verYyvyrev veveepevryvv insättaåarnas en . behållning: -- . "Över: i sie in Up 100 M MILJONER KRO SR Boxer har. ocksät g brönlseförbrukaings styrka och- sogdragninasförm det vanliga, kraftig draulik med 1300 kg lyftkraft, ftsäker 52'hk dieselmötor med & sarbetsväxlar,” CM tro + medlemmar, => Halmstad på tisd -Ial vår ”rationaliseringsiver får vi inte glörama bort g ordföranden Gösta Göransson när Södra Hallands ortsförbund av RLF höll sin: stämma 6 och detta derströks i allra högsta grad av dagens. föredragshålla- 7 = jag. tänker. inte täla så mycket. om solidariteten,” fram- Jhöll rektor Röstin, men den finns alltid i "bakgrunden och är i själ- + | va. verket. grunden, som före- ningen bygger på. Men det finns några fundamentala fakta, och det är att: medlemmen äger för- = eningen ochi följd "därav också bestämtner” i för eningen. När vi på 30-talet' byggde upp våra mo- derna: försäljningsorganisatiorier var. det" RLF, som gick. i. spet- sen, Vi lärde av arbetarnas or- ganisationer, " att: om medlem- marna" är. solidariska. så kar, un också skaffa ”sig” fördelar, -T tänkte” också, att:om ' vi. kan M - vara på "våra - intressen både fackligt « ekonomiskt kan' vi. också få fördelar. — Men varför r jor br ukar. : na" "medleminar i. sina förening- ar? Det..kan vara av över tygel- : se, "tvång, konjunkturer och så "Jen "fjärde "grupp, : som- om man frågar dem närmast svarar: vet inte. Men, hur många .är väl av; egen erfarenhet; övertygade om mejeriets eller” slakteriets förr träfflighet — de följer bara ef- ter. någon en. klok och: Sreningar, "| Till detta. kom att bildandet av en: förening.ofta var enda möj-| ligheter.att. vinna” Avsättning för. Våra” produkter, Vi ' anser det självklart att det: finns m Å och slakterier men. så, fallet kring" sekelskiftet. > "> På 30-talet kom pris set . "förstunden ; medan man: nu i- "bland tycks glömma, att före- ningen kommit” fill föratt ord- "na avsättningen, Ibland får" vi som .; lockas ” av konjunkturerns "och" detta gäl- |: Jer särskilt skogs gareförening- arna” Mem' av" våra förtroende" män: inom föreningarna - bör | man kräva hundraprocentig so- : lidatitet och i det fallet tänker och. hästdri raktör ES Ysta-Yrsa och Wilmo, > I TRAKTORPLOGAR ; SLADDHARVAR "Kultivatorer' Saxoniå z Arvika. " RADSÄNINGSMASKINER Kona POTATISSÄTTARE för "traktordrift, :3- och d-radiga med : ; gummihjul samt. 2- radiga: för montering på hydrau=-. lisk lyft.” - S : MBRIDGEVÄLTAR, 32 delåde " ol vv samt alla: övriga : Jantbruksmaskiner. 'GCynna LT:s annonsörer — - "ger snabbare tillväxt rikare totalskörd högre skörd av forr- substans och socker . Giv rotfrukterna KAL — det betalar sig "re, studierektor HILDING RÖSTIN; Stockholm, som i ett utmärkt " > kring: solidariteten inom föreningsrörelsen va | na "där alltjämt många I står ul- anför. +, => i sö Kapitalet tillx våra. ening- ar har: vi främst skaffat "oss ge- nom insatser och mindre fonder — det senare 'mest av: 'skattetel., niska skäl, Grunden är. att var och en skall) deltaga efter .den nytta han har och insatserna å- terbetalas ' som > regel ' när en jordbrukare > "slutar med ' sitt jordbruk. Genom detta vet jord-. brukaren att han däri | nar ett sparkapital. Att kapitalet kom- mer insatsvägen betyder att det blir bätre ' kontroll och skötsel av" föreningen: . På: sista tiden Y io t föreningsärbetet. inte . enbart "jag främst på jordbrukskassor- | 1 benämning, har det i vissa föreningar satts ett insatstak; som regel vid kr 20,009,:men "vi har numera kom- mit undér "fund med att detta inte var riktigt lyckligt. Vi un- dersöker, för närvarande om det går att dela på. ”taket” och finna någon bättre väg. Med ' ägander en "följer bestämmanderätten,' konstaterar ” rektor. Röstin vidare. Det gick lätt så länge vi hade små fö ningar men med våra stora har ”valdemokrati”. med slåndig mån: och kretsmöten: och fullmäktige, och ne det. skall vara na är, om man kan, bibehål- n N en styrelse; och tenderisen "att; ju större förering”ju mindre styrelse ” Om vi låter" ungdomtn förstå, att be "TI gets skötsel. slog. anförande vak rektor Röstins föredrag följde" diskussion där bl. a. Ar» ne Jacobsson i Veinge påpeka- de, att: det som nu sker ute iEu- ropa ger oss anledning att ännu fortare komma in'på struktur- om” sexsfatsmarknaden har, vi endast vår egen föreningsröri else att lita till. Haa påpekade också de stora svårigheter, som ”upp- står inte minst för den fackliga organisationen - i ”gränstrakter, där. de: olika ekonomiska före- ningarna möts. Han ville. också ha bättre upplysning för alla de föreningsmedlemmar, ' som ' sit- ter "hemma "och aldrig går på sammanträden. .- > Algot '; Hantoft "i Hansagård fann det glädjande att man fun- nit, att insatstaket vid 20,000 kr inte var: så bra.-som det talats om; Han ansåg kapitalbildning- en :genom insatser vara den en- da rätta vägen för föreningaina och även en garanti för ' fö retar : Vidare”: "diskuterades : mycket livligt de": flukturerande priser, Auktionsprise, Auktionen hos «lantbrukaren | Henry. Nilsson! Faritslöv;' Västra Karup, hade samlat eri talrik pu- blik, ej minst från södra Halland. Högsta” pris. på: en: ko" blev: :1.920 gen gick;för priser som låg något Y | under,; toppriset, Kvigor, betingade sr r, Pål 200-24. 500. kr. Kalvår- sugga "med”"10' grisar "betalades 'med 900 kr..Ett”års hönor kosta- de 6 kr. ; per. styck.-Bland'lösöret kan nämnas "att mjölkmaäskinenr klubbades. bort för. 200 kr och ti- dig sättpotatis för inte mindre än 1 kr, per kg: Rekordpris noterades på höet med 31 öre per KB: TN ÖN ”Attar pr” har” 2 tystnad återtagit. till orda i - för: offentligheten. Han på i jade i går i Getinge en turné - genom Halland för att taia om ! " för "bönderna, : hur. illa ide —:7 -'.enligt. hans . mening >- är be-2' handlade. -Spegelsalen i'Med-” i fullsatt, .men " bönderna” vari . minoritet, ..- Detta - ” emellertid inte talaren. Han tog : "7 för givet att liga: var bön--" =] got, som kanske inte bör citeras. - borgarhuset var så” gott: som - :j bekymrade : | ” Därmed - var -det' dags att 'kasta g in i. den internationella ”avdel- ningen..”De låga omkostnåderna i Tyskland. och 'de ' därmed" mindre marginalerna : -gör - att ” det" tyska jordbruket: inte: kan: jämföras: med dét. svenska, . När, ni läser vad tf konsulénten. Erik :L. Larsson "sett i Tyskland, tror ni "väl att nivär i himmelen, men .det :är snarare på stället ni hamnat”. ' ” "der 'och dessutom meningsfrän- - der, -representcrande - åtskilliga tusen : : tunnland += hailändsk åkerjord. " Efter att inledningsvis ha ”konsta- ”terat detta och med en stilla för- hoppning att' Anden skulle ge ho-. nom kraft; då ”jag endast ger ut- . tryck för edra egna tankar”, kas- . tade han sig ut i en räcka ankla- gelser.. mot : alla - de .- Personer; föreningar, institutioner och myn- digheter, som alla har det gemen- .. samt att de med större eller mind- re framgång försöker lura de, fria . svenska bönderna, Jag brukar inte hålla n mig till 7 något bestämt, sade han, och detta ” fick åhörarna nogsamt erfara. Det gällde att.vara med. i svängarna, . ty efter att ha gett Halmstads Slaks . teriförening en känga för bl a liv- -djurshandeln, fick kungen en eloge för att han tänker och talar svenskt samt ådrog -sig en förkylning på lantbruksveckan ' förra året. Jord- bruksföredragen i radion hade hos Attarp en för tryck mindre lämplig för : '”agronomerna skulle aldrig kunna livnära sig på - ett jordbruk”.. Bortrationaliserin- gen av de ofullständiga jordbru- ken var nästa etapp, och i sam- band därmed fick en riksdagsman en honnör för att han interpelle- rat jordbruksministern i denna frå- ga. Då talaren nämnde jordbruks- j' ministern, tappade han målföret för cs DAGENS NTF-MANING Mörkertrafik — farlig trafik, S a brtver emvar, mdöme, khönsyn, efter en: kort visit' i-Luxemburg, Halva” skånska slätten kommer att. bli en öken, 'slog talaren ' fast: med övertygelse. Det är de kreatursläsa ' jordbruken och mängderra kemis- ka gödselmedel, : :som orsakar detta. ”De miljoner tjänstemän och tjäns- tekvinnor vi begåvats med, och som sitter på kontor 'och smutsar ned papper, kunde inte de återbörda en del till den' svenska jorden?” (Så måste vi: med tystnad förbigå ett avsnitt igen). Smöröverskottet " och dess ”be- mästrande var nästa fråga,.-som ” Attarp retade sig på, ”För 2:40 kr per "kg". exporterades smöret till Ryssland, På kredit. Två månader' senare var smöret slut, och då bör- jade man importera; Vad finns det i huvudet på de där gubbarna?” Bernt Hansen tilltalade inte Att- arp. ”När ni byggt upp centralme- jerierna, har den där: Hansen fått bron över Öresund färdig, och då kommer tankbilen från" Själland med mjölken”. När talaren kommit så ”långt,. behövde han avkoppling, och denna skaffade han genom att läsa en dikt, ”Bondens klagan”, och den kan sägas vara ett koncentrat: av: det "mer än timslånga pratet. Dock med den skillnaden att'se- minveterinärerna fått ett par rader i dikten men helt saknades i pro-” -'De' "danska bönderna och ' de svenska - : taxeringsmyndigreterna samt riksdagsvalet i höst avverka- des i ganska rask takt, och därmed ansåg skrivaren att det var på ti- den att påbörja deskiffreringen av de spridda" anteckningarna, Något | sammanhang av föredraget stod dock inte att få, såsom framgår av ovanstående, rationaliseringen. Går vi miste. kr och den övriga, fina besättnin-: Snabbt tillbaka till Sverige:igen :| . : : Pendek är på grund ”av.sin tidighet en'bra förfrukt: till höst oljeväxter och höstvete och den lämpligaste sörten för otna. [- propositionen om” stödet åt Lin- och - hamphanteringen under budgetåret 1960/61 har kmt bl a föreslagit, att det. statliga pristill- lägget skall sänkas från nuvarande högst 79 öre per kg för en till 1.325 ton begränsad stödberättigad kvan- titet -linfiber, -'Jordbruksnämnden, som på uppdrag-av kmt undersökt Hallands läng Jlindodlareförenings 3, ad n "ställning, k att linodlareför - 0 ingen k är r god affär för dan iydligt högre stöd åt de ”jordbr uks- produkter, som i så fall skulle er< sätta spånadslinet. Detta högre jord- bruksstöd "kan beräknas till nära 500.000 kronor per år, Om hektar- skördarna antas ha ett bruttovärde av 1.500 kronor uppgår gränsskyd- det för andra vegetabilier till 639 kronor och 'pristillägget för spå- > nadslin £ n till kr-.475:50. Stödet ' till vegetabiliproduktion är alltså kr 163:50 per hektar. högre än stödet «till Spånsdslinodlingen. a ånadslinhal stabiliserats och att föreningen bör ha goda möjligheter att under 1960 I fortsätta sin verksamhet med till- hjälp av ett statsstöd-inom ramen för 1956 års principbeslut angående det fortsatta stödet åt lin. och hampodlingen, innebärande En att stöd utgår för linfibér” .med högst 79 öre per kg för en kvantitet av högst 1.325 ton. I stället har rege-, vingen föreslagit en' sänkning av stödet till 61 öre per kg, och detta utan att. förebringa någon egentlig motivering härför. 1 en motion av hr Nils G Hansson i Skegrie m fl yrkas med en mycket vägande mo- tivering att pristillägget även för budgetåret 1961/62 skall utgå med 79 öre per kg samt att medelsbe- -hovet till stödjande . av odlingen och: beredningen av lin och hampa skall beräkoas till : samma belopp som för innevarande budgetår eller 1.750.000 kronor, . Jordbruksnämnden ha fråriställning anfi att det som hittills utgått per kg jämte visst "stöd till skörden av linfrö — utgör 31,5 proc av me- delförsäljningspriset medan " gräns= skyddet exklusive ”kompensations- avgifter od för andra vegetabilier per I september. 1959 "beräknats till 42,6 > proc. "Detta . betyder," att om spånadslinodlingen tvingas upphörå "alltså .79 öre | sker: som bekant vid Hallands läns” linodlareförenings linberednings- verk i Laholm: r sysselsättes cz] 275 arbetare och t; nstemän. Spå= 1" nadslinodlinge: ar således även stor betydelse ”ur I sysselsättnings- synpunkt." Linberedi . den största industrin i länet söder - om Halmstad. Om denna industrt ” skulle nödgas nedlägga verksamhe+ ten synes möjligheterna att erhålla en annän industri med liknande sysselsättningsgrad till samma plats vara mycket begränsad. » Motionärerna" påpekar även spå- ' nådslinets betydelse ur beredskaps-': synpunkt, "Linfibern , är den enda” textilråvara, som, . kan. framställas inom landet i iså” "stor omfattning att linneindustrin kan' framställa lan- ; dets behov. av linnevaror till. mili- tära ändamål och även täcka: de. di, civila :b Spånadslinodlingen, & är av så: stor betydelse, heter det slutligen i mo- ': tionen, att densamma inte bör även- - ket är | tyras genom, den i propositionen för, ” reslagna minskningen: av stödet, En-- så betydande" sänkning som: från: 79 > öre till 61 öre per kg fibe; torde: linodlareföreninge jordbruksnämnden dersökningen; f n inte ha att bära, Sommer det att erfordras 'ett be- gekartongerna: förses med . "> plastomslag.' - : "Den: senaste utveckl ng en på omslag av "plastfolis; Detta min- skar: avsevärt viktförlusten och förlänger; tiden för hög ky i hos” de: "saluförda' äggen. Dettå 6 ko. "På Paris färskvarumarknad . såldes under 1958 "5,1... miljoner ke odlade är resultatet av "undersökningar på utvintrade räpsfä av denna sor ig god avkastning, är ståstyv och extremt. kortsråig > W Weibutl AB har i i Sverige ensamrätt Hill NH impart av elitutsäde ” | i Landskrona” 0418/1 6020. och vära represenlanter på orten champinjoner." 2 ör : Skänninge” ' H .Nämnanrop "Bjärtorp "0512/202 01 kortare . RT leveranstid 230 Nr ag . 239 9 mycket Hg bränslteförbruk- ning e låga underhållskostnader e . - i särklass bästa segdragningsför- . mågan e enastående dragkraft + lättkörd, lättskött och driftsäker. Vällbergå Laäntmannaförening ua Tel. 23260 Laholm, Victor . Varför Just 230 sus . vs därför att Ingen - annan traktor cl t denna storleksklass kan uträtta mer till lägre kostnader, . ASA ADrA dd sä
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.