Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
YvrerevYttTtTTYYYEYYTTITV VY FT YY FTV TYTETPPYT YYYTEE YFTE P EAT SPYNNYYEYSYTTYYYTTYFEÖYTTYETEYTYVYYFTYYYTTYYYYYTEYYTYTYTVETYYYT TEE YT VY vrvrv YYYYFTYtTYTTYTTT YT TT, 5 | FÅ i , . - , . . > > ” 4 4 : ' > - . - ” , ' > . eo ". LAHOLMS TIDNING. V on ME t - a Aa 4 7. 1 februarL1860. kunde man a fle-.: : 6 1 "Kanslistyrelsen samt i handels- och "finansdepartementet, men” . ningar läsa följande Klla döds t efter" moget" övervägande beslöt - annons: - - La : han sig slutligen för ätt överge " . öv fe YRAN a ''; ämbetsmannabanan och helt äg- = . . na sig åt publicistisk verksam- . ' Johan Johansson sysslade även ” het. . | reta oe med diverse översättningsarbeten aa ett tillfänte:" ”, denna orm som man gått och närt vid sin barm"”! 21 "ra huvudstads-”och landsortstid-, 2 or Tillkännagifves Sr - : "att. os : | , . samt utgav då och då digra bro- 'Köngl. Sekreterarer, Fil. : År 1820 började han, tillsam: schyrer .i handelspolitiska äm-- . Magistern i. and Dans ed mtngfrestaren Vore nen. Hans stil var . diffus och 7 a . Kerr Johan. Johansson i , "men "ingen kunde no stilla afied » -.v- | BuR ett titterärt,. politiskt och frånkänna honom hans enaståen- : kommersiellt organ, som fortlev- ; de tin 1836, dvs, sex är in'på det ' märkliga årtionde som såg. Hier- "tas. Aftonbladet 1 Stockholm; Fredagen a n 10 Febr. 1860,.k4. 143 fm. uti en ålder af 67 år, 3 råna. der o. 16 d.; . djupt” sörjd oc, saknad af i TN barn 0: talriks ä de förmåga att sätta sig in i ett "ämne och betrakta, beskriva och rr början tog scheutz" mycket : aktivt del i. tidningens skötsel; . 2 j men efterhand övertogs redak-. . Nn t St tionshestyren helt av, den? ener- frn Te en dödsruna; skriven & av e giske” och :envise Johan ”Johahs- '. faltaren August” Blanche: hågra” SON, vars penna retade småktha- . dugar senare, hette det: '7 vände och vanligt” folk 1 så pass . hög grad, att indragningsm t blandade sig f "Johan Johanisoh öbererade starren, . öppnade nationens . "ögon, bröt up; . utanlåset ' och blåste lif och anda I "erklum: pen, Och kartan blef” sanning, Johansson” var en: mängkunnig' man, som. bl -a. även i, emineni | : grad behärskade. juridikens irr-. SA . >> Pressen en makt. Och kan c der. + i gångar; men detta ' "hindrade inte H z - före Johan Jöhånsson” med bkäl s att ;myrdigheterna ofta” blév ho-' 35 : | kallas publicitetens', fader: "1, nom för hårdknäckta.:Bfter förs- Ät 0 0 Sverige, Han . var "plogbilten « ta -tidningsindragningen döpte Bom sick förut öfver, det ojä han”om sitt, blad til Argus” Il | Sketn. och stenbundna åk ock : efter ” andra : "indragningen > ket”. blev det Argus ITL, "Småningom blev det” Nya. Argus,” men. då började illvilliga motstända e ge I "Moderna - uppslagsböcker "ha; Johan Johansson hamnat, djapt oa skuggan av sådana bjässar som Lars . Johan : Hierta, Georg, ”Scheutz och andra, men” han” be-': .tecknag” dock .« fortfaraiide” gor” . HänIngaprosseng store plönjär 0... dor fostrare”.: - H JOHAN JOHANSSON ”riänlugspressens fostrare "som Argus i Olympen, Fenix den no sa : tredje 'osv och upplagan för Nya bara — och många Bänger. även . - Argus sjönk i samma : mån” som" " 9tänkbara '— - aspekter." Någon motständarna 'blev-fräckare och >humorist: var- Chan. förvisso "inte 'oligare, (vvs KA han ansåg det ovärdigt en ti S : Dössutom var det naturligtvis te AA längden omöjligt att hålla Af- My "Johan Johansson föddes den 255 :tonbladet stängen — ty den tid- .: " Bugusti' 1793). södra. Dalarna, : ningen" hade "ju, som Tegnér iro- vi där fadern. var. inspektor. vid "riskt uttryckte det, "blivit sven: .- Norns ' bruk.” Redan: som -elv; 1 ska folkets bibel”. . Johansson” tog H . Aring inskrevs" han .som ;studél. det nödvändiga nedläggandet av, rande I UppsalB, där han sedan". sin tidning : med jämnmod ”och "stannade 'j femton år och. pro-'.' fortsatte "sin publicistiska” verk-" I moverades . till ”Ellosofie ”magis- - samhet i andra tidningar, både t > ter 1818." Aret innan hade han få. ; Stockholm och landsorten. ; Hiv anteckna sig s svin e o Kanslist "Lars Johan Hierta ga "ting ””méd” en mera ”lekände framställning”. — men stod fi sitt ord gjorde han. Självfallet ”gjorde han liksom flertålet andra tidningsmän sina: ” klavertramp. Han bad aldrig” om ” . ursäkt för dem: men 4 gengäld för: sökte han alltid att till det yt ”sdningspresiöhs, pionjär och Jfostrare' dissekera det utifrån alla + tänk. > : På hans yttre attityd när det var : kunde ;. uthärda den .' svåraste " till den lägsta,”och innan des-.. briljera. med, 'och :i "kyrkorna : ner vi. väl bäst Igen den. Den 4. j sa båda redskap kom i allmänt , predikades"- då åldsamt mot ' blev också större och större och | tandvärk ; och de” "intensiväste bruk - hade de att kämpa mol” I denna” Ty moaighet.: .DW' en för. "tillverkades av olika metaller n magplågor utan att. ndra en” hårdnackade fördomar, ' = näm. dam - Venedig" råkade . allt efter tycke .och : lägenhet. 5 : Kineserna,” världens ' älästa'- ramla i kanalen > och : drunkna, .'Den blev nu ett så omtyckt verka 4 "finna sig i vaket tillstånd utan .-att. arbeta, "Under de" sista åren "det : kerstycket” stå "Några anteckningar 7 +” kring. elt 100-årsminne till, även med risk för att det he- - ha rasade hän mot det absurda.. " Ingenting fick någonsin ' be- ”traktas som omöjligt och olös- ligt. Han gav sig frejdigt in på alla slags problem och ämnes- områden och blev därigenom med tiden en oerhört beläst man. För allätaren JJ' var bes" greppet -”Det vet jag inte” helt . enkelt otänkbart. "Det man inte vet, det tar man reda på”, löd ett av hans valspråk. : = Både andligt” och fysiskt var . han en kraftgestalt. Ibland var I han fattig som "en lus, ibland. hade han relativt gott om slan-. tär — men ingen kunde märka”. : Först mot slu et av 1500- talet förekom j enstaka fall 4 Itali satt. man "använde ? gafflar : vi > borden, vilket dock" ansågs som sen" oerhörd lyx;, som endast få, utvalda hade :; möjligheter att” Vem kan tänka sig nu för tiden att vara utan kniv och gaffel? Och ändå är dessa itverktyg av > jämförelsevis .sent datum. Bara” för 300 år sedan åt man allmänt / . med fingrarna, från den högsta... så eller så ställt” med ekonomin, : Inte heller kunde hans. närmaste . medarbetare någonsin med sä- : kerhet veta om - han var : frisk eller sjuk: Det berättas att han var ganska små och ”Kortskats” : ” tade. Gaffeln var en sådan dyr« srip att man gärna bar den med os Sig vart man gick, På 1800-talet 5 fick gaffeln tre" klör och -slutlis H gen fyra och I det skicket- kän=; kulturfolk, äter ännu i dag som : 3 kunde helt enkelt aldrig be- > för tretusen år -sedan med-pin nar, av trä.eher elfenben. :Fol ket -.i "Assyrien, - Egypten eher gamla testamentets: judar 'kä! "de inte till. något slag av: verktyg. I Nya Testamentet fi rekommer 'i grekiska texten 'ett , ställe, där det uttryckligen står att. Jesu: lärljungar, förde ma- ten till. munnen med "fingrarna NI och 'mec 1 det gamla Grek- lands hösta' blomstringstid för bärare”. på grund, av deras bruk” : rr . via gästabuden Af ökelsa att bära gaffeln. med/sig i en li- ' strax före ” sekelskifte: 1v, gaffel. eller” ske öken ten läderväska '—, .gafflarna ha- >” Bordskniven', hade ' på' längt. nä ..Bnvände man sig. dock må ön. . de då två skalmar eller klor. jI - inte "så" stora, avårigheter: ätt der: Sh den Ger NOV Sn f Skottland var munkar och nun-.' kämpa för sin existens. som gaf«- ».derskuret skick. Soppa åt manz- nor ' strängellgenh förbjudna : att feln, Redan 1811 talar man om: i nea alls dn Räxade mas; ” så.'sent som 1£80"bruka”gaff.. : "skrå i. A Ber en ” "vara för: varin sky ade lar, Och. det är inte alls så län. Nu gjorde man” knivar med:'en:'-: fine a Uängrarna med se NE gs sen det endast var 1 förnä- hake eller en' spets på skaftet - Ä de med" en "ten prådskivar < mare familjer på spanska lands- ” för att man. lättare skulle. kun« som "efter väl förrättat värv.helt bygden . och Sicilien som. man "na plocka &t' sig maten. "Senare "här inledningsvis citerade :' sonikå' kastades .under''bord :gafflar 'vid mål->' försågs den med' en nteni gaffel, . tiderna. "Förresten> var det inte - som likt. våra fällkhivar ” ”kuridé v.' August Blanche om RA dryckeslagen ls länge sen” man dukade utan ' fällas in H akaftet? Kniv säs nio x sz gen; 5 - r c ”Plogbillen ; :som gick' förut över : maten hade man ingen tanke Pp de. svenska .bondehem-- ting iida Hills 'skrätvängets opp- oländiga' och stenbundna :' att ahvända dem. Gafflar använ- ”hävande . frambrägte en ' större dä de man sig: av att föratt. resa ? "stormstegar "vid erövringar”: av; abrikation ”. av "”desså för ag H borgar, men kniv” (och gattel” "ätt ansåg prästerna detta vara ett Herrans "+ Dämén hade. N livstid fört" leverne gehom. att”. tyg: att: kniven ' började. känna sig förbigången.: Nr Bordskniven ja, den' fanns re sx "dan under 1300-talet, "men ans > sågs då som den verkliga rarte . , - teten och. var säkert det, dyrbas', : I raste husgerådet,. Blott de alla" den stora aln > förnämsta: hade, råd att, bestå ” " + rike :under 1600-talet åt hovet$ -sig med egen "kni ”: Riddaren bruk. att äta med kniv och gaf-. bar den vid bältet, damerna. vid . - sin väska -— den så kal« ”'”Gretchenväskan”.; 1 söm Lt ni ett” syndigt” ferrpa maten I munnen, med gat fel kamp. mot tilltagande ohälsa, . men gav aldrig upp! hoppet: om bättre och' ljusare dagar. : Både jan Ejorde imponerande ” "försök tt eva efter den, maximén. störfräsare lyckades bättre med ;'sina' tidningar -och skriverier än den envise dalkarlen Johan Jo=. ”Pruket av gaffel: blev mera allmänt : I "slutet :av. 1700-talet Ka på "samma: gäng kom ock- skeden Av trä eller ben på borden. Både skedar och gafflar VÄRT (LE RYINSAR 3 PAGE bet ARE FANA PIYYFFIYvT IYSTSSYTTVEVVITTTFEFTETI
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.