NIR 256, "ARG. 28, > SA Det råder liv och ri ..så stilla och fridfulla” "också besvärligt att a Ysby . Laholins' Tidnings Tryckeri, Laholm | , Lösnummer 25 öre, ' örelse ni. om” dagarna i det annars ' samhälle; Här och var är det e komma fram på gator och vägar men ' MM för det mesta går' det bra; Höga vallar och djupa" diken" : 7 vittnar om det stora arbete,: som pågår här. Man är i full "mare en halv miljon kr. ”Avloppstrågorna och "vatten- föroreningarna . är - brännande "problem i hela vårt land, . både -i städer. och” mindre tätorter. Ju - mer vår > hygieniska standard | : stiger iju - värre ' blir det med vårt "smutsiga vatten, och att - göra” "något -mot. en. sådan sak > kostar många, pengar.: N > Ränneslövs > kommun har M "emellertid ' visat sig vara en föregångare i södra Halland . På detta område och tidigare har avloppsledningar för bety- dande belopp lagts ned i Vall ;- berga, där : endast "reningsver- ket saknas. Nu har turen kom- "mit till Ysby där Skånska Ce- ; ment har fått entreprenaden på anläggningarna; 2 — Arbetet' här är inte litet, omtalar: verkmästare Malte Ols- iför "Laholms ';Tidning.. Det 7 7 var; han; som -lade ned: de mesta ledningarna i "Vallbérga, och tydligen "trivs: han 'gott i:södra : Halland och vill" gärna "lägga ned fler ledningar: -- : fart med att lägga ned det stora avlopp, som går på när- 4.000 meter avloppsledning var- till kommer in: till "husen. Ett hundratal fastigheter berörs men alla tom- ter är inte bebyggda. Då gör vi bara ett uttag på ledningen och detta prickas in på en karta så ' det är lätt 'att hitta när det en : gång "blir aktuellt att' bygga — Vi lägger också ned vat- tenledning, men denna' skall inte kopplas in ännu på några år: Det ' skulle "bli allt för dyr- « bart att kanske om bara några ' år gräva upp gatorna igen för vatten och det är mycket klokt att lägga vattenrören redan nu. Samhället har en bra vattentäkt vid Munkagård den gång frågan blir aktuell' och då är det lätt att koppla in den. . : Här "är. lätt och bra att gräva '— rena: "grusen överallt. Men det har också sina risker och där wi går allt för ' djupt måste. vi stämpa sidorna, Grusen Forts. å sid. 3 RENINGSVERKET 1 Ysby består än så länge mest av träställ- ningar för. gjutformar. r sig om sammanlagt i serviceledningarna , .Jarbete men när denna blir 'klar heten; Sanitära arbeten av: stort. örsr Ysby on : Avlopp g grävs och reningsverk färdigställes VERKMÄSTARE Olle Bengtsson tittar ut över dalgången där: reningsverket i Ysby. skall ligga: : |Nyinreaaa: lokalerna räddar: - Taholms lantmäteridistrikt? "Kanhända blir det de” att rädda Laholms lantmäteridistrikt :- serligen också för distriktets fortsatta existens, m "« I andra fall fäst avgörande vikt' vid just Iokalern. Laholms lantmäteridistrikt flyttat in i ning aldrig kömmit fram. / - Kommittén har ni imliger i åt- minstone två "fall; Högsby ' och Vännäs itydligt angivit, att man vill ha kvar 'dessa' två distrikt just för att de har nya lokaler: Enligt vad LT erfarit kommer ytterligare, ett distrikt att över- leva på grund härav: Ekshärad -Ji Värmland är;' föreslaget till indragning, men "kommittén" har först i efterhand : fått vetskap om att denna "kommun härom året ställde nya lokaler till di- striktets förfogande, och därför har frågan om distriktets fram- tid Palt upp till förnyad pröv- Det är "onekligen "märkligt, att en kommitté som i tre år arbetat på denna stora reform inte gjort sig underrättad om samtliga distrikts lokalförhål- nya förstklassiga lokalerna vid i nya Iokaler är det "Handen, när man n tydligen fäster så stor vikt vid dessa, . - > Laholmsdistriktets' r nya , lokaler är visserligen 'i motsats till. de tre -'ovan - nämnda privatägda, men detta bör ju inte föranleda sämre behandling från myndig- heternas sida, : " Lantmäterilokalerna | i Laholm togs ' efter en omfattande om- byggnad i bruk den 1 april 1957: Av gamla restaurant Göta blev en såväl till interiör som ex- teriör helt ny byggnad utförd efter byggnadsstyrelsens ” direk- tiv." Ett långtidskontrakt på tio år "undertecknades också. av ty byggnadsetyrlsen Me Givetvis binder detta den: stat liga hyresgästen för ytterligdre åtta år; även om Laholms "lant- mäteridistrikt skulle försvinna, men därefter skulle husets ägare Östertullsgatan, som kommer från indragning. Många andra faktorer talar vis- ien' 1956 års lantmäterikommitté har a, och hade kommittén känt till att: troligt att förslaget om indrag- a ta , stå utan hyresgäst i de dyrbara för lantmäterländamål special- byggda" köntorslokalerna, Att utan en ny: omfattande ombygg. nad få dessa utrymmen "uthyrda är knappast möjligt i en liten stad, där alla" tänkbara myndig= heter Töst sina -lokalproblem, : Klart är därför att” Tege- : ringen, . som -nu har alt ta terikommittés " 3 förslag - : måste DT. låia bygga ilokaler: för alt — Tomma 1959 kan i den. "skättebetalande all« inheten, .ä även -om regeringen iinte kan lastas för den blunder "lantmäterikommittén gjort sig "skyldig till, - Laholms Tidning tidigare be! Knäred över Majenfors. Sedan något år tillbaka har sträckan , Markaryd—Majenfors -—Svensberg i. Knäred är. under beror i viss mån. på avbetslös- Gårdagens avsyning, som tog ett par timmar, avslutades vid länsgränsen där de deltagande herrarna endast hade gott att säga om vägen. - Detta gladde givetvis platschefen, ingenjör Ivan Ljung, Lund, som är repre- sentant för Skånska Cement medan arbetsmarknadsstyrelsen representerades av verkmästare Karl Andersson, Alvesta. > Från arbetsmarknadsstyrelsens sida uttryckte sålunda byrådi- rektör Bertil Rudhagen full belåtenhet med det utförda arbetet. Byrådirektör Rudhagen Markaryd-Majenfors avsynad Nya : vägen. fick fint: betyg | Under -senare år har” arbetsmarknadsstyrelsen — "som" Jvarit kler, och i går avsynades lin; densamma. Sträckan Majenförs]l lyst i reportage. —' arbetat på en ny och mycket förnämlig väg ' mellan "Markaryd ” och sekunder. ades av arbetschef Gun- nar : Harleman och: avdelnings- Tr. Bertill.. Hallberg rån Stockhölm.” Vägdirek- : Karl-Erik Bergqvist, i som tillsammans :méd Väglngenjörer- | na Gösta Linder och Sune Fahl- gren, deltog från . Kronobergs län, förklarade' sig också fullt nöjd med leveransen, ' medan vägdirektör "Per Asplund och > (Forts. å sid. 3). Henares ( Fats Dag på söndag — Sid. 4 — a Förre SF. basen i i Halmstad . rädd. om stadens Stora Torg ”Kommunalman i42 år var titeln på "det kåseri, som Halmstads förre ful!mäktigeordförande, överlärare Ernst R. Andersson, framförde vid en rotarianträff i Halmstad häromkvällen. Hans: kåseri innehöll bland annat maningen, att de styrande i i Halmstad måste vara mycket rädda om Stora Torg i staden. — Det är ett av de vackraste torgen i Europa, sade han- Apropå Halmstad torg så må- ste man naturligtvis nämna Mil- lesfontänen. Den har det stått strid om en gång och det har t. 0. m, stått strid om sofforna kring fontänen, Folk som slår sig ned där vänder ju ryggen åt Europa. och tjuren, Det ville man för en del år ändra 'på och vända sofforna helt om, men det stötte på patrull] hos stadens skönhetsnämnd, liksom ett för- . slag att sätta ryggstöd mitt i sofforna, så att man kunde sit- ta och meditera mot konstver- > ket, den som det ville, och nju- ta av den färgriga och livliga ' torghandeln," den som det ville, "Men halmstadborna och främ- lingarna också vänder alltjämt Tyggen åt Millesfontänen. Ernst B. Andersson är född i Varberg 1889 och kom 1916 som folkskollärare efter en kort vi- "sit £ landshövding Reimers stad Sala ' till "dåvarande. Nyhem, grannsamhätlet inpå Halmstads « knutar, - gom , inkorporerades 1927. Ernst R. Andersson gjor> "de sina kommuhala lärospån . [| - lan kommunens jordbrukarebe- folkning och den snabbt tillväx- ande arbetarbefolkningen, i Ny- hem. Det kunde hr Andersson berätta om. Och så kom då till slut inkorporeringen. Halmstadborna gick i byxån- gest berättade hr Andersson för nyhemsborna och man fruktade att de: tillsammans med social- demokraterna i Halmstad skulle ta hela makten i staden. Så illa gick det nu inte, åtminstone in- mäktigevalet på hösten 1927, då de inkorporerade nyhomsborna för första gången var med,- | varadeg' den borgerliga måjori- teten y stan och 'högertidningen kunde” med — tillfredsställelse konstatera, att. den. ”röda flod- vågen” dämdes upp. Det var ett betydelsefullt ske- de, 'som passerade revy då Ernst RR; talade om gna 43 kommuna- la &r av vilka de flesta förflutit 1 Halmstad och om allt som un- der den tiden kommit till. Bl, a. om denitur Halmstad hade, då det nya vådhusot hyggdes för 1,3 milj. kr. innan den stora infla- tionen satte (ill, Man byggde för framtiden, 'men rådhuset är redan alldeles för litet och planer lig- gor klara för en omfattande till. Nyhems Där gick vågorna höga 4£ de kommunala striderna mel LU orts, å nästa sid). te med detsamma. Vid stadsfull- I. byggnad. Och ändå skall polisen j” Fi mästare I alt: Ränneslövs SLU har haft der ledning av bilskolelärare "tydligen kan tyda vägens mä 4 Också i övrigt blev tävlingen jämn och av hög klass. Tio poj- kar och tre flickor deltog, och flickorna hävdade sig mycket väl genom att efter segrarparet få in Gunvor Gunnarsson, Rän- neslöv, som dock fick dela tre- djeplatsen med Bertil Helgesson, Eketsbygget. Båda hade ett fel. SLU-flicka från Ränneslöv samt Bonde Karlsson, Bökehatten, tyda såväl - - -skogens som vägens tecken en trafikkurs i Solbacken un>. E, 0. H. Andersson, Laholm: I samband med denna var en vägmärkestävling anordnad, - Full poäng i denna nådde Anita Benglisson, Stäme, som rken lika bra "som skogens, Också femteplatsen blev: delad Här hade Karl Gunnar Augusts son, Ålstorp och Anders Isaks- son, Stäme 3 fel :vardera. | Arrangörerna vill 'genom , LT tacka bilskolelärare "Andersson för den instruktiva undervisnin- gen och den tvovliga- tävlingen. Den I 20 november är r det fem- -tio år 'sedan kyrkoherden Jo-. hannes Bratt i Knäred avled, Han hade kommit till den gam” la gränssocknen som kyrkohéer< e. -redan. 18797 Söndagex” der nesgudstjänst. att hållas i Knä reds kyrka, varvid predikan . hålles > : av -.läroverksadjunkt "Jotl Wangö, en äv. Bratts' for- - na konfirmänder.. ; vid gudstjänsten kommer vi: dare att sjungas avsnittet. om konfirmationen i kantaten ”Det ringer i hembygdens kyrka”, för fattad av.. JoE] Wiangö. Efter gudstjänsten -blir det kransned- .; vid Johannes Bratts läggning grav Inför minnesgudstjänsten 'har ett upprop av. följande, lydelse utgått: id Den instundande vw "nov. är det femtio år sedan Johamnes Bratt dog. Han blev kyrkoher- de i Knäred 1879 och innehade” sitt ämbete här i trettio år. Un- der tiden var det många och stora- konfirmandskaror, 'som fingo. åtnjuta hans allvarliga ' och nitiska ' undervisning, av vilken många haft välsignelse för livet. Icke så få av hans for- na konfirmander ha under .å- rens liksom deras lärare, men mån- ga leva ärnu kvar, i. Knäred och annorstädes. Till dessa rik- ta vi en uppmaning att vara med vid den minnesgudstjänst, som . kommer alt : äga rum i Knäreds kyrka söndagen den 15 nov..kl, 10.30. Efter guds- tjänsten 'sker kransnedläg; gning vid graven, :. > Uppropet är undertecknat av Sigfrid Carlson, Edvard Josefs- son, Emil | Sunneigård, Gottfrid 0 (Forts. & sid. 5) 15 november kommer en min- lopp träffats åv döden," ” "ma: "latt omläggningen av småbruks- Ve . DET ÄR I DAGARNA femtio minne i Knäreds yr sh år sedan" knäredsherden Johan- : . nes Bratt (bilden) avled. Trots de många år som gått liv han "inte bortglömd, och söndagen den 15 november ; firas hang tet gav Eric ' Schönström i' ett anförande en - utförlig >redogö- relse om den senaste jordbr uks- ”|uppgörelsen och den ogynnsam- ställning som småbruket därvid fick, "dels vid prissätt- ningen samt att ”brukningsdelar under 20 har. odlad jord skulle ställas utanför vid: den framti- da prissättningen : då jordbru- kets inkomster beräknas, samt stödet från producentbidrag till arealtillägg även var en avser värd försämring. Näste. talare var ord. i riks- förbundet Harry Larsson, Skåne —Tranås, som framhöll nyttan av studier samt uppmanade del- tagarna att bilda .studiecirklar. Han talade” om förbundets OFf- ganisation, -program och mål oo. . > | ova: | Ne | VEN | SE samt betydelsen av enig! anslut- ning till förbundet som är små- ee -==ECTEAARE Småbrukariia i i Halland - | NE Spå” konferens i 1. Veinge XY Hallands Distrikt av Småbrukarnas Riksförbund har "hållit: en studie- och upplysningskonferens i Mingslätt, Ve= inge, med ett stort antal deltagare. t [brukets "enda ”frökliga organisa= tion -:som helt tillvaratog dess intressen under det, att RLF vid de senaste förhandlingarna med Statens jordbruksnämnd god- kände ett avtal därvid flerta= . let av jordbruken skulle bort: rationaliseras 'eller sammanslås till större enheter.' : Efter ' föredragen följde en livlig diskussion med ett 40-tal inlägg. Herrar Ingemar Persson och Lars Jönsson som represen= terade RLF sade” sig ej hava något att erinra emot vad som framförts i föredragen. Herr Persson. framhöll att 80 procent av våra jordbruk utgöres av " mindre och Erik Nilsson fråga= de varför RLF vid förhandlin- gar och i sin verksamhet ej har beaktat, dessa 80 procent utan att de återstående 20 procenten som utgöres av storjordbruken helt får bestämma. En annan (Forts, å sid. 3), . a , FE ällning till 1956 års' lantmä-. "sätta Laholm i samma; grupp". som Högsby," "Vännäs "och, Eks- > DNS ASA tr artn nte
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.