NR RAIL II YEN erevv Se tyTv : VAA ILE ae resa YEN VI Ver en : hövdingekandiderar ss Vem som skall bli landshöv- ' föreningsmannen Ture Bengts- ' son” från Anderslöv, väl känd | : kandidater, som "slutligen - kom- »tionsvistelse i Italien.” grammet, : Således 'var kostna- . 3.935.000 ki. .I samband : därmed 5 > Unik hälsning VI På. onsdagen mottog vi en "kart, (Så här stod det i brevet: ; 7," Jordgubbsblom och gröna + jördgubbar,'- plockade - den 29 "+: inte, för i dag satt det ett par " kallt fi väder” ' Tack för. häls- in SARS SN:R 227. ÅRG. 28, 7 "för. Hallands län? ding i Hallands län efter Reimer Johansson, som flyttar från både ämbete och residensstad den 1 december," är den stora frågan Just nu, I mängden av namn Som Uppges: som mer eller mindre säkra dyker nu upp ett par skåningar. I den' prydliga buketten statsråd som är. på- tänkta (Sträng, Sven Andersson, "Lindell o, s. v.) kan man näm- ligen urskilja även' herr jord: bruksminister Netzén från Mal- mö, Därtill har ryktet på sistone kretsat kring den kände skåne- "advokaten, jordbrukaren ' och bl. 'av av linodlare' ock betodlare 1. södra Halland. Vem av. alla mer, att få jobbet som Hallands läns ”first man” bestämmes med stor sannolikhet i slutet av no- vember' månad, -då kungaparet återkommer från” sin rekrea- | t , , H SN bed - Taholms Tidning skriver sydhall 0 Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm ändskt HELA året! Hl TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 1959 - bruket. Vattenståndet i — — Visst har vi litet vatten i Lagan; men wi hushållar så gott det går med det lilla wi har, berättar ingenjör Storckenfeldt. Något rekordlågt vattenstånd är det dock inte i Lagan, Det har funnits år då vi haft ännu myc- ket lägre vattenstånd, men då hade vi inte de möjligheter till reglering av de stora watten- 1 d ålandssjöarna som vi har fått på senare år. Det är tack vare dessa regle- ringsåtgärder, som vi över hu- vud kan köra. Vattenståndet särskilt "i sjöarna Bolmen och Flåren är mycket lågt och inte heller.i Vidöstern finns det så mycket vatten. Så nog hoppas jag liksom bönderna på att vi snart får nederbörd i rikliga nod 2 på resa "> berg. ":e vid: sitt sammanträde : i går + ringar; i' överenskommelsen mellan ; Markaryds” köping. och : landskommun; Kronobergs" läns" landsting "' samt. Sveriges Pappersbruksförbund " angående "upprättande "och -' : I örlagd- yrkesskola' för pappers | Markaryds ing beslutade :kväll 'att godkänna vissa” änd- ' ift:av r. ” föranleddd iv” byggnadspro- derna .| överenskommelsen an= | ill ”2.875.000 kro Olika omständigheter - har gjort vatt kostnadsramen nu ändrades, till ökar: Pappersförbundets insats från 850.000 kr till 1.:347.500 kr medan 'köpingens' bidrag blir "o- förändrat med. 400.000 kr. + 7 ".. Enligt ändringsförslaget skall > ett eventuellt överskott. på ". byggnadsanslagen, i. den mån detsamma icke överstiger kr. 200.000 kunna av Pappersför- p från :Elestorp [0 brevhälsning från Veinge. I bre- vet fanns "också :en liten bukett jordgubbsblom > och: jordgubbs- ”Här en hälsning från: Elestorp september, ” Röda blir” de nog domherrar 7 trädgården; och det sägs "ju, all dessa fåglar bådar bunde : uppförande ; av . ett. st ” förläggas dit.” I' samband med Isökt förhållandena och föreslog tb ocg IG "disponeras ', Skummeslövs: SLKF-avdelning Hl . Ör | 0 i Skåne och Småland Skummeslövs | SLKF-avdelning har haft utflykt. Resan : företogs "med buss med avfärd från Skottorp - och gick vidare över Margretetorp till Perstorp, där första anhalten " gjordes vid ättiks- och plastfabrikerna, Den imponerande . . anläggningen besågs med stort intresse, och inte minst den mekaniska: verkstad, som var' nedsprängd djupt i ett s , > H J Älmhult "i: Småland,” där man -| blåsa" glas, De” När , avfärden från Perstorp gjordes "fick chauffören i uppdrag att.se ut en bra plats, där da- merna ''kundg äta' sin matsäck. Det ' lyckades utmärkt för: ho- nom; och det var 'ett' piggt och glatt sällskap, ' som', ” äntrade bussarna efter, att ha stärkt .sig med-, medhavd. mat och dryck. Färden gick vidare genom Häss- leholm "över "Osby .och 'upp +till fick se” hur "det gick" till: att L om hade 'lust pa rie” Sis”hågra” Blas Småländska vattenmagasin är Lagans räddning 'i torktider ? Torkan håller i sig och medför många ' problem på skilda håll, speciellt för lant- l et floder och sjöar är lågt och detta syns inte minst i Lagan. Vad . innebär torkan för Sydkraft? Hur blir tillgången på elström? Laholms Tidning ställer dessa frågor till driftsingenjör Eric Storckenfeldt i Knäred. . i — Vi sparar så gott vi kan på det vatten som vi har och vi har ju mycket goda möjlig- heter att reglera kraftverken i Lagan, Vi kör på dagtid när industrierna är igång - och sparar på kvällar och sön- dagar. Då får vi använda an- tingen Norrlandskraften eller också ångkraft från Malmö. — Vi får mycket kraft från Norrland, och där är magasinen "+ | fortfarande gånska väl fyllda. Men både i Vattenfall och vi och de övriga stora bolagen sö- ker spara så 'mycket som möj- ligt. or | "— Sydkraft kör för närva- rande för fullt med sitt nya, stora ångkraftverk i Malmö och även det gamla ångkraftverket där är i full drift. Det är inte obetydliga kvantiteter . elkraft, som produceras där. Vattenfalls- styrelsen . köper för övrigt be- tydande kvantiteter elkraft från Danmark. Men det är givet, att det blir dyrare att'producera elkraften med importerat bräns- le som olja och kol mot att få fram - den .ur floderna. - Någon höjning av taxorna. för den. sa- kens skull lär det-dock inte bli så som våra taxor är konstrue- rades +. oo Ret a — Om vi får någon elranso- nering, som 'det. på ; sina håll talats om, vet:jag inte. Det är en. sak,...som;: men jag har i kunde (Forts å nästa sid). ; den vägen > sell ov CE i. anslutning till folkhögskejéh i Markaryd, . Wan " En fråga som' hänger ”méed, pappersskolan ” är reningsverket, Som bekant var ett” av” willkoren att Markaryd skulle få Pappersskolan att ett nytt reningsverk uppfördes och vid sammanträde i början på maj .månad 1959 beslutade full- mäktige att' ett nyftt renings- verk för höggradig. rening. av avloppsvattten. från köpingen skulle byggas vid Lokasjön samt gav: vid .detta' tillfälle kommu- nalnämnden + i - uppdrag att skyndsamt låta upprätta förslag och . kostnadsberäkning. härför, I juli månad föreslog kommu- nalnämnden att man skulle för- värva stadsägan nr 181 och man avsåg ' att "reningsverket 'skullé detta uppkom diskussion huru-' vida , icke ' reningsverket borde förläggas på annan plats än vid Lokasjön -och - industriområdet och markområden söder därom föreslogs. " Kommunalnämnden har. därefter. ytterligare under- nu. att fullmäktige skulle vid- hålla sitt tidigare fattade beslut ö it förlägga "reningsverket ningen, säger .vi på LT. :! > framhåller | e se tt (Fartsi å sid. 4) er Laholms stad är spekulant + Maskinen! var en. sinnrik ”dammsugare” för " gator och och demonstrerades av en gö- teborgsfirma. ehuru maskinen är av tyskt fabrikat. Den. vär själv- gående och framtill försedd med >. ett par roterande 'piasavakvastär som sopade upp :det 'skräp som låg 'på torget: ' Detta ' sögs sedan "in 'i' en behållare och det hela " gick synnerligen 'snabbt undan. Maskinen hade stor kapacitet — hela” torget kan avverkas på en "Maskinen påminde på sätt och > wis. omen självgående ' gräs- 4 PE En ovanlig maskin "”härjade” i går. eftermiddag på ” Stortorget i Laholm och: den beskådades av en intresserad. "publik med . drätselkammarens ordförande, « hokhandlande . Einar Lindgren, stadskamrer Sven ' Hellström och sta - > ingenjör. Lasse Carlsson i spetsen, : sor Klippare” med två handtag. att särskild påhängssits. där ”sope” ren” kunde sitta' och köra sin lan 11 och 12.000 kr och drätsel- kammaren tar sig nog en fun- derare på ev.. inköp. . . : —' Maskinen kan bli aktuell snart nog, orctalade hr Lind- gren. Ty från den 1. januari "skall staden övertaga renhåll- ningen - på "gatorna, och . då -måste arbetet ske-maskinellt — [2 till Lokasjön..Som skäl för detta |" kommunalnämnden | ” hålla i men 'hade dessutom en. maskin; Kostnaden höll sig mel- |: + Det väckte ärl Typografernas bordtennis.SM — - "spelas i Laholm om en månad het, när LT , aft La- ", holm skulle bli platsen för e : stad, ". H långt; att speldag, spellokal och Typ-SM har nu avancerat så tt svenskt mästerskap i bord- tennis, Det var Laholms Typografiska Förening, som" av typografförbundets idrottsdetalj anförtroddes uppdraget att i Laholm ordna det s. k. Typ-SM i bordtennis. Det är med . »« andra ord eliten -bland Sveriges bordtennisspelande typo- . . grafer, som skall göra upp om mästerskapsvärdigheten i vår I dagarna har en trycksak gått ut till alla landets typografför- andra yttre arrar är av klarade. De många SM-matcher- na kommer att spelas i Central- skolans gymnastiksal. De första matcherna spelas redan på lör- dagskvällen den 31 oktober och man fortsätter på Allhelgonada- gen, då man spelar sig fram till final. oc sr i , där man hälsar väl: kommen till Laholms-SM odh redogör för tävlingens upplägg- ning. . Tävlingsgeneral är sta'ns bordtennisäss Jan Jönsson, som också är ordförande i Laholms Typografiska Förening. Ett för- träffligt sammanträffande... "oc" (Forts. å nästa sid). Re MAN Aåvåa banorna ÄLENS VANDRINGAR är egendomliga. De reptillilka fiskarna . vandrar tusentals mil ut I Atlanten för att leka, och avkom- man hittar ändå till "fäderneorten”, ,ålen på väg ut till Sargassohavet, Tecknaren har "fångat" Torg i två plan nytt i Markaryd Markaryd (LT). Inom sinom tid kommer tors get I Markaryd att ändra utses ende. En kommitté som består av rektor Stelan Granström och arkitekt Hans-Agvo Ja= kobsson hade till kårdagens sammanträde med fullmäktige överlämnat skisser och kosts nadsberäkningar för lordnings ställandet, . Man hade därvid föreslagit att torget skall ordnag I två plan med en nivåskillnad på 70 om, Västra delen skall utgöra pare keringsplats med In= och utkörs sel I områdets sädra del, Områ- det framför järnvägen »kall planteras med högväxande träd och utmed riksettan skall anorda nas en bassäng med en skulptur och — springvaltten, förslugsvig ”Flickorna i Småland” eller "As sa Gåsapiga och Lilleman", Kost nadsberäkningen slutade på kr. 125,000, Fullmäktige ansåg före slaget gott och beslutade att ute redningsarbetet skall fullföljas. Man ställde 5,000 ky till kom= mitténa förfogande. ”Varmvatten”: tog: död på ålen ol son-Hallberg, också ”Karlpers- JE Ville” kallad, häromdagen. Ville är fiskare och har varit: det se- dan 61-årsåldern — han är nu 66.' Alltså har 'han prövat fiske- lyckan méd' rev: och andra don veta, vad, H " väl att märka att fisket varit hans livs passion, men det har ingalunda varit hans "yrke och levebröd. Han har under 38 år varit an- handlanden Karl Persson i Eldsberga och sedan hos dennes barn. Men det var inte om detta som det skulle Utan om sommarens fisken vid slättens många mär-- gelhålor. Hur har det gått med nappen? — Uruselt, säger Ville ki pessimistisk, — Just nu skulle ELDSBERGAS främste amatör- h r ålfisket pågått som . bäst, om fiskare, Ville Andersson:Hullberg, dan för undan I hålor och &+ detta år varit likt andra. Men det finns ingen mask att meta med och har man något annat till reds, ålkista t. ex. så får man inte den minsta lilla ål- stjärt, Antingen är ålen död av varmvattnet eller sjuk av det, i bortåt 60' år och bö han "talar om.” N ställd hos skrivas, kvittar vilket förresten. Nej, annat var det i fjol, då jag på |? 14 dar fick 28 stycken, riktigt d (Inom parentes sagt ger Ville bort sin fisk till goda vänner, när inte granna ålar förresten. i sin trädgård; Hemgården, fignas med godsa- ernaj. oc | a ALEN ÄR en bottenfisk som trivs i gyttja men absolut inte i solljus, men hur ska' stacka- ren klara. sig ut, sedan vattnet sjunkit så till den milda grad i märgelhålorna. Som du vet (eller borde veta) bör den vitt- jas före soluppgången '— helst 2 halv 3-tiden på sommarmorg- narna. Alen är en intressant fisk — den vandrar ut till Sar- havet långt ute i Atlanten — avkomman vandrar sen till- baka till hemorten, eller så nån- ting. Den är bäst som mat när allöven är så stora som mus- öron och när samma ”allelöv” nd faller. Så nu vet du det, säger "] Ville. ' MEN DET FINNS väl annan fisk i dina vattendrag? Gädda till exempel eo säger fiskexpert från Eldsberga . VI TRÄFFADE Ville. Änders- — Jolomln, 'sliger Ville, — Gäddan, Ja det' är en kannibal , som äter min egen avkomma .och lika mycket saom aln egen "vikt om dan, En storslukaro, Den kan bll både stor och gam= mal; T. o, m, 15 kg, om det vill. ”BgTMe IKE” kiddor är most att likna vid träbltor. — Dossa Bilder passar bilst till fiskbuls lar, vilket de väl också blir, 4 Men det är klart att yngre och , kodare gädda också finns, För= 26la giddan för året är isgäddan, som "hugger om våren när Ixen gått. Sen kommer lövgäddan, Å när löven spricker ut och sist Ieker griäsgiddan ("gommelgids= dan"). Då är det mitt på som= maren och gäddan ör mer slö till följd av sommarvärmen, Men gäddorna blir borta un« ' "vatten tycks det, 2 FÖRR FANNS dot lux I Eldse berga, isynnerhet I Genevadsån ute i Tönnersa, Minna du det? — Åja, nog kommer jag ihåg mina pojkår, då lax och laxö- ring rätt mycket höll till I Tön= nersa. Men så kom Sockerbiu= ket i Genevad till 1907. Avful- Iet förgiftade vattnet. "Laxens saga var all. Innan gick laxen ända till Lindome kvarn I Tön« - nersa. I Alslöf eller Tönnersjö ån har det varit foreller och nå= got laxöring, mört och abborre — men inte 'mycket. Det var mera förr. Ruda fanns det I massor I märgelhålorna, men den fisken är oduglig till män= niskoföda. - : ,; -— Hur ska somrarna vara, F. om en fiskare ska ha riktig glädje av dem? De ska helst vara regniga och våta. Då trivs (Forts. A sid. 3) . mött upp i går kväll för Att sälta sig in i de tusen och en detaljerna fanns ingen " ImöjEghet tilll utan man fick nöja sig med att konstatera, hur oerhört långt tekniken kommit Automattelefonens premiär i 'Sydhalland helt lyckad Medlemmarna i Laholms Kotaryklubb hade fulltaligt att titta på stadens senaste ”underverk”, den nya telestationen. Denna , visades av ingenjörerna Ahlbom och Nilsson ' samt förste "reparatör Johansson. Det blev en utomordentligt intressant visning, som varade närmare en och en halv. timma. - ned här 4 södra Halland skulle förränta sig väl. C:a 4500 abon- nenter bar kopplats in i södra Halland, Det kunde ha sina' sidor att få detia åde, -bur käns men ändå snabbt och fulländat ella detaljer fungerar. sn Ingenjör Ahlbom berättade, FÖRE DETTA Appeltofftska tomten i Laholm, den tomt, där landstingets nya tandvårdsklir nik skall uppföras, har de sena- ste åren varit en kär lekplats -annars skulle det bli för dyr- för många barn i de närmsta é - . , "kvarteren. ” Aft arkitekten nu harstandvårdshuset klart på si- "na ritningar bekymrar inte bar- nen det minsta. De fortsätter sina Iekar .på tomten I går träffade vår fotograf på den -- här tron ”höjdhoppare”, som snällt poserade intill hoppställ- ingarna. Från vänster ea År . | verket var mycket belåtet med att premiären gått över förvän- tan bra och attyklagomålen var förhållandevis - obetydliga. Tele- det hela och han trodde att-de fyra miljoner, som verket lagt ” ja” de första dagarna, ee. TA t FÅ att en dag när han satt och provade och en abonnent slog ett egendomligt. nummer, lyss- nade han. Då fick han i luren höra ett par kraftuttryck åiföljt av orden ”det var ju mitt post- gronummer, jag slog”. ==. : vn DA er on.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.