ne Vett djur. med minsta möjliga pass. YYFTYYry Yrerr . I YYYFYYVTETT TEE P TT YFFYTTEF TY FYYT EFIT rv Yttrerv erver TEYTYYYFYYYYTYTYYTYTYFTET ANN i Det ä är så bopulärt med husdjur. Om' man undantar dem inom citat av. "släktet. Pulex och liknande; Mar för: rhaten. Har man många som man "kan namnen på kan man "vinna, 10. 000 i TV. Då Ci Så" kan a man ha fåglar. i bur. ed Isom de; men' smutsar' ner” så - mycket mer, Én del pratar var- | . ”dagsspråk. och enligt .skämtteck>. änder det. alltid. när "för-: + samlingspastorn hälsar på. En. del och sjunger, . . på sista - För; burdörren, råkar alltid ;s ppen Då samma gång som köksfönstret." Men ' varför. fågel eller fisk Man kan ha fyrfotavånner också. (Små vita möss väcker alltid. sam , högljudda ' uppmärksamhet, "bland damerna." En hund låter dörnämt, särskilt, om, man inte "ger; hund utan ;chowehöw, Rei- > Dob eller något annat som är .besvärs . Jigt att uttala, ', "vakt ”bå” kvällarna skaffar "man" ;: ning. En sköldpadda exempelvis. Ge iden ett "par; salladsblad,: dvalar”. den Snart till och kry-. Per längst. in ”under'soffan, -Se dan sbehöver "der bara danimas : d ta, Och så behöver man vara .släkt 'med en charkuteriaffär. . -Mest up to” date är emellerti ' kräldjur. En pytonorm draperad i : vardagsrummet ger atmosfär men . reducerar så lätt vänkretsen, öd-.. "+ lor; snokar och huggormar har, ”. man också hört talas: om som människans bästa vänner, rien de ' "senare bör man nog hugga. av tänderna innan man installerar "dem ”i 'lägenheten '— ock--det .” gäller att hugga först. . , é "Ju "orginellare, desto bättra melodién: också ' vad det väller våra hemtarna vänner bland dju- Prästen talade efter ' mantskrig och: hade hunnit till sista raden P | eh sida; : — Då sade "Adam äl "Eva. ' Men : när hån skulle ”Irtsät- ta upptäckte han till sina fåsa att . nästa sida fattades. Lätt förvirrar såg här ut över. nenigheten ock fortsätte: det tycks fattas ett blad. fälten Min "bokhållare sitter för det mésta och söver, Tror ni att ni kan åtå ér hans årbete? ' 5 > — Ja, det tror jag. I värsta all kän'j Jag ju ta ett sömnmedel, — Hur bär du dej åt för att gifts "dej med den rika arvtagerskan? '. » Mycket enkelt, Jag skickade hehne 25 rosor på hennes” delseda -En rysk. . kärnröbbe - Enligt tidningen Ogonjok i Mosk- va fyllde professor Boris Bokrejev häromdagen 100, år och satt vid, skrivbordet : som ' "om ' ingenting: . märkligt hade skett. Han" sysslade på förmiddagen som, vanligt med]. -uridervisningen vid Kijev-universi- - tetet; vilket han' ru gjort 155 år, På eftermiddagen läste professor Bok- rejev kötrektir för en ny och om- arbetad upplaga av sitt stora verk den ryske matematikern Lobit- fevakij. Halva "natten sått. han ochl; so skrev sina memoarer som skall ut- -kåmma nästa vår, 100-åringen off- rade bara ett par timmar: för de talrika gäster öch de officiella de- legationer som kom för te bylla oh om. 7 o& Glömt. inté' det! Ht, Resanden " Johansson har av en sllimp träffat samman med en för hénom tidigare okänd dam i hotel- lets vestibul. De stämmer möte till ' kvällen. Hon kommer och Täcker »-hénom handen med orde ' gilt! Men ni bär ju. inga ringar! : Damen:.— Tror ni man här ring. arna på sig när man har en träff! ; "Inte så mångordig + Gubben I, ej så pratsam, var på : begravning i S-e, Han lägger ned sin krans; tar 'av'sig hatten, ståt ärdagsrummet) Då gör de skäl: r de skäl" . En: del är. stumma. som" fiskarna” och fordrar inte så mycket vat= > "Hab.man svårt att skaffa djur: : nen, sorå kan lära sig zoologi på ” , hemmaplan! Men djuren bör helst > vara tama, tandlösa och. kloklipp-: . d uvidiska: ST Ita av dikningen. stå kostnaderna i diknings- | lar "Hemma hos öss har vi också ett ”-par små "husdjur, Ett par luddi- ga saker med leklusten i blodet. [| '> Deras stora öron och vässa klor förråder ursprung från och ge- menskap med de vilda. Logifrå- gan hade vi ett väldigt :bekym- mer med, men' till slut enades - vi om en resväska .med uppslaget : lock,.stal en kudde och lakan ur --dockvagnen. och inbjöd. :till en middagslur. 'De små djuren: ha- de verklig' takt i.kroppen. Inget besvär för våran del, tyckte. de och gled med högburna huvuden "förbi sin "säng". och rullade ihop ig i våra, : ; Matfrågan var "också ite be- kymmersom. Första veckan när de var” så små, att de utan trängsel > fick plats i en kupad- hand, fick vita till. mjölk i: dockrappflas- kor; Sedan lärde de sig att äta ur skål självä.. Men mjölkdieten blev enformig, och de var fortfarande rädda för att ställa till med. be- svär — ack 'dessa opretentiösa små . liv! '— och hoppade raskt upp på - matbordet. ' och . länsade. sardin- "burken, Ingen extra dukning för oss inte... > A NT +, Vår. familj Kar lid varit svag " vad det gäller blomster; Vi är svaga för blomsterfång lite. här «och. var i lägenheten, Och :vi är " gvaga vad det gäller. vattningen. De. små förstående husdjuren upptäckte naturligtvis genast, hur ledsen matte var var. gång pelar- gonierna slokade och undanröj- ” de' det bekymret genom. daglig " krukkrossning, Det blev bara de vassaste kaktusarna kvar, och de klärade ju sig med den där. vatt- ningstakten en gång i veckan, Köm sedan och säg att inte djur "är intelligenta, in +: Ledsamt var det förstås 'med den antika kinesiska pjäsen. Men förr eller senare hade. väl bar- 2 nen” råkat slå sönder den, Och |" " eftersom djuren och barnen är de bästa vänner, ville väl de först- nämnda frälsa de sistnämnda från mammas ilska, Det är verk- lig vänskap, sådant, .. Husdjur med så många goda egenskaper måste vara en tillgång - för .varje familj. Vad det är för - sort? Ja, det är nästan genant — men det ä är vanliga kattungar. Vr Phia spörsmål Under denna rubrik besvaras us diska” Irågor av allmänt tntresse mat en ersättning av 2 kr 1 frimär- ken. Frågor som” kräva ett mera ingående elle? "enskilt svar. betingar ett" något högre arvode. Alla brev adresseras till 'Hallands Nyheters Iäridiska" avdelning, Norrmalms- torg 4, Stockholm. te Fråga: Blev änka 1997; är nu 61 år, Äktenskapet var ;barnlöst, jag nu berättigad erhålla änkepen- sion enligt nya a pensiönslagen H Gårdsägare. Svar: £ princip har Ni icke rätt till änkepension, men om ”särskil- da skäl föranleda därtill” kan Ni dock erhålla sådan, Vänd Eder till persionstärmndéris ordförände, ” -+ Fråga: Har föräldrar rätt att utan tillstånd -använda faderns förnamn i bärnens efternamn med tillägg av -son? Om tillstånd erfordras, hos 2 skall det sökas och våd kostar fan " Gösta” Svar Endast”. underförutsättning att efternamnet skiftat. på angivet sätt generation " efter generation. Har detta skett, göres anmälan om släktnamnet kostnadsfritt. hos pas- torsämbetet, ' Fråga: Är jag skyldig att gå med i ett dikningslöretag fast jag icke har någon odlad jord 'som' berörs av denna dikning utan barrskogs- och bergmark;' som ligger innar- för detta dike, som nu skall rör- läggas på den odlade jorden? : mogna Svar: Ni är. skyldig, dltaga I et, om- Ni har nyts diknfogsföretag Delägarna skall i rinei; företapet efter den nytta, de få av arbetets genomförande." "Vid den för- rättning, som antagligen skall hål- las, torde förrättningsmannen prö- va frågan om Eder skyldighet att deltaga i företaget ifråga.' Vänd eder eljest till lantbruksnämnden, vari- ; | från vidare besked torde kunna för- väntas i saken. : ..« : — . fn gång i veckan” . A den lilla” ärbara” staden fanns en” liten ” ärbar förening, som på sin lokal satte upp ett litet ärbart plakat av följande lydelse: SPANA 4. en stund och säger till slut; . 1 — Jaa, lycka till 'dål " a ”Anständig. och ärbar dans varje "Å kväll, utom' på söndagarna.” "”Hjälpsam. — Fru Andersson ser så för-" tvivlad ut — - har det hänt" nån- ting? ' | — Om!” Miå mar gick ut i förrgår inorse och skulle köpa tändstickor, : och han har inte kommit; tillbaka än. Hur i all världen ska jag bära mej åt? . — Äsch, fru Anderssoh kan få låna en ask tändstickor av mej. Hembygdens kyrka Här är kyrkan, som oss alla : vill med vigda malmen kalla till gemenskap kring Guds ord, Här de gamla och de unga : psalm och lovsång skola sjunga : och gå fråm till nådens. bord. Här ha våra fäder levat, ; H längtat, hoppats, kämpat, stri vat, burits av den fasta tro från den ljusa ungdomsvåren tills de efter arbetsåren'. förts till gravens tysta. bo. Uppå dessa kyrkogåsdar vittna ännu' gåmla. vårdar om de släkten som ha-gått. ”. Mången från de vida haven, Vv som i vågorna fann graven, . Kär den sista hamnen nått, I 2 Våra: barn: skall såsom andra SS gångna släkten också vandra .! genom kyrkans öppna port. s Lovsång under valven tonar "> Kärleken som allt försonar, allt tillfullo för 058 gjort, ” Kyrkan vill oss alla samla, barn och unga, vuxna, gamla .:: vid den sköna gudstjänsttid. Bön och lovsång skola ljuda SE Åt oss alla vill hon bjuda livets" orå och korsets frid. lt ".ELSA NILSSON: YYTTTFr AA EA UYTYTYYYYYYTTYTYTYYYT YET TTT TYYYYYYYTYYYYYTYYYTY TTT. mn verkligt vacker krukväxt kan ” dessa”. dagar. lackerare Gunnar Bengtsson; Solliden; Ullared, glädja 'sig åt. Det är en septemberlilja, som .Juppvisar "en sällsynt riklig blom- ning — på tre stänglar finns näm- ligen inte mindre än 25 blommor eller knoppar... Tidigare: år, har. lil- jan blommat med en eller två stäng- lar, men det har aldrig tidigare va- Bh rit tre ' som > "Märk breven DOKTORN SVA-< . hel del röntgenundersökningar, som ”I.medverkan, patientens medvetande .| da. för att kunna bedömas. Vid an- Adra av undersökningarna anser man Jatt man är berättigad att ta den Förse frågorrwa med lämplig signatur och upvgiv helst ålder och kön. Det är givet att enrars , - anomimitet Obrottsligt beraras. RAR och sänd dem titt redak- tionen. "Leman tee H - Under denna rubrik besvarar en "svensk : legitimerad läkare "kostnadsfritt medicinska Jrägor frän läsekretse | . | ”Z,'1 Ni frågar Varför inte en: är > besvärliga, ' ibland smärtsamma och påfrestande för patienterna, ic- ke kan med bedövning; narkos el- ler dylikt göras smärtfria. På detta "krävs. klart och organens funktioner ostör- att påfrestningen ä är ej av den grad ringa men dock risk av är varmt ljusröda, är omkring 7 :.em i diameter och på varje .stängel blir det alltså en stor blomkl en omfattande narkos eller bedöv- vill jag. svara, att i många av dessa |” Flickebarnet vildklöver, beklagar SKRIVET. kom bärsmesn med säkerligen sommarens sista ängsbukett, >— Några 'senkomna ängsklockor, ' -kyrkönyseket; ”rävrunpa och sur. kulla, E:t under ä är det att någon- "ting kan orka fram längre. . Det -Var som en hälsning från en svun= nen försommar, Vi satte bukettsn ” i ett stort blått fotglas,;Vi beter ” . vatten ofla. Så länge den står där, buketten, finns. sommaren kvar. Men hösikvällen är ' redan mörk och vi trivs inomhus i lampans Maria sken om kvällen. ;(Kes i Västm Nyheter) > z ” rättigheler : kan inte avkräva. det några vo . . - skyldigheter, inte ens den minsta att våra. . " -uthårdbar ti > (Anna, Greta wid. « Hr; Petterqvist” är skicklig ' oh a nist,. passionerad kortspelare, ol'älpa lig festprisse samt” gift med etl va. ritabelt rivjärn, >> « En dag här. fru Pettorvist bes sök av en väninna för vilkeh hon ig över. sin man I följan= > Hr Bengtsson har ärvt liljan efter, sin mor,, och inte minst, med hänsyn därtill har han givetvis gett växten .den bästa vård. Det anses ganska unikt att liljor av denna. art upp- visar så riklig blomning från en och samma lök. Förtrolig ga: slunder . ovillrådig”. Om ni är kraftig" och vill verka smalare skulle jag råda H en narkos eller en bedövning tex kr hålla + tillbaka. urinen" eller "kasta vatten viljemässigt på den undersö- kande läkarens order, Endast under dessa processer kan, de förhållans den som skall undersökas studeras på ett tillfredsställande sätt. Under |, + DET HÄNDER SÅN MYCKET, att man . knappast har tid att sätta sig inih verkliga i d och betydelse och vilka verkningar de kan ha för framtiden. Om man för ungefär tjugofem år sedan ha- de .' sagt att frågan om vem 'som skall besitta månen skulle bli ak- tuell år 1959 hade man blivit ut- 'skrattad och-'ansedd för en verk- lighetsfrä; fantast, .I dag är er att låta färga den beigefä kappan. Till grått hår och blå ögon är. det klädsamt. "med exempelvis marinblått eller mörkt. mossgrönt. För att vara säker ör ni saratidigt som ni ber om prisuppgift fråga om de kan re- frågan inte längre löjlig. Människan har börjat att sträcka sina intres- sen ut i rymden. Vi i än så man kunde ju höra musik i radio och behövde inte själv: köpa: ock spela skivor. Och i dag, cirka tret- tio år efter radions tt, ”s dövning” kan ej patienten samarbeta på det önskade sättet. För övrigt kan jag upplysa att vid" en del röntgenundersök-': ningar med kontrastmedel använ- der man sig av närkos, bedövning, men dock endast i de fall, där detta ej äventyrar undersökningsresulta- tet, vilket torde vara det viktigaste |” "och mest" betydelsefulla när, man låter en patient undergå påfrestan- säljes det fler grammofonskivor än |... någonsin. Låt oss hoppas, att 'det går på samma sätt med böckerna! Att” ingen "annan: underhållning skall: göra 'dem över! Det kan nog vara bekvämt men i längden själlöst att få allt serverat färdigt i en bildruta och genom en högtalare" det: måste ge större tillfred. att-ibland.-få tänka länge >endast meg” tekrisk - appara” tur, men.snart följer hon väl själv efter... Men trots: dessa hisnande p ktiv kan vi ändå leva vårt sultatet. Olika tyger reagerar som bekant olika ” för fä gning, Med hjärtlig hälsning. :"; ... : SN ”Galie” ”1959”, I första hand bör ni se till att ni blir frisk. Och för ätt bli det måste ni försöka låta bli att grubb- la. Det är nog tyvärr lönlöst att för- söka göra något åt det dåliga för- hållandet mellan er och er släktings man, Han är tydligen närmast nerv- sjuk efter vad jäg kan förstå och antagligen oemottaglig för alla ar- gument. Och även om jag förstår Ar latt ni är ledsen för er släktings skull, så kan ni ingenting göra åt saken. Om hon verkligen ville kun- de -hon ju begära skilsmässa, eller hur? För övrigt skulle jag råda er att uppträda litet mer diplomatiskt för att undvika uppslitande scener, Varför ringer ni t ex inte när ni säkert vet att den unga frun är ensam hemma? Eller varför kom- mer ni inte överens om att brev=- växla litet oftare? Ni kunde ju låta era brev gå via Poste Restante el- ler någon bekants adress? Huvud- saken är att ni undviker allt som är nervpåfrestande tills ni själv är stark och frisk igen. Skriv. gärna så a ofta I ni. vill och god Föne lie”, Erots alv. Tack för ert långa intressanta brev. Först och främst vill "jag säga att jag tycker ni handlade ' absolut. rätt, som valde framför hand ningen, Era konstnärliga anlag fö- refaller att ligga mer åt skådespe- lar- eller heminredningsyrket än åt det merkantila, Jag tror också att ni kommer att få bättre kontakt med era nya klasskamrater — vem vet om ni inte kan bilda en teater- klubb" eller en' litterär förening i skolan om sådana inte finns förut. Men ensam skulle jag — för ert eget bästa — vilja varnå er för: isolera er 'inte så mycket. Och se inte ner på de pojkar som inte de- i . era intressen; Jag tror rsöka delta även i ” pojknöjen, som sport, dans och dy- likt. .Det är alltid ett plus för en människa att vara ahdligen mång- sidig och inte knyta sig inom-en enda intressesfär, Skriv gärna igen hur det går.:— jag följer er ut- veckling med stört intresse. . Med "I hj rilig hälsning. ”Gallie”. NN [] cialist på att rädda fallfärdiga hus, har utarbetat en räddningsplan för ja tornet tongbjälk' rbel ddan skulle tornet stå säkert, för e efter att ha rättat upp En 60-årig brittisk ingenjör, 'spe-4, med en underjordisk bes] > ' tet skulle ta ett år, men | 7 liv som :' vanligt, vilket är välgö- rande, och det måste nog vara så, Trots "satelliter och sputnikar och lunikar' kän vi fortfarande intres- sera oss för fotbollspoäng och box- : her och friid bord och ' det flödar -pikanta uppgifter om "känt folks privatliv. Vad som inte "händer kända personer fabu- lerar man om. Man noterar me någon förvåning, att en veckotid- ning nu i en artikelserie skall be- handla frågan om "vem - vår kron- prins en gång skall gifta sig med, "Är det inte till 'att vara "lite. väl tidigt ute? Man kunde ju först låta honöm i lugn' och ro växa till och avsluta sin utbildning, så får vi väl i sinom tid veta allt om ett ev. gif- termål. Frågan förlorar inte på att vila till dess. - cs "TIDERNA FÖRÄNDRAS! vn om allt föreningsliv måste man sö- ka sig nya vägar, de gamla arbets- metoderna är inte längre så bra. Nu är det t ex svårt att ordna ett un- derhållningsprogram, ' såvida man inte har råd att engagera topp- stjärnor, och vilken fattig förening har det?. Ungdomarna kan'ju se och höra 'ett mycket bättre pro- gram hemma i Tv. Samma är det själv, Slutsatsen blir: den, att. mån inte skall förakta: de tekniska. fl- nesser,' som .kan göra livet behagli- gare ' och" mera underhållande att leva, Men man skall inte bli slav under dem ::: Ibland kan det vara skönt att få koppla ifrån alltsam- mans och leva ensam i tystnaden. Det blir som ”ett livselixir;.«' oc! sen kan man med. stärkta krafter[ återgå: till de tekniska underver-| ken. Men ibland måste' man ha tid att. reflektera över att man" verkli- gens finns tills: oc NÄR MAN BOR I SKOGEN är det alltid roligt att komma -ut' till sjön, ströva :vid' stranden . och. se ut över vattnet. En gammal dansk fiskare sade 'mig en gång att från skogstrakterna kan det komma 'ut- märkta - :sjömän |—" orädda : och okänsliga för”: sjösjuka: Det där med anlaget för' sjösjuka är nog medfö Barn till - fiskare." kan bli sjösjuka så fort det gungar:lite under det'att veritabla. landkrab- bor inte känner någonting, Slipper man obehaget så är det ju bara bra. : Vi gjorde. en' liten tur häromdå= gen. och besökte 'då först hamnen i Svanshall, Den räknas för att vara en god fiskehamn, det fanns en del båtar där och även några fiskare som sysslade med sina nät, Sen gick färden till Arild, som verkade lugnt och stillsamt nu när den stora som- marr är över, Här var det balans med för , man kan lyssna till en. utmärkt föreläs- ning hemma i bostaden. och behö- ver inte ha besvär med att gå nä- on. annanstans ” för den sakens skull. Hur TV kommer att inverka på biblioteksverksamheten är ännu ett frågetecken, ty ingen färdig un- derhållning kan jämföras med att själv läsa en bok, Och man kan gö- ra ett tankeexperiment: när radion blev lallmän i varje stuga spåddes det att försäljningen av grammoö- fonskivor :' alldeles skulle ta slut, gott om båtar i hamnen och på ka- jen sysslade också en del fiskare med sina sillanät. Sjön gick hög, varför några Iusiseglare, inte syntes ute denna dag. < Så gick det ut.en jiten röd; för att sätta ut nät, med två man vid årorna: Vi:. följde en smula ängsligt färden från vågbrytaren — skulle den lilla båten kunna klara sig i denna höga sjö?. Ingen av oss skulle velat sitta i den, ty här blev det gungning som hette duga. Ena ys a Anställningsvillkor, ; : ' Gödsägare K hade anställt en ny andre 'man i ladugården. När den- ne, flytta in och skulle se om sitt grop: han fått sig tilldelad för än-=/ var i gott skick och'försedda med ordentliga tak var de: ypperliga för och: : var nöjd med sin lott. Han gick upp. patron och undrade: — Hör nu, patron, jag min inte riktigt, hur vi gjorde upp,” när jag) tog platsen, men var det-verkligen meningen ätt jag skulle ha i; otatis+ grop med mig? . Patron harsklade sig lätt och 1 vade att ordna saken till nästa dåg. potatisförråd, visade det sig, 'att den |" damålet. ej var brukbar, då takety. "delvis vär igenrasat, När groparna|. na ligger ban. på soffan & spelar "7 sjuk, om kvällarna 'går han bort spelar kört å om nätterna kommer han herå å spelar. äpd, : v "Det var en gång två abborrär som höll till vid. en grynna I skärs > sitler han ning för att genomföra ” undersök- de ordalag: : NR ningen. Vid — Om förmidd ar i å krävs t ex att par | å spelar iano,' ft - tienten Vv medverkar genom att P oms ermiddagar, gården, Fast den ena var. mycket lille abborren, .; feldetrå : annärs skjuter ji ar ER - ögonblicket såg vi "båten uppe på en vågtopp, därefter' försvann dent nästar! alldeles heré i'en' vågdal, När båten var ett gott stycke ute på sjön resté sig den ene fiskaren upp ide oc började kasta ut nät! Tf Vi. följde andlöst detta akrobatiska konststycke, Skulle han klara det och inte slungas ut i sjön? Då hade det blivit svårt att klara'sig. Så där — nu var näthistorien. avklarad och fiskaren satte sig vid- årorna igen, Båten vände och började driva mot hamn, Om. en stund. var, den i in< "loppet och -stävade lugnt bort' "till sn vanliga plats. vd kajer, Äventy- ret .var: över, som antagligen inte bekommit fiskarna' någonting. Men vi drog en lättnadens suck. -- fast vi hela tiden naturligtvis inte trott annat än att båten skulle klara sig. Men det såg äventyrligt ut... - - Seri vär vi et tur uppe på Kulla- berg och såg från sluttningen Mölle ligga djupt där nere som en saga i aftonsolens glans, Havet 'blänkte och stranden ringlade sig i mjuka rundningår: bort inot Höganäs. Det är: en' syn så vacker, "att: den för alltid. etsar sig in i minnet. Det är inte att undrå på, att västkus- tens badorter drar publik från hela landet; Ty" var och &n av dem har I Du som & sin speciella tjusning. — "Fritz Bengtsson gande järnvägsn tone dricka” ur mln whisky", . ”åvarade Browning iskallt och drack. = ”- 4 färdigt, Han reste 'sig'och gick med säkra steg mot. utgången, Hender=7 son avfyra två skott, Båda träffade, Browning hann dock dra sin egen . pistol .och Besvarade: elden medan" ot é Henderson kastade eh kniv-på ho- ” nom, Båda föll: Med sina sista kraf- = ör s ter. lyckades Browring sticka ihjäl den: svårt .sårade: Henderson. Då , polisen anlände var båda. döda. Ba-- rens. servitrig var. vittnet, Hon. var och till. dubbelmordet. : Hon: sällskapas 'de tidigare med Al Henderson och mor senare med” Rufts Browning, -;" yta —> Kära du, det är snart avhjälpt, MN | ' Ser du Johansson som sitter i sin... :, 5 eka och metak-här ovanför oss? Gå su. bara och sätt dej på hans ktole, a ska' du se att.du blir stor: du oo ” så i eftermälet.; : Texasbor. kopierar Vilda Västerti- . romaner,” eller är det Wärlom? På - de fö ölj ktligen miss- karlen kände sie JÄTTE let” Mineola i Texas kom dot till : och knitkäsining och det, a. " lev: två döda, 5552 åriga towhoyei. : I.satt 'vid : baren 'då' lokföraren "Al | Henderson kom .inslormande med | framhållen revolver. ”Håll dig lugn Har ni hört historien c om | yng lingen som försökte vara oförskämd möt prästen? Han inledde diskus= sion om bibeln och sat" 5, = = oa + — Hela den' dår historien med skapelsen - stämmer” min far upplyste nig öm att vi hi 2 stammar från aporna." v : vt "— Det är möjligt att nå gör; min . ting ige - vän, svarade prästen. Men s ve - |'bibeln handlar ju inte öm era per- . . sonliga familjeangelägenheter. - stor och den andra.helt liten vart de q goda vänner I alla väder, 7 : + En: dag hände det att den iilla ” började gråta bitterlig ; "a Kära vän, sa de andra, vad” saa tar åt dej? Vad vållar sorgen? + - = Jag” måste väl "gråta när jag . är .så ynkligt lit tnyftade den ”, sade den ra=' ' ”Låt mig innen.» t enda ögöns Coco. - nledningen > 4 inte -« ta” en livförsäkring? :7 IA + Fvärtom, statistiken” visar att ytterst få människor dör. vid min . inte, Redan klarar han, er Benten = a ; OMAASADAASADAAAAASAAAMAA / ; u VIL N LÄSA. OM SÖDRA HALLAND OCH: SYDHALLAY AMMAASSAANMÄASAAAARLAAAAA IYFEYYYSN sht, ÄNNINGARN — LAS TAHOLMS TIDNING: AARAMAA PFEEEFTEVEEV VYYYYY TTT Tu AAMAAARAA TE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.