdar etc. 'Verket är ut- givet av Kungl. Ortsnamnskom- missionen genom Jöran ”Sahl- gren. Detta kulturhistoriska ar- och |. inte går bra att Plantera t, ex, ett "nytt äppleträd "där det förut stått ett,'Men varför går -det inte? - Och . vad 'skall man « göra mot det? Den saken hål- -ler man på att. undersöka på Alnarp och-bland annat odlar man även: Tagetes (sammets- blommor), som helt enkelt plöjes .ned när de är i sin » bästa. växt. De skarpa ämnen, som -finns i denna växt skall göra susen — hoppas man. En :?rolig” korsning - håller professor . Fredrik Nilsson på ls med, : och den fick sällskapet också bekanta sig med, nämligen "| mellan krusbär. och svarta vin- bär. Man har. lyckats få fram en buske utan taggar med. fruk- ter lika stora som krusbär men med det -svarta vinbärets smak, Ganska surt var bäret,. experimentet har lyckats — det gäller endast att söka få busken mera rikbärande. — , 2 Till tröst för alla, som, "ycker att deras rosor inte;är "något vidare” kan vi berätta att ro- "sorNa” på Alnarp inte heller var särskilt vackra.” ,Försöksledare Linnandér berättade, , att'.mjöl- . I daggen warit' mycket svår och knappast gått att hålla, efter '— bästa medlet att spruta med var acitylsyra, Av de Polyantharo- -I sor, som fanns, ville han tekom- | mendera den - röda Alain och den tegelröda Fashion, den se- nare "dock" ganska ömtålig för frosten, fn Så kom åskbyn;” "och säll- " skapet fick söka skydd i växt- men | Våxtorp Tormurpa Vägsamfälllghet ar haft gg amnträde & Pets Ons café 1: Våxtorp un ordförandeskap av Ernst Per as0n Alstorp, Anavarafrihot beviljades, Ti styrelseledamöter . för två "år omvaldes Nils Carlaron och Agna Pettersson, Tormarp och — till suppt, Albert Theodor Nilason och Alfred Nliaxon, ”Alstorp, Kvarstående styrelseledamot -- äv Ernst: Persson, Alstorp och ikvar- stående Suppl." Karl Johanson, Tormarp,” Till revisor för två, al omvaldes Bertil Hansson, Alstorg med Hilmer Nilason, Alalorp åom suppl, Kvarståonda rovisor är. Gunnar Svenason, Tormarp med Rtelhard Nilsson, Alstorp Som auppl, Det beslöts sedvanligt underhåll a samfälllghotens vär Bar, , " Mårshults Mm nn byars viig- sumfälllghet har haft årsmöte I Hårsnbiicka skola . under ' ordförandeskap av Sven Nilsson, HArsabllck. Styrelse sen boviljades .ansvarafrihot,' Tilt styrelseledamöter för två år om- valdes Andera Fritzeson, Pers. hult. och Magnus Mellberg, Eke. näs 'med | Folke Persson, .FArel- sång och Åka Karlsson, Mårac hult "som auppl, Kvarståenda I styrelsen är Bven Nilsson, Hårsa? bäck, . Ture Nilsson, . Tågolsång och "Erik Nilsson, :MArshult. DU revisor för tvA år omvaldes Al- Ian Larsson, Ydrilt,' med Golt« hard Jonnason, Ekenäs, som suppl. ' Kvarstående revisor -är Kurt. Svensson, :Mårshult., Be« slöts... oförändrad . utdebitering samt att låta rita on del. mind= re' kurvor på föreningena 13 km länga vägar.. Det boslöts liven att låta utföra en ,del buskbekämp- ning utmed vägarna. sa Västorpa skolstyrelse ” hade'1 går sammanträde under oräförandeskap - av. lantbrukare Erik ;jPetterason, Berg, Till .feka ordinarle lärare, vid Björbicks folkskola antogs Ingemar Jönsson, Bjärnum, och till Icke ordinarie rare vid Kärra | husen där d i sällskapet med förundran kunde -konsta- . tera, att Hibiscus, Bouganvilla, Ficus och annat, som växer hemma ' som fönsterlräd här fanns i både två och tre vå- ningars höjd i den ”tropiska” avdelningen. Fem—sex meter höga bananörter” väckte också stor förundran, ' od Ute-i "trädgården. fanns ' "det sådana massor av, perenna .väx- ter "att: det inte var lätt att finna någon, som var: vackrare än den. andra. Men intresset väcktes och -.katalogerna fick strykande åtgång. I några växt- hus' fick vi också lära oss hur män "får. krysanthemum, denna typiska höstväxt, att blomma när som helst på året. Det gör. man helt enkelt genom att dra över svarta :skynken och för- länga ”natten”. På så sätt lurar man ' fram. blommorna tidigare — ända «till mellan ' 9 och 14 Ingegärd Ekström; Malmö. 3.000 kr. anslogs till utvändig planering vid nya lärarebostäderna, - »' Skolstyrelsen uppdrog At eko- nomlnämnden 'att infordra anbud på 'nedrivning och bortflyttning » [av gamla skolbyggnader 1 Våx- torps by. Till kommitté för ord- nande av skolskjutsarna utsågs K. G. Henriksson, Erik Pettersson och Gösta Nilsson, Jedaren” redaktör !G: E, Lund- blad en redogörelse för museets uppkomst och ' omfattning, och därefter gjorde man en -rund- vandring i en del av de 28 bygg- naderna. ' Här finns mycket att se — även en del från södra Hal-. «land. En skampåle i dekan- huset har en gång i tiden fun= nits i 'Laholm och på andra våningen i Allmogehuset hitta- .de man ett helt rum från Knä- . red. :F.' :laholmaren, numera .muselintendenten Harald Nils- son' i Landsk kaffade på veckor tidigare. Dessa t blir också hållbarare, och det är-en. amerikansk trädgårdspro- fessor som "har hittat på detta. Det fanns så mycket att titta att här gå in på mera, Den med- bete är 'bekostat av svenska staten samt dir. Edw. Berger.” ; Detta återgivna stickprov om d namn ger också möjligt var på . Eg "I Kon visserligen” anlände i mån- dags natt, mén afled efter någrä timmar. vid 7-tiden på morgo- nen, och fick sålunda sin önskan - itt gam- nn uppfylld. att komma fill si! "la hem, om ock endast' för att lägga sina ben till to i fäderne- BLAND 'badgöslerna i Båstad 1884 märktes " kammarjunkare |” Gyllenskiöld från "Wallen med familj, fru Wenns "med 'fa- milj från Ränneslöv; ; fröken Wai rendorf och "fi sken" Bergman från” Hasslöv. Från" Laholm fanns rna om en gammal, förnäm- he bebyggelsehistoria. a Charles. SAKERHETSATGARD Husköparen: — Det verkar in- te att vara så starkt byggt. ” Byggmästaren:" — ' Var inte Vi .har inte «klistrat upp orolig. Vi nik tapeterna. ännu. bl;. a. a. "fröknarna Ingemarsson, fru . Hallberg -med dotter, fru Akerberg med familj, :fru Sims- son med familj, frå Hammar rgrer: havda . äck kade bra i den nu något våta parken i Alnarp och därefter gick färden till Lund och Kulturhistoriska museet. Från Akademiska före- ningens trappa lämnade färd- på men det skulle föra för långt |]. .sin tid en mängd saker från södra Ialland till: Kulturen och det gäller bara att hitta dessa bland de många hundra tusén föremål" som finns på det trivsamma museet, H ” Det blev till sist tröttsamt. att traska . omkring och man var därför nöjd. och belåten med dagen. . .bussarnå styrde hemåt : vid ”Sjutiden. Cel Lågflygning . över: stranden : i Båstad — många chockades Et flygplan ställde i middag till med fullkomlig pa- 2 had Å n vid I -flera chockades.' En mängd barn uppehöll sig invi OSV. AA AARAALISARLAAA, A - FIYVESYTYT i Båstad. Planet Hög på minsta skakad möjliga höjd över de badande, av” vilka - och i vattnet och de flesta äv [personer ; dem blev svårt” "skrämda. .Flys- var. inget civilp an. planets ' tarbiull med galltjut från ungarna. Även äldre p blev kraftigt upp= le. Man frågar sig onekli- gen om det är nödvändigt att göra en 'sådan lågflygning just äd |över en badstrand, där 100- tals uppehöll sig.. Planet qv PPETTTTTETV YST roa vvyvvsvy vs Tv!
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.