. utanför hamnarna "skall arbetet Eördagen den: Y-november 1059 att de stora: oljetankfart, I tt de 'ygens be- sättni ä i a SR nästan aldrig kommer i ". Ofta lossar och lastar dessa jättar genom sell 4, | Vid en av de långa boulevarder. 7 EXHOLNS TIDNING — åd att köpa a efter. Moldau ligger statistiska 2entralbyrån, ect verk som kan på- räkna en säkrad framtid i en kom- munistisk stat, På få ställen i värl- den har nämligen siffrorna fått en 32 magisk betydelse som i öststater- na, och :skall sanningen fram inte heller en så dubbel betydelse som är. : Alla -arbetsprestationer ' ut- lerial' plockat ur.ett dunkelt för- gånget, som ger aktualitetens gra- fiska 'staplar--en skyskrapsliknande höjd, + =ol oo... a Man skulle! också . kunna das tro att begreppet socialgrup- per vore ett okänt begrepp i en folkd i. Så är ingalunda fal- rörledningar "in till kusterna, och sp Jovak med hänsyn till fartygens el vall utföras så snabbt som möjligt. Det tager för det mesta ba- ra 8—12 timmar tills nästa 'resa . startas.” De . Man har ombord på dessa fartyg : : Sörjt för att manskapet skall kun- v "och passning, :- "na utnyttja sin fritid på bästa sätt, ba är alla hytterna konfortabelt inredda. "Under resan är det dock tillräckligt att göra för de .50—70 man, som i regel finns på tankbå-' -tarna," enär de komplicérade an- iläggningarna kräver ständig tillsyn: — x Båstad. "Ett allvarligt olyckstillbud > inträffade 1 torsdags i Västra Bjäre . då " lantbrukare Elmer Holmberg, ” Mäsinge, höll på att köra ut gödsel efter traktor. Då han körde nerför en brant backe tvärade traktorn varvid: gödsel- +: Spridaren med lass rände på trak- fora, sDenna välte. och .glasen i "huv där) Holmberg satt kros- ”sådes:”Som "tur <var- slog. gödsel- ” lästare 1. jorden foch i stoppade "upp sfärten..”I ; annat fall. hade " »Bödselvagnen;. med 'lass, kommit ,över traktorn och förareri sanno- "Mikt inte”kunråt räddas: Nu und- > sBultat:.::;.1) släpp han skador, tan.inågra. allvarliga a Båstads: bridgeldubp 7” ora hade 1: onsdags partävling på ' café, Hasselbacken. Bästa par.er- "höll 'var-sin anka som pris, Re- » Löfström—Svensson 227 poäng, 2) Ståhl Runfelt 203, let, åtminstone inte om man litar till na i tjeck isk statistisk årsbok. Där förekommer som socialgrupp ett. arbetare och tar med den imponerande siffran av 80,5 proc av befolkningen. So- va bönder, vilken är 'en för lan- det ny grupp av invånare, som till- kommit efter regimförändringen grupp tre -— självägande bönder — är ett ' släkte i utdöende, ' Sedan lemmar, voofen oc. ' ” Folkspillra -- : "Här brukar normalt deu väster- H trycks i procent av andras Ppres-.: tationer, helst med jämförelsema-' 3. rle- andra anställda,' som för 1957 står” cialgrupp två består av kooperati- och utgör 992.000 individer. Social. 1930 har deras antal minskat från 3.1 till. 1.5 miljoner hushållsmed=' . £ E Bron Karluv most tKarisbron) gift är att avgöra om yrkesutövar- nas arbeten kan anses' som en konstnärlig produkt. . > ländska socialgr i slu- ta. Men i Tjecko: ”vakien finns det även en fjärde och femte grupp, ett samhällets underskikt-så att säga, Det. är 1 . första hand de små affärsmännen' :och " hantverkarna, en folkspillra "på "55.000 individer, Den absoluta' botten i det socialis- tiska. samhället når man i social- arupp : fem: kapitalister" och ” lik- ställda. Får :man .tro”dén' officiella finns”det förtfarande 0.35 proe Käpitalister "eller 45.000 indi äs tydligt" lägre, än :1930,"då de' enligt uppgift utgjorde" 1.283.132 personer eler 9.22 proc av befolkningen. Till- läggas .bör kanske att, en kapitalist én folkdemokratisk statistik 'ä liktydigt med yen person, som; le- ver ”av. profit, d sin tjänst för ”. Bortrationaliserade gen ”vinnings skull, v s har anställda i|' ;1I fotografernas fall övertar or- ganisationen, om produkten god- känts . beställarens betalningsan- svar, : och. fotografen frikopplas helt från sin kund. Skulle däremot arbetet. underkännas, tas uppdra- get från fotografen och överlåts på någon av hans kolleger. .' ” - Det är givet att den konstnärlj- ga -experimentlustan " något 'däm- pas”av" detta. förfarande; och "att fo- tografiens .rosenlunderi, do Något, lättare "är, det e själv= ständiga könstnärerna;' som : med en. viss framgång: praktiserar ! att måla "svart", På en del : håll "be- traktas vissa koristnärers verk som bestående :penningplacerihgår; 'vil- ket i sin tur tvihgat fram svarta- börspriser. Merlo st OO a av konstnärernas mest om byggdes på 1500- omtyckta motiv. RSA talet är ett Melvin Bergman sänd Add Nietzsches makt över samtid och efervärld ' hänger" i: mycket samman" med hans' originella och fascinerande stil. Några av oss'har bevarat minnet av hans "främsta verk, Also sprach Zarathustra (Si talade Zarathustra) som ett ströv- tåg i det tidlösas värld, som en färd med en stor, genial, världs- förglömmande ande. Däri ligger det M Ni he-Zarath a, dikade öä sn 1som , fom Friedrich Nietzsche s la, kaotiska och mörka drag I gre- kernas kynne, Hade inte de folks liga gudarna, dessa tvistande och haremhållande £udagestalter, över. givits av grekerna själva? Hade inte längtan efter religiös visshet drivit dem till Mmysteriereligioner- na, som fann en lösnng på livs- gåtorna i ett uppgående i gudo- men? Och dessa mysteriereligioner var "knutna till Dionysos, växtlig- i och förkunnade herremoralen, 'som tol- kade livet som en vilja till "makt, kunde ' aldrig ' själv erövra det, tränga in i det, Ea sinnessjukdom , förvägrade honom tidigt "rätt, och möjlighet till. ordnat liv. och tän- kande, .Må vi blott akta oss för att betrakta det verk mindre värt, som " skapats av en: sjuk och kämpande människa, Det vore helt visst rik- tigare att säga; aft det just är den , omständigheten, att människor kän- ner sig missanpassade, som är det -främsta incitamentet vid tillkoms- ten av stora kulturella och konst närliga skapelser. Att njuta av kulturen är ett Privilegium för de friska och besuttna, att skapa den ofta" en uppgift för avsidestagna och hemlösa. Då vi har det "bra”, slår vi oss fill-ro, då vi kastas ur våra positioner,' då vi är missnöj- da med vår lott, arbetar vi hårdast och skapar mest.” , oc Nietzsche" föddes år 1844 1 ett prästhem nära Litzen och var upp- seendeväckande tidigt utvecklad. de den första reali. i Prag. Den framkallade inga köer. då va- rorna som såldes ut mest var dy- ra modellskor, vars pris sjönk från 250 till 150 tjeckiska kronor. - Trots den kraftiga prisreduce- ringen är tjeckerna i geman allt- för praktiska för att' lägga ner hårt förtjänta "pengar på en lyx- sko, när de för något mer än hal- va priset kan få ei vara som bätt- re. passar deras behov. Tjeckoslo- vakien' har för längesedan passe- rat den ' tidpunkt: då dess industri » | utan, svårighet, skulle. kunna förse befolkningen med alla slags varor till låga priser." ! ci Landets ställning som den star- käste, industristaten 'i - östblocket gör dock att de kontinuerligt mås- te dela med sig av sitt överflöd i så hög grad att man på hemma- marknaden: tvingas hålla' tillbaka en möjlig standardhöjning. ". I > Mö "Ulf Blumenberg-. Brukss I sexårsåldern läste han redan gre- kiska och latinska klassik + och hetens, inspi; gud. "Grekerna var, menade Nietz- sche, inte de sorglösa skönhets- dyrkare som humanismen gjort dem till utan. ”tappert livsbejakan- de pessimister", Humanismen hade betonat det intellektuella - draget hos grekerna, liberalismen frihets- draget, Framför dessa borde, ansåg Nietzsche, livsviljan själv sättas. " Detta för oss till den Pessimis- tiske filisofen Schopenhauers tan- kevärld, Han menade, att viljan tidigt Schopenhauers lärjunge, men i hans tänkande spelar det meta- fysiska ringa roll, . 4 Viljan - till liv blev i stället för honom ett 'varsel om att kallelsen var att erövra livet, Stämde inte Den som ser denne didrige gentlea man med det patriarkaliska Ulseena det kan knappast tro att kan har en för en gamling. så oranlig hobby som bergsbestigning. Det är den 38. årige engelske konstnären Thomaa Bridson, i där han öns berg som är bosatt på ön Man, Li > en gång om året bertiger Snaefell, som når en höst . till liv endast kastade människan |" 617 mm - ” . in i lidande och att frälsning en- — Så a dast kunde vinnas I ett förnekan- . 4 i de' av livet. Nietzsche var redan Tidningarna ån för raljanta om herrmodet? STOCKHOLM (TT-Spec) H Man har svårt att komma ifrån ' 4 detta väl. överens med darwinis- mens syn? Darwinismens profet en känd dansk. kulturhistoriker Nietzsch intrycket att herrarnas kläder får en i många tidningar ytterligt väns= terhänt och föga underbyggd pu= blicitet, Och om de tunnsådda oms= dömen, som kommer in, får en hans universitetskarriär var myc- ket snabb, Vid 25 års ålder blev han professor i klassiska språk i Basel, KR :> Dionysos och Apollos i grekisk kultur - . Hans egenart kom till uttryck redan i hans första verk, Trage- diens födelse, där han, långt innan ännu naturvetenskapen lärt honom ning i följande ord: tade efter förnyelse, Radikali åskåd- "Friedrich Nietzsche blev darwinismens pro- fet, Och här står vi vid en vänd- punkt i vår andliga utvecklings- historia, Tiden var trött och läng- knorr och placeras vid sidan av påträffade jättesvampar I Mörby eller oktoberblommande körsbärsträd i Teckomatorp, så kan man förstå att en konfektlonsfo= brikant, som tar sitt jobb på all= var, blir lätt deprimerad, reflekte= Verklighe' fnellan se ' det iska, i Y livskamp,:. framhöll det-dionysiska inslaget i den grekiska kulturen; Länge, hade man talat om 'det. apol- linska draget i "grekernas ”kynne, Apollon, ljusets och skäldekönstens gud, hade fått stå som personifika- tionen -av det centralt grekiska, av denna kulturs ljusa o. livsbejakan- de 'drag. Nietzsche :' visade, att" det också fanns dionysiska, lidelseful- "Att ha egen bil räk förr som : ett 'tecken på välstånd; Så är gat ' tillbaka > för, »Han” fö, komst” ända upp till tinharna”, ; Den" natuivetenskapliga utform- ningen .av ,filosofien möter oss i ; landskap låg till sist tröstlöst som en' öken. Optimismen var småbor- gerlig,, och pessimismen var grå. en gled undan som sand 1 Den: kan.. endast s "aven "själ, och en själ hade man 'avskalfat.' Hos Nietz< sche> blev" anden 'först' på ,'allvar krigisk,', ty hån "drog av "Darwins lära "konsekvensér, "som, den, rene öch' milde forskaren skulle ha ryg- rde -ure skogsmoralen från ”Arternas upp= sar redaktör O Hammarlund i tid« skriften Textil och konfektion, -' neralisera, Det finns tidningar, som behandlar .herrmodet och .herrklä= derna med föredömlig sakkunskap och helt visst har Herrmoderådets en viktig insats, Bl a'är man lycks ligtvis på väg bort 'från det högtld« liga allvar: varmed herrmödenyho= ter för inte alls längesen. presen= terades: kostligt' högtravande, tat- + [ser om skärningar. och: snitt som utan någon som” helst skruvning lämpade sig utmärkt för Kåsbrs spalterna, Ju mer mean kan få ner Man skall naturligtvis inte ges . informationsverksamhet” här" gjort - Nietzsches mest kända verk, t ex i Så-talade Zarathustra och t. Till 1 logi båda ö herrmodets konventionella vokabu= lär på vardagsplanet, desto lättare '. - 3) tBengtsson--Joharisson. : U ... Sedenborg—Lundquist ,,-195, = 5) Carlsson—Lundberg 194, 6), Danl det även i dagens Tjeckoslovakien; där" bilägarepartiet” ännu så länge 'Moto rplo g är en -:synnerlige. exklusiv sam- . Pike 3 åa LR e hygglig plats I tidningarna, "+ i : , - Raljerlet 'kan man väl knappast' '' a h a till svenska år 1905. Här: gör han torde informationen komma 'in på upp” ningen med :'intellektualis- men; Här blir han en hänförd för- - |: Av” vad som; tidigåre sagts fram- går, ' att. den enskilde företagaren - . har -haft månadsmöte :hos " Gunhild Stefansson, ledes av. viljan till liv" och makt, utan en tanke åt det hållet, Det "Johansson 183. 4 och 'frie yrk å värl. 2 FN el Re EA lr av on komma ifrån, ' Äldre herrar kan ST a a NS staten sett sina bästa dagar: I rea- | garna” rullar trots detta' ett; för- so k f Ike . h - 2 id n avin »lutan att vara .löjliga intressera mig Hovs SLKF-avdelhiing liteten har dessa yrkeskategorier | yånansvärt stort antal fordon, vil- ]s 0 etrus er O ets amnsta sont ' starka, fria. och visa .endåst för kläder, Yngre. herrar gör det fru Svenstorp. Ordf. fru Eva Malmborg . hälsade : välkommen och föredrog inkomna "" Sskrivelser, Mötet beslöt att slakt- >» i kvällens tombola. . för och - delningen organiserar vidare kursen skulle hållas: den. 23, 24 och 25 nov, och att anmälan om deltagande. skulle ske ' till ordföran den, Vidare diskuterades festtill- ställningen i Hovbacka på lördag kl ' 19.309, ” då firmorna Stil och Sko-Rönne, Ängelholm, visar kol- lektioner. ur höst-.: och vintermo. det, Efteråt" håller kamrer Egon Andreason, Ö.; Ljungby, föredrag om en resa och visar bilder. Med- ”lemmarnas . arbeten och av. dem skänkta ' saker skulle” bi: vinster Sammanträdet slöts med kaffe- "drickning., Under "tiden företogs "en insamling till Bossé Andersson, Hälsingborg, och sammanlägt. 25 kr inföt:. | Grevie SLU-avd. 20 år ) Grevie SLU-avd. kan den 18 no- 'vember se tillbaka på en tjugoårig verksamhet... Avdelningen bildades vid ett möte: på nuvarande bygde- - gården i. V. Karup och den första '/| styrelsen bestod av Robert Svens- son, Nils Carlsson, Johan Paulsson, Arthur”. Stefansson, Nils. Nilsson, Margit Ivarsson och Gulli Matts- ” son. Medlemsantalet var från -bör- jan 69 men har nu stigit till 166. Studieverksamheten var under många år mycket livlig men den- na -övertogs för några år sedan av nybildade . SLS, '- Man : studerade åren RET , lIkun-- skap i synnerhet, tävlingsverksam- het var också en'viktig gren och även en :.teatercirkel har man. " Bland andra - initiativ kan noteras teaterresa för medlemmarna : till Malmö, . kyrksöndag 'en gång .om året och utfärder såväl inom som utom landet.' Även .hjälparbetet under och efter kriget har upp- märksammats, :: och. en sparklubb bildades 1956, vars c:a 46 medlem- mar -hittills sparat «15.000 kr: Av- rTO- ven för simborgarmärket, - +' - Jubileet skall firas med : middag H och. samkväm i' Idrottsparken, i .det närmaste helt försvunnit gen- om : bortrationalisering: Av .1930- talets 900.000: små: affärsmän ” och självständiga ' hantverkare återstår i dag knappt” 50.000. ' Mindre än hälften ” av dessa driver : regelrätt affärsverksamhet, och då mestadels som enmansföretag. .På grund av gällande skattelagar är det svårt att'ha ällda, då för katt- 11 ka, dock mestadels är både gam- la och astmatiska,: > Mete så Det är. en lyx att'vara ägare till en ny privatbil. Endast en liten del av de fordon söm produceras är av- äd Det har blivit allt livl ras b 1) sk. ': Man - har » under. 'sénare' år inom de på historiska" minnen så oerhört” sedda - för 'h dan. resten "går på export. Det är därför en ynnest att få köpa .ett nytt fordon, något som endast till- ningen stiger i proportion med an- talet anställda. : : Mar , Genom samhällets inriktning på massproduktion ' och : det : därmed sammanhängande behovet av för- säljningsorganisat' ner '' har - den enskilde företagaren "helt enkelt rationaliserats bort, Av” de sam- " manlagt 25.530 företag som existe- rade 1957 ägnade sig 'mer än tred- jedelen åt olika formér av metall- arbelen, medan över 5.000 syssla- de med träbearbetning. "+ =" a " Frikopplas " En alldeles speciell grupp. är de fria konstutövarra av typen konst- » närer, fotografer etc som själva säljer sina alster och står oberoen- de av de kooperativa samman- nd ner. med speciell "rekommendation från den egna fackföreningen. '.. > Då priset för en ny vagn är lägst 25.900 säger det sig självt att man måste - tillhöra den .-, kapitalstar- ka zruppen för att ha en' chans. Däremot .finns det ingenting som hindrar att' man . rustar. upp i en gammal bil, eller ännu bättre åker motorcykel med sidovagn, som" i Tjeckoslovakien är minst lika po- pulärt och dessutom -realiserbart för var och en... vo 000 : "> Första realisationen nå ..Sedan våren 1959 kan man köpa varor på avbetalning och vad me- ra är. få låna pengar för köp av konsumtionsvaror. De senaste. åren har medfört en islossning på mån- , Så a och deras beställni gar..Dessa yrkesgruppers fackor- ganisationer -har etablerat ”speciel- la konstnärliga nämnder, vars upp- gi na skönja den dag, då efterfrågan på varor är lägre än utbudet. Blott för några månader sedan inträffa- knaden ',me-'| ' särskilt förtjänta perso- |' , och man börjar kun-' rika Medelhavsländerna, Man "skulle tro ätt det inte finns så” : mycket att hämta längre inom t ex Italiens under generatio-" ner' så grundligt utforskade” ” jord. Men den moderna tekni- ' ken öppnar ständigt nya möj- > ligheter. Särskilt stor hjälp har; : man haft av fotografier, som - tagits från luften under våren - eller hösten. På dem kan man urskilja vissa färgnyanser och rk drag i fördelni : . av ljus och skugga i vegetatio-= nen, Man har på dessa bilder: rentav kunnat urskilja grund- drag av forntida bebyggelse - med husmurar, gator, torg och befästningsanläggningar. Den 'sista stora upptäckten gjor- fotografier utan tack vare förbätt- ringsarbeten som utförts som följd av den. italienska .jordbrukarefor- men. På många platser i Syditalien och utmed Tyrrhenska och Adria- tiska - havens kuster. söker man skapa rya, moderna jordbruk på stora '4'ealer, som i århundraden varit försumpade, legat öde eller använts enbart som jaktmarker. lär man helt nyligen satte djup- sående motorplogar i marken in- sm ett område vid kusten 60 km ” sorr om Rom, kom många forntids- ämningar i dagen. Fynden sändes ill Rom för konservering och där fann forskarna snart att de-rörde ig om lämningar från de gamla struskerna,. cs, ceooror v T Innan Rom växte till en stor- nakt var etruskerna herrar i Ita- ijen. Det var genom ,etruskernas förmedling som den "grekiska och orientaliska kulturen och dess als- ter överfördes till Italien, där de - kom att sätta sin prägel på den ro=- merska civilisationen och därmed på hela Europas ätveckling. | Det finns ännu många gåtor att "på den . arkeologiska fronten " des 'dock inte med hjälp av flyg-' träffat på många av deras jättesto- ra begravni 1 — nekröp ler' eller "gravstäder, De väggmål- ningar 'och reliefer som finns, på gravkamrarnas väggar tyder på att man sökt ordna det trivsamt: för de avlidnas själar. Inte ens toff- lorna under sängen 'saknas på så- dana reliefer. « . : omen Vi känner också till: en del av det kulturella inflytande etrusker- na utövat, inte minst genom de : 2 ”Detta är" sanningen”, ' låter han "dragit 'ut'Har jag ur de lärdes hus, och dörren har: jag yttermers slagit”igen efter mig... För -länge satt min själ icke som de; är jag dresserad lika för kun- Zarathustra ' sä hungrig vid déras bord: tycks vara mellangeneratlonen — vilken kanske 'fått sin inställning till kläder stämplad av beredskaps= lite generad för att visa klädintres= se och söker skydd bak raljangsen, Det, är. synd.” En 'kafl blir inte årens Jufsighet. — som alltjämt är ' skap som för nötknäckning.” Nietz- sches frenetiska angrepp 'på" vad han "kallade den kristnä slavmora- len är.så att säga en negativ sida" i hans tänkande. Den positiva si- dan, hans dyrkan av herremän- niskan, hänger kanske samman med hans. sjukd ia, som "allt många ord som. våra språk via Rom lånat frår etrus- kiskan.' Hit ' hör ord som klient, milis, "person, form, norm, littera, taverna, ankare, areal, atrium, cis- tern ete, . S s 3 Men : hur, en. etruskik stad såg ut har man tills dato vetat mycket litet om, Därför väckte de etrus- kiska fynden vid kusten norr" om Rom genast ett mycket livligt in- ten”av den starka fästningen Sant: en stor hamn, | AE hamnstad, . det etruskiska - Pyrgi, varom forntida författare haft.myc- mer” v'estängde .' honom ' från det mänskliga" handlandets värld. Kan- ske just känslan av att förlora fäs- och annat, både kritik och skämt, mindre virll för att'han är väls + klädd. En tidningsman; som Intrege" " serar' sig för alt skriva om kläder,, .., - kommer att finna ett givande ar= betsområde med mångy roliga kuls, .. turhistoriska anknytningar och kan -. sv t'o m skaffa sig lite respekt hos ul= H na klädintresserade barn när vet vad han talar om, han > cv Herrkonfektionären ' tål både ett te i tillvaron. gjorde honom till den ”tappra och dådkraftiga 'mannavil- att: man faktiskt påträffat "denna "blev högsta god? att jans hänförda besjungare”. "Hans kritik av den historiska ut- kli 4 söker sin het, oo : kvävde i den försokratiska tiden i' Grek-j. lands historia, Degenerationen bör- tresse. Under: medeltiden, kände jade med Sokrates och Platon, me- man till en sägen om-att det skul-+ nade han,' vilkas intellektualism le fegat en forntida stad i närhe-- han "tolkade som avfällighet från let hedniska idealet. Och denna Severa, Denna stad skulle ha 'haft "utveckling fullföljdes 1 judisk och : 7.” |kristen religion. Sedan gjorde kyr- De nya fynden bekräftar "denna kan, inte minst under medeltiden, sägen, Undersökningar har visat, denna slavmoral till sitt ideal. Det livgivande vind Renässansen kom som en livgl« vande vind från det, unga Grek= land," men snart hade' dess verkan förtagits av Luther och reforma= tillbaka till judarnas löjliga slav= moral... Den judisk-kristna etiken blev "sedan mor. till li och den förbrände sannningssökarens "S-hundradi ket att förtälja. ”Pyrgi” härstam- | mar från det grekiska ”pyrgon”, som betyder” ”port, Och' här var alltså inkörsporten för. hela den etruskiska handeln med de. olika medelhavsländerna, Hit kom va-. här hämtade grekiska skepp tim- mer och malm från de italienska bergen. . Vid utgrävningarna har man hittat en mängd malmstycken och på så sätt kunnat räkna ut var de gamla exportlagren legat. Liksom andra viktiga hamnstä- der hade Pyrgi ett stort tempel, helgat åt havsgudinnan Leukothea. Det var de grekiska sjömännens namn på henne. Etruskerna ansåg att hon var identisk med deras före ' vår ti- deräkning sände tyrannen Diony- sios i Syrakusa en flotta till Pyrgi för att plundra helgedomen. Terup- let brändes och staden ödelades. Skeppen återvände med ett” byte ror från. alla håll till Italien och !på 1.000 talenter guld och silver försvar bör till sist dock sägas, att hans herremänniska inte är ett djur, som endast drives av sina li- delser. Nej, on förbjuder sig själv varje handling, som strider mot hennes själs stilkänsla. Viljar, till. makt skall hog henne betyda det- samma som vilja att giva., Utan missunnsamkbet skall hon dela med sig, att viså tålamod och nsiälviske tionen, som bringade utvecklingen ; demokratlen, it ill till Syrakusa, a . "Nu får man' bekräftelse på att dessa gamla berättelser talade san- ning. Man har påträffat lämningar av templet — en'stor byggnad med Tg av sin andes rikedom, "=. - Nietzsches filosofi har utövat ett oerhört inflytande inom både lit- . , teratur, filosofi 'och politik." Hans i möter oss fi 24 meter'bred och 30 meter lång entréhall. Man har upptäckt ett lager av förkolnade bjälkar. vilka vittnar om tyrannens framfart. I närheten av templet har man fun- nit väldiga fundament av tuffblock få och vanställd hos Mussolint och ' Hitler. var liksom Nietzsche antiintellek- tuela. Nietzsches idéer var ”farli« ga”, De visar oss, att de avgörande 1 i i människ ig Fascismen och nazismen -' vilka tyder på i an- toria inte utkämpas på napoleons- läggningar." Man räknar med at efterhand kunna blotrlägga hela dspl: varigenom man kan Sn Varför stog du upp din för- X ” lovning I Göran? + cv 5 z ka slagfält utan vid tänkares och , — Ja, du förstår, vi hade änt- idéformares skrivbord. Det försvar vi nästan alltid glömmer är det stora gudinna Uni, som hos ro- marna senare fick namnet Juno. I århundraden förde handelsmäl losa ifråga om etruskernas histo- rig och kultur även om vi kunnat s . sjöns strand ligen fått, löfte om en tvårum- mare, då hennes mamma sa att den var'för ten för tre.” -— Min' vagga stod vid öster- Var äd inte lite oförsiktigt — Slog du upp med henne.ba-' frå för att hon la till med glas- Sä ögon? . Det. var hon som slog upp fick glasögon på sej. - i när hon a vd >. I Skodas bilfabriker spottas nya ne ". ännu.så länge går bilar fram på löpande band, men de flesta på export. - läsa många av deras inskrifter i vilka det ' förekommer grekiska bokstäver. Men inskrifterna är få- fa Då känner vi bätre till de- och sjömän gåvor till gudinnan och templet blev med tiden så rikt att det ledde till stadens fördärv; få en uppfattning om hur en forn- tida etrusk'sk sted var byggd. . H Dr Helmuih Gottschallk teoretiska försvaret för vår män= nisko- och samhällssyn. MÅ - 4 el boose Ah rs : SÅ N a U TCIVES i LAHOLM
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.