tryvervreverer? verryTiv” + TreTrrö ver vretfrYreverY Trevrtrv Toererevyyvver ev : rerervävt et Feree YO SYTT MA Torsdagen den ” St : 0. LAHOLMS TIDNING — - - - - ss to mässa 2 NN NN DEN 1 OKTOBER 1959. ET. | ee eg Inaas st —=" LT 22 i osm Sr «För. ultrarapid läsning 7 - - s Årets halländ När Hallands läns landsting samlas till lagtima möte I Halm= stad på mindag föreligger en för sedragningslista som upptar inte mindre än 151 olika ärenden, vil- - . i ska landsting" . partierna framstötar i syfte att ” åstadkomma en aktuell plan för sjukvårdens framtida utbyggnad i länet, En högermotion om yt- terligare en central yerkstadssko- Ja för norra länsdelen samt en: 4 om dni; av ka skall pen I utsk te och beslutas om i tinget, Därtill kommer - de betydelsefulla valen: av förvaltningsutsko't samt sty a relser och nämnder för komman de mandatperioder. Pl a kom": mer förvaltningsuts”ottet att få förutsättningarna för ett ytterli- gare utbyggt näringsliv inom lä- ' net är fu-majoriteten negativt - inställd til : : i Bland de mer intressanta nya | engag: ” ng landstinget står in- : för är ssogsbruksskolan i Åkulla. ny ordförande, då den d $ överläraren Ernst R. Andersson 4 Halmstad, inte tillhör'det i fjol nyvalda landstinget. Socialdemo- kraterna kommer givetvis i egen- skap av största partiet I lands- tinget alt göra anspråk på denna post oc därom torde inga dela> de meningar finnas. Frågan är enellertid vem som skall axla , E:nst R Anderssons fallna man-. tel, sonval, En av socialdemokrater- nas absolut främsta «krafter i landstinget är hr Edvin Johans>' sun & Oskarström, Om han åtar gig det orbetskrävande uppdra- get som förvaltningsutskot'ets "ordförande kommer detta att bli ett populärt val inom alla parti er, Därmed ir dock inte sagt att söcialdvmokräterna saknar ' and-' ra meriterade kandidater till denna: post, Hr Ragnar Persson i Vinhare är också en gummal ru- tinerid' fu-ledamot, men frågan Det blir ett intressant per- ' Att en” sådan kommer att bli '” tillgång för ett län med så -vräglat bondeskogsbruk som ' . fet halländska förefaller uppen- bart, Skogen är nämligen en så ”"värdefull ekonomisk faktor i vå- sa dagars svenska samhälle, att det torde vara synnerligen klokt ” att investera pengar i en ratio- nell utbildning av skogsbrukare. ' Slutli, äger även Jandsti get rätt att beskatta det hals ländska folket, En skattehöjning - "med 20 öre per skattekrona före" slåg av förvaltningsutskottets ma= " foritet. Högerns två och folkpar- tiets ende ledamot vill stanna vid ,'en femtonöreshöjning. Skillnaden är så liten att det vore skada om den skulle ge anledning till någ-- "ra skarpare meningsbrytningar. mellan ' "partierna, Att : skatten « måste höjas för att landstinget ykall gå iland med sina åtagan- den på sjukvårdens och under- isni ådi är uppen lir väl om hans e bo sikadug och rikabonk tillåter att han binder sig så hårt på hem- maplan. som ordförandeskapet I fööunl 1 för bart, I den stat förvaltningsutö' skottet presenterar landstinget - »för . 1960 ' slutar landstingets lag på en summa som är förutsätter. bortåt två miljoner kronor högre Flera hh ta di lig=. än I de. års.” Eftersom änk köa landstingets" största. ger också på lund " bord” denna, gång. Conterparilster och högermän” vill vidga marknaden för — hemmaproducerat "' britnale uenom att introducera fllseldnin- toogen vid landstingsts Inrättningar: Fu ntäller sig posltlvt till dessa 7, motloner och dut kommer sun- nolikt även landstinget att göra. Några socialdemokrater har tagit upp den allt mer expunderonde turismens problem. Visserligen säker fu att den frågan Uimpll- gen bör omhiinderhas av. länssty. rolven, , vilket kanske Kr riktigt, men lInltlatlvet Kr - Inte ”;mindre värt för dot. På det socinla om- rådet uppmärksammas en motion om höjda bldrag för vård av kro= niskt sjuka 4 hemmen, Det. är. centerparticta = två kvinnliga landstingsledamöter söm atår för den, Fu har gålt motionärerna till mötes ungefär halvvägs och nu återstår att se om landstinget blir mer positivt I denna förvis= + 60 mycket, och ur ollka synvink= lar, behjärtansvärda ning, Vidare gör ledamöter ur samtliva de tre a k borierlixa framställs ” är 'skalterna' och en "tiobres” höj: . ning av utdebttering betydet'cir-.. ka'en halv miljon kr 1 ytterligare . Inkomst framstår inte en höjning med 20 öre som något överbud,. Tvärtom torde ', ett statförslag ; grundat på der skattehöjningen”” Innebära , ett något svagare eko- nomiskt underlag än vad som'va- rit vanligt under senare år. Någ-' ra”, väsentliga , - besparingsobjekt torde heter inte finnas inom landstinget, "såvida - vi” inte vill + . pruta av 1. motsvarande ,grad på - sjukvårdens, olika områden, folk=: - I tandvården, -yrkesundervisningen' . "mim, Några sådana förslag här emellertid ; Inte + lagts "- fram,.: Tvärtom hetyder vissa av de mo- tioner som här omnämnts bety- dande nya krav på landstingets ekonomiska resurser. Så är bland annat fal'et med högermotionen . om en ny verkstadsskola. Visst fir det önskvärt med lägsta möj- liga skatt, men det är inte alltid , denna intention låter sig förena med positiva intentioner på and« ' ra samhällslivets områden, » ov ATT STRÄCKLASA närmare 150 sidor. djupsinniga formulera- de definitioner och iakttagelser kan skapa” en känsla av över- mättnad utan tvivel till förfång för den senare delen av en sådan bok. Nu är det förvisso inte hel- ler meningen att man skall läsa Walter Dicksons UR MIN ANTECKNINGSBOK. .. (Tidens förlag; 11:50) med underrubriken ”Aforismer och funderingar” på det sättet, Där finns tankar sat- ta på pränt och skarpsinniga re- flexioner, som man gör klokt i att inte hasta förbi. Ibland är dock. den- uppmaningen fullstän- digt överflödig, då läsaren auto- matiskt gör halt och tar om vad han nyss läst, inte därför: att det var svart att förstå utan fastmer för att en formulering var så fuliändad, -träffsäker och preg- nant. Mer eller mindre angelägna och skickliga kah Walter Dick- sons afofismer vara, men svår- tillglingliga äf de aldrig, även om det mångtydiga och dubbel- bottnade alltid följer hans efter- tänksamimå sinne i spåren. Läst i ultrarapid ger hans bok stor be- hållning. see fr Den långa räckan av meningar och korta stycken uppdelas i ”ka- pitel”-> eller avdelningar, ' dock utan "några som helst rubriker eller dylika "ting. .En viss indel- ningsgrund synes ha följts även om gränserna ibland är flytande. SÅ har t. ex, en mängd karaktä- j ristiska på kända personer sam- lats på ett ställe och på ett an- nat förekommer åtskilliga formu- leringar om "”est:q atik. Beskriv- "I ningarna av personerna, hos vil- ka Dickson ( rskilt intresserat sig för ansiktena; är. fyndiga. EI ler vad-'sägs t. ex. om vad hån säger om Stig Carlson:' sår oc Stig. :Carlsons "ansikte : passar att sätta pojkkläder-till: hans ö- gon ser ut'att sörja någon sönd- rig leksak medan näsan och ha- kan går fram till svärta tavlan och gör 'cn' bravurlöshing. Mun- nen myser godhetsblänka, , - Eller ta "porträttet” "av Karl " Hans' ansikte :ser''ut som. om det .MUknade: sin mormor. . Han ”hällar" på huvet när' han sitter för -porträtt,, som om han lyssna- de till en predikan, "co tt OM ETT PAR slag av littera- tur kan han säga: "Dikten är”en känslolögn som lär sig tala san- ning genom formens äkthet” och ”Memoaren, är. gravskriften över vår försummelse att göra de le- vande till,'det levande”. Rent principiellt om diktningen "säger han: "Till småharnet kan vi tala med bara tonfallet. När vi nått ordets högsta utveckling I dik- EN DECEMBERDAG 1773 PÅ EN TESKUTA AV KRIGSMÅLADE INDI KR. 1 ”” sia ANSEDDA LANGE HADE KANERNA DRICKA DET, FÖRSTÖRA SKUTORNAS LA ÖVERFALLET FICK STO HELA NORDAMERIKA R Falska rödskinn KDE HELA TELASTEN FÖR 320.000 ENGELSMÄNNEN SÖKTE SPRED SIG OCH SLUTADE MED ATT VÅLDIGA FRIHE TSKRIG Cd 2 BLEV SJÖMÄNNEN I BOSTON ÖVERFALLNA ANER, DE RÖDA WW UNDER FJÄDERPRYDNADERNA DOLDE ” BORGARE 1 BOSTON/ ENGLAND, PRESSA - AMERIKANSKA STATERNA RDA. SKATE NÄR DET BLEV TULL PÅ PÅ HÅRDA SKATTER. TE VÄGRADE AMERI- BOSTONBORNA BESLÖT ST VID INDIANKUPPEN!" RA VERKNINGAR. HÄMNAS. ORON ESTE SIG I DET et! = ten kommer vi åter till tonfallet”. Ibland är satserna mycket korta: ”Det är de laddningar vi inte Iö-- ser i kärleken som laddar kut- sprutorna”, ”Otrohet: trötthet, erotisk dumhet” eller ”Påsklil- jan — solens trumpetstöt i ris- knippet”. "Andra gänger skapar han en miniatyrnovelkz «ov cc ov Morfar lurade mig att sätta bort en hel småpojkseftermiddag på att gå med salt i nypan för att fånga den där fågelen som skulle bli så alldeles stilla när han fick salt på stjärten. Fast jag .- rätt snart " genomskådade skämtet behöll saltet" sin "magi, som blev en lurmagi, Nu tar jag i morfars leende" var. gång. jag tar en nypa salt, = = oc cocc Rätt:mycken visdom ifråga dm med sig: ”Ett dilemma: jag blir irriterad på ungarna som. köm- mer i min dörr, jag stänger den för att skriva uppsatsen "Konsten att leka, ”Men det: blir outhärd- ligt och ”... nu får jag ingen ro förrän jag gått Ut til grabbarna och ' hjälpt dem med .pilbägen”. Ett . tänkvärt -ord .lyder:' ”Det sämsta man kan göra med barn är att gå omkring -och veta; En värre än gamla rottingar”, Ett centralbegrepp för Dickson tycks vara :”gemenskap” fastän ordet knappast förekommér i bo- ken, Det finns dock gestaltat på ett otal ställen- genom orden "oss", ”varandra”, '”en annan” m: fl. uttryck. Endast ett par formuleringar :” skall anföras. ”Kärleken: att hjälpa ' varandra. Innerst: hjälpa varandra att lik- na 'oss själva”. ”Att knäppa hän- derna: fatta tag i sig själv som i en annan”, : et : Ur "min anteckningsbok: är en lika" givande" bok” som . är den ovanlig och även om' en del av innéhållet - är bara ordlek . och klang vägs det upp av de tan- köns pärlor som där slipats.” . Olof Lindström, , uppfostran 'delar: Walter Dickson | '' sådan synlig psykolog kan varal- , "Constantine ot or -O- haraminister” Alzeriets ny tiska, . > : och uranfynden i Sahara a tära skyddsåtgärder. >> Jacques: Soustelle (de: Gaulies ”Sa- säger?” klart: ifr: ptäckta rikedomar: gör aila "diskussioner om uppgivandet av denna nordafrikanska provins orealis- su > Oljeproduktionen (som i år blir 114 miljon ton) kommer nästa år all sex. dubblas, för att tiodubblas 1961. - .. Järnmakusfyndigheterna ” enorma, (större än Sveriges just nu) att de uppväger alla utgifter för milj är - också I [Uran]: är så lovande [ Mja | s FESTAGA Sa um Pon Jonpan' Södra Hallands. ne till «instruktion I närvaro av drygt 400 med- ödra Hallands å: måndagen höstmöte. på. Halmstads Teater: Rektor "Erik Berggren, . Halm- och folkskollärare Carl Almgien öppnade”. mötet "i; sin” egenskap av föreningens ordförande, Till styrelseledamöter ''i'; Hallands skolmuseum omvaldes inspektör Alfred Hässelberg och folkskol- DYRASTE Det är bara att förse sig, ty det ligger åtskilliga förmögenheter att ”lyfta” för den som har medel och möjligheter att bärga världens dyr- baraste vrak, oa et Romantik och kostbara skatter finns det också i våra dagar för dem, som kan utnyttja de chanser, som erbjuds. Chanserna finns där säkerligen för den, 'som vel något om den rikedom, som havet un- der århundraden har lyckats eröv- ra från märniskan. Vid den engelska västkusten, vid Florencia, ligger t ex resterna av den största flotta, som världen nå- gonsin skådat, den spanska arma- dan, och med ombord hela krigs- kassan, som även i dag betyder en omåttlig. rekedom för den, som lyckas hämta upp den ur djupet Försök har säkert gjorts och kom- mer utan tvivel också att göras i fortsättningen. Kanoner på kajen står där ständigt som ett bevis på att det är möjligt att nå armadans vrakspillor, S sk silverfl lärare Gösta Wiréen. samt ny- det finns fortfarande tillräckligt med företag och folk över, som satt sin tillit och sitt hopp till ha- vets . rikedomar, . ”Skattgrävaren” van Wienen är t ex fortfarande beredd att våga sig på. försöket att bärga de' omkring 350 skeppen med guld, silver och juveler, som under seklernas lopp gått under i Tafel-bay. Han behöver bara först en dryg miljon för att täcka kostna- derna. H + : - För 390 år sedan dundrade ock- så kanonerna längs den holländska kusten för att ge en sista salut till ”De Gulden Draeck” (Den 'gylle- ne draken) Det blev också bokstav- ligen en sista salut, ty utanför Perth i Australien förliste skeppet, och endast 50 av de 125 ombordvaran- de överlevde detta skeppsbrott. De 80.000 gulddukaterna i lastrummet , gick emellertid till botten med skep= pet, och även i våra dagar bar dy. kare varit i farten för att försöka komma åt ”Den gyllene Drakens” Vv var det spanska världsrikets "ryg- rad”, men väder och vind har ofta spelat ett spratt för dessa flytande skattkistor och därför ligger dettex vid Vigo (se kartan!) hela silver- flottor på havsbottnen, Den kost- bara lasten vilar i allmänhet än- nu säker och skyddad i dessa vrak, ty undervattenströmmar försvå- rar här en bärgning i högsta grad. Vid Cornwall, vid den engelska sydkusten, ligger ännu en komplett galjon med massvis av guldtackor, guld, som tillhör den ärlige upp- hittaren eler rättare sagt den som hittar på att framgångsrikt bärga lasten. . Det är visserligen sant att det finns en massa dyrbarheter att ham. ta på havsbottnen, men det är också ett faktum, att en hel del kapital gått till spillo i försöken att bärga de skatter, som finns. En illusion och en hel massa pengar fattigare lät man då saken bero — tills åter varvid ofta en hel en tillförlitlig metod för. en äventyrare dök upp och fann! Idsh . På karten återfinns en schematisk översikt över världens dyraste vrak, Den förfärliga Titanie-katastrofen år 1912 upprörde hela världen, men mitt i allt medlidandet med 'off. ren glömde man inte bort, att mil- joner i form av guld och juveler gick till botten med fartyget, Bärg- ningsföretag i Amerika har ' fort= . farande planer på att försöka bärga dessa skatter, Att man för övrigt vets botten också kay tjäna en för- mögenhet även' om skeppet ' ifråga inte har någon dyrbar lagt, bevisar planerna På bärgninge,: av det i vår tid sjunkna fartyget -Andrea Doria. T o m försiktigt hållna spe- kulationer över värdet av det stål Som Andrea Doriz är byggt av, pe= kar på ett värde av ea 15 miljo- ner dollar, Det är alltså tydligt, att på havsbottnen ligger miljoner och väntar på dem, som lyckas I övervinna svårigheterna vid ett så- | dant företag. Och svårigh är s stad, förrättade ..morgonandakt |. med att bärga ett fartyg på ha= | - Den 1 oktober anordnar SLU —' SLU-konferens, kring == = IR ungdomsvårdsproblemen Centerns” ungdomsförbund - vt om ' d len gill en stor konferens i Rik h konferensen, som betitla ri bl a Lind: : ström, ”ungdomskonsulent ;. fångvårdsdirektör Gunnar", Th ; Till grund för :konferensen lig ger:”den. partimotion som center Is 'par"iet. under ',vårriksdagen” .väck-' .te och där man föreslog en inten= "sifierihg och utbyggnad av den fö- rebyggande '. verksamheten " be- - träffande ungdomsvården, Motionen bifölls som bekant av riksdågen la "och redan i våras signalerade stats- "minister Erlander att ungdomspro- a blem skulle tas upp i större sam- manhang. Denna plan håller på att -realiseras..på. högsta nivå —"de förberedande 'åv + de . två; ”rege- ringskonferenseina” har rédan hål- lits. och den andra:på bredare ba- sis kommer att "hållas i mitten av november, : MR ”— Syftet .:med SLU-konferensen är framförallt att söka få fram 'en effektiv -samo dning . mellan hem, skola och föreningsliv, - omtalar förbundssekreteraren . Nils-Erik Bramsvik' i SLU: Vi kommer" så-' lunda inte att syssla med. frågan om Ååtalseftergifter och stiraffrå- gor överhuvudtaget, utan lägger "tyngdpunkten vid det profylaktis- ka arbetet... Det gäller framförallt att skapa fram ett förtroendefullt samarbete "mellan de berörda in- skolocna " och föreningarna. Man skall undersöka vilka lämpliga åt- gärder. som bör vidtas för att få till stånd en sådan god samverkan. Kontferensidén följs upp — Vilka åtgärder kan: då SLU rekommendera? +. i + Till sådana åtgärder hör bl a strävandena att få fram en effek- tivare ungdomsledareutbildning, Därtill kommer den landsomfattan- de kampanj, som i dagarna" sätts igång och som innebär att man i åmå bygrupper ' diskuterar ung- domsproblemen, Härför har en dis- kussionserie utarbetats, Vidare av- ser vi att följa upp den form av konferenser som :den förestående oktfoberkonferensen, "där represen=- tanter för berörda myndigheter skall medverka, Våra distriktsor- ganisationer kommer således att'på det lokala "planet hålla konferenser i stil med denna. Stannar, diskus- sionen på det. centrala planet kan inte önskvärda resultat nås. ä o; for Skolungdomen mea : d Lars Gråby | helsgrenar,: "va in'fessen," fs 5 1-och: för sig är: tet.från SLU:s sida. kring de” allts mer påträngande utgdomspioblék men helt'i konsekvens med SLU:s ' satserna i samhället, d v s hemmen, |- — Vi planerar också att intensi- under 1957. Bland såv timulera : ungdomarna ” til ll männa : verksamhet, : påpekar. :hr Bramsvik,- Vi. har ju . alltid» tagit ktiv del i-ungdomsfostrande spörs- mål och hela vår verksamhet; byg- ger ju.på en sådan grund; kv sus Som .4 veläsare «vid. SLU-kon« vid. enhetsskolan . i —— +. no trafikdödade. rer 1 -oktober 19597 ” och" socionom” ' mat Ia d 7 I Över 44.000 människor dödas = "des vid trafikolyckor i 16 euro=" peiska länder under 19572 det . är i det närmaste 10.000 flera än - 1953, fastslår FN:s ekonomiska europakommission i en nyupp= . . gjord statistik. Polen ta Ovannämnda ökning :=- 20 pros cent — är. emellartid . betydligt mindre än ökningen av antalet mo- torfordon under samma period —-: 44 procent för bilar o för motorcyklar, Även, om antalet trafikoffer har ökat i långsammare tempo än anta« let motorfordon så är siffran dock skrämmande hög, konstaterar rap- porten, Den steg under perioden : 1956—57 från 42.725 till 44.059. Be. räkningarna för. 1958 är, inte helt färdiga men: tyder på att siffran kommer att ligga något under 44.000. Siffrorna för trafikskadade är, iven de, höga. En beräkning som mfattar 15 länder visar” en ökning från 1.179,.714 år 1956 till: 1.214.597 år 1957. Antalet trafikolyckor med skadade offer var i samma 15 läns ler 968.705 under 1956 och .990,488 I döda som dad. fiera skolförening säger hr Bramsvik vidare. Vi söker "att samla skolungdom kring SLU:s idéer och till dess olika verksam- valdes folkskollärare Karl Hå- kansson.. 70. Te "Ib "Docent Olf Magne, Göteborg, höll ett instruktivt föredrag om folkskolans . matematikundervis- ning, varpå Svea och Karl Nils. son, Halmstad. hade ett program d som kallades ”Värm!ändskt”. Det blev sång och deklamation och som tack fick de båda blommor. | 2 - Teckningslärare Hasse Wahr- by; Stockholm, talade ett Par timmar uten att förtröttas och utan att förtrötta om skolans kni d k nästan alltid stora, men det är ock- så bärgarnas ihärdighet, och där- för är ”skattegravandet” i våra da= Zar inte utdött, tvärtom! Ah visning. Han gav en massa uppslag och en massa vinkar om det tekniska förfa- randet, Sina idéer gjorde han 2 verksamhet i framtiden,. utgör förare och Pässage- fortfarande en stor procent. arnteckningar. "Vf Ca Vid avslutandet tackade "herr Almgren för det intresse. med- lemmarna visat dessa återkom- mande instruktionsdagar och föp et förtroende som mött styre]. sen. Han förklarade att detta förmodligen var den” sig SN, Sista Cav etta" slag kursdagar;' 'Efter. som länsskolnämnden antagligen ommer att ta hand om denna SS föra Nykter ungdom = framtidsungdom levande med ett.rikt. material av , rare på tvåhjuliga fordon — cyklar; - ' moperer, motorcyklar och scooters ch 80 procent =. kommer'1 bytåchef Lar smesismme Boblin i socialstyrelsen ' att:- inled= : : ningsvis tala som, ”Ungdomeéns' si- ' tuation i nutidssamhället”, Vidare :| medverkar.» vid "ett "estradsamtal barnpsykologen vid Barnbyn Skå, fil lic Anna Lisa. Kälvesten, 'skol=-: psykologen Akersberga, Sven Norlin, riksdags=' man Jan-Ivar Nilsson studiesekre= terare. Uno Larsson Nils G Åsling. « I i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.