, ÖA ” a tt rna nar ar rag fn JE &. reprrr TINOOTOTTTOIATT AAA v eveevverevrvorvYFTVYFYYT FOT ET FETT ET FETT YTT " et oa . . : | ” > | | c gera . ' , er M . s a - ou : ” ön U . s - , | ' > i te a os ”—, SN | es N s s . ON s . / SCA ne — "CAHOLMS (TIDNING :' / ra KH - — —LT oDN2 SEPTEMDER.A9 et . VALET i Markaryd — lo! kalvalet med. riksintresse — är över,,: besked. om :riktningen' i. vårt lands- politiska vindar? Omöj- ligt att säga. Folkpartiet och ' kommunisterna kommer givet- vis att' påstå att. markaryds- valét visar på en ' allmän - tendens i svensk politik. 5o- cialdemokraterna, .högern och centerpartiet kommer lika sä- kert.att påstå motsatsen. Fram-' tiden får utvisa vem som Har rätt. a Md BLASER erkligek. den all. männa valvinden i kommu-; nistisk- och folkpatistisk rikt-' ning, liksom "den gjorde i sön- dags i Markaryd, har en mar- kant vindkantring inträffat i svensk. politik sedan valen i ' fjol, en vindkantring,” som: ingen räknat med. Kommu-, nisterna. representerar ju den' : « yttersta vänstern på den socia- . listiska sidan, och folkpartiet . intar efter pensionsstriden sam-: . ma position på den borgerliga + kanten, «cn. . ' De.senaste. årens högervind.. skulle :i' så fall ha efterträtts' av en -vänstervind. Vi tror inte . att så 'verkligen är fallet, men! - några säkra slutsatser kan som sagt inte dras varken i den "ena eller andra Tiktningen. SÄKRA slutsatser kan däre- mot dras på ett-par andra > Valet. i Markaryd : > Gav resultatet :några-: . rit att komponera listorna så, é ”” att bli valda likaväl som Iands- '.. bygdsdelen vill ha sina repre- sentanter i den blivande full- mäktigeförsamlingen, » Center- . partiet tillgodosåg'-vid nomi- 3 "nen, ol nn tan Ingen . köpingsbo stod någon lista högre än på femte plats; På denna lista fanns yt-. terligaxe endast "en köpingsbo' på tofte ock sista plats. För att säkra inval 'av namnet: pål|! femteplatsen hade det värit bind i . Ek = . . Att kunna gå vidare a yudpersonen och det” klassiska triangeldramat ” rullag "upp: N . Författarinnan "serverar histo- rién skickligt ; och övertygande. Hon för fram alltsammans till det slytliga avgörandet på ett fängslande och belysande. sätt. + Boken. är välskriven och pro? "| san. flyter "lätt." och behagligt. Man sträckläser gärna och blir till slut. övertygad om att förfat- Åt 2 | ID KOarN fi - .HÖSTBÖKFLODEN ”har.” så V rjat röra på sig öch de första. nyutgävorna har, lämnat förlagen. Tan : ” "Från ”Hökerbergs' förlag har i höst Märtha" Buréns fjärde roman 2 i Att gå vidare'),- heter där .en stor del p , stär vack- . naturligt: om -''köping ria : samlat ;sig "omkring. :denna lista, Detta hade i sin tur: in-' neburit, att'éefterpartiet, om'. ."de'så hade mångdubblat sitt|: röstetal och 'blivit det största ingen ändå: inte n en köpingsbo .i fullmäktige. ” UNDER SÅ osäkra förhål- landen kan , man inte" begära att ett större antal tätortsbor skulle rösta med centerpartiet. - Att förlusten inte blev. större . förvånar och 'vittnar - om, att centerpartiet i Markaryds kö- "ping har en kärna. som inte tarinnan vet mycket om vad kär- lek är, vad get är att våga älska men också att våga avstå. Och så det viktigaste: vad det är att vilja slå sig fri igen och att se- dan kunna gå vidare. . SS. M. sö nför den. nya tidens krav. påtagligt” och ' går- inte mycket för "det hela. Hans ,hust- ru, kommen från en burgen of- ficersfamilj,;, blir den som ' det mesta rör sig omkring. Hon har ändå sedan hon genom gifter- målet! kom 'till gården . levat i motsatsförhållande ' till: "mannen, hans föräldrar och hela den iso- lerade' miljön, : - Men så en dag kommer en ung man till gården, och med hönom 'en fläxt; utifrån. Nu uppstår en konflikt kring den kvinnliga hu- Enid Blyton: BARNENS. BOK OM JESUS. EFS-förlaget.' Pris 9:50, Fes vssete V I barnaår, i ungdomstid är sin- net öppet för eviga värden. "Vad pojken. och flickan får lära -på mors knä eller vid fars fötter om de eviga tingen etsar sig djupt in i minnet. Tusentals människor omvittnar hur just vad de i unga år druckit in av 'eviga:sanningar och andliga värden, blivit dem till + sviker., Enda; möjligh för "centerpartiet att fortsätta den "i fjol påbörjade inbrytningen i "köpingen hade naturligtvis va- 'köpingsborna fått. en reel - möjlighet: att. åtminstone be- sc, | hjälp och" räddning "I mannaål- - Da MI Nr tl oe. så derng Hd. toan ta lftinle än ”FÖRBJUDEN KÄRLEK”, ' ro- Den! engelska" barnboksförfat- man av Tereska Torrés. Got- |tarinnan Enid Blytons bok ”Bar- -.. hia, Pris 14:50, inb, 19:50. ”] nens bok om Jesus” är en strå- Erotik 1 "flerfaldiga former är lande gåva till Sveriges mödrar, Enkelt, lättfattligt och medryc- det enda fransyskan Tereska Tor- a KH rés har'att bjuda på i sin roman kande återberättar hon valda de hålla det mandattal, man hade - i gamla köpingsfullmäktige. Nu kunde centerpartiet i köpingen blivit: större än i landskom- punkter; - med" markarydsvalet: som riktpunkt, DET LÖNAR "SIG ATT' ARBETA.” Eidast! två partier av fem drev regel-; "Förbjuden kärlek”, Det' blir" li- tet väl mycket. av den saken men nog kommer boken att läsas. Så frispråkig som ”Käre , John” är lar' av evangeliernas 'skildringar av. Jesu liv, liknelser och verk- samhet, Det är en underbart: god bok, som barnen” aldrig. kommer att tröttna på att lyssna till, och >" Ärliga 'svar, ,. ' i : [ + Förre generalsekreteraren för 4. . jall världens baptistungdom, "Jo-' el Sörenson, sedan några år, . | tillbaka. föreståndare för Stock=,; holms . första baptistförsamling, höll för någon.tid sedan en upp- märksammad j predikosetie i 'sin kyrka. Det sattilande temat var DITT- LIVS ' AVGÖRANDE . FRÅGOR. På mångas begäran har . predikningarna utgivits, i bokform. (Harriers, "8:50, ' inb, 12:50). Soo ” Tidigt gjorde" sig "Joel Sören-; son känd'som en framträdande ” religiös förkunnare både i in ternationella', sammanhang , och . på -henimaplan." Den' fyr 'och flamma som sfod kring hans ta-. larstol balanserades alltid av tyngd i tanken "och på överty-, te. 'Ofta: gav han "sig i 'kast med nämligen : kommit" i kontakt med de samhälleliga spörsmålen' —han”var en"tid Stockholms stadsfullmäktiges yngste” leda- mot, Ce böt Ve " Hans, sociala, : medmänskliga engagemang går också igen, när han ny ställt livets grubbelfrå- har någon mening, vad lidandet skall" tjäna till;-om man kan tro på ;uppståndelsen seller att. Gud, om .:' han « finns, » verkligen : kan våra - både. allmakt och kärlek; i djärv belysning. Han kan tala ten ' aktuella" '"problematikens språk, men' hans "syfte är dju- pare än .att. ställa allt på, sin spets. När hamr-tränger dagens gelsen kunde man aldrig ta mis- ' sociala problem” Tidigt hade han gor, , sådana som. huruvida" livet |”' LZ MZ da som bäst på att filmas uppe i Quinn), och hans. OR er mer den på SGI 3 4 SS NR RA AK --IGLOOS I NATTEN, Hans Ruesch's charmerande z » som nu: kommit i svensk översättning ' på LT:s förlag,: hållei ,;enska bolaget Magic Films. I technicolor . Iekssagan mellan den store björndödaren Y H ! kvinna Asiak (Yoko Tani), Efter nyår kom", Kanada av det. itali förevigas där kär: ”Ernenek (Anthon nordligaste biodukarna. "" CCPKARE JOHN”, roman 'av Ol- +t-:; le! Länsberg, Folket i Bilds förlag, Pris 10:75, inb. 14:75. -Årets mest 'omdebatterade och uppmärksammade bok — och ä- ven : mest sålda — förutspås bli O:le Länsbergs Käre John. Orsa. ken är givetvis den ohöljt uppen- bara ' ”samlagsskildring” — som upptar "närmare hundra av bo- kens bortåt 'trehundra sidor. Det diet” och 'ewfarenheter bakom sig. känner. dock Sörenson väl moderna ' människors kamp för ' gjorda. tider. kommer de 'säkeri a CE E få < har t'det fallet inte saknats jäm: förelser med Agnar Mykles ”Den röda. rubinen”. men dessa är hal” tande," Länsberg går : tämligen = rakt: på; sak -och: nämner saker och ting vid sådana namn, som : mest. klottras på . väggar av klä- fingriga pojkar. Men i dessa fri- gen inte att”våla. någon större, chock: Jämfört "med exempel Henry Miller är. Länsbergs kär leksskildring en frisk västanfläkt och "i all sn. enkelhet riktigt” trevlig. Den unge skepparen "har inga goda 'erfarenheter av kvin- ”norna när han:i:en liten skånsk den inte. och ej. heller så. frisk. Kärleksleken. mellan hustrun och älskarinnan i den äkta. mannens närvaro är nog så raffinerad men tillhör inte- sådan man läser med någon större iver. Nittio procent äv handlingen” försi SN sängs”, -och> gt livsåskådningen... Han har ett ord som angår oss alla och hans som de, då de själv lärt sig kon- kämpande ; änniskor och deras sten att läsa, kommer att läsa |spörsmål inpå” livet, är det en- om och om igen. "+ « måne cs Tbart för. att gé'dem ett ärligt ag har i'min ägo många böc-'|och : väl. genomtänkt : svar. Bo- det "liv : och: dén innerlighet" som lösningar? inte' heller" några ut Blytons 'bok "har, oo HsöÖ | ; V munen: utan att ha" fått mer än en :tiondel' av mändaten. ". SÅDANA - FADÄSER '". får hamn ' möter den: störa kärleken ts mL - hos: servitrisen: Anita... Hon . har muntliga" ord (är även .i. tryck "förut. ett. ba » det, gör” det tt rdefullt” bidrag, när...vi he'a:li ä personligt 'måste ta ställning "till livets stora "avgörande, frågor. rätt valpropaganda, Det var. a déssa partier som. vann wvalet;; Centerpartiet, "högern "och 50= 7 i cialdemokraterna - menade; "att. : s detta' var ; ett "renodlat kom-', "> "munalval, "och att, det 'därför :" 7' inte fanns någon anledning att'- driva propaganda, De teg där- för — och förlorade." = x ” wDet finns'en ganska stor procent väljare, som' är mot- " tagliga för - propaganda, : ett . skikt, som lätt' kan övertalas, Där 'har till och med kommu- nisternav en tacksam "jordmån satt'arbela 1 CY da . LISTORNAS sammansättning . spelar också stor roll särskilt I ett val som detta; Centerpar= tiet komponerade ' 'sina” 'ire , listor fullkomligt huvudlöst och. '” tappade mänskligt att: döma åtskilliga röster på: det, isyn- nerhet I Markaryds köping.-.y .. Valet gällde som .bekant full- mäktigeledamöterna'i den sar manslagna kommun' som” pingen - och landskommunen skall bilda, Då är' det ganska | klart, att köpingens innevånare "gärna ser, att så många, kör Pingsbor som möjligt har chans ” nade förtjusta, och .käll :taren kom fram i dä : Jag vet att. ni kineser är ' . ett. mycket. vänligt och artigt - . folk. Men var nu helt upprik- V - tig. Vad tycker ni. om detite KR : -» Bom, ni får häri Sverige? An: lst Om - ser ni det verkligen fullt accep- relsen tabelt även för en kines Yr när de. trär" . snart nog föremål för hård be- Mongolen :' dricker" ”tegelte”, > skattning,” men'detta hindrade a ; dvs. ett te som' pressats till ön. : inte att ständigt växande kvan- röm. Denne: hemförde” två få massa i ”,titeter infördes till Europa. plantor, från Ostindien, ' och ' kolten bländar han sedan salt; Först kom. de över oceanerna, ; dessa.omplanterades i Uppsala ' några pepparliknande kryddo Oi te kaffe eller läske-' drycker? Ja, så: har man under de senaste åren bö t$at fråga sig i gamla En, : land, ölets och teets förla- vade land. Det Kar nämli-- . gen visal sig att kaffekon- > : vw sumtionen : ökat, och det - En artikel om te, ML tehistoria 'och tedrickni av: Sture: Wah FÅS ”..Den sneögde österlånningen” . satt"och såg djupt grubblande . "ut en stund. Sedan "klövs hans ' . ansikte av ett brett leende och . han sades" CC : — Nåväl, jag skall. dekla- Trera min uppriktiga mening. ”- "Detta, som ni här i Sverige > arivänder för beredande av — m.— en viss dryck, har — meget > det är jag alldeles övertygad + Nr . Tekonstnärer tjänar.25.000 5 om — med" säkerhet. växt i «>inte aktualitet i dag heller; Te - rubel om året: " lämligen omedelbar närhet av . har här i landet.på sin höjd 2 "hm — en tebuske. : hunnit! blis en. konditoridryck, vo liknar. ett järtecken, ... sv svor Någon ""överhängande fara torde det dock inte vara tal om. för national-: .och föreföll faktiskt att trivas' drycken teet. Engelska föl." ," dÄrsrs vg osa HK ske ; ket konsumerade nämligen - Wnder förra . året inte : + mindre än 225 milj. kg te,' ' och detta innebar en års-' ökning med närmare, 22. ilj. kor > : : a ; ; sp dKkE kil I Svensk tekultur "jer. sig inte engelsmännen oc står. på framtide och " amerikanarnas sätt” att laga sitt te nämnvärt "från t. ex” kirgisernas, alldehstund ... Men så gjorde man en fatal . upptäckt. Det' var inte tebus- kar som Lagerström fått'fatt”: . 1 utan en art kamelia, med vil- > ken .tebusken är släkt. Först ' 'de blandar det me " efter ett tredje försök lycka- ' socker och grädde, des 'man. ' En' kofferdikapten 7: fö "Denna: historia" skrevs, på : 1890-talet;.: men » den: saknar >; : URAR NEC se Ryssarna var. de första väs- ter: om Ural.som. verkligen fö "På: spritrestaurangerna .. är" So Turismo I ETT uttalande i Lions : Engla | främst I ni ale frön från Elon sale ned TI meets ursprung '2+-7.53 stod.sig på konsten att trans- ' När Hj. Söderberg drack te rn rande sake domineran- > Tidning 1. lördags efterlyste Sn oa ngen skulle ha vågat gissa '; krukor och lät dem gro om-- Enligt vissa "forskares me." : Portera och. tillaga te. I Ryss- ' > På tal om tekultur kan det. ”jaken och likören Lsholms ”turistchef” bank l" > biffror, när det ann framtids” " bord på sitt fartyg. 'Den 8'ok- "ing är tebuskens urhem inte land fanns de första "väster" ” vara' anledning komma- ihåg, :-tenfockarna' beträffar ”. kamrer, Lennart Lanquist stör- "18397 om lokal vig mardag = tober” 1763" kunde "han till. Kina 'ätan "Assam. Det var änder dekonstnärerna. Var” att en av Hjalmar Söderbergs ” ja, detär en annan historia re intresse för turismen från Lane, Londons ”t, saga CINE " Linné överlämna de första le- - f. ö. också där som engelsmän: ; med förstås personer som efter bästa historietter "bär rubri-" ”" Historien om: svensk :tekul- Laholms. "landskommun ' och | 1 hö ons "fegata” num". vande, växande teplantor som . Pen I början av 1800-talet på- att ha druckit:en kopp te ofel"'"ken' "En 'kopp te”. Huvudper- tur (kommer möjligen att kun: ' ' reserverat instä : : | OR stånd. Detta skiljer sig från SPY . efter'en dags irrande sta. n ån oo - flans:all anledning att utst är - mirGnna den gången pessi- - Wir ei ova)? Otebusken framför allt: genom 'Priset. Dessa tidiga specialis- - den harhnat på ad nan då” Oh. ändå skröv redan. mat- ka efterlysningen till att fälla ö onbli kt inte ens för.ett :""Kineserna och japanerna sin höjd — det kan bli'upp till — ter, som uteslutande sysslade -.kallade ”en trevlig kaférestau- ” profeten, doktor Charlen Emile ” också Höks övriga ki ae. skull k trodde att England ."" ensamma oni att drick t 15—20 "meter eller mera, un: ;Med- avsmakning och" bland-""rant”, Han beställer en kopp — Hagdahl, si. sitt stor: verk och inte minst Leh hns stad kur ense hävda Mg I kons = . Ticka fe . der: det att tebusken inte blir Ning av te, fick av de'stora > te, och detta får både. serve- Kokk sten som 4 vet ska X Åtminstone Bittiil rolms stad. burrensen. med det östasia- ”på riktigt” högre än ca. en meter — men ' : ryska firmorna löner, på mel- "ringspersonal. och övrigt folk rk at" "(före Hjalr ens rr : gort mindre för turismen. ar Viska Temonopolet, Pt det a också genom bladens storlek . !an 20.000 och 25.000 rubel om". j Iokalen att spärra upp ögo... oo cons örtföre Hammar, S s de ovan n ör turismen än 1 Icke desto miridre. blev jus a den europeiska litteratu- och form...: oc sao sossvea året, och det var sannerligen nen av oförställd förvåning. derberg) om teet I I i nerna, : omneivna kommu= se denna auktion utgångspunkten , = den. ialioneke förföttnert - Exakt vid vilken tidpunkt ” inga småsummor på den tiden. "På en hel minut var det ingen - - skattande ord: ;« Frågan bör dock en Nr äm väldiga engelska te- :' Giovanni Botero som är ee kineserna på allvar började -'-+' Numera finns det skickliga som tog en bottenfock”;'' Klä la ; digare påpekat var ma | dets = far det brittiska väl .- berättar, att kineserna odlade - a NN ; tekonstnärer i flertalet länder, : Historiettens slutavsnitt ly- Fa som bidragard TRA - lägenhet för 'k, unalför fäst marlog och för det kor. ”an säregen växt, av vilken de .« varmed: dock inte är sagt att "der: «slö e en oo nd an gUtid en kopp te upp ” det, mö ommunalförbun- 3 tl es ariaka tedrickan-.- beredde en dr; ck, som de drack ' > tekulturen står lika högt över. "= m.. en gåmmal Uppsalakam: friskande och välkommen fö . . N ur - Indien 4 än i Kina, Japan och - istället för. via Härav kan - allt. Långt därifrån."I Sverige rat, som jag icke hade sett på alla dem, som förstå värdet av. ” Ar L : ricker man i våra da=. > man se vilka primitiva fö är det först under senare år-"'” femton år, stod'med' ens fram- ' denna livande dryck a Ah 1 aholm rt gar mer te än i England, + "7 ställningar den tidens eropéer vy tionden som teet i någon mån .', för mig och stirrade med stela De ulmännast har vid sitt. sammanträde om | Finné och tebuskarna drack” av "två. skäl: antingen ininsta risk för att det på kllvar " han upprörd, = Or du? sade tisdag att ta ställning till en ' "O- Och vi svenskar —' plus för att släcka sin törst ellér skall ki "börj om ET han upprörd. "Och du tänker önskelista från olika föreningar > horrmän, danskar och finlän.; för,att berusa sig Han kände > med kaffet. Om tekultur ä det friska den där amörjan tan vuln ” och organisationer inom och ut- dare — Varför dricker inte vi knappast till andra drycker än . "kanske bäst att tala med "Små ; IR SNR dc oli å i ”— Jaså, dit har det. allts - I mer te än vi gör? Ja, säg det,» Vatten, vin; och öl — mjölk . Nog skulle. vi — "åtminstone i ' torde författaren Botero och här i Sverige — kunna ha alle.” hans. samtidiga knappast ha . ycken i fråga. Redan ' !9 es en mogen civilisas-., " mät a 1737, dvs. mer än hundra är tOn. för att teet skulle kunna .' Ett och ett halvt år gamma - fe auktionen vid Mincing : bli en Kulturdryek; en vätska | tebuske, "'..." Lina klassificerade nämligen — 5Om släcker törsten utån att KON inné teet, och några år där-' berusa;: samtidigt. som den. om staden, Listan på framställ- ningar om anslag förefaller bli längre för varje år. Alfabetet har sedan länge varit för snålt tilltaget och i år kommer man fram till bokstavskombinationen ah, innan ledamöterna får” dra den lättnadens suck som brukar a betecknas just med ett befriat bokstäver.” . DESFÄVer” äfolea 2 0 to gått med dig till sist. Det var.. ”-Ökad förmåga av muskela Ändå fär vi numera "hit" de " ruskigt. Jag trodde att han strängning : finaste- tänkbara (tesorter Ja, 'Skämtade och försökte: svara -' nog vi kan t. o; m. köpa. mer eller ed. något i samma ton... fel see ful - mindré: ”kejserliga” teer i — Jag tror du försöker göra .- Ur en kinesisk urkund hä : lig kvick, svarade min gamle tar. vi. slutligen några visdo samrat. fos FI. i? Mens. ord. ångående-Vvalet. av Och nu först märkte jag. att ' rätt tevatten: > / odla te vet man inte, men att Annat var det för ett halv- ah. . fer bad han sin vän, den sjö: ' uppfriskar och stimulerar, - det var efter den kristna tide- : han var Ful! söm -n katt. Utan TÅ Sör SRA : KLART ÄR att huvudparte > beck & botanikern Peter Os. Alla kinesernas grannfolk har = räkningens början är, säkert. sekel sedan:"Då -fanna här 4 OMSVeP/ anförtrodde han, mig "bäck, AMen-ur'en fljsanden, : parten eck, som var skeppspräst. i Svertagit teet från dem. Men = Till Japan infördes tebusken i landet övervägande sekunda + . därefter," att han' ända. frå CX, SOM snedspringer, från ” "första slunden av vär bekant. naterna, soptta är hänt Vä "skap aldrig hade kunnat tåla. en kommer rinnande. flodvat "mig Han bade slråx insett att » men sämst är källvatteri jag. var en humbug. eller? om." Varken ' en'- kines. eller "en a sv e.att hän "skulle ' ut- . Svensk, torde: numera ha någ. RA tydligare, en fä. , rå . nämnvärda! utsikter” att : un . Han hade alltid längtat hundraprocentigt tillämpa den. fa er eft passande tillfälle att NA vatturegel — men för den av dessa anslag är väl berätti- s gade, men lika klart är att en ingående Prövning av anslags- benovet är motiverat i varje särskilt fall! Man har nog käns- lan, att det finns föreningar, som kommer in med sin ansökan mera för att man fått anslag ti- digare än på grund av ett verk. det är bara japanerna som -förstår konsten att dricka te > På kinesiskt vis, "dvs, -rent, bryggt. på hett, ej kokande ' vatten, utan någon som helst > tillsats. Kinesernas lärjungar i Asien, 'mongolerna, kirgiserna och " kalmuckerna, "umgås — har något ljushuvad sagt — '' . Sa diska kompaniets tjänst, "med sig en t till Sverige, — . Tebuske hem ä Osbeck uppfyllde sin beröra: » t. Fe väns och. forskarkollegas > + »ÖDskan, men tyvärr blåste bus- ken 2v någon anledning över bord utanför Goda ' Hoppsud- . början av 800-talet av buddhis. sorter, : illi tiska munkar, och inom kort ärkena va ofta see igaste blev, teet. en ' populär: , dryck. " med blad från helt. andra gr. - inom de högre japanska kret- » nar än tebuskens. Från d nu sarna. En dryck för folket blev "> den" finns förresten "en Jiten det inte förrän under 1600-"" historia av Tätt belysande art. et, dvs. sedan det redan bör-. En kinesisk affärsman var på : besök hos en hög statstjänste-. jat drickas i Europa. . SÅ . " ån. Linné gav si AR a i få sä få att ligt trän sa hide N gar sig dock int ed” 2 oath - - "man i Stock H är. 13 Säga mig det; som är” i ; Vet Mt trängande behov ay bidrag. Efter glterligare ett par är =katfrerna meg lär Som zulu. Maystuft skadlig för te <-: vid bjuden Då te oi BIG dä” det satt. > tag on ENAT tillbringa. . några orm - : so . : ed mansc] iksom i Sh SORCET SSE a tf öra tillbringa. I semester. : NS FN MeMernar Liksom" kaffet" blev test... Mi 3oS gain gamle kamrat häde ta. Veckor i Lapplandstjällen. kan ' - Jat upp sig mer och i det k öna' mö —— k mer; till anske löna mödan N Ae Pa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.