”T- EAHOLMS TIDNING Män som förm ir få ”söciolögi i till en vetenskap med: -Haturvetenskapens . exäkthet + fråmgår, inte minst. av. hans' indel- ning .samhällsläran i' social sta , och-- social dynamik. Begrep- är som synes hämtade från en sociala dynamiken, fö: élseläran, sysselsätter sig med. de rafter, som bestämnier det mänsk- » liga” samhällets utveckling, 1 den Socialå: åtatiken- analyserar Comte begrepp: sädåna, som familj; individ, sämhälle och stat, ssin' uppfattring av det. indivi- änsåg Comte liksom Hegel, r lan. - menade,. att, vi en- daäst! känner individen som samhälls. varelse, som representant för ' en famhällsgrupp:" Om vi berövar 'in- . dividen i tvärje' attribut; som hänger ” samman med hans klasstillhörighet, så återstår ingenting annat än hans fysiska : varelse; Individen är en produkt: av den: samhällsklass han tillhör: "Han . kan altså" inte vara den "enhet; på" vilken samhället byggå,' Hang djupaste instinkter el ler : medfödda impulser är. av' två slag, egoistiska ' och altruistiska, De egoistiska - 'är- de starkaste, varför samhällets". hela organisation -och fo: tran skall inriktas på att ge ett ir åt. de altruistiska at. våra sociala" a fdeer: Ar LR äv Melvin. Bergman - . nes "personliga" förutsättningar a an- visar-- henne, utan varje tanke på i vilken "samhällsklass hon är född”. +» Vid . statens sida' ville" Comte placera ”en andlig makt” 'som skul- le ta sikte på medborgarnas psy- kiska 'och moraliska fostran” och. välfärd, Denna: kallade han ”kyr- ka”, men” denna, hade knappast. nå- got att göra med vad vi kalla så. Comtes ”kyrka” ” skulle” företrädas av : ledande «vetenskapsmän, = som skulle fostrade unga, till tjänst, i bön 4 : .|ligion, H tiva såväl. som 1 dess individuella gestaltning,' ett "tillstånd, där livets skilda sidor är insatta i det natur= liga förhållandet till varandra.” Det var alltså religionens uppgift att bringa rmänniskan i harmoni med, livet "och samhället. Hans bekant. skap: med: madame de Vaux hade; " som jag tidigare” framhål- lit, lett till att han insett, att män- niskan inte-kunde frälas av veten= skapen. Efter hennes död sökte han också grunda” en humanitetens re- ”Kanske kan :vi få en riktig .upp- fattning av Comtes kyrka om vi jämför -henne med ett statsuniver- ka livets tjänst för ått sprida sina sitet, som också trätt i det moralis- . . | skans” var för -honom den högsta av alla realiteter, kär- lekens och tjänandets' främsta ut tryck. Synd' i denna humanie:s= religion är detsamma som självisk- het, 'och" frälsning innebär männi-' idéer: - till . varje ” (Ellwood) ' Comte förkastade ver- ken etik' i kristen mening eller re- ligion. Den kristna etiken: var dock enligt hans "mening icke' kyrkans lära utan Jesu "egna etiska tankar. Bergspredikans etik var den norm, efter vilken den enskilde och 'sam- hället måste leva, om de. inte skall gå under, Comtes etik, kunde: sam- manfattas i orden ”lev för andra”, Kärleken är” vår norm,' ordningen vår grundval, framsteg vårt slut- mål. one . | Sc skall skapa h ivar "enligt 'Comte samhällets grund, ideså fninsta enhet. Den spelar sam- lb. I samhället” som cellen: i När -"Comte :'. kallade = sin . religion ”positivism”, ' vilket närmast :mot- svarar vad vi brukar kalla huma- nism, Han har själv definierat den med följande ord: ”Religion är ett tillstånd av fullkornlig harmoni i jelivet. försvagas, betyder det- därför ' alltid tillbakagång och örfall för samhället... det kliga livet, i' dess kollek- äddning ur själviskheten, Comte rörde sig också 'med ett re- lativt odödlighetsbegrepp. Odödligt: är det som sprungit ur en. trogen tjänst, hos sanningen och kärleken, Det finns” menande Comte objektiv odödlighet men en De jektiv sådan "för dem 'som "levde för'andra, Döden själv förlorar sin udd. Den som tjänar det goda har genom '- sitt” liv tillbakavisat. och besegraåt ondskan. Döden är för honom éndast frikallandet från ar- betet; Vårt individuella liv når sitt slut, ren det goda vi ville och gjor= de kan inte 'dö. Dess verkningar går vidare genom evigheter. Kanske var. Comte 'en'av de första som upp= täckte, "att-”också framtidens mäns niska behöver en religion men att det måste bli en sådan, som inte står i strid med hennes krav på ärlige het och med hennes världsbild, har C Com- ; mar. alltjämt dröjer "Kan man Konstatera att dönna! 3 | soligt varma och AoA ene. månad, sor beteckhar årets fulländning. k A iufteli ten” Nuvli ”badsä: : Med ;septembers'- "understundom magiskt månljusdunkla kvällar :-hör Hobbes och "senare . Hegel, stats- absolutismens förvarare, gjorde sig - Han sammanblandade skyldiga” frö ja. och Skapa enhet mellan 'de olika ; , socialgrupperna: i samhället. Arbetets fördelning, de skilda in- tressen som knyter sig till olika yr. ken: och" sysselsättningar, har en centrifugal verkan; en tendens att motverka samarbetet. Statens upp- giff. är att bevära den för allt sam- r själ v en stor, än- solmättade lad "organism. Sam- månljust magiska augistinätter. Var- a "oss bort från nar skifta i björkens läckra lövverk i och i lönn ocH. lind. Nu' .stundar och räpphönsjakt i skog och semesterdagar, "+ och e årstid har. sin tjusning, och nu ver stubbåkrar,. mörk skog och rända ängar. drar flyttfåglarna sin kos. De, kommer en och en el- ler också par" om' par, svalor, tra- nor. och vildgäss. I buskarna tyst- tyrs.- ännu kvarstående havresky- larna sitter buskskvättorna orörliga som i väntan. Marken håller lik- som : ändan till dess höstens 'rov- fåglar dragit. förbi på sin färd mot södern. Man påminner. sig just nu profeten Jesajas ord ” till de etiopis- ka sändet ”All skall när rödhaken och i de till även- |. dekså , ' gälla 'och- kla- gande. 'skri. Det-är- inte det vårli- a "hoandet utan 'det.i folktron ölycksbådande klä vitt, klä vitt som lär betyda, förgängelse och. död. Men är, septemberkvällen stjärn= gnistrande och klar så hoppas iman och räds icke. "Då påminner man sig gärna Erik Axel -Karlfeldts" sig nifikativa septemberrader: fö Luftch är fall av djur i kväll, - full av eld, herr Uriel. ot - Mellan" ugglevingarna . brinna vintergatsormens blanka. HAM: / Men "September också svame parnas tid fastän det i år till följd av torkan. är ont om både svamp och skogsbär, Är det någon som spårat upp bra fyndorter för svarnp eller lingon så må ingen tro att han kolporterar ut denna upptäckt. Men det har likvät sin tjusning att gå på äcktsfärd 'i. skog. och mark atio- nän kring stora, gemensamma upp- gifter.” Först och främst 'är- staten nödvändig för att tvinga de olika politiska. partierna till 'samverkan. » Den skall också bringa de skilda ekonomiska Åntressena . att samgå. lämnat till pris åt: rovfåglarna på bergen och 'åt djuren” på märken”, Septembers . växlande . väderlek, sol och storm, nattfrost och'snabbt fallande kvällsmörker, är beteck- nande för den annalkande hösten, Comte ville, bibehålla. den privata sommarens, sista ros med sitt av- äganderätten men ställa den under statens kontroll.” Han insåg, att den ioderna ' industrialismen Åalltför ne grad befrämjat ' den ' enskildes” iprofithunger. Han räknade; därför imed: framväxandet: av en omfat- tande kontroll från statens sida, Fiamför . allt ; hoppades :han' dock på att en moralisk fostran av. alla sked till vad som varit och bju- dits under denna sällsynt vackra sommar. I mellan-Sverige känne- tecknas .mitten av september av mognande äpple- och päronskärd. > Plommon och lingon hör också till de höstens frukter som nu skattas och salyförs.' Rönnbären lyser i sin röda, mognad hasselnötterna är klasser . skulle' verka” jämnande,; ”De arbetande klasser- nas. tvenne största krav”, skrev - han, ”knyter sig till kravet att or- : ”gånistra j ' uppfostringsarbetet - och snart skörd och k klasar dunsar till marken när. blås- ten går. Blir det mycket rönnbär så kan vi vänta en sträng vinter. Dock förutspås det i 'år en förhål- ”Den uni Ha upp- land mild höst och en liknan- fostrans mål är att placera varje' människa i den" ställning, som hen- Laga skäl . Doktorn, som brukade åka 'ut på besök till utbyarna i socknen en gång 1 r.ånaden, saknade vid sitt "senaste ; besök. £ d flottaren och fiskaren - Vestergren.; Han , frågade att par gubbar efter honom, ' .. . Hl Jo; Vestergren ä ä dö, han. '; Ers Vad dog Fan av, han som all- ” ud varit så kärnfrisk? . nn , "Farliga pengar "sa. s riksbank, Federal Reserve ”Pank, lät härom dagen bränna sed- oc till. ett" värde av 46.000 dollar + (c:a 230.000 kr), som hade omhän- fderhafts- av .:n kassör på ett bank- «kontor i New Jersey. Mannen hade : nämligen drabbats av polio de vinter. Normalt skall” almen. fäl- la sina' blad i slutet av denna må- nåd, så ock björken medan” aspens larrande löv faller först i början av oktober liksom 'äppleträdens; eken och något senare kommer sy- renen att bli bar. För .Jlantmannen är det tid att så höstråg i' början av september och i mitten 'av månaden är det | tid för vetesådden, I slutet av må- naden skall potatisen 'as upp. Det har i år blivit en bra skörd av den varan. Tornsvalan. flyttar ifrån oss i början av. denna månad, tra- stt) nan. omkring 'den 10' sept, så: ock | rödstjärten. Stenskvättan” flyr, om- kring den 15 och vildgässen några "inken och" 'ärkan dröjer kvar till de första dagarna i oktober: Blom- sterprakten sjunger nu på "sista versen, 'mycket till '. följd av ver dalior, 1. rabatterna, 'rasse och vid stugans sista knut dagar: senare, Sädesärlan' stannar .Jtill 4 slutet av månaden medan bo- len "ihållande torkan. Men än ly- flox och ringblommor så ock höstastrar, denna årsens tid och lyss till allt som viskar och ' susar, lockar och lyser bland träd och buskar. Man får bara akta sig så att man inte kommer inom skotthåll för ' älgjä= garen när. man orienterar eller lustvandrar. "Ingen månad rymmer så många starka motsättningar som 'septem- ber, särskilt dess senare hälft. Regn och solsken växlar vanligtvis, men icke så i år. Nu behövs inget regn för växtligheten, den är redan till= spillogiven 'och dess saga all, men brunnarna ; behöver . tillfälle och det få vi hoppas blir fallet så små- ningom." Om löven sitter länge kvar på" träden, så tecknar det sträng . vinter, sägs det. Men sen= och ässtidi har sin fägring och sin tjusning. Det är tid att njuta av dess håvor just nu, I gamla tider ansågs hösten dföra ett melankolisk ment hos människan och det kan= ske ligger något i-det, En av de mörkaste dikter som med hänsyft- ning härpå skrivits är Tavaststjer- nas ”Hemåt.i höstregn, hemåt i natten”. Det kan komma storm och svårt oväder i slutet av denna må=« nad. Tidenderna härom har redan varslat utifrån. Men än dröjer. det en :tid innan det lyser genomgri- pande gyllenrött i våra skogar. Fy= ra äro.;de himmelsdagar och de ska. man. ge akt på. De infaller den 18,:19, 20 och 21 september; Hörea tordön då blir det ”storhetstid” och ett gott år. Den 23 är det höstdags« : jämning och det är. också en mä kesdag i den sista sommarmåna- dens skickelsedigra dagar, - Peder Haspe Regementet. Mr Till fänrikar på aktiv stat vid Hallands regemente har antagits of - ficersaspiranterna P E W Fyhr och : sa" våra ' sista 'vellmor blommat ut : Eliest är senlamber solrosens syvl- C JOL von Mentzer, 2 PETTETSYISTSTYVN "0 svart, « Rung. Stör: ände” maskin i Strömsnäsbruk Traryds köpings hälsovårds- nämnd. -hade : vid "sitt - senaste sammanträde ett kinkigt ärende att behandla, Anmälan hade in- kommit från en Person, bosatt i. närheten av Strömsnäs Bruks AB:s pappersbruk i Strömsnäs- bruk. "Anmälaren gjorde gällan- de att: det enerverande oljud, som numera utgår från fabriken, är av så allvarligt” slag att. åt- | gärder vore påkallade. Hälsovårdsnämnden hade be- gärt "yttrande från ' - Strömsnäs Bruks AB ' i. ärendet. Bolaget påpekade i, sitt svar att det ljud, som kommer från den i drift varande fabriken & icke i högre grad störande än vad som är vanligt. vid motsvarande anläggningar. Bolaget har emel- lertid för avsikt" att- ytterligare nedbringa ljudet genom vissa byggnadsarbete; "Så snart härför erforderliga. ä undersökningsarbe- ten slutförts kommer. dessa att utföras, och man beräknar att e årets utgång ha åstadkom- mit en förbättring, "Orsaken till. det påtalade. stö- rände ljudet är ombyggnaden av. 'sexans' pappersmaskin, Efter ombyggnaden -.. har ' maskinen större kapacitet, vilket kan vara en av orsakerna till att maski-' nen utvecklar ett betydligt star- kare. ljud än vad .Hdigare varit fall t | . 30És. :Samt'iga A-' ock B- -lagsspelare samlas .'på planen i kväll kl 18.30 för träning. Medtag kängor. : "Laholms Tdrottsförenin, ng. Träning i friidrott i kväll kl. 18. Klubbmatchen mbt. Spänst och Ljungby f'yttad till lördagen: den 3 okt. i Halmstad, Laholms IF. Bandysektionen. : Bandyspelarna . samlas” på: id- rottsplatsen i kväll för löpträning kl. 28,00. 1 Laholm: - Träning i dag kl. Fi 30. Samt- liga måste närvara. . i " Hasslövs'1S. sm . Gymnastiken börjar i kväll kl. 19, 00 i Ö, Karups skola och fort- sätter varje tisdag och torsdag. 'Hishults AIS. . Träning i kväll kl. 17,45. N -'"" Vingslätts Bio >; :. ' ger på torsd. kl 8 det kända lust- spelet . Stinsen på Lyckås med Edv. Persson vilken gör stor suc- cé mer trallar och visan och i övrigt . låter sitt skånska gemyt flöda hela filmen igenom." »Barn- förbjuden,” H Samma " program". visas : ä Me- stocka lörd. kl 3. Hasslöv sönd. kl 8. r : Hasslövs Bio” NÖT visar på onsd. kl 8 På andra si dan -bron, en spännande engelsk toppthriller. :I - roll. Rod. Stegier o,, Marta Landj.. Barnförbj. Laholmsk ' (Forts; fr. sid. ND. gar. I det ena uthuset har han skapat en modern bipaviljong med €j mindre än 25 samhällen. "Dessutom har. han i ett hus på hjul ytterligare ' 11 " samhällen. ; Det "är mina zigenare, förklarar " hän och de hyr jag ut till träd- ”gårdsodlare och lantbrukare. Hur kan nu dessa miljoner bi "hitta i rätt kupa? Deras instinkt vägleder: dem . och: dessutom är kupornas fluster ' målade i olika ; färger. Det finns fyra, fem färger, ' som ' bina: kan skilja på, nämligen gult. blått och" vitt och "ibland också "grönt. Däremot är » det vetenskapligt bevisat: att. rött : och svart ter sig lika för bina. Tage Nilsson har skördat ho- nungen och invintrat bina. Nu får de leva på surrugat — socker — i "vinter medan vi äter deras ho- Arets "resultat.. har blivit "Igott : inte” Å- I proportion: - Ove Fundin och SM-final i speed; Varg-Ol!e Nygren, way på Nya Ullevi - Uffe Eriksson, den sistnäm nde en av de mest lovande ung; som syns på mittbilden här ovan, är huvudfav i Göteborg. T v Olle Segerström och' t hö fav M oriter i fredagens Tomten” Nyholm och. "e speedway-förarna. Fredagens motortest Ullevi i Göteborg, då SM i : speedway avgöres har alla ut- sikter att bli ett stort publik- arrangemang med hårda och ovissa strider. ' Visserligen får väl VM-tvåan Ove Fundin hål-' las för favorit, men även de » tre andra VM-fararna Varg-Ol- Je samt Rune Sörmander och Lill-Arne. Carlsson vill säker- " ligen ha ett ord med i laget. Särskilt Varg-Olle visade gry-. ende form och ser ut:att ha , kommit i gammalt. gott slag, ” vilket - hans fjärdeplacering i VM vittnar om, +" Varg-Olle - själv + . Säger. att. till fredagens, SM-final. skall. han, vara i topptrim, så. Ove får. se; Upp. Fj ästaren; Rune kommer, haturligtvis” också att sat-. sa: hårt för att försvara sitt" mö terskap. Även 'om de ”fyra stora"tär vi kärida -kan” det vara Äntressant att ser det ut: - Ove Fandin, Kapa hela Sveriges :— för: att inte. säga av de: bästa speedwayförare, som sett."dagens . ljus ' Den amåländska energien tar ingen fel på. Väl efter, de. första årens prövningar. körde Ove sig snabbt in 1- värld ta En titt på: deras. meritlista: ut- |: doch SM-finalen /och har kunnat héla" världens.— Ove: Fundin är en lf; Svenskt publikrekord i t motor vid: SM- -finalen på Nya Ullevi roll, gör det med den äran, I år tänker han lägga sig till med en ny SM-titel, så Fundin och Sörman- der får se sig för, .- Rune Sörmander, Dackarna, är fjolårsmästare i speedway, Lätt blir det inte för honom att på fredag försvara sitt svenska mäster: skap — det kommer Fundin, Lill-Arne, Varg-Olle och Uffe Ericsson fram- för allt att se till... Alltnog, Sör- mander är i synnerligen gott slag och -som han' bättre än de flesta håller sina maskiner I topptrim, har han nog ändå en' god chans. ' Visserligen brukar det vara litet motigt för dackekaptenen i stora Sammanhang; , Hera gånger har det kvalificerade sig i år: både dl VM göra: "det trots att Kaparna saknar ånij ch värnplikten och. "att. .under' sådana förhållande slå sig. fram till dessa finaler :är en 'topprestation. Att” ”lill-Arne i. dagens SM- final blir b som”han inte tänker lämna. i. -bråd- fasket, Han är i dag vår mest n= ternationella förare” inom. Speed- way '— tävlar lika ute och 'känske mer dä Som” lagkapten . både div I-laget Norwich och i Kapar- exempel '— hjälper alltid till att få fram sina lagkamrater, Ove mis- te i fjol sin SM-titeln till Rune!t Sörmander. Känner. vi den "gode ”Rackarn” rätt, så ser han till att det blir ombyte i år -—"min 'en; smålänning ' skall - det - bli! (> och! Ove ämnar han. hetal).:. I lördags blev han VM: tvåa för r tredje” året i följd. - : 'Varg-Olle Nygren, Monarketna, tävlar numera inte lika flitigt som förr på speedwaybanorna. Arbe- tet med den stora byggkranen 'tar all Varg-Olles tid I anspråk. Men trots att han kör sporadiskt, så blir han ändå en av kvällens SM- favoriter. Varg-Olle vet inte vad nerver vill säga 'och får. "han en bra start, är det nästan omöjligt att ta' sig förbi hans släpsko.. På banan bara växer och växer Olles vänsterben. . Dessutom, har han massor med rutin, en särdeles nyt- tig .sak i en SM-final. Varg-Olle var vår förste mästare efter kriget i speedway. Som bekant" har "han ett stort register: han. har / varit landslagsman : i motocross” och - är mångfaldig svensk mästaré i:TT- sporten för motorcyklar. Varg-OI- le har turnerät på många av ,Eu- ropas : speedwaybanor liksom i Sydafrika och Australien. I Mo-f narkerna axlar han lagkaptenens i na föregår han alltid med, bästaj] en” av göte "favori- ter; .; och att han säkert inte. komz mer att svika” sing rthångar suppors ters; den saken" är., ;klar,' Hah "har nu. kört. speedwäy: sedan "1955 och ge sig In 4 hårda närstrider med i Hyssna Öxnevalla ”. Älekulla a Hajom > .. Björketorp Kungsäter . Istorp Vårkulla Uv vem det vara må och han har en mycket god blick för luckor och andra öppningar, vilka han ögon=- blickligen utnyttjar till 'sin fördel. Ett SM är ju också en individuell tävling och en sådan passar Lills Arne som hand i handske — nå- gon bra lagåkare är han som" be= kant inte! De svenska färgerna har han med den äran försvarat 1 ett flertal landskamper, Ett speedway= besök i Australien hör också till meriterna, Kanske Lill-Arne över- raskar i SM precis som Sala-Nor= , Jén gjorde för ett antal år- sedan, » RESERVI. FARS ERIEN DIV IV HALLAI 'spökat”. för honom, Men" i'år har Morup. 1 n Kd H Fr 2. ha a a —30 19 Gad regit Fundin'i matchen om [Lefkin” > 1578 3 43431 19 $ saräit ståtar på toppen | Böljan 15.8 2 536-30 18' den" individuella poängtabellen | Laholm BEre H1—25 17 i allsvenska serien. Redan -1955 tog | Heberg | 6 1 838-35 13 han "sin första. SM-titel;-den and- | Varbergs GIF 35. 5.9 739-47 13 han förra året och den tred- | Getinge +. 15.4 3,8 22-45 11 sov - Vinberg 15 311 2448 7 Nyhem .' 5 i a MARKSEnIEN. in ' "Iston 0-Älekulla ' Hajom-—-Öxnévalla '. , : Kungsäter—-Hyssna- . Vårkulla—Bj örketon Pp > ”MÅRKS RESER vsrnin i -BK' Viljaål | Svenljungam Hort : 3 uppåt. Han” akta” int a) Torésiorp—Kinnahult , 1—0 = Öxabäck :., 13:12, 0 167— 8 24 Torestorp 13.12 -:0 1 53-—11 24. Svenljunga.+. 13-7 1 5 35—21'15. . . «| Horred 13.3 5-5 21-20 11 » ' - «. .J Öxnevalla 13 3 3:714-39 9 JR Viljan. ..".7.13, 4 118 22—33 9 Frankrike "Sverige: Halom "dr 23 8128 tu Kinnahult: .' 13 0 5 8 8—38 '5 Jämn” landskamp Friidrottslandskammpen mellan , Frankrike 'och Sverige på Stade de I Colombes lördag—söndag skall bli ett stort stycke fransk. friidrotts- propaganda. Det franska förbundet "meddelar att det blir fri entré för. am under 15 år. "En talesman för. det franska fri- idrottsförbundet, MY Böbin, tippar en hård match, Han tror på sven- ska segrar på -800 -och 1.500 m av Dan' Waern, 400 m- häck genom ” O Trollsås, : hinder" genom Hasse Norberg samtidigt som han varnar sundbybergaren för Amoud Ameur. t. Västtyskland K möter Sverige ,.- : i BROTTNING " MUNCHEN (TT—DPA). Västtyskland har tagit ut laget för landskampen I brottning mot Sverige i Mannheim den 31 okto- ' ber enligt följande: Trouvain,. Schwerer, Höhenber-. '-: ger, Seeger, Märitschnigg, Utz, Hess: och Dietrich, Svenska' brottningsförbundet uppa: Vidare "vinner Sverige stav, höjd, 'lyser'på TT:s fråga att Västtysk- kula: och diskus, spår han.;' '-Slägga blir nyckelgrenen, säger d Bobin, lund kan det betyda f fransk" slut= seger, ">> "WILSON I LÄNGD. STOCKHOLM (TT) Friidrottslandslaget som 'möter Frankrike" i Paris lördag-söndag $xompletterades på måndagen enligt nedanstående: land föreslagit landskampen och att let är troligt att. man på svenskh Vinrer' Husson över Asp-: håll tackar ja till Inbjudningen . Säkerhetsbälte sill 7 den varma och vackra sommaren. ' För : |biodlaren -har det 'varit för: torrt liksom för alla andra Ljungdraget blev: klent, då torkan gjorde -att det ; inte blev. någon nektar. i blommorna. För . övrigt är ljung- honungen på "avskrivning — sko- gen i södra Halland tränge ut inte särskilt. roliga men några få 'skaH vi plocka fram. I ett .enda. samhälle bör. det på högsäsongen finnas 60 å 809.000 bi och ' normalt under vintern 15 å 20.000. En drottning lägger under högsäsongen över 2.000 ägg -pr dag. När bina samlar sitt frömjöl, som de har med sig på benen in till ynglet, transporterar varje samhälle in 18 å 20 kg pr år. När. här är så många bi trivs väl inte: sommarens plågoris, ge- tingarna, här i Öringe? Jo då, de har varit lika talrika här som an- norstädes och den geting, som just promenerar omkring på vår smör- gås. med honung, är en sBeting- drottning; ' berättar 'vår värd. En befruktad" hona som kommer med mänga fler getingar till nästa år. Getingarna är också svåra maro- dörer för bina och levererar ibland vilda" kalabaliker -med dessa. Tage Nilsson berättar hur han sett full- lastade .bi, som kommit till kupan, De har, trötta som. de varit, mis- sat. flustret och fallit ned på mar- ken. "Då kan getingarna överfalla dem. Med sina starka käkar biter de "biet mitt: av, far honungssäc- ken i sina ben och flyger.. EHer också kviver de av biet och ka- lasar själva på dess frömjöl. Man förstår, att biodling är en fascinerande sysselsättning. I fem- ton år har Tage Nilsson varit ”bi- bifen” och inte tänker han sluta med biodlingen i första taget. Men det kan ha sina risker och det värsta som kan hända en biodlare är att han blir överkänslig för bi- stick. Då finns inget annat att göra än att sälja allt och Tåta bli. två "gånger i veckan. De värsta fienderna på vintern är mössen men med ett musnät framför flust- ret brukar. det gå att hålla dem” borta. Det skulle finnas mycket att berätta om biodling i allmän- het och om Tage Nilssons Killebo i synnerhet. men det skulle föra oss allt för långt. Att mönsteran- läggningen i Killebo kommer att bli en samlingsplats för biodlarna i södra Halland torde vara sä- kort — så trevligt som här är. Till sist tittar vi på domänerna där man har älgar och rådjur som nära nog dagliga gäster. Men här får ingen skjuta något. I stället har Veinge västra jaktvårdsområde fått så havre, baljväxter och fo- dermärgkål på ett fält som foder åt. det vilda. 14.000 granplantor har Tage Nilsson satt på en del, på en annan del gkall han "så vitklö- - ver till sina bi och ett par åkrar får en granne bruka gratis — de låg i sådant tillstånd att han inte | Nu när samhällena är invintra- de behöver de- inte tillsyn-z mer än z ill ta betalt. v Ce II — > BE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.