YvretyYeryvvv vyevvvvveyryrtY vrvvv YryrrvvvYrYY -— oa medför rätt för bolaget att i . H a V Så a "Tisdagen den 28 januari DK 2 =LT DES 26 JANUARI 190 LT => rs Ts >>: Siffror som talar : LT ÄR I DAG i tillfälle att ATT I DETTA LÄGE slå till distriktet med ett 11 a en il av fjolårets verksamhet på lantmäterikontoret i Laholm, och omfattningen av den ar- betsbalans som föreligger. Siffrorna ger klart och en- tydigt besked, om att Laholms Jantmäteridistrikt bör ' bestå, och 'mot bakgrunden av de aktuella — siffrorna — förefaller det orimligt att som 1956 års lantmäterikommitté föreslagit sammanslå Laholms- o. Halm- stadsdistrikten. . Denna = lantmäterikommitté anser, att åtskilliga distrikt har för dålig tillgång på ar- bote för att personalen skall kunna ratfonellt utnyttjas och vill därför ha större distrikt med 3 lantmätare, 3 mättek- niker och 3 kontorsbiträden. ; ÄVEN OM MAN accepterar detta resonemang förefaller det minst sagt tvivelaktigt att dra in — Laholms-distriktet. — Här . finns visserligen nu bara två befattningshavare av varje ka- tcgorl, men trots att dessa av- verkar ett ständigt ökat antal ärenden årligen, stiger arbets- " balansen kraftigt. Den är nu. av en sådan storleksordning, att den nuvarande personalen inte ens med omfattande över- 4idsarbete kan bemästra situa- tionen. När därtill inga tecken tyder på en minskning av den framtida verksamheten måste en utökning av "personalen framstå som den enda möjliga utvägen, : redan förut stort lantmäteri- distrikt som Halmstads före- faller mycket oklokt Laholms |. Tidning har under hela. detta ärendes behandling + hävdat denna uppfattning. De nu re- dovisade siffrorna ger de hit- tills starkaste beläggen för, att denna uppfattning är rik- tig Laholms lantmäteridist- "rikt har i dag och kommer så långt in i framtiden man kan - blicka att få arbetsuppgifter tillräckligt för ett distrikt med tre befattningshavare av varje kategori, alltså just ett sådant distrikt som 1956 års lantmä- terikommitté pläderar för. NÄSTA MANAD kommer troligen proposition i ärendet. 'Är regeringen i någon - grad mottaglig för sakskäl måste den ta konsekvenserna av. re- dovisade siffror, samt av läns- - styrelsens och kommunalför- bundets väl grundade propåer och begära riksdagens sam- tycke till att Laholms lantmä- teridistrikt bibehålles. Mot- satsen vore ett åsidosättande av denna länsdels berättigade "intressen och en skandal för de statliga, myndigheter, som för bara något år sedan med en privat fastighetsägare skrev tioårskontrakt på nya för lant- mäteriändamål specialinredda lokaler. ör S.J. :'Förövning till arets val" Om första avmittet 1 årets re= mlasdebatt blir vägledande för den stundande valrörelsen kom- mer denna att i allt väsentligt utspelas kring den ekonomiska politiken med utgångspunkt från den av regeringen under hösta riksdagen genomtrumfude omsätt- ningaskatten. För dot första kräv de den samlade demokratiska op- positionen alt dennu skatt skall avvecklas, för det andra vill den 4 stället sätta In en effektiv be- sparlagapolitik mot statens utgif= ter 1 avalkt att eliminera riskerna för nya skatter och I stället bana väg för skattsänkningar, I det förs ta fallet &r enigheten obruten s Den linen är då konse= inte”eliminera det faktum, att om- sen kostar svenska folket ca 1 miljard kronor per år. Hr Sträng ger alltså något” med den ena handen, men tar igen flerdub- belt med den andra. Omsen re- sulterur därför utan tvekan 1 en betydande standardsänkning. — ; Även räntehöjningen var före- mål för meningsutbyte. Banko- fullmäktiges ordförande, hr Per Edvin Sköld, gick här I bräschen . för Riksbankens åtgärd. Hr Sköld FREE 22-222 | vw Od Forts. Inventering. För att Jagervärderingen skall bli så riktig som möjligt mäste den bygga på aktuella uppgifter, vilka skall framkomma genom lageri: ingen. Bestä , . ”Nedskrivningen tillätes alltså i detta exempel med 20 procent av 2.000 kronor eller med 400 kro- nor. - | - För att förenkla taxeringsför- farandet "kan = riksskattenämn- den för- vissa, branscher med härom återfinnes i förordning den 27 maj 1953 om inventering av varulager för inkomsttaxe- ringen, vilken författning trädde i kraft den 3 juni 1955 och gäller för bokslut verkställda efter I inventariet skall för varje i lagret ingående lagerpost anges anskaffningsvärdet eller” dagspri- set på balansdagen. Detta hind- rar ej att man i stället anger ut- försäljningspriserna, 'under förut- sättning att anskaffnings- eller dagspriset . på godtagbart sätt kan framräknas med försäljnings priset. som utgångspunkt. HUVUDREGELN är dock, att inventeringen sker till. anskafr- ningsvärdet. Man utgår härvid från att de varor, som ligger kvar i lagret vid bokslutstillfälet är de som senast anskaffats eller pro- ducerats av det skattskyldiga bo- laget. Den metod man härvid til- lämpar benämnes ”först in, först ut” och torde bättre än andra överensstämma med det, praktis- ka förfaringssättet, eftersom man så gott som alltid säljer de tidi- gast inkomna varorna före de se- -| nare Inkomna. Detta medför i sin tur, den fördelen att man prissät- ter varorna till de senast betalda priscrna. S tr ve « Inkurans. . 1 beräkningen av inkuransg, d. v. 8. den värdenedgång av lager el- ler del därav som kan anses före- ligga balansdagen ligger mycket av en subjektiv bedömning. För att värdet av en fastställd undre gräns för tillåtet värde på lagret Inte ;skall förloras, måste: klara regler för Inkuransavdraget .upp- ställas, Dessa äro: följande. Som av det ovan nämnda fram- går. skall lagret upptagas till an- skaffnings-; «eller. . såteranskaft- ansåg räntehö g som inflatlionsdämpande medel, och vem vct om Inte fortsättning . följer om t ex årets avtalsrörelse skulle resultera 1 ökat bränsle för Inflatt Samspelet mellan re- kvent obruten från do tre » k borgerliga — partiernas motstånd under höstrikadagen, dels mot själva" skatten som sådan,” dels', mot tillsättandet av ordinarie tjänstemkin för administrutionen ' av denna skatt, vt ” Då det gäller besparingarna lr oppoaitionena linje Inte lika klur. Hägerna negativa förslåg mot barnfamiljerna accepteras inte av folkpartiet och centerpartiet, Här gav remissdebalten en klar an- tydan om, att högern får pröva om aln linje, Eftersom hr Hjal- marson undvek att beröra hrr Hedlunda och Ohlins klara bes sked om deras respektive partiers poxitiva Inställning till barnbidras gen kan man väl dra den slut- falsen att högern Inte kommer att äventyra enighoten Inom opposla tionen genom att halstarrigt framhärda 1 att vilja försämra barnfamiljernas standard, som re= san Kr lägre än övriga medbor- Karen, För att lindra attackerna mot oOmsen — anfärde — finansminister Sträng, att barnbidragen Pp re Keringena initiativ höjts med 50 kr per år, all en vist sänkning av den direkta skatten sker samt alt penslanärerna får ett extra Ins stextilligg. Detta kan emellertid » Hedlund snuddade vid regerings- geringen och Riksbanken förefals ler nämligen numera utmärkt be< träffande räntepolitiken, Slutligen bör nämnas alt hr fråKan efter höstens val. Han an= BÅg därvid 'ett' valutslag, som ger oppositionen en knapp majoritet, föga tillfredsställande. Skulle inte valutgången ge ett klart utslug åt ena eller andra hållet rekom- menderade hr Hedlund en sam- lingsregering, trots att en sådan beskär handlingsfriheten, Tyvärr kan det även befaras att tjänstepensionen åter dyker upp I årets: valrörelse, Högerle- daren krävde dess avveckling och det ifrågasattes om Inte även cen- terpartiet är inne på samma linje, Detta bekräftades dock inte, men : en motion i pensionsfrågan avi- serades. Regeringen motser givet= vis med glädje att frågan aktua= liseras, ty den skulle bereda den chansen att göra ett nytt pen- slonsval och därvid än en sång få tillfalle skjuta den verkligt brännande frågan om den eko- nomiska politiken i bakgrunden, I så fall kan även årets val blU ett blekt jad som svar På frå- fan hur svenska folket vill ha sin ekonomiska framtid ordnad, vilket vore beklagligt, Örkelljunga . .. (Forts, fr, föreg, sida.) FÖ Inget Bengtsson och Gunne TU Iedare för programmet val. tira Harald Johansan med Yvon. Be Olsson. Hjärta Nilsson och Lon Nieklanson som lontamöter Fådet. TUI presareferen Ordfoöramten, ” SEEN KLAARe Avgiften tat RLU ford fast Medlem, Rapport från Örkeljun avuelninga verksamhet FAR föregående år linina.ks av Rag. Bar Paulson samt för CPsavals Ringen I Rya äv Thure Fä'kman loxtaren för ide hytanliga tävlirg- arRa, Irene Ola, gar ca för. & Ripendie- åtala till 2 are pe Och va liknande reppart för de tärna tävlingarna lämnades av NBiNearen för du s Krug Falkman a sen TUl balarusteg | krrtastypet eler väkee Prix Torkegsun och Ing MA Iergtamn TV arkivarie b'såga Yrvnne Svensson och Arne Olandersson, Mätet beslöts att sadvanlig sommarfest skall hållas även I år amt uppdrag åt Sven Johansson att handhava förarbetet härmed. « TVI mlat framförde ordföranden, hr Torkelsson, ett varmt tack till de avgående ANyrelsclodamödterna, Gösta Abrahamsson, Eller Fl'as- son, Hjäntis Nilsson, Harry Gus. taävsson och Sven Johansson för det gala arbete de nediart för SLU oder den td de tillhört sty- relsen, Ing N På bertan xa avgår på cgen Efter förhandlingarnas alut följ- de två Intressanta tävlingar, en Fy antig 1 Peceptkännedom > €A marks, som gå ” rut I dilter”, å förstnämnda lobba arv Iréce amira av EPyena-Frikx Falkman. nn rg Tje ot mycket treva Och Angenän; Nämn Agenämt Kaffesams Styrelsen körstituerad 4 fNjarnde sått, art tin förste el ontförambke utsågs SUR Rova aåd. te Yke ordf, Arne Qlastersson, sekreterare Inga-Lill Irgersson, Olama sant til) hd Ipkassör kretenkeet don Mja almar Yle sekr. Inga-llsa Lecnintsson, kawör Ingna Bee gtsson &dh vr, Massör Stig Roth ” Iingsvärdet,. Från det sälunda framkomna värdet får så avdrag för Inkurans öppet yrkas, och av- drag skall.medges för all faktiskt föreliggande . inkurans. Härvid kan krav på fullt bindande bevis- ning inte uppställas, men den som påyrkar - inkuransavdrag mäste kunna förebringa en godtagbar motivering för sitt yrkande, Det bör observeras, att en allenast befarad risk för framtida prisfall Inte ' berättigar till inkuransav- drag. Denna risk anses "nämligen omfattad av den allmänna rätten att skriva ner lagret vid inkomst- taxeringen. "> > «+ : om Vissa" varor i ett "lager kan emellertid vara inkuranta även om dessa inte behöver säljas till underpris, nämligen ” om lagret innehåller onormalt mycket av varorna i fråga. Reservdelar i en maskinfirma kan utgöra ett ty- Piskt exempel. Sådana reservde- lar säljas vanligen inte till ned- satt pris, men vissa av dem i så litet antal, att lagret måste an- ses Inkurant om det är onormalt stort. | | | DA DET i Praktiken är nästan omöjligt att exakt utreda storle- ken av inkuransen, har man 1 lagstiftningen infört en schablon- regel, vilken i Princip utan sär- Skild utredning medger ett schab- lonavdrag med 5 Procent av hela lagtets anskaffnings- resp, äter- anskaffningsvärde. Den, som kan förebringa särskild utredning kan med stöd av denna yrka större Inkuransavdrag. I princip kan ef- ter dylik utredning avdrag påyt- kas med så stor andel av det verk- liga anskaffningsvärdet för varor- na, som den på grund av inkuran- sen verkställda nedsättningen av utförsäljningspriset utgör av nor- matt försä!jningspris för motsva- Tamle Inkuranta-varor. Ett exem- Pel torde här vara På sin plats, Den kurasta varans anskaff- Bingypris fesrsennan kr. 24 i Norma försäljningspris kr. 3000: Utförsäljningspris ” kr. 2400:—- Nalsittningena På grund av in. kuransen är Bilsk Ls. kr. 600:— Antag x procent, x 3000 103 MD onade eller lättförstör- da artiklar ' fastställa = högre procentsats för inkurans än 5 procent. Så har varit fallet med textilhandeln, som erhållit 20 pro- cenf” inkuransavdrag, samt sko- detaljister, juvelerare, guldsme- der, urmakare m. fl, vilka erhäl- lit sådant avdrag med 10 procent. Givetvis kan . ännu högre inku- ransavdrag medges för nyss be- rörda branscher om. särskild, ut- redning företas. Inom detaljnan- delm har det varit vanligt, - att man tllämpat ett system vilket går ut på en ökad procentuell in- Kuransnedskrivning alltefter den tid som varorna legat i lager. Framförallt för modebetonade varor har detta ansetts vara. be- fogat. Det är dock osäkert om man kan anse att enbart en alt- efter lagringsårens "antal ökad procentuell] nedskrivning för in- kurans innebär ens någon sanno- likhetsbevisning. Ofta erfodras nämligen en kompletterande sia- tistik, som visar hur mycket va- rulagren i modebetonade varor verkligen förlorar i värde under lagringstiden, Att komma fram till ett inkuransavdrag översti- gande 20 procent av hela lagret torde för flesta branscher' vara ganska svårt, För övrigt bör inte den ekonomiska betydelsen av in- kuransavdraget överskattas. Det- ta torde: framgå av följande exempel: I enlighet med vad ovan anförts. beträffande lager- värdering får ett lager 1960 ned- skrivas till 40 procent, En tänkt höjning "av inkuransavdragen från 5 till 10 procent skulle innebära en ytterligare sänkning med en- dast 2 procent av lagrets värde från 38 till 36 procent. + >: : EN I DEN: närmast föregåäen- term är återänskaffningsvärdet. Om sättet för detta värdes' be- räkning ”räder - emellertid delade meningar. Två teorier kommer härvidlag i fråga. Enligt den ena får en vara nedvärderas från an- ningsvärde så snart visas, att en vara av ifrågavarande typ kan köpas till ett lägre pris om så på ' en konkurrents realisation, Enligt den andra uppfattningen får nedvärdering endast göras vid Prisfall betingat . av förbilligade tillverkningsmetoder, billigare rå- vara e, dyl « Ingendera av de två uppfatt- ningarna torde vara dbetingat riktig. Vore nämligen den första riktig, skulle man aldrig behöva räkna med inkuransavdrag, då detta skulle "kunna inkluderas i den nedskrivning som göres 1 samband med att lagret upptages till återskaffningsvärde i inven- tariet. Den andra tolkningen är emellertid. väl sträng, "och man torde få gå en medelväg. Sålunda bör återanskaffningsvärdet få in- kludera inkurans t. ex. om man från ordinarie källor 1 icke allt- för ringa omfattning kan inköpa samma vara till ett lägre pris — även om detta betingas av va- rans inkurans. Det får dock inte vara fråga om alltför ringa kvan- titeter och givetvis ej röra sig om skenköp. Avskrivningar för värdeminsk- ning Huvudregeln är att kostnader- na för anskaffning av maskiner och för stadigvarande bruk av- sedda inventarier får dragas av genom årliga värdeminskningsav- drag. Undantag från denna regel utgör inventarier med kortare varaktighetstid än tre år, vilka Inventariers heta .anskaffnings-- kostnad får dragas av under be- skattningsåret, " Planenlig avskrivning, Vid denna typ av avskrivningar fastställes den Årliga avskriv- Ringen till en viss bråkdel av an- skaffningsvärdet. Dock modifie- ras den planenliga avskrivningen öm tilgårgens värde nDedgått me. fa än rad som motsvarar gjorda avskrivningar. Om det skattskyl- dizsa bolaget dessutom företer ut- redning om det kvarstående an- skaffningsvärdet kan värde Minskningsaverag få göras med -. Av. Hans Linton a de, framställningen. .ofta.-använd |- skaffningsvärde till återanskaff- : ningsobjekt le eve . hänsyn till rörelsens växlande re- sultat. Har sålunda rörelsen för visst år visat , förlust eller så ringa överskott, att avskrivnings- avdraget ej kan utnyttjas, kan: det resterade avdraget förskjutas. Utrangeras ett inventarium ' och återstår då en oåvskriven del av anskaffningen får utrangerings- avdrag göras. . - NN Räkenskaplig avskrivning. SS Såsom i inledningen i korthet berördes kunde aktiebolag före 1936 åtnjuta 's. k. fri avskrivning. Aren 1932 — 54 var dock den fria avskrivningsrätten i. praktiken satt ur 'spel genom särskild lag- stiftning. Den ' fria : avskriv- ningen 'innebär, att ett ny- förvärv kunde helt avskrivas re- dan anskaffningsåret,. Detta för bolagen gynnsamma 'förhållande har ersatts "med s. k. räkenskaps- enlig avskrivning, vilken kan ka- rakväriseras som en begränsad fri avskrivning och : som 2 utsträckts att gälla alla rörelseidkare. För- utsättningen för att få tillämpa räkenskapsenlig avskrivning är dock att' den skattskyldige haft ordnad bokföring, som avslutats med ett vinst- och förlustkonto, samt lämnat 'en tillfredsställande utredning om vad som återstår i beskattningshänseende 'oavskri- vet. Tillgångarna måste dessutom redovisas så, att vid framtida föra yttring ev. uppkommande vinster ej skall undgå beskattning. Sär- skild anhållan om räkenskapsen- lig avskrivning erfodras och skall ställas till taxeringsmyndigheter- F Pivudregeln för räkenskapsen- lig avskrivning är, att avskriv- ningen får ské med högst 30 pro- cent å summan av ingående bok-. fört värde på inventariebeståndet och anskaffningsvärde på under beskattningsåret anskaffade. in- ventarier. Denna 30-procentsregel får den effekten,:att avskrivning kan ske första äret med 30,' de första två" åren: med 51, de' tre första med” sammanlagt 66. på FE pro- tv Ve -. q cent oc s. v. Då avskrivning säle- des 'sker. på ingående bokfört vär- de jämte i vissa fall anskaffnings- värde medför > 30-procentsregeln den nackdelen att inventarierna icke kommer att nedskrivas till noll. Ytterligare en nackdel vid- låder denna regel. Avskrivning sker nämligen på hela inventarie- värdet; vilket leder' til att man inte kan utröna hur stor, del av viss tillgångs anskaffningskost- nad som avskrivits. Dessa bägge nackdelar. undvikes genom be- gagnandet av den kompletterings- regel som ansetts av nöden. In- nan denna närmare behandlas bör emellertid några modifieringar i 30-procentsregeln -' beröras. Den viktigaste regeln här är nettome- toden, vilken innebär att inventa- rier, 'anskaffade före ' beskatt- ningsåret, vilka avyttrats eller förlorats, får avskrivas med be- lopp. motsvarande försäljnings- summan eller utfallande försäk- ringsersättning." Köpeskilligen resp. . . försäkri ättningen föringen + ”upptaga Kvarvarande inventarier ' tillv det. belopp” söm . kvarstår av anskaffningskostna= den för "dessa inventarier” efte avskrivning med 20 . procent jär. Ett exempel kan här vara på sin plats. Ett bolag, som ett visst är, lät säga 1959, vill undersöka hu- ruvida kompletteringsregeln 'med- vudregeln skall förfara på följan- de sätt. Ur räkenskaperna fram- kostnaderna för inventarier: för- värvade under 1959 och de tre rörgående ären, ' Summan av 80 procent av 1959 års, 60 procent av 1938 ärs, 40 procent 'av 1957 ärs och 20 procent av 1956 års anskarfningar utvisar det värde vartill -inventarieriia ” lägst”! får ugt kompletteringsregeln. "Under tillgång enligt. komplebterings- regeln avskrivas på 5 ar. Hänsyn utrangerade, inventarier, Kompletteringsregeln S gar dessutom ett bolag att ernål- la ytterligare avdrag.i den män det kan visa att inventarierna vid ”beskattningsårets slut är mindre värda än den enligt . til- lä - av : 20-procentsregeln ing skall upptagas som: skattepliktig inkomst, , men samtidigt 'erhäålles ett "motsvarande avdrag" genom den . extra avskrivningen ' & "det bokförda värdet av inventarierna. För utrangering medgives inget särskilt avdrag. Vidare kan av- drag för s, k. överpris medgivas vid den räkenskapsenliga avskriv- ningen. Förutsättningen härför är att ett 'särskilt högt pris för en tillgång betingats av att den- samma skall utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för en konjunktur, som väntas blott bli tillfällig. =>" Ty "Det skattskyldiga, bolaget kan när 'som helst tillämpa komplet- teringsregeln och kan följaktligen välja den lämpligaste av de två reglerna.” ”Kompletteringsregeln säger att'” balansvärdet ' aldrig skall behöva vara högre än som svarar mot en årlig ' avskrivning av 20 procent på hela inventarie- beständets '” .anskaffningsvärde. Den "20-procentiga avskrivningen framkomna summan anger. Dylik värdenedgång ' måste , självfallet kunna styrkas. Coe - . > Goodwill, > . Bolag, 'som måste utge ersätt- drag inom en tioårsperiod.” En jämförelse "med reglerna för plan-. enlig avskrivring ger vid handen att vissa likheter föreligger. .SÅ till exempel tillåtes bolaget till- godogöra sig icke"-btnyttjade av- drag för'det fall' bolaget, vid be- löpande avdraget,.s. ” aktiebolagen, då dessa. är skyldiga att avskriva. minstö1/10 som", kostnaden för: goodwi avdragsgill, är ersättning. 1960 ger högre avskrivningar än Hhu-: tages uppgift på anskaffnings-. upptagas i 1939 års bokslut en- ' ala Iörnållanden kan altså en - skall inte tagas tul törsålda eller: berätti- ning för. goodwill, är berättigat: till avdrag för denna kostnad" ge- nom årliga ”värdeminskningsav- , räkningen av rörelsens vinst "icke ' kunnat utnyttja det på året be-' ning. Det bör framhållas, att det-" ta arrangemang "särskilt gynnar ' ber 'år.:av. goowillvärdet. . Efter- dan "underkastad beskattning. ”. Även bankern St . LI | . H . inför nordisk: sparbanksbok : : ""' STOCKHOLM (TT) ' Hos" alla — affärsbankskontor' i Finland — "sammanlagt över 550 = och hos över 250 affärsbanks- kontor i Norge kan svenska rese- närer (från och med 1 februari ta ut' pengar på sparkasseböcker ut- ställda av affärsbankerna i Sverige. Avtal har nämligen träffats 'mel- lan bankerna i de tre länderna om 'en nordisk resetjänst. -- ' | '. För svenskar som besöker grann- länderna får uttaget gå upp till 1.500 kronor om dagen och 4.000 kr i månaden. Även norrmän på Sverigebesök kan : utnyttja resetjänsten, medan valutabestämmelserna tills vidare lägger hinder i vägen för finlän- darna, a . Hos bankerna räknar man med att utbyggnaden av resetjänsten ska få betydelse inte minst som kom- plettering till de vanliga och mest användbara formerna av resevalu- ta, alltså kontanter och resecheckar. Svensk FM-major o MEL I svårt skadad vid bilkrock i Israel STOCKHOLM (TT) CC Major Ragnar Hansen som till. hör FN:s stilleståndsövervaknings- kommission i Israel har skadats allvarligt vid en trafikolycka, en- ligt meddelande från Jerusalem. Hansen var i bil på väg från Hadera till Affuleh i meilersta Is- Tvär bilen kolliderade med ett trä Enligt vad försvarsstaben med- delar tillhör Hansen reserven vid I 18 i Visby, Han är född 1907 och avgick med pension som kapten 1957. Sedan en tid har han varit anställd vid FN-k issi iJe- | snart är tio år gammal, Är mycket > spörsmål ridiska frågor" av” allmänt intresse mot en ersättning av 2 kr i frimär- ken. Frågor 'som kräver ett mera ingående eller enskilt svar betingar ett något högre arvode. Alla brev adresseras till. Hallands Nyheters Juridiska avdelning, ” Norrmalms- torg 4, Stockholm, FRÅGA: Jag har en revers, som orolig för att jag icke skall kunna få ut något av gäldenären, då ja inte vet, var denne nu uppehåller sig. Han har inte ens betalt någon ränta under årens lopp, Hur : skall jag bete mig? : : a Md Fordringsägaren, SVAR: För det fall att borgerär saknar vetskap om var gäldenären äger hemvist, stadgar lagen den möjligheten, att fordringen angives hos domstol eller överexekutor och beviset däröver irföres i allmänna tidni å iod -Under denna rubrik besvaras ju- : i KRETA DT RR X mot en minskad: : brottslighet? === STOCKHOLM (TTspec) sö Enligt uppgifter, som , nyligen publicerate,. skulle ” kriminaliteten : efter många års stark ökning ha vi- H sat tendenser att minska under 1959, . skriver ' hovrättsrådet' Per-Erik Först i I uristnytt och fortsätter Uppgifturna gäller främst de! stora städerna Stockholm, Götehorg — ” och Malmö och berör, särskilt bil- stölderna, Tecken tyder emellettid ij På att tendenseri kan vara densäm- " ma på andra brottslighet, , platser och för annan . en, " Givotvis bör man vara återhåll-, sam i bedömningar av tendensens varaktighet och. styrka, Fördenskull behöver man inte hålla «tillbaka, alla reflektioner. Det fitins anledning erinra om att." de "ledande kriminalpolitikerna i mitten av 40-talet ställde Progao- sen att kriminaliteten ka, Sålund, skulle sjun-: beräknade de behovet: : na, innan tioårr utlöpt. or FRÅGA: Min hustru och jag ha- de inbördes testamente, vari det stod, att den efterlevande skulle med full äganderätt erhålla all kvarlåtenskap. Några vidare be- stämmelser fanns icke med undan- tag för ett par mindre belopp till personal. Min hustru är sedan flera år död. Nyssnämnda belopp är för länge sedan utbetalade. Har jag rät- tighet att genom nytt testamente förfoga över mina tillgångar? : Änkling, ' SVAR: Ja, Ni har full frihet att skriva nytt testamente. FRÅGA: Mina minderåriga barn har vart och ett en mindre förmö- genhet, som avkastar cirka 750 kr. Skall jag taga upp dessa belopp i min deklaration? Familjefader SVAR: Nej, men Ni skall i Eder deklaration upptaga barnens för. mögenhet. FRÅGA: Huru stor är kvarlåten- rusalem med majors tjärsteställ- ning och hans kommission utgår i Mitten av 1961. Hansens maka och dotter är ock- så bosatta i Jerusalem, Enligt vad höga ämbetsmän som åtföljer Sovjetunionens president Vorusjulov på dennes besök I New Dehli har litit förstå är det möj- list att Sovjet kommer att utvid- ga sin hjälp till Indien till totalt två miljarder kronor för att finan- $siera den tredje indiska femårspia- nen. Pengarna skule användas ute. slutande till oftentli, jek Are [<] projekt, (TT. På 110.000 kron; 2 hållning? : Änka SVAR: Har dödsfallet skett efter den 31 dec 1958 skall kvarlåten- skapsskalt ej utgå. FRÅGA: Har lånat bort en sum- ma pengar utan skriftlig skuldför- bindelse. Ej heller andra bevis fin- nes för lånets existens, Mer än el- va år har nu förflutit sedan belop- pet utbetalades. Kan jag med stöd av någon lag återfordra lånet? Orolig. SVAR: Då mer än tio år förflutit från den dag vederbörande mottog lånesumman kan fordrinzen enligt lag icke indrivas, försåvitt icke krav bevisligen framställts före tioårsti- på lång sikt dens anstalter . " Utvecklingen gick » emellertid - i annan riktning. Platsbehovet öka de snart högt över vad som beräk=">" - nats. Det är numera dr t son dubbla, eller cirka 5.000, Den tan la prognosen kom emellertid . att! prägla bl a det : av fångvården, som utfördes i bör=" i" jan av 50-talet och som bar byrå-- Fårgvårdsanstalterna fick till en början alldeles för få platser, vil-'-, - ket vållade stora och fleråriga be- = ” kymmer. ' ” | råkat vända sitt trollspö bak och - av platser i fångvår- till högst 2.300, arbete på reform; rsten Erikssons signum, I en artikel i Svensk Juristtid=" " ning, årgång 1957, där en del per-""' soner som dristat sig att kritise= ra den förda kriminalpolitiken till-: rättavisades Strahl, utalade prof Strahl avslut-; ningsvis att brottsligheten likt skulle komma att öka under de närmaste åren. av » professor Ivar, Sannö- starkt Emellertid ser det alltså numera | ut som om verkligheten inte skul. le vilja rätta sig ” tia heller, efter denna profe- Har kriminalpolitikerna möjligen fram? : RANN nen dn dens utgång. Am. Tr Orterj inom tio år medför även avbrotj rä t Preskriptionstid, Vi vilja bojering och rän-, evisligen ägt i från lånete utlämnande, denna 8 k, dock fram-; talning som , äver gäldenären betalar sin m d 4 Vara Dreskriberad. ensamma skulle, tekst ök or år utvecklingar: .-- i oy
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.