N:R, 3, ARC. 29 Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm «TISDAGEN DEN 53 JANUARI 1960 | Ansvarig utgivare J. B. Bengtsson ”Yserv Arvet TTT te re Tree re pv : en > Knäredsföda markarydsdam bjöd kungen på kaffe Johanna Sofia Jacobsson; .90-åring +. :> > NS med: minnen och berättarförmäga "En som trivs utomördentligt bra i Markaryd och som räknar: det som sin största lyc- : : Ja att bli bosatt där, är fru: Johanna ' Sofia Jakobsson, .tondedag jul. firar sin 90:de' . fortfarande klarar hon. sig ' själv på ege så Fru Jakobsson ä är född i Kör: weka, Knär ed och är äldst bland "nio syskon. Fadern innehade ett lantbruk och drev en omfattande . kreatursfandel." Redan". från de tidigaste 'ibarnaåren | fick hon " hjälpa! till "med "arbetet i- hem- "met, Vid. 26 års "ålder ' hon äktenskap. rhed lantbrukåre :Johan Aug; Jakobsson,” NVånga- ingick |. dal; K räred och i: "samband; dä cl ånté: finna” detsamma, » födelsedag. en undanstökad, ja då fanns det inte mer. råg kvar varför makarna Jakobsson själv fick Köpa för sitt uppehälle. Rådjur påkördes på markarydsväg Vid 21- tiden "på "söndags- vällen körde ' en markaryds- bilist på ett rådjur i 'Amot, " "Trots 'att tillkallad . polis' sökte " djuret "med hjälp ' av” en jakt- "hund kunde -man "inte finna "några spår efter. rådjuret; På bilen. "syntes bara 'ett par hår- - strån varför” man. får anta att ' helskinnad å. måndags- morgonen fortsatte" finan. att le: ta” efter: djuret: "men" Jyckades Norregränd 5, Markaryd, som tret- = - Fru Jakobsson är pigg och kry för sin ålder och ' - n hand. Under sin långa livstid har hon varit med : : om kite av varje bl. a. haft glädjen att kunna bjuda förutvarande kronprinsen. nuvarande konungen | på "kaffe i sitt hem. s . " Gården". var "inte stor, kraftverk. han . gjorde mycket bra räfsor, väl då” det gällde ' handstickning - (Forts. å nästa 250). den födde "2 egna kor. och en dra- gare, Makarna stannade kvar i Vångadal. i 11 år och -under ti- den byggde de om båda uthus- Jlångorna "och gjorde stora för- - bättringar 'på boningshuset. Vir- ket ' till - byggnaderna hämtade man i Småland, 1907 köpte Syd- kraft hemmanet och 'en 'stor del av åkern och ängsmarkerna la- des under. vatten för att bilda ” en vattenreservoar för Bassalts "För att få det hela att gå ihop fick makarna arbeta: med olika hemslöjdsalster." Fru Jakobssons man var en duktig 'slöjdare och som fru Jakobsson sedan drog ut och försålde. Själv var jubi- laren en skicklig stickerska så-' "På S Härnarps. gods utanför Halm- | stad vigdes på måndagen skådespé- laren Jarl Kulle och friherrinnan Louise Hermelin, dotter till friher- » re Carl Magnus Hermelin och hans framlidna maka. Det var inte något bröllop i i form av en stor publiktillställning, utan 'en vigsel i den allra trängsta fa- . miljekretsen, Förresten var det in-' te många som visste om, att det celebra paret skulle förena sina 'öden på måndagen. Det var inte stort mer än det 15-tal församlade tidningsmän = och ”pressfotografer " som, väntade utanför" Stjärnarps .- gods för att vara 'med om händel- "sen. Men därav blev intet, det ha- da”. absolut förklarats att vigseln mellan Jarl och Louise var en ab- tolut familjeangelägenhet och gäs- ternas antal var inte ens så stort som de församlade pressrepresen- - tanterna — noga räknat tolv styc- - ken. . Jarl Kulle är i full färd med sin publiksuccé My. Fair Lady på Os- "cars, men då man inte har någon småndagsföreställning ” passade ' han 'på att resa ner, till Stjärnarp och hämta sin. brud. Han kastade sig efter söndagskvällens föreställning på Oscars på nattåget och uppen= barade' sig på förmiddagen; på Pm Där - skedde vigseln”. klockan 12 loch det var absolut förbud förr någ- ra utomstående att bevittna cere- imonin.' Det, förklarade Jarl Kulle » själv för "Pressens representanter, ingen fick komma in till själva vig- " gelakten och de fick inte heller fo- ARR RE MI SALAAT sota dar Åk RAP A tografera, men när det. hela var över "skulle" han och" hans: unga brud komma ut. >. s Bröllopsgästerna var brudens fan der, friherre Hermelin, ' brudens syster Eva ' Hamilton med make ryttmä William Hami! och” deras ljille son Jan, som förresten fungerade som brudnäbb. Så var det. brudens farmor, alltjämt ung- domliga och charmanta friherrin- nan Lotten Hermelin, Fröllinge. . Jarl. Kulle hade sina allra, när- maste med sig. Pappa och mamma Lars och Mia samt systrarna Ma-" rianne med fästman Benny Jöns- son och Gertie från Ängelholm. :. > Vigselförrättare, var nyutnämnd hovpredikanten prosten Knut Nor- | borg i Halmstad. a Etter vigseln kom Jarl Kulle ut på trappan med sin brud. Brudpa= ret" var klätt i förmiddagsdräkt, bruden" hade en” bukett" av lilje- konvaljer och vita orkidéer och en kort klänning 1 ljust och grönt och svepande tyll och däröver en kort. brokadkappa.. Jarl Kulle ' hade. i knapphålet på sin mörka kavajko- stym några blyga liljekonväljekvis- tar. Jarl Kulle hjll låda med press- folket en stund innan. brudparet drog sig undan det gråkalla janua- rivädret till den väntande bröllops- lunchen. FC CA Stärkt av' halmstadslax "och med ' lyckönskans ord som färdkost. satte sig brudparet upp i sin nya ski-- nande Mercedes på bröllopsresa till Det började med "att dirige- Stockholm och den väntande Fair badly . . a É : 4 2 He a STARR A DTI RED ISIR IT GÄLLA odd dalen rk de fån tällns Jentoå som st rande professor. Ralf bokstavli- gen dukades upp av arrangörer- "jna ovanpå en pult, en.sversk flagga, en masonitskiva o. en av Stadshotellets dukar. Sedan följ- de" Bacci ' riddarkapitel o. Bell mans klang av klarinetter. Det kom ett sus av svensk folkvisa i : Näckens polska och ; stråkdrag från Rune Wahlbergs välstämda bondfiol. . Man : nynnade Selim Palmgrens vaggvisa con sordino och :inspirerades tydligen av närheten till Lagan i en rysk folkvisa ”å "Ja Donkosackerna. Ame Ånderssons tenor — jul- ledig från Läderlappen — locka- des : till: da capo av kvällens varmaste . applåd. Der var en svend hette solot- som tidigare bl, a. sjungits av Per Grundén. ; Det lilla 7: fick tuffa en repris vilket tydli- brasilianska . tåget |. | LJ gen". gav salongens piano res- feber” så 'att det var hotande nära att gå upp i limningen när det flyttades fram till kvällens flitigaste "solist, Rune .Sagren. En spansk studentsång i vals- takt uppskattades hörbarligen av publiken som brast ut i en bi- fallsstorm "när. sångarnas : vita mössor sköt i höjden vid 'stu- dentsångens sista jublande hurra, Det var fantastiskt att se hur körens ögon diciplinerat hängde fast vid Einar Ralfs dirigerande händer. Det var "underbart att värmas av den rekordtidiga uppvaktningen till våren. Det oF ollmängden i Hök : 2 Sid 4 ns "> Laholm” var "studentstad - för en dag ' 4 Under det senaste dygnet har Laholm varit en student- stad. Vid 15-tiden på mån” dagen "anlände : en. huvud- stadsbuss och släppte av tur- nerandå studentsångare vilka passade på att ge sina till- fälliga värdar en musikalisk hälsning. : mona För oss ”aholmare var r det ett kärt besök. Vi är inte bortskämda med studentsång, så när nu turnerande Stock- holms studentsångarförbund gjorde ett av sina få fram" trädanden!just i Laholm slöt vi mangrant upp: till konser- ten. : I Efter .en "diyg timmas mu- sikalisk lek. i' Stadshotellets teatersalong tågade student- sångarna till sångarsupé på Gröna Hästen." I händerna hade man då laholmskeramik och blommor som tack för 2 Y konserten. ' Fa Ny. Iyrkvärd > i Hinneryd Vid sammanträde” på Nyårsda- gens morgon förrättade kyrko- rådet i Hinneryd val av kyrko- värdar. -Kyrkovärden . Daniel Anders Hässlehult, . omval- des för ” perioden "1960-1963. Kyrkovärden Ernst Karlsson, Gungnuult, avsade sig uppdraget, och i hans ställe nyvaldes hem- mansägaren Gustav Pettersson, Skararp Östergård, Till kyrko- kassör för 1960 omvaldes hem- mansägaren Gunnar Johansson, Hökhult.” Efter högmässans slut tackade kyrkoherden Bengt An- dersson . kyrkovärden Ernst Karlssoa — för: hans åttaåriga tjänst .. såsom 'kyrkovär d och överlämnade , till" honom ett avl|. stiftets biskop, kontraktets prost och pastoratets kyrkoherde un- dertecknat x kyrkovärdsdiplom. Ävenså överlämnades blommor. Kyrkoherden tackade också kyr- kovärden' Daniel Andersson för att han står kvar i sin tjänst samt hälsade den nyvalde kyr- kovärden, som samma dag bör- no (Forts. å sid. 23) rars ep ARSA AA ernå v Dåne' liksom åskan: bröder och en "lika" månghövdad s som höänryckt 2 "publiks ' taktfasta” tack-;" och avskedsapplåd lämnade Stockholnis studentsångare Stadsho” tellets scen." En scen som förresten mer än något annat liknade platsen för ett misslyckat |. försök till vindsröjning — men vad gjorde nu detta efter. en sådan klang- och ijubelföre-. H arna : vederkvickt ochh 'måndagströtta , laholmare med, Det var- + '-en ansenlig bit av vår som för någon timma skingrade grådaskvintern och fick oss att' ; både le: och skratta hjärtevärmande," ; 4 es var ett förbluffande stört regis- ter denna 'vokalorkester förfoga- de över, men det bästa av allt var den sanna, sångarglädjen, : Vi tackar Einar Ralfs students sångare för det charmfulla be- söket .: och musiksällskapet . för ett gott initiativ. i väntade . förslag till ord OVÄNTAT FRÅN LÄNSSKOLNÄMNDEN: i i Eldsberga mot söder ä nå Veinge och Laholm centra Länsskolnämnden i Halland har mö lagt fram sitt länge FN tad här i orter, Enligt förslaget skall Veinge omfatta Eldsberga, Veinge och 3 |Knäred varvid Trönninge ev, undantages. Invånareantalet blir 8.284 med tre eller fyra paral- leller, Laholms högstadibområde skulle omfatta staden och lands- kommunen, Ränneslöv, Våxtorp, Hishult och .Skummeslöv med 13.488 invånare. och "fem eller sex paralleller; Ev, undantages | | delar av Hishult och Våxtorp." Man får nog säga, att försla- get är ganska överraskande på ett sätt men å andra: sidan överensstämmer det i stort med det förslag som nära nog på det allra första stadiet lades fram av. länsskoleinspektör " Nordin, ' Då sade ' dock. Elds- berga nej. och ville, gå norrut, Detta har. man "tydligen inie tagit någon hänsyn” till, " Länsskolnämnden har. tydli- gen ej heller tagit någon hän- , | syn till den av kommunalför- "bundet uttalade önskan att Höks härad borde, utgöra "ett enhets- skoledistrikt. Denna önskan fick iu stt Vgrundskott redan genom Karups ' beslut att: gå. samman med Båstad, och -länsskolnämn- den har nu, gått ett steg längre i. uppdelningen genom att föra Skummeslöv till Laholm, medan övriga Karup släpp3 till Båstad. Att förslaget endast är preli- minärt finns skäl att ytterligare |. betona.” Mycket kommer säkert att. bli sagt innan indelningen' är definitiv. För övriga Halland här + länsskolnämndens ” örslag följande utseende: '1) Kungsbackaområdet: Lindome (utom norra delen), Tölö, [ungs- backa, Fjärås utom "Förlanda, S! av enhetsskolans hö et, I detta betonas att förslaget är proli' det föreslås att länet indelas I 12 distrikt, av dossa Indelat dock tre, nämligen Varberg, Falkenberg och Ullared i två ”parallelter”. För södra Hallands vidkommande ansor läns- skolnämnden att Laholm och i Veinge bör vara högstadie= ' med 15.892 invånare ralleller. 2) Frillesås: Löftadalen, Värd och Veddige med 8.565 innevånare och fyra paralleller. En högstadieskola planeras i Horred. Om denna cl tillkommer kan Veddige beräknas bli centralort för Veddixe, Värö, ev, Löftadalen samt Horreds o. Kungs=, säters kommuner 1 Älvsborgs län, 3a) Varberg: Varberg, Lindberga, Träslöv och Hilmedalen (utom Nösslinge) med 21.698 innevånare och nio paralleller. 306) Varberg: Varberg, Lindborga, Träslöv, Himledulen och Tvååker med 25.803 innevånare och elva paralleller, 4) Tvååker: Tvååker och Morup' (utom Stafsinge kyrkby o, Skogs= torp) med 7.805 innevånare och tre eller fyra paralleller, - 5a) Falkenberg: Falkenberg och Vinberg samt från Vessigebro kom= mun Vessige,' Alfshög och Askoma och från Morup Skogstorp och Stafsinge kyrkby, 15.789 innevånaro och sju paralleller, , Ne (Forts. å sid, 3) och sju pa= Låg nativitet BBi i Markaryd blir bostäder Markaryds ” förlossningshem har slagit igen sina portar el= "ter 11 års tjänst. Byggnaderna kommer som bekant att om= ändras till bostäder för lärare "och personal vid den planera de pappersskolan. Själva grundorsakerna till att BB stängts är att nativiteten är för låg och landstinget som svarar dör förlossningshemmet har haft onatärligt stora kost« nader för varje nyfött barn. Nu får i fortsättningen de blivande mödrarna - vesa till BB-avdel= läp (ev. utom norra delen) och Onsala ningen i Ljungby. Ahlabo på besök. hos bror i Kanada fann jordbruket där mycket primitivt " Att resa över i det närmaste halva jordkloiet enbart för att hälsa på sin bror hör "väl inte till vanligheterna. Den lilla trippen” gjorde i alla fall i somras Jantbrukaren "Gösta Olsson i Ahla, Laholms - landskommun. Mitt inne i hjärtat "av det jättestora -”Kanada besökte har' brodern Gotthard, som flyttade ut redan 1928. Brodern trivdes bra där. ute men själv tycker Gösta, att det är mycket bättre hemma i Sverige, Resan var dock: intressant och nedan berättar han för Laholms Tidning om densamma, Fil Jag här ju tidigare haft ett iv lantbruk; men det sålde jag och då tyckte jag att det skulle vara roligt att komma ut och se hur min bror hade det. Han reste j till Kanada '1928 och var hem] -I ma . och ' hälsade på 1946, men sedan ' har "vi bara hört av ho- nom brevledes. Resan anträdde jag " pingstafton i: fjol med Kungsholm "och det var "me- |ningen'. att ' vi skulle gått till Halifax i Kanada. Men där fanns så" mycket isberg att kap- tenen, inte -vågade gå in, utan i stället - blev vi destinerade till Newyork. För min 'del blev detta lite. krångel då jag inte hade tillstånd "att gå iland i USA: Men .det ordnade sig och Herr Eve Andersson, Emmaljun? ga, med maka Solveig född Lind- skog, Bjärnum. ' , (Trätts Foto, Markaryd), Få Herr maljunga Nilsson, Karl-Erik Andersson, Em- med maka Gerd född Hishult. w ed på järnväg åkte jag så 'små= ningom till Montreal i Kanada, — Från Montreal flög jag I åtta timmar till Winnepeg, en stor stad mitt i hjärtat av Kana= da och därifrån var det en hel dagsresa med buss till Bosman, en liten stad 400 engelska mil rakt norr om Winnepeg, där min bror bor. Dit kom jag den 29 maj : och stannade där till den » 130 september, — Man kan utan vidare säga, att jag där hamnade”i jordbru= Z Ikets utmarker, ty längre norrut”. / län så gick det inte att driva jordbruk i Kanada. Min bror var inte enbart lantbrukare utan också snickare och byggmästäre. 300 engelska mil norrut fanns ” det stora gruvfält, där man bl. a. bröt mycket uran. Så långt upp var jag dock aldrig. Norr om Bosman var det annars bara skogs- och mossmarker. — Bosman var en liten stad på 1.800 invånare utan någon industri. Det var egentligen/bara lantbrukare, som bodde där och sedan hade de sina gårdar runt om staden, ibland på betydande avstånd. Många drev dem krea- turslöst och besökte bara sina-. farmer när de skulle så och Na (Trätts Foto, Markaryd), i - - se ra er ör RP ART — (Forts. å sid. 3) , rov cred ste tba Kn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.