"ere rreee Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm ARG. 29... N:R 10. TORSDAGEN DEN 14 JANUARI 1960 Hvävstol, vid symaskin och hyvelbänk Låholms husmodersskola oe ut od nyrenoverade lokaler En 'heliidsläsande husmodersskola Ansvarig utgivare J. Knutsbröder från Laholm överlämnade förnämliga gåvor till gillen i Skåne Det var i går den 13 januari eller ”| vunnen sed hade då Knutsgillena i Lund firades med sedvanlig ståt och hade sitt s - 2 gången gästades nämligen dessa gillen av tjugondedag Knut” och enligt gammal hävd- och Ystad sina stora högtidsdagar. Dessa peciolla intresse för oss I Laholm, För första inbjudna bröder från det nyuppväckta S:t re kan Laholm ståta >. ti » -med, T. o. m, en sådan i nyrenoverade, ljusa, trevliga och ' . framförallt rymliga lokaler. Det är den gamla folkskolan i ' i Nyby: som fått en invändig make up för att kunna ta emot Ir lagom, tid till skolans bör- jan, fredagen 'den '8 januari, kunde de "tretton 'vävstolarna ' ställas in i 'vävsalen, de hyper- moderna — symaskinerna : ' sick- sack-$y ”och hyvelbänken-'(!) provas. + Barnavårdssalen stod även den klar att ta emot sina första elever, id "7. ffolv flickor från de'åtta kom- munerna i-Höks härad har ploc- Ny LT-man 1. Han är östgöte, född 3926 och har tidigare haft! anställningar på Stockholmstidningen,” Ex- pressen och ' Norrköpings" Tid- ningar samt på Arnek Annons- N a byrå. os | Redaktör . Ande : Jåholms Tidning krafter > > mellan kommer på utt: dela, sina 1957; sv har iåtervänt” till "ost- kusten: och Kalmar " Läns, .Tid- TA ning, där. "Han (får. ta ita med den ;- intressanta. - uppgiften att tillsammans med, Skånska Dag- bladet sammansmälta' en -riks- "och en. loxaltidning.' "Vi tackar hönom för tiden på LT och öns kar lycka till: > SK) . Ny: LT:man 9: Jur, ' stud.: -IIANS "LINTON "inträder i dag som medarbe- "fare i Laholms Tidning. Han + +” inleder med en artikelserie om aktiebolagens beskattning och "återkommer ' i fortsättningen med artiklar i olika juridiska och företagsekonomiska ämnen. Dagéns avsnitt, som återfinnes å sidan 4 ihleds med en historik Cito över bolagsbesktttningen, :och | behandlar . därefter, den s. k. dubbelbeskattningen,. den: kom- I d fusion | hålla nere kostnadskontot, He - rum | : PS ola samt olika she 2 lar och 303 otsvara N > stannade vid 800,000 och får nu oo i . j av. bolag. LL. es a i ch få | | | | . | | . : ;! | | - = a 4 - | - - ct | | N «on >= A " H , - : z ; | - " 2 ak BAR ÄR Ar. Gå ”y j unga femininer i giftastankar, ja vi får väl säga — yrke, Var- je kommun representeras av en tös i åren. mellan: 16 och 22, nerna på grund av ett stort an- tal sökanden fått med ” ytterli- gare varsin elev. JUST NU är man inne i den fyra månader långa: sömnads- och ” vävkursen.” Fröken Birgit Holmkvist som leder undervis- ningen försäkrade att flickorna stortrivdes med:zatt sy åt sig själva, är. delvis felaktigt, Sig- naturens novisöga vandrade från maskin till maskin och 'såg bara - små, små klädesplagg, vilka ver- kade passa en baby bäst. "VÄVA SKALL man också göra - under .den' här ,studiepe- rioden, På tretton nya vävstolar av: skilda format: skall: de. bli- vande. husmödrarna få lära sig den konsten; Ingen' av flickorna hade ' tidigare sysslat med" väv- ning i. större ' utsträckning, ' så det : var: längtansfyllda: blickar som smet med LT-fotografen in kats ut OM anmälningarna till heltidsstudier: i husmoderns — . Dessutom: har fyra av kommu-” själva, Det är att de syr åt sig .. ; Trots. all fin utrustning, finns det ingen maskin som trär nålen > åt Britt-. "Marie Nilsson från Knäred. annan "plats och nu syr och vä-. ver man i.de nya lokalerna. Det är också där som fru Tamm från Halmstad Jär . ut . barnavård. Man har både praktisk och teo- retisk. undervisning i alla äm- nen så mellan cellstoff och hav- revälling pluggar flickorna me- teriallära, vävnadsräkning. och dietmat, ' : Hur man lär sin man att inte slå hammaren på: tummen, är ett annat viktigt ämne. Vid sko- Jians -' hyvelbänk - får ” töserna re sjöar och vattendrag är. börjar bli allt värre för de! > vattnet går fritt och där de " nu i går förmiddag hade de : na Hästen." a SAO VD Vi kommer att ordna med så att änderna : får foder redan i dag, (berättar Iaekreteraren i Tjärby "jaktvårdsområde; lant- brukare . Tore - Jönsson på Ös- torps gård för Laholms Tidning. Än är det inte någon panik, då vintern bara hållit på några da- gar : och :änderna själva kan skaffa sig föda. Men nu skall de i alla fall få säd. Pengar har vi så vi kan mata dem en tid framåt, men skulle det blilång- varigt får vi väl gå till lands- kommunen och: staden och tig- ga. mera. pengar, Tidigare har de varit "välvilliga - i det avse- endet.: Landskommunen lär ock- så ha ' fattat. ett beslut om att kommunalkassören inom en,viss ram får balla ut medel till ut- fodringen; ! '— De ät svårt "att 'säga om det: finnsryå er änder i Lagan i år: än tig are men många är I Vintern” har börjat klämma till, "på allvar och alla mind- . da, och detta gäller inte minst änderna. sig: därför de vackra mem sk "automat, som är uppställd på Köpingesidan mitt emot Grö Ål nämligen lära sig att laga lek- skilda. håll". isbelagda i- södra Hall Det. vilda djuren «att skaffa" sig för I tusental söker ygga djuren | till Lagan ” där också brukar få föda. Men än-.' inte fått något i: den. foder: Vetskapen om" den saken tycks också sitta i från år till' år, ty det behövs bara'en liten köld- knäpp, så genast samlas en mas- sa änder där: Det tycks mest vara vanliga några mera sällsynta gäster har jag" inte sett-utom de svanor, som ' ju: håller. till här, nere i Lagan... «to owe ” "Det verkar som om också annat : vilt skulle ökat under fjolåret och hare har det — åt- minstone : inom '. Tjärby. jakt- vårdsområdes marker — varit gott om. Den är ju lovlig denna månaden . ut. : Även rapphönsen har ökat en del, glädjande nog. '— Men minken ser inte ut att minsas i antal och sedan vi var uppe vid Bönnarps kvarn och såg ”trappern gillra fällor, så har Julius Jönsson tagit ytter- ligare minkar där, Han är en verklig expert på: detta' område - saker: och att utföra snickerier | Vill Höks' härads yngre manliga |. "gkäsänder, och |. det, De ,nmer från långt av-|och - säkert lika duktig som] hela « afiksö R lägsna alder och det' verkar | trappern att ta:minkar. Vä! är ning. Samma förtjänstmärkes som” or -ty ktet 'skulle sprida | det ty minken & är ett farligt r rov- 19-årsvalör har tilldelats chauf- sig bland dem att här finns mat. djur. V . för Beriil Ewald, Ränneslöv. > i' smått. Detta studeras när barnavård står på schemat: Ett samfällt -”jättebra” blev svaret. på frågan om: flickorna trivdes i skolan. Och det är all- deles givet-att de gör i "Iokaler som --liknar : ett - eget . hem! och med :dén -fin-fina' utrustningen. innevånare" ha. en. garanti. för lyckligt äktenskap, bör: hän leta F reda på.en flicka med ' 'avgångs- betyg från 'Heltidsläsande Hus- Knuts gille å Laholm som också överlämnade gåvor till de båda gillena, SÅ Knutsgillet i Lund höll sin högtidlighet på Akademiska Föreningen med åldermannen professor Karl Gustav Ljung- gren som presiderande. Ett an- tal bröder och systrar recipilera- des, varefter . ålder i Åldermannskraschan” . består av gillets fyra små silverduvor, så sammansatta att de symboliserar en flykt ut i alla väderstreck med Gil- ” lets . hyllning " och hälsning. Detta varvid han framhöll den syn= nerligen stora” insats professor Ljunggren gjort vid Laholms- gillets — återuppväckande och erinrade om professorns före nämliga återinvigning av Las Laholmsgillet, borgmästare Axel Mal som = till med” ceremonimästaren , bank- kamrer Lennart Lanquist, gästa- de Lundagillet, frambar La- holmsgillets varma tack : till Lundagillet och professor Ljung- gren i synnerhet för den storar- tade välvilja, som visats, oss i band . med ” Laholmsgillets återuppväckande, . Till gillet i Lund överlämna- de, borgmästare Malmquist ett exemplar av Laholms Knutsgil- les gamla sigill i silver "med följande : inskription . på latin: YConvivio Sankti Canuti Lun- densium ; Convivium ' sororium Lagaholmensium a vobis resuci- tatum in "memoriam. diei -XXI Nov. MCMLIKZ”.' Sigillet '"mot- togs av" professor Ljunggren, som framförde" ett varmt tack och önskade T-aholmsgillet lycka i framtiden, - quist, Laholmsgillets” styrelsé har' också. beslutat instifta ett sär- . skilt > hederstecken ': benämnt Krachanen utdelas av ålder- mannen efter samråd med gil- lets styrelse till särskilt för- tjänta Knutsbröder inom eller "utom 'Laholmsgillet. F, n, högst tio kraschancer får vara i bruk . och Laholmsgillets ålderman skall vara självskriven inne- havare av kraschan nr 1, I går : överlämnade borg- mästare Malmquist till professor Ljunggren. åldermanskraschan nr 2, alltså den första utdelade, holmsgillet och det intressanta tal, som denne då höll. Efter reception och övriga högtidligheter följde middag och till sist sedvanlig Knutsbal. När S:t Knuts gille i Laholm återupplivades gästades det bl. a. av vice åldermannen I Ystads= [gillet, rektorn, fil. dr Karl Erik Löfqvist, och vid Ystadsgillets högtidlighet I Knutssalen , I Gamla Rådhuset 1 går återgil= (Forts. & nästa ald). Hoppar för Laholms linverk , Ökad odling trots svag skörd. - | Jordbruksministern anser. sig inte kunna ta ställning till frågan om' fortsatt stöd åt lin- och hampplanteringen, ' > Så stod det att läsa en nolis I gårdagens tldning I sam- "band med statsverkspropositionen, Skulle detta betyda, att >. linodlingen inte skulle få något stöd? Laholms Tidning " ställer frågan: till direktör GUSTAP SVENSSON på Lin= . beredningsverket, I Det tror jag inte, förklarar direktör Svensson, Det ligger så till" att ”linodlingen "allt ' sedan statsslöd och detta stöd har varje år kommit upp 1 riksda= gen där det också beviljats, I fjol var det också en annan mo dersskolan, St Knuts + Gilles 'i. Laholm skoj gt att väva tycker Eivor Bengtsson; ”Edenberga ( ba Vv. SV Eva Tuvesson, Hasslöv och » lärarinnan, Birgit Holmkvist (t. h.). De visar 4 det. ER år . dess tillkomst har fått ett visst 7 | ” fråga om en större eftorgift av tidigare heviljat ' stöd, och då "satte vi som villkor denne of- tergift för att vi skulle odla lin 1 fortsättningen, Den bevil- jades också. Men 1 detta fallet :] gäller det endast det normala stödet och här skall jordbruks= ministern samråda med jord= bruksnämnden och arbetsmark« nadsstyrelsen om föreningens möjligheter till fortsatt verk= samhet. L "— Dessa bedömer vi emel- lertid som ljusa, Våra instruk« törer äro just nu — trots vin= tern — ute och tecknar kon« trakt för årets odlingar, ' och så vitt vi kan döma just nu kommer odlingen att bli stör- re under detta år mot tidigare år, De har fått en hel del ny ' teckningar och även äldre od-; lare har ökat sina arealer om? än en och. annan har gåt ifrån, Vi. hoppas alltså på "en a högr produktion-å år och” det behöv: för, övrigt bara bli en normal, skörd så har vi sysselsättning "I för hela året. Nu har ju skör- darna slagit fel i flera år, så det vore verkligen på tiden att . det bleve normalt igen. FIN BILIST > SN FRÅN YSBY |. . Köpman Einar Johanssori har erhållit Motormännens Riks- förbunds förtjänstmärke : för hela 30 års: trafiksäker kör-|' Sju d Clar sköts i Halland 1959 I skoitpengar utbetalades av statsmakterna under 1958 16.680 kronor, omtalar domänverkets nu föreliggande förvaltnings- berättelse för nämnda år. Detta belopp utgick som belöning för avlivandet ”av 9 . vargar, 20 järvar och 1.030 sälar. Därut- . över) dödades under året 33 björnar. och 3 lodjur. .; I Hallands län avdagatogs 1958 7 sälar. I skottpengar utbetala- « Weinges väg till. | polishus riktig Storfusion för Hallar char c diskuterats av KF " Frågan oi om , storfusion i inom ” land har diskuterats vid ett möte i Halmstads Folkets. Hus varvid omkring '150 personer, revisorer och affärsledare deltog. Ordförande var polisk missarie S, M. Svensson, Halmstad och, föredrag hölls av ” revisor Eric Engström från KF i Stocholm. i : Diskussionen rörde sig när- mast om strukturfrågor och det hela, som dock hölls 'på det principiella "området, tog. sikte peng 3 > Vi får egna nyheter från . Västsverige ' Kooperativa förbundet. i "Hal? , Jada 1 Ad, - av för redan i vår att få dagliga ny- i radio, motsy rande Nofrbottenskvarten, som sänds mellan kl. 18.35—19$.50 & den varit aktuella för en första | utbyggnad av r fdlspaitlor men, men nu har omdispositio= ner gjorts, så att Västsverige: mindre platserna "och Jands- bygdsrepresentanterna ställde sig mera skeptiska framhåller en av, de senare. Väsarerior kommer troligen - ' P 2. Tidigare har andra ata] "siger man på finafsdepartementet Veinges väg till lösning av lånbfrågan för polishuset är riktig, enligt . vad finansdepartementet nu upplyst Södra Hallands Kommunalförbund om. Ett fasthållande av den ti ' ”digare maximeringen av lånerätten till 50,000' kronor ute- åled inte, att dell; ra efter särskilda be- - sluter slut kan medge ett högre, ån, i detta fallet 800,009 kronor. tillsammans med övriga kom- muner åter ta upp frågan: Att man a då följer Veinges beslut är . Som, bekant "fattade samtliga kommuner utom Veinge. och Hishult beslut om att utöka lå- För de sistnämnda gällde det väl främst en vakthållning kring de enskilda medlemmarnas be- stämmande- och inflytanderätt som de ansåg bli ytterst besku- på en 'storfusion, innebärande att småföretagen rationalisera- des bort. Gruppdiskussionerna rörde sig- kring ämnet ”För- och nackdelar med, storförening och Sydsverige nu ges förtur." Till den västsvenska regionen hör Västergötland, Halland och Bohuslän. — Det är riktigt att regionala för Västsveri- ren vid en centrali g. Käns- Jan liksom för ett eget företag kan då -lätt försvinna. Man var emellertid förstående för vad en fusion skulle innebära på det rent ekonomiska planet i form av förbättrad lagerhållning, bok- föring och många andra områ- den där man naturligtvis kan ur affärsmässig synpunkt”. Det rådde också mycket dela” de meningar i de olika fråge- ställningarna — alla på detrent principielHa planet — som ut- kristalliserade sig' i diskussio- nerna och grupparbetet. Från de större orterna och kanske främst Halmstad ställde man sig ge och Sydsverige planeras att starta i vår, troligen 'redan I mars, upplyser pressombuds- mannen i Sveriges Radio, Philip : von Krusenstierna. Dessa zegio= nala program är ju avsedda främst att presentera nyheter, som är av intresse för landsde- len, men som inte får rum It
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.