nd - 4 — fAHOLMS TIDNING 11960 | : i t 'e Umjsdagen! den 5 januar SE ILT - DEN 5 JANUARI 1960 DE ' FLESTA = utpräglade Jandsbygdsdistrikt i vårt land "har varje årsskifte att ta del fö av en befolkningsstatistik med ständigt : sjunkånde = siffror. Höks härad är i detta fall tyvärr inget undantag, och La- holms måttliga folkökning för- mår. endast i undantagsfall uppväga minskningen. ute i landskommunerna. . " . Är 1959 fick häradet vidkän- « Folkminskningen i. Hök 19358. Här är det framförallt Ysby som bättrat. sig, "medan Ränneslöv hade —12 år 1958 mot —13 i fjol Båda försam- lingarna hade födelseöverskott om än Ysby knappast möjliga med 1 mot Ränneslövs 4... + Hishults minussiffra var ock- så betydligt mindre än före- gående" år ' eller 15 mot 39. - Denna kommun var en av Höks två kommuner med fö- - delseunderskott. För Hishults nas en total folk kning på 131 personer. Folkminskningen närmast föregående år uppgick till 167, varför en viss förbätt- ring ägt rum. Den gången min- skade samtliga landsbygdskom- muner, .medan ' Laholms stad ökade 62 innevånare, "Under 1959 stännade stadens ökning vida 43, medan Knäred och ” Laholms landskommun kunde glädja sig åt ökningar med 1 resp, «11 personer, "” Särskilt markant var förbättringen för” Knäred,” som ' 1958 minskade sin folkmängd med hela 53 personer. ” TR Om denna förbättring är en tillfällig" företeelse, eller "den ökade . industrialiseringen i Knäreds samhälle kommer att sättta bestående spår återstår ” att se. Ganska säker kan man , däremot vara på, att Veinge och = speciellt -delkommunen Tjärby med fjolåret nådde sin bottermotering i förlustsiffror. Den stora utflyttningen, som I fjol medförde en minussiffra på hela 112 för Veinge kom- mun bör absolut vändas i plus- siffror, när Genevads nya stor-: industri kommer igång. : I ÖVRIGT tycks landskom- munerna haft ganska' normala förlustsiffror, Våxtorp minska- de denna gången 14 personer mot 16 år 1958. Beträffande denna kommun har födelsesiff- rorna båda åren avsevärt över- stigit antalet dödsfall,” varför minskningen helt kommer på utflyttningens konto. Födelse- överskottet var i fjol störst i häradot. «cs orsa Ränneslövs storkommun min-. - skade 23 innevånare niot 40 år del stannade det vid 1 person, - medan Veinge hade hela ' 5. Delkommunen Tjärby råkade ' ut för ett födelseuriderskott på —10,. medan Veinge hade ett överskott på 5." se " Yttterligare en ”delkommun hade underskott av födslar, och det var märkvärdigt nog Östrå Karup (—2),-.som trots detta ökade sin folkmängd med 4 personer, Karups storkommun fick dock vidkännes en folk- minskning på sammanlagt 22 personer mot 16.år 1958... | ATT INTE denna folkminsk- ning utan' våda. kan: fortgå år efter. år' är. självklart, Inte "minst inför enhetsskolans ge- nomförande finns. det anled- ning att med bekymmer, stu- dera siffrorna. De ansträng- ningar som kommunalmännen gjort och gör för att åstad- komma - ett mera diffentierat, blomstrande näringsliv inom respektive kommuner, måste ytterligare intensifieras. Det är ingen -lätt uppgift att vända folkströmmen, men det är inte lättare att styra en ' kommun och en ' bygd, 'när folk och skattekronor för varje. år blir allt färre, medan. de kommu- nala utgifterna visar en ten- dens att gå åt motsatt håll.” - SÖDRA -HALLANDS kom- muner får alltflera gemensam- ma uppgifter att lösa. En, av framtidsuppgifterna i syfte att öka sysselsättningsmöjligheter- na inom förbundets område borde bli regionplan för södra Halland. sj ttoöe st vt VA AAAAAsRAsA SKA AA a Finsk ininoritetsreger ing. överlevde alla dödstips Vid årsskiftet 1958-1959 rådde regeringskris I Finland, Den 4 de- cember hade statsminister -Fager- holm. på egna och övriga res geringsledamöters vägnar inläni- nat sin avskedsansökan, men när höstriksdagen avslutades och riks- dagsmännen reste hem för att fira jul 1958 var regeringsfrågan fort! farande olöst. Den nygörande an- ledningen till att den blev så seg- sliten var att krisen orsakats av utrikespolitiska svårigheter, Fine lands handel med Sovj i " expeditionsministär, 'och t om statsministern själv hade vid sitt tillträde. yttrat, att han emotsåg . den dag då de politiska förhållan- ' .derna gjorde 'det möjligt att ge: regeringen en bredare parlamen-' tarisk bas, Det förutsattes med andra ord, mer eller mindre öppet uttalat, att minoritetsregeringens tid skulle bli kort och 'att den borde betraktas som ett slags ut- gångspunkt för . en kommande 1 hade stagnerat, nya handglsför- handlingar kom Inte igång och överhuvudtaget — visade många omisskänliga tecken, att relatio- nera till grannlandet I öster inte präglades av det förtroende, som Finland bade "eftersträvat under . hela efterkrigsperioden. I detta lä- ge var följaktligen huvudsyftet med ett regeringsskilte att få fram en regering med goda förutsätt- ningar alt återupprätta de norma.. la förbindelserna med Sovjetuni- onen, os Först den 13 januari 1959 löstes regeringsfrågan äntligen och den arrara enpartiregeringen Sukse- hinen, med undantag endast av utrikesminister Törngren, som be- tecknades som fackminister, trädde till Strax därpå gjorde republi=- kens president Kekkonen och handelsminister Karjalainen ett besök 1 Leningrad, där de sam- manträllfade bl a med den ryske regeringschefen Chrusjtjov och Utrikesminister Gramyka Resul- tatet av de förhandlingar som då bedrevs blev att de förtroende fulla relationerna snabbt återställ= dee, handeln kom I gång och han- delsförhandlingarna återupptogs. Den avsedda effekten med Tege- ringsskiftet uppnåddes sålunda, och man kunde tycka, att kabi- nettet Sukselainens ställning ef- ter detta borde varit stark. Så blev dock inte fallet, Re geringen var en Mminoritetsrege- ring, den hade tillkomrnit sam res sultatet av et slags kompromiss mellan alternativen en parlamen- DAGINS NTE-MANING Gå på vägens högra tidel Möt trefilen, X isk samling kring en major Mn Det är ingen överdrift att säga, att den politiska debatten ända se- dan mitten av januari 1959 kret- sat kring denna fråga, De poli- tiska styrkeförhållanderna i riks- dagen är” emellertid sådana — schismen inom Finlands socialde-' mokrati spelar härvidlag en be- tydande roll — att alla försök att få till stånd en majoritets-- koalition strandat. En tänkbar väg ur dilemmat har Oppositionspar- tierna tidvis tyckt sig se i riks- dagsupplösning och nyval. Under senhösten uttalades på skilda håll direkta krav på att denna ytter- lighetsåtgärd skulle vidtas. . Rätten att upplösa riksda- gen och förordna om nya val un. "kommer enligt både regeringsfor- men och riksdagsordningen repu- blikens president. När president Kekkonen den 22 december förklarade 1959 år& riksdag av- slutad deklarerade han sin stånd- punkt till nyvalskraven med föl- jande ord: ”Så länge det in!e före ligger visshet om att "folkets väl- Sång och riks intresse kräver att riksdagen upplöses före den lag- stadgade fyraårsperiodens utgång, är det inte skäl aut tillgripa en dylik undantagsåtgärd”. Med detta klara besked i tan- karna åtskildes alltså riksdags- männen för sina julferier. När de I februari samlas i Helsingfors för att ta itu med det nya årets pro- blera, kommer följaktligen sitva- tionen I någon mån att te sig kla- rare, än under höstterminen 1959. Regeringsfrågan är visserligen lika ' öppen som förut, tnen ingen lis- Bing står att finna via nyval Ut. Fångspunkten för alla resone- NU-sej är alla trognas hopp:, ! vid änglars lovsång rinner opj en salig morgonstjärna. : Hon stannar över Herrens hus, - och folken skola i dess ljus - församla sig så gärna. Stort "ljus, klart ljus : nedergjutes, natten slutes, or förr fa vä Iden spörjas. att ring hela ver . Ps,.69:1. . Detta är "en "psalm, som på Trettoridedagen sjunges i de flesta” kyrkor och gudstjänstlo- kaler, När -.man sjunger den psalmen . är man” kanske benä- gen att tro att det är en Wal- linpsälm, Man förledes till denna uppfattning av melodin. Man sjunger. -.den. på samma melodi so mman "sjunger Wallins stora julpsalm: " ”Var hälsad sköna morgonstund”. "=" ae ,' Psalmen, som i vår psalmbok har... ..69, är skriven av den blide .och försynte skalden och prästen .Samuel '”Hedborn, död som kyrkoherde i Askeryd i Västergötland. - Ärkebiskop Ja- kob Axelson Lindblom, som var svenska kyrkans primas under det' Wallin ” höl 'på . med -sitt psalmboksarbete, var mycket intresserad. av att vi skulle få en... äkta. ..julpsalm som kunde sjungas.till Philipp Nicolais me- lodi, : på vilken vi nu” sjunger "Var hälsad sjöna morgonstund”. ! Wallin, 'som just höll på att lägga sistå handen vid sitt stora psalmböksverk, ansåg sig .ej själv ha tid att åstadkomma den ön"! skade" psalmen. Hen; lät. budet SABBATSTANKAR ” Ymenade att uppdraget låg väl till. Denne blev mycket intresse- rad av uppdraget, trots att det nådde honom under en tid av själssjukdom, då -han ej kunde sköta sin prästtjänst. Han över- lämnar sitt verk till Wallin, som intresserat genomläser psalmen. I denna sjunger skalden ut sin glädje över. Frälsarens ankomst. Visst är det ett jultema om något, men Wallin hade tänkt sig något annat. Han hade mera tänkt sig en fulltonig katedral- psälm och han ville inte god- känna Hedborns försök, men var mycket förtjust i. psalmen, vil- ken han istället placerade bland trettondedagspsalmerna. ' '. Men verket hastade och i sista stund sätter sig Wallin själv ned och skriver den psalm, som : blivit vår stora julpsalm: ”Var hälsad sköna. morgonstund”. = 2 På det sättet berikades' Wal- linpsalmboken både .med ' en fullödig julpsalm och 'tretton- dedagspsalm, . utan' tvekan har f. ö. Wallin peverkats i rätt hög grad av sin östgötakollega,. vil- ken han :värdesatte mycket. — O gläds, min själ, och sjung hans ris, N som öppnat dig ett paradis," vars port din synd tillslutit. "= > O gläds att Gud förbarmar sig och huld förnya vill med dig ” förbundet som du -brutit. | -. Ära vare Gud i höjden! Friden, fröjden, . . ss helig vilje Mata oo ig från jorden aldrig skilje. ” näe 2000 > PS, 69:3, " Torild Lindblom. gå till Hedborn, för vilken han 2 vt . Båstads folkmängd har ökat - . Folkmängden i Båstad har un- der år 1959 ökats med 33 perso- ner från 2.233 till.2.266. I Hovs församling blev. ökningen 2 till 940 "personer. Kyrkokollekten i Båstad" här under år 1959 upp- gått" till :14.160 kronor och syfö- reningarnas arbete har inbringat inte "mindre än 5.847 kronor. An- talet nattvardseäster i pastoratet var under 1959 « 1.037.:.e03. 5 Statistik från polisen i Båstad, . Under det gångna året har hos polisen;! Bårtad registrerats 130 hittegodsärenden (häri: inräknas ej bortkomna. omgående återfun- na cyklar) 90 anmälningar" om förlorade föremål som ej kommit till rätta? 13 trafikolyckor. 5 ratt- fyllerister, 4 finkade fyNerister; 3 trafikolyckor, 4 bränder, 7 'än- hållna" häktade. 32 stölder, 9 and- ra' grövg" strafflagsbrott, 41. rap- porterade förseelser samt 500 öv- riga handlagda ärenden av olika slag. Av cvanstående statistik beträffande fylleri har detta. av- sevärt förbättrats under året. >” Kvinnlig kyrkovärd ' TN "Före "nyårsdagens : högmässa samlades kyrkorådet för att wväl- ja kyrkovärdar. Nyvald efter av- lidne”skomakaremästare ' Marcus Jönsson blev fru Karin Lundin. Agardegatan och omvald . blev kyrkovärden Anton Nilsson, Vår- vik, Båstad, , . aa Till :kyrkokassör. valdes möbel- handlanden Gunnar Rosenlund o. till kyrkogårdsnämnden omvaldes kyrkovärden Anton Nilsson som ordförande: och kyrkogärdsföre- ståndare. Som ledamöter omval- des fruktodlare Sam Nilsson - och nyvaldes fru Karin Lundin. : Vallberga biograf ger onsdag toppthrillern . ”PA andra sidan bron” på program- met, Det är en engelsk storfilm med Rad Stegier, från början till slut lika stark: och spännande som någonsin "Den tredje man- nen”, Den : betecknas scm den bästa engeleka film som På mång en god dag gått över en vit duk. Se annons. ' re, Våxtorps biograf ger onsdag tTrettondedag-ju!) Pawnee, den 'store hövdingen”, en fartfylld och äventyrsmättad film i färg med bl. a George Montgomery. Älskare av fart och äventyr bör inte försumma till- fället att se denna film. Som ext- ra visas ett intressant autentiskt Scotland Yard-fall. Se ännons. Hishult biograf ger onsdag tTrettondedag-jul) svenska filmen ”Klarar Bananen Biffen” med Ake Söderblom och Åke Grönberg. Vidare medver- kar Karl-Arne Holmsten, Len- Bart Lindberg samt världsmästa- ren Ingemar Jchansson, en 'mun- ter anrättning, Se annons i dag. .. + Fagerhults biograf Ser onsdag den tyska wi Trettondedagen. H 16 hgm vid ljus kh Hå- kans:on. Koll, til: Sv: kyrkans mission. . Skogaby 13 hgm kh Håkansson. Koll, till Sv. kyrkans miss on. Veinge 13 hgm komm Nyqvist. Faholm Tjärby 16 hgm komm Kyrkbuss se annons, a Mestocka 16 hgm kh. Ljung . Knäred. 16 :hgm"” vid. ljus kpr Eriksson, oo Hishult 16 hgm kh' Gustafson.” Ränneslöv 17.30 hgm kh Sjöho'm. Ysby 15.30 hgm kh Sjöholm .: Våxtorp 16 hgm kadj Palmgren... Hass öv 18 hgm f. läroverksadj Wang . Nyuavist. Hårsabiäcks skola 9.30 galj, kh Halljnd. rt ET Bastena , skola '9.30 hgm” kadj Palmgren, ' et - Östra Karup 15 hgm vid !jus kh Ljungman. Kyrkbuss. Ofrer till Sv.. Kyrkans hednamiscion. Skummeslöv 18 hgm vid ljus kh Ljungman. Kyrkbuss. Offer till ” Sv. Kyrkans hednamission. Båstad 19 hgm vid ljus. Offer till missionen. - Det Hinneryd 16 hgm med skrm och ” nvg (vid ljus) kh Andersson. Offer till Sv... kyrkans :mission. Fidsberga 18 hgm kh Adanl. . of Tönnersjö 16 hgm kh Ådahl. - Markaryd 15 hgm vid ljus kh Lindstam. Offer till m'ssionen. Markaryds kyrka: Trettondeda- Jul: Ljusmässa 13 kh Lindstam Altaroffer till missionen. Bi- drag 'mottagas intill 20/1 - av prästerna. 1 sönd. e.: Trettonde- » dagen: Högmässa 11 km Mag- nusson, - Sö / Sn Laholm Sion 10 off. möte P. Carl- son m. fl. . - | Knäred Sion 15 off. möte P. Carl. . son. Sång av Isaksson och sån- gare, : | Ekeryd Betania .13 'församlings- möte, : Trånget Saron, Off. möte Tret- tondedagen kl. 19.30 av Inger Feldsten m. fl. och sångare. Elestorp (hos Alfred Karlsson). 14. Predikan av Ture Persson. Tisdagen den 12 jan, kl. 14 Predikan av' Rudolf Nilsson. Hishult (hos Karl Persson): Tors- dag kl. 19 Daga och Axel Vi- gelsbo, den förenade strängmu- siken, : Filadelfia, Örkelljunga. = Varje ” helgfri dag denna vecka kl. 10 bön. Trettondag Jul kl. 15 års- högtid... Våxtorpsförsamlingen inbjuden. Fredag Gemenskaps- dag. Grannförsamlijngarnas vittnen medverkar, KI. 11 Bi- - betstudium. Pastor Henry Ax- flod evt. Ragnar Karlsson. Kl. 15 stormöte å Scalabiografen, Harn och strängmusik. Byg- dens predikanter, off'cerare, sångare och musikanter med- verkar. - Betel Våxtorp. Trettondag Jul kl. « 15 högtid i Örkelljunga. i : UED och D Proukisgsg Seniorscouterna samlas i pojkarnas stuga idag kl. 15.00. Ang. julfesten. Torsdagen den 7 jan. 1960 kl. .- Christiansborgs slott i Acera byggd Det var en liten negerpojke som hette Kwama. Han föddes på Guldkusten, men av guldet såg han ingenting — det tog de vita. Efter många umbäranden från hans mor kom han i mis-, sionsskola och i dag är han en |. av Afrikas stora män! Ghana — I. den nya, fria staten — är myc- ket stolt över sin premiärminis- ter Kwame Nkrumah, han står redan staty och en av huvud-= stadens största gator är uppkal- lad efter. honom. Hela Ghana sjuder i dag av aktivitet. Läs + härom i detta reportage av Lars Braw och med bilder av Bertil I Rubin. ING en Net är lika bra alt erkänna det: 74; Sverige vet vi mycket 'litet om Ghana. Och ändå är Gbana' ett ' av de' mest fascinerande' länderna i världen just nu! Här jär en entu- : siasm, en glädje; en arbetsintensitef som någon 5. fshana har blivit symbolen för det "sia. Afrika, ' Historien om. Ghana r historien :om den: lilla kolonin :am 4 och nu: kämpar en hård kamp att visa att afrikanen 'kan kla- , sa sig själv, utan förmyndarskap; "Det. är nu.snart tre år sedan -. den brittiska. kolonin :Guldkusten upphörde — nu är Ghana. en helt självständig stat inom det brittiska inperiet) Från dé djupa skogarna, :. äär fortfarande ' trolldom och vid+ i skepelse florera många hundra' "som hos oss för sedan, kommer ungdomarna och sätter sig på skol- :. nken. Många av dem är redan lärda mä r lärare, arkitekter, - jagenjörer,” läkare." I ministerierna sitter de, säkra, energiska, och med st tro på det nya' Afrikas mtid, 3 : et > "> Det gäller livet Ghana fullkomligt 'sjuder av ak-" F tet. Nya byggnader skjuter 'i iden, moderna, perfekta. Det må- 1, det pyntas, det arbetas som um, "st gällde livet — och det gör det ..stiskt också. Här finns naturligt- de; som, säger att man skall vnda långsamt.” Kanske de får rätt. Kanske håller de fem miljo- narna afrikaner i Ghana "att ta sraften ur sig själva, ' ee Men de vet vad de har, de har —, framför allt.— kakao, men de kar också guld, diamanter, alumi- num, timmer. Deras land är rikt, men vad händer om kakaopri- såt plötsligt sjunker? Det är ett äventyr de gett sig 'n på, ett äventyr som kanske an sluta snöpligt. Men allt, talar "ör att de skall lyckas. OT Ghana är ett leendets land. 'Tänk ”m vi kunde le som de! För en vit är. det inga problem här, det finns ngen ”colour bar”, rasbarriär mel. lan svarta uch vita. . > . Det ör litet underligt för en svensk att komma hit. Inte därför att vi skulle vara sedda med obil- da ögon, tvärtom, men vi har fak- ttiskt svenskminnen här. Chris- tiansborg, det slott där premiär- ministern Kwame Nkrumah nu re- Ffiderar, byggdes en gång på drott- ning Kristinas tid av svenskar, som i storvulet nit seglade -hit ner. och ytterligare tre andra fort hann man bygga på den lockande Guldkusten. Men sen kom danskar och 'portu- giser och så småningom britter, och drömmen Om ett svenskt herravälde kär nere krossades, Men än i dag reser sig forten, -- vitkalkade . och — Säkerhetsbälte i bilen — självklart! ” [0 me SR från Stormyrtor- pet” med Maria Emo, Claus Holm; Eva-Ingeborg Scholtz och Horst Frank $ huvudrollerna. Det är en spännande och i bästa menirg stark sak, som kan fulit . Knäreds biograf visar i morgon (Trettondedagen) Universalfilmen 1 färg ""Storm över Söderhavet” med Publikido- len Rock Hudson i huvudri mang miste vara den. samnuan- thrätlerne gaed mhängen modern | En tjusig och romantisk film med sät - gen nu bar. Bona dar. en dning. Se an- | inte så lite spänning. « : - a . c AR RAMAAASARAA ASIA ASDANAADAA år PAADAAAA tagit sitt öde i sina egna hän=' NIF AA. fJän "bostad för premiärministern. AS Z a Kwaeme Nkrumah — es en gung av svrensaar, TEN erövrades av danskarna. och är nu . : , den -.nya sta ens grundare och "premiärminis- : ter står redan staty. Det är-en fantastisk : karriär . av den fattige ” . flavo os i TN” Regerpojkem i ii ist CT ” prydliga, "längs Ghanas kust och gamla kanoner” minner-"om den tid när vi trodde att vi skulla, bli en stor kolonimakt. ig ” : blev envi ås) ärskare : Historien . om < Ghana ” är också historien, om" Kwameé + Nkrumah, den lille negerpojken som tack va- re sin mors outsinliga energi kom i missionsskola och nu — efter :att ha tagit doktorsgraden "i -USA. = sitter som nära nog envåldshärska- re, Han:är redan som' en gud för sitt folk, gator döps' om 'efter hans namn, statyer reses och' överallt hyllas han som den' store ledaren, Han föddes ute i bushen i ett äk- tenskap som är typiskt för Afrika; hans far hade en rad hustrur, och hans mor var en av dem, - — Polygami var lagligt tillåten och än i dag är' det fullt legitimt att en man har så många hustur som hans ekonomi tillåter, säger dr Nkrumah. Ju fler hustrur en man kan bestå sig med dess bättre soc cial position har han, Hur förkast- ligt detta än kan synas är det ett erkänt faktum att män är. Polyga- ma till in natur, och "allt afri- anerna har gjort ä ä detta faktum. = ee mn erkänna Själv förklarade han år sedan att han inte ha gifta sig — han levde di mans med sin mor i ett för huvudstaden Accra har han gift sig med Prinsessa som just stå att Presenteras som har. ingen hört han själv tänker prak Negerpojken för något de tid att å tillsam hus utan- — men nu en egyptisk r i begrepp ”landsmodef”. "diktatur. "fom demokrati | såvitt man kan bedöma helt flyk- talas 'om "att k 4 tis - galiserade Polygamin. ... era den le 7. Det här talats om att denna Afri- at. är på väg att bli” kas nya Är den? Kanske; Att tala vore. en överdrift tigt, men är det' demokrati "som Ghana "söker" just” nul.: Så "alldeles säkert är” det inte." Här. är inte tid - för prat -—' här skall handlas, Me> dan: solen "bränner "planeras det för N flott att vi knappast har dess mot= svarighet i Sverige, : men" några stenkast - därifrån -'bor : människor. na i kyffen och skjul som kommer” en europé att rysa.! Och sjukdo. domarna härjar, tbe, spetälska, sömnsjuka, : gula febern - och "—." värst av alla — malarian. . . Det är ett Nkrumah- och han att de "har helt världens — Det nya Afrikas! vagga har stått i Ghana — så säkert, ' st MM > Sir Vivian Fuchs som ledde den brittiska transantarktisexpeditionen för två år sedan återvänder de när=- maste dagarna till Antarktis. Han” skall ser och stannar borta i nader. (TT-Reuter) ' De sovjetiska myndigheterna satt igång en bostadsräkning för att fyra må-=. besöka brittiska antaktisbaa ' har underlätta uppläggningen av en ny 5 bostadsbyggnadsplan. Enligt : T; byggde man i fjol sammanlagt 23 miljoner lägenheter i de sovjetis. AR 3 miljoner "lägenheter. (TT< a städerna. För året har man pla mycket vet vi alldeles Jen framtid som hela folket tror”på . . å | Men det är lång, lång väg dit.> EP . "Accra: ståtar med: ett" hotell så jättearbete som väntar vv S män, De vet . : hela. Afrikas '— och .. 7 Ogon "riktade ' på sig:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.