Peryplt : . versity College i London, är Medel-' "+ reflexer”. i bläckfiskarnas .nervsy- ”. En: 42-årig" - "i England fyller . = hos min bekhandlare : ..« - hopplöst fjärran, Men vädret med . Bläcktiskar kan läsa "lyckades. att med. hjälp av form- " lyckats .. med : icke-däggdjur, och "tom ett på utvecklingsskalan så. 2 >> oc "5 LAHOLMS TIDNING a . , Regn. Åter detta fina, vlaskande : duggregn och dessa töckenbelagda . Skogskulisser : bortom - skäckiga ält. Dagen har'en stilla melan- koll. Den kan till ytan påminna om en dag tidigt om våren, men det finns inget av löfte, inget av ” osynligt groende liv £ den, Dessa brunflammiga och gråvita marker utstrålar. ingen annan stämning ., än trötthetens, resignationens, --> Jag flanerar längs fagerviksvä- - "gen för att få mig lite luft, Och "luften är skön: frisk och mild, 'fuktmängd.. Den syrsätter blodet, ger tankarna en' viss stimulans, ; strots de grå perspektiven runt om- : kring.' Här och var 1 snömodden ' vid vägkanten har en fälthares '.tassar.:lämnat. sina avtryck.: Tö- 7 vädret har gjort. de äldsta spåren stora, som om de härledde sig från > björnlabbar.: En” och ennan :räv i har också korsat vägen, Kanske ' mlIcklarna fått nys om,'att det dykt upp en rapphönskuD härnere å fälten, Rapphönsen påstås ha ; varit försvunna från trakten un- "der de senaste åren... Men som sagt: nu huserar här i alla fall en Under en stund har jag tyckt mig höra ett ljud, på en gång väl- bekant och omöjligt i det här sam- - manhanget. Men så stannar. Jag ett tag; och då uppfattar Jag det > alldeles tydligt: orrspel. Ja, det är inget att ta miste på: någonstans uppe” I hagarna kuttrar en. orr- tupp ihållande. Egentliger är det " ju heller Inte så: märkvärdigt. Vis-' serligen är det: ju midvinter, och ” våren med: dess oro -kan--tyckas "Enligt professor Young från Uni- havets > bläckfiskar havetr intelli- gentaste djur... De kan t o m-läsa, om/inan! får tro professorn. Vid en vetenskaplig konferens i Neapel har den engelskw forskaren berättat om sina. framgångsrika experiment med bläckfiskar . som ' efter åratals mö- dor: lärt sig att urskilja former och to m bokstäver. Professor Young impulser framkalla & k ”betingade stem, Resultaten är uppsendeväc- kande, då sådant för första gången lågtstående djur som bläckfisken Engelsk kyrk-rock st i. Lincolnshire kyrkorna :, med ungdomar. genom att inte predika eller” mässa i utan. sjunga, ett slags rmoralcodex .”i -rock-and-roll-takt” till / gitarrackompanjemang. : Enligt Daily Sketch får de andäktiga ung- domarna lyssna till "ungefär ,föl- jande: «0 cc fo oa ls ”Gör det någe om jag går på bio? Måste jag va hemma klockan tio? Får jag dricka öl utan” krångel? + Säg, är det synd med lite hångel?” På detta svarar prästen, alltjämt Ull gitarrackompanjemang: = Co "Alt får du göra, men fa det med mol måttans . ete.” ae KR > Det började faktiskt med att jag köpte. boken ”Gör det siälv Orrmelodier Bitt töcken och sitt försiktigt st. lande regn är exakt av den typ, som kan få en orrtupp i speltagen helt oavsett årstiden. så Mjukt, gutturalt bubblar toner- na inifrån den rådisiga skogen. Jag står där fastnitad vid väg- kanten och lyssnar. För min del, vet jag få fågelläten, som ger så mycket av den svenska ' skogs- markens innersta väsen som or- rens rytmiska kuttrande. Tonerna förefaller mig blå — blå som töande snö och förvårsdis. Jag er- Inrar mig'den dagen Jag hörde mina första orrmelodier. Det var en regnduskig dag precis som nu. Men det var om våren. — tidigaste våren — och det var i Värmland. Jag var femton år och var med en farbror ute och vintermetade. Då jag :stöd vid mitt: piImpelhål intill--en gul vassrugge, fylldes mina öron av ett. svällande ton- flöde från de snölga strandbergen. - Jag begrep inte, vad det var. Men efter en stund frågade mig. min farbror: . ' FT Te — Hör du orrarna, hur dom Bp lar?" +: 7 | SN Minnet står levande för mig. Och där ' borta. från; hagmarken mellan Sund och Valnäs kommer nu samma dova, eggande låt. Det - är," som en bäck rann och rann därinne 1 töcknet och snön. En: orre kuttrar ut sin längtan. Det. kommer ett nytt sorts Hiv In.d: dagen. Men -stämningens' melan- : koli består. Det är' vinter, mid- , Sakta — ledsagad av'orrmelo- dierna — fortsätter jag min pro- menad, Itt ok Värt Sven Rosendahl, -. = En riktig pojke :.- - Purunga lilla kontorsflickan kom dag glädjestrålandé "in" på ar- betsplatsen och chockerade sina kamrater med att utropar ” I — Hurra! Jag har fått en pojke! "Kamraterna blev. alldeles förvir- rade och visste inte vad de skulle säga. Men det visste kontorsflickan. ”— Ja, han är 180 lång och väger 79 kilof 5 TT NT söm or » Vi måste köpa ny bil, Oskar. Foll Dogs a Ljuset Det hände härom dagen vid ett läroverk i Värmland när läraren frågade hur man skulle göra för att få stearin av en fläskbit, att eleven svarade att man skulle tillsätta alkohol. Då sade läraren: — Ja, nog är de många som tycker om en fläskbit och en sup men de brukar inte bli några ljus för de. ” Härpå svarade eleven naste värmländska: '.— Nä, di blir bara veka, på re- 5 Norrman fann > Nordvästpassagen” - I :december 1905 spreds nyheten över-världen att Roald Amundsen hittat, - nordvästpassagen norr om Amerika, Hans fartyg hette ”Gjöa” och. när. nyheten. som. bäst kabla- ver världen låg fartyget in- fruset i försvarliga . ismassor vid Herschel Island. A st hade avverkat. den väsentligaste sträc- kan.;;Han' startade "sin resa från Kristiania i Norge den 16 juni 1905, NAS Förtroliga "stunder ”Det är inte ens fel att två träta Jag tror att ni. gör mycket klokt i att ta er en funderare på ert för- hållande med flickan. ni. talar om, Det är tydligt att hon blivit skrämd sexuellt och dessutom även andli- gen besviken på någon hon höll av > | förstår att ni har talat om. kärlek före er. Därför måste hon. behand- las med mycken förståelse och öm-. het, och. framför allt inte: jäktas fram till något beslut. Att hon inte helt accepterar. er kan ju dels bero på de fel hon tycks finna hos er — men också helt enkeit på att hon inte.ä är i er: — eller i 'varje fall inte säker-på -sin -känsla. Jag med henne -— men har ni i gam- maldags mening friat till henne? Jag tror att en flicka med" hennes läggning vill: bygga på framtiden, vill veta att det är förlovning och giftermål ni siktar. till, Skriv lika uppriktigt till. henne som till mig och tala om framtiden, så får ni se vad hon svarar. Men som sagt, pressa henne inte på svar, Att bli gift”med en kvinna som gett en sitt. ja för att hon. är uttröttad på ens "böner eller gjort det av med- lidande leder sällan till lycka. Tala m hur det. går jag unnar er ol all lycka. bö kan ju tro att jag är raggarbrud, Kungen skrev fi Erik XIV:s dagböcker från sista åren av hans regeringstid är intres- santa dokument. "Ännu 1566 - var han fullt normal och han sysslade i détalj med rikets angelägenheter, Det är endast tillfälligtvis: man kan skönja spår av sjuklig beskaffenhet, "Men mot slutet av året berättar kungen i 'sina 'dagböcker- hur han tår medicin mot sin melankoli, ett olyckligt arv efter hans mor drott- igt i dagboken, men- han ansattes allt "emellanåt vat ”-av svårmod. -: ". . ; ken blev, avrättad .får, man inte veta;- Erik har tydligen "inte ansett händelsen vara" värd någon kom=- mentar, Inte förrän den 12 augusti skriver .han något igen. Han :be- rättar då om hur rädd han är för att bli förgiftad ' Han klagar” över att. mån plågar honom med ' våta Takan och dålig. mat. — PÅ "1500- talet ansåg man att våta lakan var ett bra medel mot”'dåligt lynne. Av a kningarna framgår att ning Katarina. I dagbok n för 1567 kan man följa hur. hans själstill- stånd 'steg'för”steg förmörkas fram till .de. hemska - Sturemorden . vid pingsttiden.' Därefter finns ingen- ting antéckant i 'dagboken förrän den - 5 "juli, då' det kort och gott far har: låtit avrätta kocken Kristoffer «+= ' i + Något skäl varför den; ärme koc- kungens sinnestillstånd" blev allt sämre. Han klagar över att han inte förstår vad mån” talar till honom om, Varför' framställer de allt i gåtor för mig? undrar han. Sedan Eriks . halvbroder - Johan III fängslat honom blev han fröna tagen penna och papper. Men Eri NY ( DJURPRAT |) FAS Texten: Kai Rosenberg. 2 - "Äsnan som gick i procession " IL: Vilh, Hansen > Copyrighl P.LB, Box 6 € Påven skulle hyllas — eller ock- så var det en stor fältherre som hade vunnit ett slag, Eller också var det en furste som hade födel- sedag. Det kommer jag inte så no- ga ihåg och det är inte heller så viktigt. > > så För att få folket ut på gatorna måste man ge dem något att titta på, En stor procession skulle gå genom stadens huvudgata. Det såg praktfullt ut! I mitten bars den sto- re. mannen högt över mängden. Framför och bakom honom gick se -|stadens förnäma personer, borgmäs- taren, stadens råd, officerare, bi- skopar, kardinaler och präster — det var allt vad man kunde samla av uniformer, fjädrar . och ; grann- låt." De "lärda personema.— pro- fessorer och sådana — var egentli- gen : inte. fina nog. Men ,de hade dock med knapp nöd fått lov'att vara medför man måste ha några som fyllde ut eftertruppen. + . Det hade'stått så mycket i. tid- : ningarna om det, att folk myllrade | fram "och. trängdes mellan - husen och knuffades för att få se det hela flickor i vita, fladdrande”: dräkter, Den allra vackraste var” skönhets- drottningen, Hon red på 'en mulås- na; Och som folket jublade då de att gå i Spetsen. Men en skulle ju göra det, och. då fann: man på att det 'kundé en åsna: göra: Man gav den praktfulla seldon med glaspär- lor ; och -similistenar som strålade i solen; ”och” på "huvudet: bar : den små silverklockor som klingade för i s varje steg... ms » Folk skrek sig hesa, fö tade man sig av dem, och den store än han egentligen vars sr livs ra . Och så : var” processionen förbi. Folk gick hem till middagen, Man hade en massa saker att prata om, för man tyckte ju att det verkligen hade hänt något. ad "Den! lilla åsnan, som, man |; gå främst, kom "hem till sitt 'stall, där det också stod andra åsnor. De brukade alla vara väldigt goda vän- ner, men .de kunde inte alls kä na igen sin kanirat. eg 2. SF — Nå, var. det roligt? frågade en. Intet svar.j—' Jag. frågade om det var roligt? Vi vill gärna höra lite om allt det där ståhejet. : »- -> .— Mja, - svarade" .-processionsås- nan till slut, nu måste ni först och främst förstå att jag är en mycket betydande åsna... 3 sc a — Hoppsan! Har du fått solsting? » -— Efter det som hänt i dag kan jag inte gå med på,;att ni' talar till mig på det. där. familjära. sät- vv fanan Nova stl r nu på den!. Vad ha .— Vet ni inte. att alla. borgarna där jag visade mig ropade och jub- lade folk till min ära. Jag var den vackrast utstyrdå av alla, Med fjäd- rar och kostbara stenar. ; det var dig de hyllade? "+ ju framför alla 'de andra. Det var "Jåsynen av mig som fick dem till att hurra. Hela stan vår i uppror för "min skull. Jag gick långsamt och värdigt och knyckte med hu- Först kom det förtjusande. unga ox såg henne, Ingen tyckte dock om |: mannen . tänkte att han var större |' t | svaret, vg sig förr, ' | hyllade mig? Jag är den viktigaste | . ' "] varelsen i hela staden. Över -allt fo Jamen, hur: kan 'du veta att = Detvar tydligt nog. Jag gick |- vudet för varje steg för att mi- na klockor skulle ringa. Varje gång jag vek om ett: gathörn stod fol- ket berett, och så de ropade sex dan! Det var ibland lite för våld- samt för mina stackars öron. Men de menade så väl, «= vo cv rös — Åh, då förstår vi det.bättr N Du har blivit kollrig av allt: det där skrålet. Se du bara att komma å jorden igen och det så fort sd sal H ” TN ner på som möjligt! Den lilla åsnan svarade inte, Den genomgick ständigt den stora upp- levelsen i' tankarna.” Och det. är k synd att vara tvungen att säga det, men den blev aldrig "mera ' riktigt sig själv, Man kan säga" att den hade tagit skada till sitt förstånd, Och det var synd, för den :hade tidigare alltid varit en sådan söt, vänlig och anspråkslös åsna... » .". Så man ska nog vara lite försik tig med att göra för mycket väsen av en äsna «c , Mee : Lille..Johan har. varit kolan för första gången i sitt liv. När han kommer hem, frågar mamma 4: += Nå, min” gosse, hur va skol: MIERAS a : "Asch, det var ingenting. Det kom en garimal tant och ville nöd- vändigt veta, hur Iman: stavar: till ko.” och de'sa ja henne... > En skotsk fabrikant gifte sig; Vid ett besök 'i London råkade hån stöta ihop med en engelsk bekant; Aa : .— Vad gör du i London? frågade denne, te sarå vo, RE Jag är på bröllopsresa;. blev '— Gratulerar —'men var har du din fru? is 2 iEnEn läge 0 agu = Hon är hemma i Skottland, hon har varit i London förut, - , = Tam, jag hör'att din son Dö- nald har vunnit tusen pund' på lot- i 7 0 teriet — det gläder dig väl? — Jo för all del — men ro rg Kära brudar! Ja, Så skola ni då begynna amortera tillsammans , s, — Och så behöver vi inte bekym- ra Oss om pengarna till semestern” -— ri "| ning och tjärstrykning, underhåll a — Y EN dt DOKTORN 2 sva SVARAR >. Under'denna rubrik besvarar” en svensk legitimerad läkare : kostnadsfritt medicinska frågar . från” läsekretsen, . Förse "frågorna "fred lämplig signatur och uppgiv helst ålder |: Och kön, Det är givet att enrars enonnhitet obrottsligt beraras, "Märk breven DOKTORN SVA- RAR och sänd dem till redak= tionen, oo - ot rm vila ”Fothesvär 59", Det är riktigt, att de knölar, som Ni besväras av vid stortalederna, kunna opereras, men "Iman gör endast en sådan operation om verkligen besvär föreligga, Om operation görs samtidigt på båda fötterna kommer Ni att ha 'svårt att gå och får då slanna kvar på sjukhuset en tid. on N . ”Michaela 17 år". Jag tycker det är” förståndigt av Er, att planera, skaffa” Ppessar och i den mån: en mödomshinna "inte längre finns kvar kan pessar utprovas av en lä- kare, Det är väl sannolikt, att Ni kan få en sådan Ppessar utprovad med hänsyn till att Ni redan se- dan' länge använt tamponger vid regleringarna.' Kostnaden för ut- provning av pessar är obetydlig, i synnerhet om man jämför med de 'ostnader, som på det viset kunna undvikas, oe Nr [7 ”AIl 40 år”, Spasmofen är kramp- lösande medicin, som används vid kramptillstånd i inre organen, t ex gallvägskramper,- men ibland vid svåra kramper i matsmältningska- nalen i övrigt. Denna medicin kan dock icke användas annat än vid enstaka tillfällen. Meprodyl är en medicin, som har lösande effekt på spänningstillstånd ' av ' olika ' slag, särskilt av nervöst ursprung, :. . i ”Snssi”.' De första tabletterna Ni efterfrågar har en dämpande effekt på impulser i det vegetativa nerv- -«Isystemet, svettningar, darrningar, -|hiärtklappning och oroskänsla i bu- ken ete.: Den nästa medicinen, som är flytande, har en allmänt stör- kande och. sptitgivande och , upp- Piggande effekt, . Den ' tredje", och - [sista medicinen Ni efterfrågar hear en lugnande effekt och ges vid lätta Dervösa besvär, ., kt. sc ARR SEEN OEI > spörsmål : "Under denna rubrik besvaras ju; ridiska. frågor av' allmänt intresse mot en ersättning av 2 kr I frimär- ken. Frågor: som krävu ett mera ingående eller enskilt svar, betingar ett 'något högre arvode. Alla- brev adresseras till Hallands : Nyheters Juridiska avdelning, , Norrmalma- torg 4, Stockholm, "> FRÅGA: Finns det någon lag som tillkommit : 1928 eller senare, där min dal hofnetbist ej de jordbr Jfår köpas in'tillskottsjord? Jord- bruksfastigheten sämjedelades år 1805. co So : 7: Frågande, SVÅR: Vänd eder till distrikts- tmä för råd och Ipplysning Har syskonbarn laglig rätt till min kvarlåtenskap, utan att jag behöver uppsätta, testamente?" sn «ec Morbror SVAR: Ja, om de äro de närmaste arvingarna? fv. brad ” FRÅGA: Om det står i ”arrende- kontraktet att arrendatorn skall gö- ra mindre reparationer, hur långt ” .| sträcker sig denna hans skyldighet? - - Mångårig prenumerant, ioner er v all inre målning, omsättning av ta- peter, ersättande av trasiga tegel- '" SVAR: Till mindre repar plägår räknas underhåll av ri : | pannör och lagning av spåntak, lag- «| ning av golv och trappor, .repara- | tion av fönster och dörrar; omsätt- ning av kakelugnar; ersättande av löstagbara, skadade delar av spisar, inläggning av. nya pallar i' stall och ladugård, reparation av häckar där- Elter en stund Upptäckte hen” att jag hade en accent och så kon den välkända frågan var jag var från! — Då jag sa Sverige såg hen först lite desorienterad ut, så ker Fav närmare upplysningar Fen "att säga" Skandinavien, vikingar, och då klamade det. Men sedan frågade hon:”"Såg, Vad för språk talar ni dätd”. = "Lite förvånat Svaråde jag, sven. ska förstås. Men det var tydliten inte tillräckligt för hon sa: "Ja, ja det visste jag men är det en tysk oller" engelsk 'adodnt?"s Dot skulle ta för långt tid att referera samtalet och de oändliga problem detta spörsmål vållade henno, Låt mig bara säga att det gjorde in + n nytta vad jag sa, för bon viva fortfarande inte, då jag var härdig . med min förklaring, om svensia var tyska eller engelska. — ' (Vov:s I Sk D) Och hur många av de där ute= « Varje gång frikostigt betalar den : bjudande kavaljeren in nalura? der på restaurang med mnt ort vin, och hoh bfuder på sig sälv, Det är bevis på stor andlig fatti « . dom, och den lägsta möjliga tan!e om kvinnan och kvinnlighet. I (Helena I DN, ” Ua So flinar ,. : Världens undergång om arabpojk säger: > farfars farfars far "Araberna I Negevöknen 1 södra Israel fruktar världens snora un- dergång. Hövdingen Hal Ibruhlm ibn Omar och hans folk hoppades in i det. sista att gossen Ibrahim, höv= Idingens sonsons sonsons son aldrig Jär sig tala, Men gossen gör det och fars farfars far, Då han uttalat des- sa ödesdigra ord går världen un- der, ohjälpligt och med allt levan= de, så står det skrivet I ödets bok, som : varje rättrogen arab I Negev tror på. Lill-Ibrahlm. är 19 måna: för ett" par” veckor sedan fastar Istammarna 'och ber till Allah och profeten att gossen aldrig lär sig >» Juttala dödsdomen över. milnnisko- ” Isläktet.. Han bevakas: natt och dag - av'de lärda männen från när och tentat och olyckor, då människan inte får ingripa om. Allah och pro« feten beslutat att världen skall gå under, Hövdingen Ibrahim uppger mal”, Hans sonson, 'som är farfers- 81 år gammal, — API gös a V -.': Passa chansen! .. = Om jag fick :chans igen, sva= rade fastern, så skulle jag inte vara så dum att betänka mig så länge att förnuftet fick tala, - ”"-Men ormen var listigare än di andra. En gång när di var ute kom han in till kvinnan och sa: ”Ät'du dä' gör ingenting”; Och när di sen gick di och gömde sig och sen fick di arbeta så di var svetta,:. ; esk Resanden till stinsen:— Vad tjä- nar det till att hä.en tidtabell då ni kunna veta 'att tågen är förse- nade om ni inte hade en tidtabell? städes, förnyahde av vindsidor, lock och stuprännor å byggnaderna, lag- ning och erforderlig rening av vat- ten- och, värmeledning samt brun- nar jämte alla åtgärder i övrigt som fortsatte "att skriva med sticka och livsgalna damerna är det inte som : Det anses vara taxan — han bjus rär som helst kan han säga: Far= der gammal, Sedan han börjat tala ' att han är ”omkring 120 år gums> tågen i alla fall inte går efter dent ', — Seså, ta det lugnt. Hur skul!e fjärran, De skyddar hononi mot at - far till Lill-Ibrahim, tror att han är ” | — Faster, sa den unga flickan till sin ogifta faster. Tror, du att jag är . för ung att gifta mig? MOE tittadé på sig var dl nakna och'då ' kunna räknas till löpande underhåll, .' - bot... en i = Kr TR V Ar nu vist $ ' al DE LOKATA BILDERNA FINNS I LAHOLMS TIDNING
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.