i i i : ; od joner kronor, vilket han dock an- aw RR yn ot stävdi stigande = statsutgifter, = fortsätter vi gens ekonomiska politik enligt m nasta molståndets oe LT - pen 14:JanvarRE 1960 IT = "Starkare budget |” Det råder ingen tvekan om att finansminister Sträng i år presen- - terar riksdagen en betydligt star- kare statsbudget än förra -årets. Då sökte hr Sträng med ljus och ” lykta efter nya skatteobjekt, som skulle kunna fylla igen en gapan= de lucka i budgeten på omkring en miljard kronor, Samtidigt an- gavs statens lånebehov till cirka två miljarder kronör. När finans- ” ministern 4 år överlämnar sitt - budsetförd. rå att. folkpensionärerna skall få en: etörre - höjning än den - besparingsutredningen för reslagit och som hr Sträng accep- terat i -statsverkspropositionen- ” Alltnog kan ett livligt politiskt . meningsutbyte förväntas i nästa veckas , remissdebatt och sedan sor 3 "AFRIKA 'HAR under de se- naste åren kommit i blickpunk- ten för hela världen. Det är denna gång som så ofta förr ) och nesan, förtrycket "framöver till riksd. i september, då väljarna får tillfälle avgöra vilken politisk kurs de ön- skar under den närmaste fyraårs- : till riksdagen kan han peka på ökade statsinkoms- ter jämfört med fjolårsbudgeten på cirka 23 miljarder. Till den- na flodvåg i statskassan beräknas Hr Antonsson i Dahla re: gerade i höstas i en riksdags- + den av höstrik beslutadi omsättningsskatten bidra med om- kring en miljard kronor. Vidare :har hr. Sträng sänkt det beräk- nade lånebehovet till 1,8 miljar- "der, Finansministern kan t + m redovisa ett överskott på 284 mil- ser alldeles för litet, Därför före- ” bådar hr Sträng en skatteskärp- ning, för företagarna genom söt vilja undanröja förra vårriksda- gens ' beslut att uppskjuta de . skörpta — lagervärderingsbestäm- melserna till 1961 års taxering och i stället låta dem träda i kraft redan I år. . a a sitt rexonenlang härom pekar finansministern på att höstriksda- gen gick emot regeringens förslag till skärpt energibeskattning, var- för statskassan gick miste om cfr- ka 225 miljoner kronor. Nu ”vill hr Sträng kompensera sig för att detta skatteförslag föll genom att berkatta lagerhållningen hårdare elt år innan fjolårsriksdagen an- såg nödvändigt. Denna finansmi- nisterns framstöt har smak av re- vanschhunger; även om den mo- tiveras' med . omtanken" om . pen- ningvärdet, Utsikterna att ett så- «dant förslag skoll gå igenom i riksdagen är tyvärr ganska stora eftersom kommunisterna troligen lir mycket följkamma I detta fall, Däremot har centerpartiet all an- ledning bekämpa denna skärpta beskattning, då omsen för- des' mot 'dess vilja och överskott redovisus i budgetförslaget, Vv l ; Men om finansminister Sträng hår visk unlednlng yvas över att han fock vare omsen lyckats knå- Pa ihop 'en starkare budget än i fjol så: har inte skattebetalarna någon som helst orsak att applå- dera. Visserligen "aviseras inte några nyn skatter utöver de hr Sträng har I beredskap beträffan- do lagorhbllningen, men han ger heller inte den minsta illa för- | Ing om skattesänkning c; fi iden, Även om ink terna berliknas stiga med 500-600 miljoner kronor årligen, så ökar statens utgifter I samma takt. Och det är här som den demokratiska oppositionens alternativ skall sit. interpel .mot bes . redningens tanke på att i fort-- sättningen beskära statens utgif- "ter för er ättningen till dem, som genom 1950 års nya fiskelag för- lorat rätten till fiske. Bespatings- utredningen påpekade, att fiske-. rättskommittén ursprungligen be- räknat detta ersältningsbelopp till: sammanlagt två miljoner kronor, .men att dessa kalkyler fullstän- digt sprockit. I proposition till 1957 års riksdag angavs nämligen sinkomna ersättningsanspråk till 27” miljoner och den 30 juni i fjol hade nio miljoner utbetalats. In- terpellanten hävdade då i pole-" mik med, jordbruksministern, att det var fråga om lika rätt till ersättning för alla, varför några besparing. ingrepp på dessa ersätt-.:- ningar inte kunde göras. Hr Net-- zén däremot svävade betänkligt: på målet och menade, att det var: en. budgetfråga och alltså bero- ende av det stat finansiella läget." . Dessbättre synes hr Netzin ha närmat sig hr Antonssons uppfatt- ning då han utformade budgeten för jordbruksdepartementet,' ty i denna tar han upp fem miljoner kronor 1 anslag just till sådana . ersättningar : för ' nästa budget- » år, Jordhruksministern framhåller dessutom, att en ändring av be- stämmelserna för dessa ersättnin-. gar skulle skapa kaotiska förhål-" landen : och betydande ””rättsosä- kerhot”.- | ör mos Den synpunkten är säkert den "enda riktiga, såvida alla berörda” > fiskerättsägare skall röna likvär- dig behandling. Hr Antons:on tog tydligen inte jordorukeministerns ' och riksdagens tid I anspråk för- "gäves, då han för två månader! sodan aktualiserade denna ersätt. ningslråga, 7 - VÄRRIKSDAGEN kommer utan tvivel att få injektioner av 'det faktum att:vi har, andrakammarval 1 höst, menar "Västernorrlands Al- lehanda (h), som är föga optimis- ' tisk när det gäller skatterna i fram-' Den kommer att domineras av! den eh ka debatten, ty även, tas in I altt rätta 1 Den” nuvarande regeringen har . tydligen Inga allvarliga planer på "att planmiässigt försöka nedbrin- «> Rå utgiftssidan I budgeten. I för- litan på att nationalproduktionen + skall stiga I en takt som medger alt atatskasson via ökat skatte- Nydertag får kompensation för lag, Skulle en tillfällig staNtrten i + Produktionen I likhet med fjol= årets uppstå, måsto nya skatte- objckt Ictas fram, Därmed förvis sa: förhoppningarna om skatte- sänkningar till drömvärlaen. Np- Paxitlonens alternativ — skisserst . I konkreta förslag till besparingar "cd statens utgilter — bör däremot Ke "rejäla chanser till fram- tida skattesänkningar med tanke DJ Produktionsstegringen och den ka ink ni uvstårkning staten därmed - får - Detta bär Även kunna ske utan soclal ned- nitning för” getmpelvis barnla- miljerna, som; högern är ensam förespråkare Tor. Man kan alltså förutskicka att just dessa två als . ternativ i den framtida ckonomis- ka politkken bli huvudåmnet bås ffe I den stundande rymissdebat- ten och I den valrörelse. som av= ser klarn ut berreppen för väl jarna inför höstena andrabsmnur- val Naturligtvis kommer » även visa anmlra fråror mtl uppmärk- sanmas | debatten Ceaterparhet om genomtrumfandet av omsbe-: slutet innebär, att regeringen har; fått en viss frist i sina .ekonomis-' ka besvär, så- betyder detta in-' galunda, att de statsfinansiella ödesfrågorna blivit mindre. Pen- garna kommer fortfarande att strömma ut fortare än de kom-. mer in, Omsen betyder ingen lös- ning på problemen. De kommer oavlåtligt att växa så länge re. geringen Erlander sitter. Därmed växer också riskerna för nya skat- ter och nya avgifter redan | en nära framtid, om vi inte får en ny utgiftspolitik, som med större rea- LL bedömer statens faktiska" re- sulses. 4.2 procents oms i år, kan= ske fem ellör sex om ett eller an-. nat år, såvida her WS Sträng lämnas tillfälle D som hittills, ör) pektivet inför har att vänta wUriga uppgövelser mellan regering och oppoettion i den ekonomiska jacbaden, som i många styck ir löresöpare till böstenwselkämtang. nn EN BIL KÖPTES av en person från en bilfirma för 1.600 kr. Inom kort visade dot sig at bilsn var rotfärdig och en skrothandlare : bjöd 30 kr för aen. Denna bitals fär har nu pas erat alla rättsin- stanser. — Underdomstolarna — har dömt till återgång av köpet och högsta domstolen, dit säljarer dra- xit målet, har inte gjort någon änd- ring trots att det i köpekontraktet stod att bilen såldes i ”befintlixt skick”. Expre-sen (fp). kommente- rat: Denna bilaffär och dess rättsliga utveckling är av stort allmänt wn.' tresse. De som köper begagnade kommer, eotut he Hedlund i Ralsrine talet till riket Asruppen På månd igen, att valhabla stt klar bilar. blir ofta turade, det är ett fakium. Domarna i det aktuella fallet visar sti en kontraktsformu= Iesing om ”befintbgt skick” inte fritar en säljare från allt ansvar, LOCKANDE KBRLONDIN, Västtyska sottater som svarar På ott lockande anbud att få vara en ”I9-åriz, blond och revlig töa” kan räk bl beavikna. Pa mal att Fn del sollater har fått bre re från fickan Ifråga. Hon föreslår bytt brod”h der dem hämta ett F post restant 4 är Intresserade, om de AAA De går til pesten och lyckas de Inte ordna en träff med en lock idka så är allt de får en od MR östtysk proj - matrrial. N propaganda I ett tet brev från den om- tänksamma avsändaren ber man Soldaten inte bli besviken och a: utan ärna sig åt propagandabro- Ala fall ej Schwetzer, 3ehN Sina kamrater, - och rashatet, som” framför allt åstadkommit detta. I. den svart- vita symfönien skorrar den vita stämman eller tonen alltför illa och den tycks överrösta de and- ra stämmorna. Läget är fruk- tagsvärt' laddat och farligt... Men som en klart skinande stråle i beckmörkret lyser ige- nom allt detta insatser från Da- vid Livingstone till hans nutida efterföljare. Bättre. än vad de svarta sade-om Livingstone kan det "knappast ' uttryckas: ”Man- nen, 'som hade hjärta ' för de svarta”. ..I sin dagbok skriver Livingstone följande, ”Det "är -Idetsamma hur mitt liv- blir an- vänt, om det blott blir till Guds ära. . För. Kristus vågar jag allt och : sörjer ' blott, att jag har så litet att giva”. MM Vår "store forskningsresande Sven Hedin, som .sammanträf- fat med Henry M. Stanley, vil- ken var den siste vite man som träffaf Livingstone före Living- stones död i Afrikas vildmarker,. berättade. under stark > rörelse, vilket mäktigt. intryck Living- stone gjort på honom o. många av dem Stanley lärt känna i Afri- c örklaringen ' till. de hart när övermänskliga krafter," som fick" Livingstone att härda ut, har ingen bättre än Livingstone själv.-Det' var de sista orden i Livingstones. noggrant ' förda dagbok; Intet i världen ska få mig att ge upp arbetet i för- tvivlan, jag söker min styrka” i Gud och drar framåt”. : EN MAN som inte är som” andra. har .många gånger sam- manställts med Livingstone. Det är Albert Schweitzer. Sedan” 1913 har han vigt sitt liv fram- för allt 'som läkare åt de sämst -|lottade i ett område, som,säker- Jligen härlett av, världens mest påfrestande klimat under: ekvatorn vid en krök av Ogo- wefloden . i Franska ' Kongo. Platsen : för hans verksamhet heter" Lambarene, Det märkliga tids' snillrikaste och mest lärda personligheter och. att just en sådan skulle gå rätt in. i de dödsfarliga urskogarna för att hjälpa. Men här som i så många andra fall kommer ' det mänsk- liga förnuftet till korta inför trons klarseende öga, Intet kun- de vara, mera motiverat än att just sätta in hjälpen, där nöden var som störst. Något offer vill Schweitzer' ej höra talas . om. Realistiskt och rakt på sak sä- ger "han; ”Det står icke i vårt fria val, om vi vilja hjälpa män- niskorna därute eller ej — vi måste göra det, Det goda vi gör är ingen välgärning . utan en botgöring”. Oavsett” hur: vi ställey "oss = till. Schweitzers handlingssätt .har han 'mycket är att han räknas till en av'vår | + gå till spetälska i Lambarene. Otaliga 'andra utmärkelser har kommit honom till del. Vänner har han över hela världen. : SCHWETZER funderade myc- ket för att finna en formel för den mänskliga samlevnaden. En dag då han uttröttad var på färd på Ogowefloden stod det med ens klart för honom'hur denna norm skulle formuleras. Det blev — Vördnaden för livet. Det goda är enligt Schweitzer — att bevara liv, att främja liv och till dess högsta. värde. Det onda dugligt liv. Enda vägen ut ur dagens förtvivlade läge är enligt Schweitzer att människorna, blir värdiga Föredömet är inte det viktigaste, när det gäller att öva inflytande på andra. Det är det enda: Hop- vet är djupt engagerad i kam" pen för att Hjälpa en annan människa. behöver är att helt uppfyllas av Jesu anda och därigenom för- 0: mannen vars liv "och att: höja utvecklingsdugligt liv . är — satt förinta liv, att skada: liv och, att hämma utvecklings-, - varandras ' förtroende. ” pet tänds på nytt varje gång : man" ser en människa, som man ” Vad” kristendomen. andligas till den levande inner-, lighets-” och kärleksreligion den enligt sin "ursprungliga bestäm- melse redan är. Det som under nitton sekler uppträtt i' världen som kristendom, är endast en början 'full' av. svagheter - och - misstag, icke verklig kristendom enligt Jesu anda. genom att den' uppehålles' av ”tillströmni v grundvatten, : . RA en tillströmning av 8 51 DAG FYLLER nobellpristagaren, behöver. på liknande sätt kris- :tendomen tillflödet. från tanke-.' fromhetens 'källsprång. - Verkligt .> andlig makt uppnår: den eridast när vägen från tänkandet. till religionen icke är spärrad för tänkandet > blivit ;kristen. IDet .väsentliga i kristen- Liksom ' en ' > vattubäck hindras från att sina": "människorna. Av, egen erfaren- iän”alla' filosofiska "system," 7". het vet S., att han. själv genom |... Att' ställa sitt liv: till förfogan I religiös ; ochi vi genom kärleken allena kunna nå fram, till gemenskap med "Det skulle behövas en mång- fald av böcker för”att 'göra Albert Schweitzer och hans gär- ning rättvisa. Några tankar ut- över de ovan anförda av Albert Schweitzer må. anföras: oo Kultur utan Gud leder till av” grunden. « los - människovännen" ALBERT ' SCH Sven A.: Liljestrand : porträtterar NI + 3 Att åstadkt mma en personlig förbindelse ”med Gud för! längre de. är den högsta filosofin. domen," såsom den: förkunnats av Jesus. själv och som den uppfattats av tänkandet, är att här den märklige doktorn från när de kristna ångrar sig. =. Livade av Kristi anda" skola de kristna upprätta "én väldig brödragemenskap över hela jor- Sanningens,; mildhetens, fri- dens och kärlekegs' ande äro starkare krafter än någon annan kraft. > Dä : Genom att tjäna Gud lär man känna honom, » . Begynnelsen - till allt andligt liv är den oförskräckta tron på :. författaren, missionären. och VEITZER 85 år. Folkskollärare n- sanning z X na. den," - IN :' Idealets kraft är omätligt. "DEN" EKONOMISKA . behåll- ningen av de' flesta böcker om och av: Alb Schweitzer +till- Aven e så URSPRUNGLIGEN 'intog svensk bolagens inkomster skulle 'be- skattas endast hes dessa. Utdel- ningar till ägarna skulle däremot vara fria från skatt. : I början av århundradet inför- des därefter som bekant allmän inkomstskatt. Det ansä$s "då oriktigt att låta den speciella in- komst av kapital, som utdelning på aktier utgör, vara fri frän per- sonlig inkomstskatt. Dubbelskatt- ningen av aktiebolagens inkoms- ter var därmed ett faktum, och skatt utkrävdes sålunda såväl hos bolågen som aktieägarna, För att i viss mån mildra. följderna härav gav man balagen rätt att från att säga oss som vetensh | sin beskattni a inkomst gö- och tänkare. Han är en gigant på dessa' områden. De österländ- ska tätrkandet har han trängt djupt ini och det är enligt hans mening av största" vikt att vi tillgodogör oss det, ty i många stycken har” österlänningarna [trängt djupare än vi. Han är en framstående teolog och räk- nas som världens främste Bach- kännare. , Då man hör honom spela Bach på orgel måste man ge hans personlige vän ärkebi- ra avdrag för utdelning till aktie- ägarna. Avdraget | maximerades dock til 6 procent av bolagets kapital, vilket ansågs utgöra nor- mal vinst. ' Nästa steg på vägen mot hår- dare bolagsbeskattning togs år 1910, då man slopade möjlighe- terna för bolagen att dra av ut- delad vinst upptill 6 procent av kapitalet. Alltsedan dess beskat- tas ett aktiebolags hela winst samtidigt som all utdelning till skop Nathan Söderblom rätt i, då han betecknade Bach som den femte evangelisten, Det som förbryllar nutidsmänniskan är att Schweitzer inte begär något för egen del Allt vad han förmår ställer han reservationslöst till förfogande för att gärningen i Afrika skall kunna bli så hel- hjärtad som möjligt. Han inte blott ägnar dag efter dag åt sin läkarverksamhet i Afrika. Han anskaffar själv medel därtill ge- nom att hålla orgelkonserter och genom att författa. Just i da- garna meddelar tidningspressen .att han på nytt farit ut till "Afrika. Man tycker att en man, som inte åtnjutit någon semester vid fyllda 85 år skulle nu i rim- Jlighetens namn kunna unna sig den. Så tänker och handlar i Efter kri- STvYTRA och sprida dem bland Set tilldelades Schweitzer Nobels redspris, som han lät oavkortat enskilda aktieägare ävenledes är ; föremål för beskattning. Detta år , gjordes bolagsskatten ävenledes " progressiv, . St År 1919 företogs ytterligare £kärpning' av principerna för be- skattning av aktiebolag. Intill , detta år hade kommunal skatt endast dragits på bolagets vinst och aktieägarna i .kommunalt hänseende varit fria från skatt på erhållen utdelning. Detta är genomfördes dubbelbeskattningen även på det kommunala området. ÅR 1938 TILLKOM den" ytter- ligare viktiga bestämmelsen om . rätt till fri avskrivning på ma- skiner och inventarier. Samtidigt slopades den dittil'svarande Pro- gressiva beskattningen, vilken er- sättes av en proportionell] skatt. Kriget kom och värnskatt inför- des. 1929 var statsekatten 19.3 Procent; nästa år blev den 30 Pro- RR Aktiebolage YR cet och -1942 var. den uppe.i. » procent, . vartill givetvis "kommer ligare ' höjningat ”" genomfördes 1947,. då 'statsskatten bestämdes till 40 procent. Under denna pe- riod uttogs. vidare ' konjunktur- skatt.i vissa situationer. i ” Den. sistå- mera långsiktiga skärpningen " på : området ” kora 1933. Syftet med den då vidtagna lagstiftningen var ;att. anpassa rörelsebeskattningen till en kon- jurkturstabiliserande politik. Lagstifningen innebär en åtstram ning av rätten till vinstregleran- de. dispositioner.” I högkonjunk- turlägeri förutsättes att specielia skatteregler: skall: insättas. .. De nya bestämmelserna inne- bär i korthet ett upphävande av den fria avskrivningsrätten på maskiner och inventarier, en stär- kare begränsning av rätten. til nedskrivnin& A varulager som än dittills thämpats i praxis, en ut- byggnad av lagstiftningen em in- vesteringsfonder : samt ” en be- gränsing av rätten till avdrag för avsättningar. till pensionsstiftel- ser. I dag är den statliga aktiebo- lagsskatten 50.procent, Höjning- en från 40 till 50. procent har dock förklarats vara av tillfällig karaktär. Numera har också den statliga bolagsskatten från och med taxeringsåret 1961 nedsatts till 40 <C. Härtill kommer givet- vis kommunalskatten, scm dock är avdragegill... = - I DET. FÖLJANDE skall här närmare utvecklas de” ovan i korthet 'antydda - förhållandena med början i fråga om den alt- männa inkomstskatten och med denna sammanhängande cmstän- digheter, varefter mera epecial- betonade skatter, såsom utskift- Ningsskatt, ersättningsskatt,'ku- Pongskatt "och fondskatt uppta- ges till behandling. Med några ord beröres även beskattningen av bolagets förmögenhet och det "Av Håäns” Linton ” "INKOMSTSKATTEN. Du celbeskattningen. Som . inledningsvis 'framskym- tat anses inkomst från aktiebolag "äga en särskild” skattekraft. och har "såluäda blivit, underkastad dubbelbeskattning.. Btt aktiebo- lags vinst beskattas sålunda först hes bolaget, varefter den . del av denna vinst som utdelas, beskat- tas'som inkomst.hös vederböran- de aktieägare. os Har exempelvis ett aktiebolag en beskattning.bar inkomst av 150.000. kronor och: den kommu- rätt den ståndpunkten, att aktie-j den kommunala skatten. . Ytter- rn per .skattekrona, blir kommunal- skatten. 22.500 kronor. Då denna summa är avdragsgill vid beräk- ningen ' åv 'statsskatten,. denna skatt f. no” (150.000 "kr. — 22.500). 50”; sl a Ne 100-505 = 63.750 kr: i Den -sammanlagda skatt, alltså 22.500 kr. + 63750 kr = let bortses från avsättningar till reservfond o. dyl., och med denna” reservation blir 63.750 kronor till- gängliga för: utdelning. Räknar man med att akticägarnas ge- nomsnittliga marginalskatt är 50 procent,' blir beckattningen' hos aktieägarna 31.875 . kronor. På den ursprungliga vinsten, 150.000 kronor, uppgår sålunda den tota-” la skatten till 86.250 kronor 4. 31.875 kr. = 118.123 kronor, d.v:s, 78,73 procent, Proportionell beskattning. Som av inledning framgår är numera bolagens statliga in- komstskatt konstant, f.n. 50 pro- cent. Aven till kommunen erläg- ger bolagen konstant skatt med samma Procentsats som gäller | för övriga skattskyldiga inom ' kommunen, t. ex. 15 kry skatte- rrona. Eftersom en skattelkro. bar Inne kronors beskattnings. Omst "motsvarar sålunda därmed sammanhängande Proble- met om aktiers värdering I. z- 15 kronors utdebitering 15 pro. nat av den till kommunal be. skattning fastställda inkomsten, Jesu herravälde skall komma,faller ” nala utdebiteringen är 13 kronor, utgör. | : = : Denna bestämmelse har doci fått. som, avkräves bolaget som Sådant blir: 86.250 kr. För att renodla exemp-" ryvversvvvYy rv ro vyv TT vevererereerveeryrvrYTYYYV vevvevveerev + . r | | | = | | : : : | ' NS - . at - , a | : i : ” " oe " , s i | - "Torsdagen dem 14. januari 1960... — - Å . - - l ne > an : 7 - | tt begrepp: ert DegreF oavkortat verksamheten bland de sjuka i Afrika, För- utom att, själv: berikas: av: de ; djupa och friska källflöden, som, i Schweitzer pekar på i sina bör oh ker .gér vi genom att köpa dem | också en hjälpande hand "ti os dem, som har det oändligt, Myc- ket sämre än vi. För den musi-. , kaliskt intresserade kan hämnas att flera inspelningar på orge. av verk av. Bach och' utförda - å kyrkorgeln i Giinsbach - ; Schweitzers hembygdskyrkas — - av Albert Schweitzer själv'fin- ” "nas att köpa i regel- i varje "3 | större musikaffär. Ett holländskt 2 grammofonbolag har' gjort dem. En En ' rikhaltig litteratur ' finns ” om : Schweitzer och av' honom » själv. Följande kan rekommen- deras". ooo ZER, Svenska Kyrkans Diakoni- styrelses' Bokförlag. vr se A, Schweitzer: N URSKOG Den "OCH VATTEN. Lindblads för- . lag Öar A. Schweitzer: UR MITT LIV OCH od TÄNKANDE. Lindblads. förlag. s J. Feschotter ALBERT SCHWEIT- . ,. | Strax” före jul : sände "den oh svenska kommittén, som stöder "Schweitzers arbete i Afrika, ut ett upprop 'för att .få ihop. en . -.. ' gåva till hans högtidsdag. Där kan var och en som är intresse- rad ge sin gåva — stor eller liten...Behovet är omätligt. «Vi "svenskar har särskild "anledning "att komma ihåg Albert Schweit- han "kritisk, period ”i'chans "arb " Afrika var" det ärkebiskop Nat- han Söderblom, som: gav honom den" hjälpande "impulser. Detta gjorde 'att "hans" verksamhet ' ej behövde läggas n Schweitzer uträttar” något. av. det” som; du och jag bord hjälpas åt att göra dom :i Afrika så ljus hoppningsfull :som ..möj om | Kedjebeskattningens framgår av följande exempel. Ett j aktiebolag X äger aktier i ett bo- lag, Y, som. 'i sin tur äger aktier li ett bolag Z. Inkomsterna från 'Z beskattas' på- vanligt ' sätt. Ut- delningar från. Z, som uppbäres -av.Y, skulle beskattas hos Y. Om ; bolaget: Y'i- sin tur delats ut, oe . | skulle! denna utdelning beskattas > 3 Hhos bolagét X för att slutligen; - | "såsom framgått . under . punkten , dibbelskattning, 'beskattas hos de ”- 7 fysiska personer, som äro aktie. | ägare i X. Efter en dylik &åderlåt- ning törde inte "mycket återsta -- «av vinsten från bolaget Z.. iv: sn oc | : För att undvika denna olägen- vn het frikallas svenska aktiebolag” från skattskyldighet” för. 'utdel- : ning : från ' svenska aktiebolag. ' i NA vidkännas viktiga inskränkning. 'hu- + a Per : "och att dess : "omfattning Ivo os na, -erhållor: ' < vudsaklig del ägas av fysisk sen eller ett fåtal "sådana, som därjämte inte visar, vinstmedel "i - skälig ."om utdelas till aktieägar befrie!se från skattskyldig ighet för st avse- 1.” aves av Na mottagen -utdelning. enda; ende aktier, vilka inneh bolaget såsom ett led i organisa- tionen AV” annan' verksamhet än förvaltning av fastighet, värde. PAPper er dyl. Om synnerliga skäl därtill föranleda "kan. dock riks. ! Skattenämnden medge bolag, 5 eljest vore skattskyldigt för e fätt 'att för viss ti njuta befrielse ' från. Skatt, viktig inskränkhing "är: äve frikallelse' inte” kan förekom. föreniktlebolag eller: ekonoratsr | fen 5 Som driver bank en Orsäkringsrörelse annat ä ör utdelning . 4 I sot ET Å ss Ana ol aktier. H k . "rBanisations. I "anslutning ti st kedjebeskattning nar .c TNA om... bildats; benämningarna. m. ut- : Och ”vita" bolag. Med 2VSes bolag, som äH för utdelningar fr. med de Senare så, under bestämmer «> (Forts de förra ; ir skattskyldiga a ÅN andra bolag, - dana Som faller Serna för kedje- ” & nästa sid), |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.