a ne Pappa: ö- Nå, hur känns det att vara > d ket i strupen. Det visade sig Tisdagen den 26 januari LAHOLMS TIDNING ” YYYYYYYYYVYTTTYTFTTFYYYT TTT TTT TTT TATT TS STR rv ENT FR SN Sr servrar Vv? TIvYTY tt YTA Jag satt häromdagen och stic- kade och hade en skön stund. 57. fick, Jug då för inig alt knäppa P3 rådioh, Radiomannen sade just sch Ungefär exakt: — Ni skall nu få höra ett au- tentiskt och högst verkligt a snitt ur en säljaktsinspelning 4 ' Nordligaste Nörga, Det är dé ny-; födda små sälungarnas skrik ni hör Hå skotten faller och blåndar' sig med havets och stormens dån (eri kanske ni är män, och därtill Ite veka av er, efter detia” avsnilt ur programmet, inte lähga re vill svepa er själs älskade. i £ä'ungeskinn... =. sl rean, Och så kom skotten, stormen och skriken... De serare. var späda som en tvåårig barnunges, ja, te liknade ett litet. barns ” hjälplösa, klagande och jag för-. säkrar, att radion blev nedtystad - fdrtare än fort. Själv satt jag där med både harm och vemod inom- börds. so ". På eftermiddagen, samma dag, läste jag i en ortstidning något, som än värre bekom mig: illa, Det berättades i frodiga ordvänd-. . ningar och med krystad humor, hur man jagat en stackars räv - . så länge och ihållande — han ha- . de varit hetsad av trenne blod. törstiga hundar — att ”benen in- . te längre bar honom” och. sedan han som sista skyddsåtgärd för- sökt bita. hundarna, 'uppsökt sin ' ärkefiende människan, ”på stapp- Jande ben”, samt lagt sig intill en . husvägg... Där blev han emel-- lertid ihjälslagen med stenar, och den .mänskliga bragden var full- bordad, . Ness NN En medelålders män, en stor djurvän och é detta drama det jag själ blänkte som av han sade; ör mig, strax efter . blått" stål, och. "co — Låt gå för att i en är ett i. > rovdjur — liksom människan — och att han 'stundom " dödar av ” nödtvång, liksom människan, Men ; ”Avmiätr - - Roger, 4 år, håde under dagens [lopp vid ett flertal. tillfällen varit stygg, varför hans mamma till slut kände sig föranlåten att ge honom len örfil; På kvällen när hans pap- pa kommit :hem från arbetet och -shtt öck "läste tidningen efter maten -bad denne Roger att hämta mamma. Roger stack då ut, huvudet i köket och sade i iskall ton: IN "> Din man vill tala med digt I > Hur kommer det till alt. det'ligger hårnålar i bilen? Sonen: — Ja, jag förstår inte det eller, : för hon har ju kortklippt | + — Hurudån är er nya jungfru? — Den du. Hon gör inget på hela | faen och även det gör hon 'ovil-:|] "va kär för. första gången? vn — Underbart, Jag hoppas verk- ligen att det inte är den sista? SS Den "unge svärfader: > vr Nar + — Ja, då är vi överens. Nu åter- står endast en sak: skall jag eller farbror stjäla brudutstyrseln? > - CN tjuven till blivande ”Danska'stöteris” "ro Mysterier >. vd > ot MA KÖPENHAMN (TT-RB: .'v För att kunna skriv. sin dök- "torsavhandling har den danske filologen C Ringgaard Jåtit .ge- nomborra . strupen, Hans avs handling behandlar stötljuden i . den västjylländska dialekten. '' . .. Ingen har hittills lyckats klara hur denna stöt frambrin- gas, Ringgaard bad därför en läkare att sticka én :kanyl un- der hans stämband, medan han yttrade 'västjylländska ord. Han kunde därigenom mäta lufttryc- att stötfenomenet, som åstad- kommes : av. att .man bromsar luften genom att hastigt sluta .stämbanden, av västjylländarna "kompletteras av en mellangär- desrörelse, s - Vid normalt tal lyfts mellan- gärdet långsamt, men västjyl- ländarnas mellangärden hejdas i:sin rörelse varje gång det fö- .fekommer en stöt, — . : " Ringgaard, som skall försvara sin doktorsavhandling i Århus OM ett par månader, hävdar att endast infödda 'västjylländare kn åstadkomma den rätta stö- idealist; påpekade , st det, Hans ögon ' : den hava må jag skulle aldrig 1 livet kunna dräpa" detta hjälplösa djur, jag skulle ha låtit det vila en stund, och sedan skaffat en bössa... Och framför allt: Jag skulle ha tigit ihjäl det hela, så att människor med känsla i kroppen, skulle ha sluppit — genomlida -+detaljernas Éfymhet,.. -Jag såg på den talande, och kände oändligt varmt innanför blusen, även om jag måste le — instämmande, trots allt — åt hans hästa sats: . HN >> Bort med hetsande hundar från den riktige jägarens väg. Hund skall han vara själv, då kan man tala om verklig jakt. eo Nu tänker kanske. någon av mina kära "läsare "så här: Vad menas? Skall inte rävar . slås ihjäl...? Jo visst, käre vän, de är ju rovdjur, Men om något så + hjärtslitande sorgligt händer, som "vad ovan skildrats, så låt glöms- : kans slöja dragas däröver, så att .. andra människors sinnesharmoni ” €j blir splittrad. Jag tror, att folk som har fantasi och kan tänka sig in i olika slags situationer, lider värst, De som varken tänker eller känner, är kanhända lyckligare lottade — på ett sätt, ' — Tycker ni att jag är barnslig, om jag här vädjar även detta: "Lyft din hundkoja in i bod eller ladugård då kylan biter så hårt och nordan går isig genom dina egna ' kläder! Det är allas vår förbaskade plikt att värna om de . djur som vi fått i vår -vård, och att göra det med kärlek, Jag tän- ker här även. en tanke på alla stackars timmerkörarhästar, svet- tiga, tröttkörda, frysande :.. Även om jag trör' och vill hoppas, att de flesta av dem. äges av: goda, förstående husbönder. Med egna ögon har jag dock sett, att även - den andra typen ännu finns, var- för 'en vädjan kanske är på sin plats, Till den kraft och verkan . Helga Lindberg När På grund av bland annat större ekonomiska resurser hade, när sek. let var ungt, Stockholms folksko- lor större möjligheter stt ge sina elever en bättre och allsidigare uti bildning än vad som var brukligt för landet i övrigt, När underteck- nad började skolan 1904 var sju års skolgång obligatorisk, fördelad På 14 kurser (terminer). Dessutom fick de som så ville Eå ett åttonde skolår. 1 mycket ömmande fall kunde en elev få sluta efter 12 kur- ser (sex år), men måste då gå i aftonskola (fortsättningsskola). I många fall blev skolgången längre genom att kvarsittning för svaga läsbegåvningar var vanlig. Eleven uppflyttades inte till högre kurs utan måste gå om den kurs han med skrala betyg genomgått. Un- der de tre första åren gick flickor och pojkar i samma klass för ”frö- ken”, - men från och med sjunde kurs uppdelades de så, att pojkar- na fick ”magister” och flickorna fick en ”fröken'. I regel bestod en klass av cirka 30 elever. Skolarbetet pågick mellan kl 8 och 13 med fem minuters rast varje timme samt en halvtimmes fru- kostrast. De flesta ämnen förekom På skolschemat, men huvudvikten lades , på kristendomskunskap (en timme per dag), svenska och ma- -Itematik. Men tack vare de eko: nomiska möjligheterna leddes sång. övningarna i de högre kurserna av en ikdirektör och ritlekti na av en teckningslärarinna,. Även fanns "en särskild laboratoriesal samt gymnastiklokal och finsk ba- stu med en liten bassäng, vilka tre saker mycket uppskattades framför allt av pojkarna. I de sista kurser- na var papp. och träslöjd 'obliga- torisk för pojkarna medan flickor- na fick genomgå matlagningskurs i skolköket. Där fick också de "allra i skolk efter ök ett middagsmål efter skolans ' slut. er- kurser. i trä och metallslöjd. : I folkskolan levde en' genklang kvar från skarpskytterörelsens tid, un- så kallad kammarskjutning "med san longsgevär. ' Givetvis ..hade varje folksk sin egen musikkår och " Markisens mening : . Den” urgamle, stockk 'va- det var en hård tävlan mellan poj- karna för att få vara med i den- samma, '' ” Vv tive franske markisen skrev till in ä örfäran på sin 103-års- "dag in sig i..kommunistpartiet. | Hans släktingar kom.naturligt-' : vis 'stormande. med. frågör var- "för han gjorde;något så chocke- Kände viMuSD ena er fen — Kära ni, sa markisen förvå- nad, jag ska ju snart lämna det jordiska, Och då tyckte jag att det -.+ar bättre att k ist- » Folksk ol "var på den tiden in- gen bottenskola utan endast en fat. hade egna förberedande skolör och. övergången 'fr folkskola till läro- verk var ett nästan okänt b pp. På : kvällarna ordnades frivilliga | ” der sjunde skolåret upptog schemat | ' tigmans barns skola, . Läroverken |). magistern straffade elev genom kartbängning städerna, deras inbyggares liv och h fe, seder och bruk. Inte för inte ståtade hans e!ever med höga betyg i dessa ämnen. Och så förde kan in sina skolbarn i litteraturens underbara värld. Han fäste och bes fättade om böcker, gav råd om vilka |. böcker man borde låna. Han grund- lade hos sina e!ever kärleken ull böckernas skatter. - Visst slukade man allehanda böcker, men läx!äsningen tog sin dryga anpart av tiden. Fyra, fem utanläxor var den dagliga kvoten och till måndagen skulle det helst vara dubbelt. Det ansågs att man hade hela söndagen till läxläsning. I det' fallet har dagens skolbarn eit himmelrike mot förr. Desutom ha- de de flesta skolbarn eftermiddags- jobb som springpojkar, så tiden tll lek var synnerligen begränsad. -I regel var lärarna både kunniga och ” humana, Men tidens fostran var hård och några lärare med sadist- anlag fanns bland en annars oför- vitlig kär. I den skola där under- tecknad gick fanns en lärare, som i sin ungdom varit atlet och fort- farande var osedvanligt stark. När någon i hans klass Ejort ett fuffens tog läraren inte reda på vem som var den felande. Nej, hela "klassen fick på alla fyra krypa omkring i en ring och i mitten stod läraren med en rotting och slog av alla krafter vartefter eleverna kröp för- bi. Han hade också för vana att binda fast en misshaglig grabb och hissa upp honom i kartställningen. Och där fick grabben hänga under hela lektionen. Till slut blev han dock avskedad, emedan han hållit en skolpojke på rak arm utanför fönstret. på tredje våningen. : ( SN « Under-denna rubrik bessarar " en svensk legitimerad .läkare 1 333 Stipendiemöjligheter fanns inte och för övrigt måste folkskolebarnen' ut så fort som möjligt och förtjäna sitt bröd. Läsbegåvningarna hade ingen möjlighet att förkovra sig, vilket partiet "minskade med en med- lem än att en av de våra gick | bort; Mä frös t 0 här Förtroliga' stunder ”Pronumerant i 35 är Storleks- ordningen -på medaljer hänför sig till "en" under 1700-talet uppgjord skala, kallad Berchs skala, Enligt il denna säges en medalj med 24 mm diameter - (den minsta storleken) vara av S:e storleken, 33 mm av 8:e storleken o s v. En medalj av 18:de storleken” (den största) . mä-' ter 56 mm; Det kan förekomma att en person med vissa års mellan- rum 'kan tänkas få två olika stor- lekar av samma medalj, men aldrig på en och samma gång. 30 års an- ställning bör berättiga till medalj. Adressen till: Kungl Patriotiska var till kdel inte bara för dem själva utan för landet i sin helhet. Några, och inte så få, sökte sig till de ideella och politiska, folkrörel- serna och fick luft under. vingarna till gagn för' samhället. " För en pojke var i regel kurser- na under ”fröken” några prövnine .|gens år. För det mesta var töserna gunstlingar som på allt sätt omhul- dades, medan pojkarna var ett gis- sel -hon fått för sina synders skull. När - därtill kom, att ”fröken” var mottaglig .: för mutor i form äv blömmör och små gåvor från dem som hade det något bättre ställt, samt favoriserade dessa' upprördes pojkarnas ' sida > och ' luggningar, pekpinne- och - rottingslag från ”frökens”." Skolstyrelsen uppmärk- sammade . saken och ingrep raskt och bestämt, Det blev förbud för lärarkåren att mottaga någon som helst gåva från eleverna. vö - Undertecknad kanske inte har de angenämaste minnen från de första skolåren, men” desto ljusare ter sig tiden under ”magister”. Magister Wirén, barnfödd i Karlstad, hade fått med -sig något av den berömda solen därifrån. Han var en stor psykolog, en god pedagog och hade humorns ' gudagåva, - När någon hände ibland, slog han inte. och Sällskapet är Erikst 4, de. Han gick i stället still- Stockholm Ö. Med hjärtlig häls- ning, ” . - "; ”Gallie” ”Kärlek utan gräns”. Vet ni vad ni i första hand ska göra? Lära er dansa! Säkert har ni någon pojk- vän eller kanske en syster som kan lära er konsten, Det spelas ju dans- musik åtminstone någon stund i ra dio" varje kväll, Öva er sedan, öva öva, och ni ska se hur över- raskad och glad flickan blir om ni plötsligt avslöjar er som god dansör. Det är bara att komma över häm ningarna vid starten! Det lämpliga- ste är att ni skickar blommor när hon slutar sin kurs, då står ju vår- blomstren i sitt vackraste flor. Men har ni hållit kontakten med brev eller ni har träffat henne under mellantiden, så kunde ni kanske ge henne något mer bestående minner t ex ett'silverarmband eller dylikt. Skriv gärna igen hur det går och hjärtlig hälsning. ”Gallie”. samt fram till orgeln och spelade — Trindskallar är vi allihopa, Det tog värre . än kvarsittning 'eller stryk, nästa gång gick läxan som ett rin- nande . vatten. : Han ordnade täv- lingar i vissa läxämnen, Den bästa fick 5 karameller, andre man 3 och tredje 2 samt de övriga ett tröst- pris på -en karamell. På sitt sätt var han en föregångare till Gösta Knutsson och hans frågesport. Så- dant uppskattades av killarna..Det moderna ; talesättet om betygst å lingarnas skadlighet är rent nor- sens. Han var em skicklig lärare i alla ämnen, men de två ämnen som den blev levaude och under geo- grafilektisnerna kunde han levan- de beskriva de olika länderna och blev bitter med små busstreck från b grabb : inte kunde "läxan, sådant]: mest intresserade honom var histo- : jr fia och geografi. Visst följde. han: M den föreskrivna kursboken, men vidi A: . sidan av denna herätlade han små IN no os drag och episoder i historien så >tt |”. - fritt. från läsekretsen, Nn « Förse frågorna med lämplig signatur och uppgiv helst ålder ”. och kön. Det är givet att énvars ' . enonymitet obrottsligt bevaras, = Märk breven DOKTORN SVA--: RAR och sänd dem till redak-' - tionen.” ;: et dsfri frågor ”B. E. i Göteborg”. Några. opera- tioner "eller mediciner," som skulle kunna" åstadkomma, att Er penis blir större kan ej tillrådas och finns inte heller att tillgå. Oron för att genitalorganen skulle vara anor- malt," ovanligt små; se speciella ut på något sätt är ett vanligt symp- tom och en vanlig ängslan hos många män och får anses vara ett uttryck för en nervositet, ett kom- plex, som Ni också själv skriver i Ert. brev: I den mån Ni tycker Ni behöver hjälp eller vidare råd i dessa frågor, någonting som jag tror skulle vara värdefullt, för Er, ör Ni vända Er till en psykiatri- Ä”37-årig fyrbarnsmamma”, ' Den röda eczematösa fläck, som Ni har på ena bröstet sedan två år sedan och som varit oförändrad hela tiden tror jag inte är. tecken på bröst- Då den kloka ugglan inte kunde svara El: Vuk Hanen > Tok, tok = - tok, tok, tok = = tok, tok, tok... - >” "— Sluta upp med det där buls tandet, ” — Tok, tok = - tok. H . > — Kan dv, inte höra! Jag sover middag. en octe -- Tok, tok, tok... sov gott... tok, tok, tok. - ' . — Jamen, det kan jag ju inte när du bultar så där. Det låter som om du bultade inne i huvudet på mig. Trots att jag är så sömnig, « — Tok, tok = - så sov då om natten --- tok < som ordentliga fåglar > tok, tok, Me — Jag sover om dagen och fån- gar möss om :'natten, Sluta upp med det där bultandet. Ne "— Jag sover om natten - tok, tok — och äter om dagen - tok, tok, tok... Nu äter jag - - tok, tok, tok..;: stäng öronen = tok..: — Det kan jag inte. Jag har till tok, tok, tok - - "I på köpet en mycket fin hörsel. - bättre än din, det är jag säker på När jag går på jakt om natten kan jag höra det minsta prassel i de vissna löven från en mus; Och då stackars mus = haps, NS — Det är synd om mössen =i- tok; tok = håll dig till insekter 1 stället! . a — Varför är 'det inte synd om insekterna då? .... RA — Nej = tok, tok = det är inte riktiga djur = = tok, tok, tok... — Dumheter,. Förresten gör jag stor nytta genom att äta möss. — Jag gör nytta = tok, tok'- genom att äta insekter. Var tyst ett tag! Det kommer två männi- skör. Man are Nb + Det vär en professor t zoologi som tog en promenad i skogen till- sammans med en ung forstkandi- dat, oa Ne '— Ja, vi kan lätt bli överens om, så professorn precis, som om, han hådé hört våd ugglan sa” — vl kan lätt bli” överens" om att ugglan är en mycket nyttig fågel. Den över- vägande delen av dess föda består av möss. Och 'dét är verkligen inte så lite den kan sätta i sig: >. >. '— Jamen, hackspetten ' då? sa forstkandidaten. Jag hörde nyss en. k — Hackspetten gör varken skåda också skadeinsekter men "långtifrån så "många ' så det betyder, något. '— Som Torstman måste jag fram- hålla att hackspetten gör en del skada gengm ått hacka i barken på ganska unga träd. Att de äter kottarnas frön betraktar jag dock inte som någon större olycka; ” ”— Vilka insek äter hack kräfta. Att uttala sig med säk h om sådana ting utan undersökning är. emellertid mycket farligt, "och jag skulle vilja att Ni gick. till en läkare, som fick kasta en blick på hudförändringen . ” och undersöka bröstet i övrigt. Då kan Ni få ett säkert besked, som också Ni har bättre nytta utav. än mina spekula- tioner här i spalten. + TO ”Snart invalid”. Jag tror; det är en felbedömning av Er,catt tro att det är samma smärtor som nu gör att Ni alltid har ont i höften, som de vilka Ni led vid 19 års ålder, När ni är 64 år är sannolikheten för slitageförändringar i lederna, såväl ten flest av "enligt er erfarenhet? höftlederna " ganska ' stora, och "de ge just sådana" symptom, som de Ni beskrivit i Ert brev. : Saridon- tabletter brukar vara ett bra smärt. stillande "medel, men ibland. före- drar patienterna andra smärtstil- lande 'prépårat bättre, och då får iman givetvis "använda sådana: At Ni snart skulle bli invalid tror jag absolut är en överdrift. Jag tror att Ni skall unpsöka läkaren ånyo, begära behandling, i: varje fall ut- redning av besvärens natur, då Ni ju faktiskt varit i gång och i ar- bete ända till för två veckor sedan. eller "hytta." Den äter visserligen |. NN Zz (Så där ja, nu får jag veta vad de små läckerheterna heter, tänkte hackspetten, som hade slutat upp med sitt arbete för att lyssna), — Jo, det ska jag slga er, sa forstkandidaten, De äter Pissodes notatus, Chryptorhyncus lapathi, dessucom Tetropium Wuridum = samt... Och så försvann de båda 'herrar- na bland träden. Då de var utom i : " a LL + Sagt och . sErivet Vad kortale kokenbytlar På dena tiden? (Sembd gt mrd Görtrera Bödmynt och barkbrödra ell) De kan Inte ha vart så dyra ty våra kassor var alltid hatastrolalt akrala, och jag kan ärdtå mintas at Ti led direkt brut På kolins ballar, Veckopergen Var allan mer ån femte öre och arv den miste man ju sätta äv trettio till Allers. Men ibland kunde man kuva sin mormor till att lårva på Portinonnkn om man företar hemska betetakuldear, söm man. ma inte skulle få veta om, Cad och smickrad att få vara I Mata kopli med ett annan nog så non- thalant barnbarn, kunde Mormor Punga ut med ända upp ull alu öre åt gången, och eftersom hens nes minne började tryta, kunde man ha hutersskulder rätt oha och hedersskulder månte ju be. talas, sak samma av vem, bare fan ffilljon slapp vanära Vägen till njutningen och fråss seriet är inte alltid den ma'N rättskaffena, tViola) Fem hundra man bar hvit ”friställda” från sina fabriker, Det låter ungefär som om de fått skidlov mitt I det härllya vintervädret, Men de har alltaå I stället blivit arbetslösa, . Bort med det ordet "frltälld? ur svenska apråket! (Red Top I DN+ synhåll sa hackspetten: . 7 Så vitt jag vet kallas du för visdomens fågel. Har jag inte rätt? — Jo, det kallar man mig för. och det "måste väl vara en orsak till det, Det är därför som ditt bul- tande generar mig så mycket, Ju mera huvud man har, desto lättare :) får man ont I det, En staty av mig finnes över portalen på många hög- re läroanstalter, Visdomens gudin- na'-- Pallas Athene — har alltid mig hos sig. har du Inte så mycket visdom I ditt stora, runda huvud, att du kan finna på att flyga bort och sova någon annanstans. ' = Jag hör till här och bryr mig inte om alt komma långt härifrån. — Nå ja, det blir din sak, Men jag är I olla fall glad för att Jag "= Det 'var kolossalt. Och likväl, På restaurang Johansson är Inne I stan och after att ha uträttat alla sina trenden går hon till en systems krog för att få en bit mat. . Då han får endast en ännpa vill han ha åtminstona en tull, men blir nekad, Den I hans ögon lino och allvarlige hovmästaren kommer fram, men skakar bara på huvudet, Johansson, som In- te vet hur han riktigt skall ut-. | trycka sig, ropar något högre: — Hörs det dåligt! a: i Japansk skrift 'ceformeras har visd fågel I närh mig nu höra vad det är för märk- liga insekter som jag äter — men på". vanlig «svenska, Jag har aldrig vetat 'att jag åt sådana fina djur. Som nu t ex de där pissodesser och luridummer — vad är det för ena? Det måste väl ha fastnat en smula visdom efter allt ditt um- gänge med anstalter och gudinnor, Vad är pissodesser? tre. en — Jag tror i alla fall att jag fly- ger: bort till en plats där det är lugn och fö, I so ess — Säg mig först vad. pissodesser och luridummer är, . =" . oo Men ugglan hade flugit 'sin väg. Och "hackspetten fick aldrig vete vad den levde av, I själva verke: gjorde det detsamma — bara det —- Han. tänker visst alltid på frarhtidens see vor >> Det kan man säga, På sitt bröllop antecknade han vilka tär- nor han skulle kunna använda som barnvakt nästa år. | - — Jag begriper då inte, Konrad, varför du jämt ska bråka för ing- enting! N | ” — Därför att det är just det som jag har i min plånbok! . 23 DAGENS NTF-MANING ,Sy fost reflexbond på barnens zz 3 kläder. Mörkertrofik — fp HR EA Än har den 1 jan men I Japans kulturhistoria då de börjat ker I skrift som skäll läsas enligt västerländsk sed från vänster till - höger och inte uppifrån och ned, Syftet med reformen lr alt vidga omfattningen av det nyd slättet att lisa och skriva och så småningom komma fram till en förenklad ja= pansk skrivstil, Det finns för till- ifället mer än 2.000 skriftteckon I det "Japanska språket. För elva år sedan 'minskade regeringen antalot skrifte tecken som undervisas It folkskolor= na till 881, men I litteraturen an- vänds flera tecken. Skriftreformeh beräknas under de kommande 30 50 åren minska antalet skrifttecken till några hundra., Man vill övergå (helt till tryck av texter med bok- stäver I horisontala rader, lisbura från vänster till höger. En vacker flicka, som stod £ kb vid en telefonhytt, vände sig till kvinnan bakom henne. na — Det tar inte lång tid, sade hofi. Jag äkall bara ringa av en pojke örat. Tra Bondebjer men inte - 0 Susgy - STOCKHOLM (TT). Statistiska centralbyrån har god neskog, Gidmyr, Järpedal, Tedenbo, Tisting, Appelnäs, Antemark, Bon- debjer, Eldered, Fardén, Cottlind, Herjeby, Hådding, Frykenmo, Ox- elius, Vargnäs, Wolmeskog, Andorn, Antedal, Gese, Hidat, Jonelid, Mi:l- gård, Wernäng, Gyllesten, Hallarba, Jobler, Nordelid och Karnehall, ' Avslag blev "det för förslagen Antler, Grenestame, Hiiber, Hilk= ner” ,Hilkén, Jargne, Garfhlo, Ma- rion, Henzl, 'Ackler, Anté, Anré, Björkung, Susse, Thuneåker, Kar= ludd, 'Birander, Jynér, Lahmér, Barneth, Bardoth, Fontain, Beneth och Bussy. «7 : i kotpelaren, som i småleder och Kol Un: » känt följande nya släktnamn: Atte=' klev, Borenbrink, Dagerklint, Ga= | Det japanska postverkot och lans : Låt dets telegrafk [nen den mest omfattande" refor= ubllcera sina officiella tex. . + - POV ETSVECETTEESTYTSSYTET TT YES TYVYVYVYVVYTEY DE LOKALA - 4 SAtAA HADAd KOAAE khdlel SARA RAA Cd PSYYETISYFTE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.