| | LJ LJ LJ LJ a = a CJ | LJ LI LJ| CJ CI CJ Cl LIL Cu LI CI CJ T CI - ring.'enligt mening. icke j tgå. till”å' hä- radsskr åd; tar . sätt fullgjorda v i inom - sådan? tid, "att ” ligen redan nästa år ytterligare wrvdvevv rr rv YYrYTreY trereererereverv vyryvyärevev vy vv ” taxerinäsassistonternas. goda kva-. lifi beh » tryggt påstå. De arbetstyngda "DEN 18 . Myndigheter LAHOLMS TIDNING: påta- lade, 1' en artikel för en tid. sé- dan, det märkliga f förhållande, att fögderiernas taxeringsassi- stenter nekades. den övertidser” - sättning ' de har rätt att upp-" bära. Härigenom äventyras he- . da den: taxeringskontrol som är nödvändig för -en rättvis fördelning av skattebördan: - "VAR; ARTIKEL har ”upp- märksammats på olika håll och vi Har fått flera brev, som be-". " . lyser hur allvarligt läget i själ- ' va verket är, Ett har nått oss & form av en avskrift som läns- '. styrelsen i Dalarna sänt ut till länets taxeringsassistenter, där man påfordrar övertidsarbete, trots >” riksri äkenskapsverkets tolkhing, Vi återger in extenso brevet," som, ger en bjä "be- - lysning' av det närmast ”katä- -strofala "läget. - Sr ill taxeingsassistenderna net, . Erfarenheterna avi taxeringså " betet: i-första instans under fö- - regående år. ge-vid :handen, att” taxeringsassistenterna -i stor utz sträckning fått fullgöra arbete å fastställd - arbetstid. med hänsyn. till fulla et -förtjä sätt, varpå de fullgjort sina: ålig- icke” antages ha bes” . omständigheter än mångärfall bristfälllga :beskaffen- het samt. dess. stora omfattning. Anledning antaga att förhållan- dena; kän beräknas -bli 'annor- lunda "under: innevarande" år fö- religger' icke. mu I. detta . läge "och dåktat niksa räkenskapsverkets den 23 okto- ber. 1959: lämnade besked,» att gottgörelse: för. ertidstjänstgö- MAJ 2960 IT= =: silar. mygg: hålla .taxeri istenten röd- Från gamla tiders. Kyrkan var ir full; men... J "kantade ögon öppna. Att kon- trollensl effektivitet kommer att stå i proportion till arbets- tidens längd kan väl inte ens herr Sträng begära trots hög- : tidliga' deklarationer; om -att skattesmitare skall” [Flämmas åts oc > HÄR KAN MAN. verkligen > med fog tala om.'den, högra ” handen, som inte. 'vet vad den vänstra > gör. Det. var : enligt socialdemokraterna så viktigt "med. denna - omsättningsskatt, att nan måste” inrätta en mängd: . höga statstjänster. — ordinarie't. o. m. — bara för att. klara 'uppläggningen ” och "den ;' preliminära 'uppbörden hos, rTörelseidkarna, Den verks ”TJiga kontrollen, v' anser stats- - makterna tydligen" inte lika "wiki Den, kan” anförtros åt "lägre avlönade "tjänstemän som en bisyssla" på den övertid. de till på Köpet. nekas (ersättning för. För: att spara” några tusen- lappar sätter”. ” statsmakterna aträljoner: på spel, Skandal är väldet” indrigaste ord, som kan: användas i Sammanhänget. fanmärkningsvärt >> s7 = Man' är bitter och upprörd den "militära branden på :Tönn sjö-Veingeheden. ' Det" hade”. aldrig behövt 'bli:' en eldsvåda på: 4.000 xeringsassistent,". nödgas > länssty- "relsen: ärlgenom? spåfordra” sådan 1 tunnland utmark; därav 2.500 skog, och ”överhuvudtaget, ingen jeldsvå- störd, "att det" kommer att' ta: en . tenternas « arbetstid: att; de. "med » förenade" art "terna blisj påvett” -tillfredsställande "taxeri der" kan; avsluta, sitt: arbete , ö - utgången av" juni månads: "Falun Aländskontore 960. däg.. Länsstyrelsen ;.anser "som synes -heller inte' att: behovet av övertidsarbete skall mänskås [7 + framtiden, Nej, det: kan nan |G taxeringsassistenterna får näm” en fet bit av: skattekakan att kontrollera. Varuskatten,; detta herr. Strängs. hjärtebarn,” skall i nattliga stunder — sédån da- gens -hinta rörelsedeklarationer utan” $ortidsorsättning är av- klarade — ännu några: timmar - att ' 'omsen inte kostade mera : omsen, vilken för vår familj Vad är sannin ig? ' LÅHOLMS TIDNING” hade en tid '.sedan 'en polemik med ”socialdemokratiske” riks- dagsmannen Anders Forsberg, om" hur: mycket omsättnings- skatten kostar” en familj med 12.000 F årsinkomst." t.. Riksdagsman Forsberg. 5 på- stod" i:sitt 1-majtal i Laholm, för” än 16C: kronor, och ”han för- sökte sedan i ett inlägg i LT "bevisa detta påstående. -.Vi vederlade hans påstående på väsentliga' punkter och har sedan dess inte hört av honom. Däremot läste wi häromdagen i Stockholms-Tidningen, soci- aldemokraternas - huvudorgan en annan uppgift just om hur ”Llitet”..— 12.000-kronorsfamiljen betungas , av omsättningsskat- ten. Det var i polemik med folkpartiet, som man skrev följande: .” ”Vid en fullständigare ”kal- kyl skulle man. komma fram till, att folkpartiets budgetför- slag skulle kosta 12.000 kro- nors-Lamiljen mellan 450 och > 500 kr. ' Mot. denna beräkning bör” ställas fördyringen genom kan .- uppskattas till högst. 325 kronor”, : Folkpartialternativet kan vi lämna därhän, men kvar. står, att Stockholms-Tidningen som väl bör bara vittnesgill i sam- manhanget har en: mer än dubbelt så hög summa i'om- sättningsskattefördyring för en 12.000 kronorsfamilj, som den riksdagsman Forsberg försök- in te få laholmarna att tro på. VE TYCKER ' NOG herr Forsberg, att vårt betyg ”skär för att inte säga röd lögn” har ålder "att, reparera. Miljonvär- den har" gått "till spillo.' Man för- : den . värnpliktig . som hädanefter. har: några höga tankar - om i det ansvariga : befälet: "Jag . tror med fullgoda: skäl. att -man har; mycket liten ' förståelse för. de - militära (grariatskjutar-)synpunkterna. = ed. v:.si vad: man brukår kalla för- mildrande' omständigheter. Kunna verkliga sådana åberopas? +. Vet. man :inte. på hög: håll att. sommaren 11959 'var”, den torraste : på + 200 ' år, - att: vintern 1960 ; varit - -nederbördsfattigare än någonsin” "och att följaktligen mar- | kernå. varit, kruttorra. -Lästé man zonen i Tyskland; Den ' civila be- folkningen” reagerade och vädjade till" de "militära -myndigheterna om inställandet av dylika farliga övs ningar." Troligtvis: blev - så - också fallet. Radion omtalade också här- förleden 'svåra" torkskador ”på -sko- gen,. vilket ytterligare ökar bränd- Mäångå .brandvarsel" och eldfö i världen var mera kyrksamma och religiöst sinnade än nuförtiden. Dy- lika: påståenden får emellertid ta- gas "med "en viss reservation, Visst gick” "folk" i kyrkan, men därtill var Iman! på gränd av den stränga kyr- ikotukten nödd ch tvungen. 'An- !dakten'" bland de : kyrkbesökande kunde, också vara bättre, att döma - av samtida skildringar. Nutida kyr- äkert med häp- 1800-talet. Man sov, snarka- ide 'och pratade - mer eller mindre högt” 1 kyrkän - = då man inte hör« ten. Vilket bestyrkes. av "talrika vil nesbörd från den' tiden. 'Efter dettå' påpekande övergår vi "till: Enslövs. sockenstämmoprotokoll 'från,den 6:maj 1821, som i huvud- 'sak' omtalar oväsen: under guds- "tjänst.is Enslövs kyrka samt åt "der .däreniot. Ungdomens nöjesliv kommer i detta sammanhang också i blickpunkten;' ;”Pastor framställde” till försam-' .lingens ”"eftersinnande ' och bedö- mande : av:: Kyrkorådet' söndagen den: 25 februari gjorda anmärknin- gar. och, fattat beslut till några oordningars - hämmande ' ' under IGudstjensten och upplästes proto- "kollet.så lydandes: : --Kyrkorådet . som tillhör bevaka ioch . tillstyrka : Ordning och skick i församlingen härstädes kan icke ilängre utan missnöje anse det of- hare, såväl som i dag förnyade be- wis på. några. oordentliga förhål- landen; och under allmänna Guds- tjensten "bestående däri,. att flera av;.församlingen efter skedd sam-. manringning och . klämtning "bliva istående på kyrkövallen att : prata medan Ingångspsalmen sjunges och chorpsalmen, sedan sjunges behaga de först närma sig in i kyrkan. En ; att de under själva predikan nnä gå fram efter: gången störa. deras andakt som 'redan för- sarnilade, äro att i stillhet fa avhöra annan" under 'predikan gå' ur sin bänk och fram tiil: choret till klåc- karen. och 'där i fönstret hafva sitt "växlarebord.” én ' stund ' hvarefter de sedan likväl gå: tillbaka att in- taga sitt rum... Stundom- kan man neder i Kyrkan höra att Chordö- ren" 'stämrhes igen några gånger un- i n «ser. ibland åtskil- trret och högljudt: 'samtala tills. i förtid" behaga 'änteligen gå ut på kyrkogården: mm Alt; sådant, förhållande tycks in- tet. ;öfverenskomma med ordning och " skick vid : Offentelig Guds- tjenst i i "Kyrkan; varföré Kyrko Rå- det "vill, vid” allmän 'sockenstämma yrka” ändring i: sådaha oseder inom vår" lilla församling och påstår. att kyrkodörrarra å måtte. å "Ofta "får "man höra. att folk förr ina ögoll 'åse en gudstjänst på 1700-. syndabekännelsen » läses "och" när |” idel'komrna stundom så sent till kyr- |? annars burit sig illa åt. De som satt ' i .”stolen”- eller pallen blev föremål för spott och spe. Utan- för kyrkan fanns kyrkstocken' (av- skaffad 1841). Det kunde bli verk- liga uppträden vid dyl tillfällen. | Man. ansåg ungdomens förvild- ning vara en följd av Ilekstugorna —' den tidens. nöjesplatser. Det framgår med all önskvärd tydlighet att det understundom gick vilt och stormigt till med svärjande" och festande på sådana ställen, " Söndagskvällarna' . och -nätterna på lekstugorna var också förbund- na med kortspel och rikligt förtä- rande av starka drycker, : Dagen efter d v s måndagarna. var därför ungdomarna '”håglösa”., Nu ' blev olovliga lekstugor förbjudna. De som bevistade dessa blev bötfällda. På kortspel söndag eftermiddag och kväll - blev" det kommunala böter (plus den statliga plikten) på 2 Rd och :2. skilling, .Dessa kommunala bötespengar gick till de fattiga. De lagliga lekstugornå fick sina nöjes- stunder inskränkta till tre eller fy- ra gånger om året, Man får an- taga att de” antagna statuterna hade avsedd verkan, I varje fall avhöres icke något vidare klagomål, Där- emot påtalas år. 1822, alltså året därpå, oseden med hundar i kyr- kan" under "gudstjänsten. Dgt heter nämligen att ”en”del större hundar löpa fram och tillbaka under guds- tjensten”: Ar 1825 åtalas nämndeman Nils Heljesson för olaga trädfällning på kyrkogården. Det var en stor ask som han själv planterat, Samma år: förbjudes s k Pålsgårds och Kloe- karegillen vid barndop. sen Charles Tandvärk konstens stad, har nåediet-? narna;. tandläkarna, farmaceuterna och -veterinärerna -- en ' gemensam konstutställning. Här betraktar en ” Katarina av Sachsen-Lauenburg Margareta Leijonkufvud > Kring ett fyrahundraårsminne: Kung Gösta och hans > droningar De var 1529, som kung Gustav beslöt alt ”skaffa 'sig en ge- mål”, Landet måste ha en: drott- ning. En : kung . utan «drottning, utan arvingar, var blott en inkräk- tare, Men bland Sveriges adel ville han "inte "ta sin livsledsagarinna. Den var, ansåg han, stormodig nog utan denna heder. Han anmälde sig i stället som friare till den sexton- åriga Katarina av Sachsen-Lawen- hurg, Hennes far var en renlärig lutheran och hennes äldre. syster var gift med den danske suveränen Kristian III ett förnämligare furstehus fanns inte än det sora Katarina tillhörde. - . Men Katarinas far accepterade inte giljaren med ens, Han ville ha betänketid. Men efter moget övervägande, gav han, inte minst, påstås det, med hänsyn till den morgongåva och det livgeding, som lovades den blivande drottningen, två. år senare sitt ja och samtycke. Då . utrustade "Gustav Vasa : :en ”bräktig” flotta, inskeppade sin sysi ter, grevinnan . -Hoja, + «jämte. många förnäma herrar:-och-damer: för att avhämta bruden: Tre veckor. var de på väg. Men då di "äntligen anlän- de till! hovet i Löneburg var” det nära. att. de inte” fått bruden med sig. Hennes, far begärde" ytterligare | ett års "uppskov med giftermålet. Bruden var för ung,.sa han, I. va verket förhöll det sig så, att han genom sinä” emissarier fått under- rättelser 'om "sin tilltänkta svärsons ”oroliga”. undersåtar. : Men "Katarinas. far fick snart: er- fara; att den "svenske kungen inte var att leka med: Gustav: Vasa lät' genom ett ombud. .meddela, att kom inte bruden! mi genast; ville han inte ha: henne alls.' Svärfadern föll då till föga. Bruden infann sig led= sagad av bror och stor .stass. .. s Vigseln ägde rum i Storkyrkan i Stockholm den 24 september, Det blev ett hejdundrande bröllop som besökare på den senaste illnin-, gene en tavla : symboliserande ut I iunder' predikan vara tillstängde och «de, som vilja vara uppmärksamma äö itta i stillhet utan att gra, som hittiills haft d ovannämnda oseder 'utöfva. rö bud: lär också ha för bombfältet här uppe. Är det verk- ligen sant som ryktet går att F' 14 varnat "I :16 för de ödesdigra öv- ningarna i onsdags, : men ”att . man nonchalerat dessa varningar. -. Det är mörka vyer man möter, där. förut fanns - leende och -idyl- lisk natur, Där förut växte präk- tig " avverkningsbar "skog = eller vackra : granplanteringar . ser. män sotsvarta - och : sterila marker; .' . Ett jordbruk. i skogsbygden utan skog är inte så mycket värt. För- svinner skogen; | spolieras ” "också invånare; de som älska, ordning ' och stillhet . under Allm:e' Gudstjenster , och med miss- hag tänka; ;på samt anse nämnda ig hållanden, och blev nu För å” predikan Skall börjas och "hvilket" «-besvär' "klåckaren skulle kunna i: stillhet 'åtaga sig förrätta eller ock'orgeltramparen, i 2 att de som vilja gifva sin gåfva till kyrkan, måtte den hos klåcka- ren Jämna före eller efter mässan dens 'försör ig- heter och framtid. Man kan också tala om oersättliga världen. ' Man kan plantera: igen. Jovisst! Men 'hur. lätt kommer skogen att växa igen, - där myllan --är förbränd, Först. nästa generation kan få se skog ” på de nu tröstlöst förbrända kiftena, Ett sbygds- jordbruk som förlorat. en” större del av: sin. skog faller hastigt i värde — om det nu finner en kör Påre, Om den: militära stiategen ”via jätteeldsvådan 'skall här' inte or- das, Endast. att de värnpliktiga gjorde en god insats. Brandkårerna vid ”Hallands ge- nom tiderna största eldsvåda” har fått beröm för sin rådighet och planmässiga organisation, . - . Några , ”eivila”. är också värda en. blomma. Som t. ex; 'Albert Pettersson som ' ensam -på --sitt frontavsnitt '”hejdade 'elden--att kasta sig över till. Gårdshults by och bröderna Andersson 1 Bök- hult gjorde där en liknande in- sats. Det var- ångestfulla timmar för befolkningen här uppe, då eld-. havet: var i omedelbar. närhet. av bebyggelsen ' och hotade hus och hem med förintelse, Några skogs- arbetare - vid. Goaltsjön' måste hals över huvud ned i det våta ele- mentet och räddade sålunda sina liv: Hur: det skulle gått om elden kommit in i Tönnersjö Kronö- park vill man helst inte tänka på. Man var emellertid beredd på, det värsta nere i Tönnersjö där man också släppte djuren fria. Nu. är det att hoppas att saker kommer" att ' bli föremål för. en ljupgående utredning. Det vore nske också på sin plats att be- tryggande garantier . skapades för tragiska händelse icke kommer .att upprepas. T. ex, att göra bombfältet fullständigt sterilt. Annelund, Tönnersjö 15 maj 1960.1 fog för sig, Erik Andersson. NEFESESEY och ”hädaref icke "under 'predi- kan den "mottaga eller utväxla; gif- varens”nami' skall ;likafullt blifva jämte” gåfvan tillkännagifven från predikstolen. +. - EN 23 Obehöriga personer — Drengar och gossar må minnas att icke un- der 'r ässan. ställa sig bak altaret utan häldre försöka sig ett behö- rigt rum "nere i kyrkan eller på läktaren. "Och erinras alfvarligen satt slike: personer icke få eller stäls la sig. på” orgelläktaren framför or- - gelvärket;' detta till skada och or- gelnisten till hinder”, > s k' ”hörestol”. för den som felat I något avseende och skampall för den som försummat gudstjänst eller ri av. en och son man ser gör verket ett visst intryck. ptitbitar : Dn av "Västtysklands mera kända" Helmuth ' Kriger, berättar. följande, historia: I senaste krigets början bodde Kräger på ett pensionat i en västtysk storstad, Vid första :.flyglarmet under : natten väcktes gästerna och störtade ner i skyddsrummet,. men ' hans rums-' granne bara stack ut huvudet ur sitt rum och frågade vad som var på färde. . - Flyglarm, svarade Kräger. .— Det angår. mig inte, svarade den andre kolugnt. Jag är "svensk, ” Och så stängde han dörren till sitt rum igen. | konferencierer 1 kyrkorna fanns den tiden enl. MV — Fröken Jönson, nu har ni igen klömt min bröllopsdag! ”Biograférna i i Vallberga och t +" Våxtorp filmen ”Ett . människoöde”. men 'som är inspelad efter förfat- taren Michail Sjolochovs berömda berättelse ”Stilla flyter Don”, be- handlar: förhållandena i Ryssland under tysk ockupation. Den visar den ryska 'frihetskampen på ett mycket >realistiskt och många gånger brutalt sätt, men filmen liksom boken har som grundac- kord den ryska, folksjälens mjuka vemod, vilket ju också boktiteln ger en anspelning på. Filmen är regisserad -:av . berömde . Sergej » Bundartjuk, som också spelar. hu- vudrollen. Den har belönats med första” pris vid filmfestivalen och Grand Prix vid olika tillfällen. Se annons! > « ”Hishults biograr ger " torsdag ' den perfekta vild- ger denna” vecka den ryska stor- FiR vestfilmen i färg Främling i klippiga bergen” med Dirk Bo- garde. Se annons! a Fagerhults biograf ger i kväll filmen ”Främling i klippiga bergen”, Se notis här o- van för Hishults Biograf, varade i åtta dagar. Och under fest- ligheterna ägde många trolovningar rum. Mest uppmärksammad var väl jungfru Brita : Leijonhufvuds tro- tovning med Gustav, Olofsson Sten- bock. MN "Sktenskapet ”blev” inte lyckligt. Xatarina ansåg sig trots allt ha be- rått. en mesallians, då hon äk- ade " denne" '”uppkomlingsfurste”. församlade varda. Vi vela dela med Dig, vad del som Gud. oss unt och förlänat haver, Gud Dig. härmed befallandes.. : Äktenskapet blev lyckligt. ”Mar- gareta hade: det kloka goda lynne”, fastställer en krönikör, Ellen Fries, ”som kunde foga sig efter denne despotiske man. Det har omvitt- nats:att hon lugnade hans'häftig- het och mjukade upp hans sträv- het, ' Margareta : lyckades mången, gång mildra fattiga missdådares hårda dom under den tid då han utvecklade en hänsynslös egenvil- ja, som nedsatte hans stora regent- dygder. Margareta var en god ”hushål- lerska”, som det hette på den ti- dens språk. Och det var framför allt genom denna dygd som hon kunde behålla sin makes tillgiven- het. Hon följde med sin gemål på hans resor till kungaparets många gods. Hon' höll ordning på deras dejor och pigor. Hon. lät spinna och väva -— av gamla. mässkå och skap, det visste han, ”men den « var - oemotståndlig”, Ellen Fries, göt olja på elden, Ka=" äktenskap. Hon. var trolovad med Johan Tre Rosor, Förlovningen kunde dock' hävas. Värre var, att prästerskapet: förklarade, att. ”ko- grund 'av släktskapsförhållande”. Han lyckades slutligen, på våren sida och den 22 augusti vigdes den 56-årige Gustav Vasa med Katarina Gustav Vasa fick senare samvets-" betänkligheter. Han insåg att. gif- termålet var ett förhastat steg. Al- dersskillnaden gjorde sig snart mer och mer märkbar. Visserligen .-bes- hövde han inte frukta för sin ge- måls trohet, Hon hade givit honom" sin tro och svek inte. Men "den un= , ga gemålen hade svårt att uppfylla > de 'h derliga" plikterna. En: av tyger, tagna från : katolska kyrkor och kloster, förstod hon att förfär- diga de vackraste dräkter åt allt småherrskap som uppväxte Kring kenne och suveränen. På Gripsholm hade hon en möns” tergård. Dit införskrevs de bästa avelsdjuren. ; Margareta : övervaka- de själv att osten och 'smöret be- Gamle kung Gösta brukade när han''såg ' tillbaka : på ”sin skiftesrika levnad, likna sig vid forntidens patriarker 'eller vid herdefursten:-David, som genom Jehovas underbara ledning räd- dat sitt folk undan träldom och grundlagt ett mäktigt rike, Krö- nikörerna har också framställt Gustav 'Vasa som vårt" lands befriare, "som: reformator, som den omtänksamme landsfadern, som vårdade: sig ”om : sitt folk som 'godsherrn om' sina under- havande — husfadern i' gam- malnordisk stil onsgiven av en talrik familj. Men om hans om- givning, om hans. gemåler och deras livsgärning har inte myc- ket förmälts, Forskningens ljus faller sparsamt på de kvinnoge- ' stalter; 'som omgav kung Gösta — hans gemåler och deras livs- Jon var, framhåller en av hennes kvinnliga vedersakaré, ett svagt och . fåfängt - fruntimmer, : som . aldrig zlömde sin höga börd. ”Men”, sä- ger hans systerson, ' Per : Brahe, "hos konungen fanns starkt sedligt allvar och han höll sitt äktenskap väl, han hade inga förbindelser vid sidan. om”. Och då Katarina 1533 födde honom sonen” Erik, gladde han sig åt att ha fått en' arvinge och tog inte djupare intryck. av sin drottnings ' missbelåtenhet. Äkten- skapet blev inte långvarigt. Efter en" kort tids sjukdom lämnade drottning : Katarina det jordiska 1535, endast 22 år gammal... Kung Gustav kände sig vid den= na tid ”stark på sin tron”, stark gentemot adeln, mäler hävdateck- narna, och . vågade nu - följa sitt hjärtas val - Han . besökte - Sten Eriksson Leijonhufvud på Ekberga och trolovade sig -där med. den- nes tjuguettåriga syster Margareta, Margareta "hade sedan barndomen varit förlovad med Svante Stens- son Sture. Denna förbindelse bröts nu, ”ty”, heter det, ”till kung Gös- ta svarade ingen nej”. Hur det nu var med Margaretas känslor för Svante, så blev hon för kung Gösta en hängiven ochtrogen hustru. - Bröllopet ägde rum i Uppsala på årsdagen efter Katarinas jordfäst- "ning. Inbjudningsbrevet hade föl- jande lydelse: ”Gustaf med Guds nåde... vi ärna i Den Heliga Trefaldighets namn giva oss i räit äktenskaps band med ärliga och välbördiga Jungfru Margareta Eriksdotter på söndagen näst efter Mikaelis näst- kommande uti vår stad Upsala. Därför är vår begäran, att I och Eder kära hustru och hennes jung- frur velan" omaka Eder till oss på förbomälte tid och stad, görandes Eder glad med oss och våra goda vänner, fruar och jungfrur, som där Vt J reddes efter de yppersta metoder man då kände till. . Då kung Gösta år 1544 med en fest på Gripsholm celebrerade den epokgörande ' händelsen, att stän- derna erkänt arvsföljden inom Va- saätten serverade :' drottning Mar- gareta själv fägnaden, konfekten och bakelserna, assisterad av sin make. ' - er N Men” "drottning: Margaretas ar- betsbörda var, såsom många andra kvinnors "på den tiden, hårt på- frestande, Hennes, liv var uppfyllt av ständig jäkt och stor oro.. De många barnsängarna tärde och bröt ned henne, Ungdomens skära ro- sor försvann, Den 4 oktober 1550 fick hon sitt tion döbarn,' sonen Karl. Under en<resa till Tynnelsö vid Strängnäs ådrog hon'sig en för- kylning. Hennes motståndskraft var då bruten. Natten mellan klockan två och tre den 21'augusti 1551 ”tog hon på Tynnelsö avsked av make och barn, bad ödmjukt om förlå- telse för vad hon mot dem kun- de i öförstånd ha felat, och över- lämnade dem i Guds beskydd”, Som av en skickelse blev det på hennes dödsdag solförmörkelse” ”man trodde allmänt att himme- len:deltog i landets bedrövelse”, i Kung Gösta var förkrossad. Han stod nu ensam med nio 'barn vid femtiofem års ålder, ”därav flera späda”. Men ”han var en kraftig natur” och efter några månader ha- de han. hämtat sig. Sverige mås- te få en ny drottning. I hans tan- kar kom hans makas sextonåriga systerdotter, Katarina Stenbock dotter till Gustav Stenbock och Brita Leijonhufvud, ett av de par som trolovades vid hans första / | kust den 5 maj 1945." hans pager, skrev. hem till sin mor" i ett "brev, som" ännu finns bevä- rat — att kungen”' själv hade lärt - honom hur han: skulle borsta och. förvara persedlar mot "mott och mal, framför allt kläde 'och sammet, - "Den, unga drottningen hade," som its : många: svåra : plikter att uppfylla, -bl sa de många. styvbar- nen, fyra. söner. och. fem". döttrar, Gustav "Vasa hade varit mån om att de skulle få all lärdom; men . hans tid 'och "hans ”gemåls krafter - räckte inte till att'”giva -bårnen . den -allvarliga tuktan, som: hade varit av nöden”, flera av barnen hade” med "sin: irenässansuppfoskrar n insupit . denna tidsriktnings självs= våld och njutningslystnad.. ”Den: 29 "september 1560 vart Katarina Stenbock - änka”,' skriver insats gjorde hon kanske inte, som : fallet ' varit drottningar. kung Göstas sista levnadsår. Som ett kuriosum och som slutvinjett : kan nämnas, att hon gjorde bekant- skap med sex svenska drottningar innan hon, som det heter i en krö> nika, 'skildes' hädan. Och det bör ' nämnas — ”Vasaättens störste son” sin väna brud, då den 86-åriga Ka- avled på Strömsholm, såsom hen= nes sonson skrev, ”i rättan tid för henne, som mättad var av ålder”, Bertil Hanzon Ringa nederbörd = Dn ' under: upptaken -> till våren 1960 skarven mellan vinter och vår. Av . Sveriges meteorologiska och hydro- logiska -instituts nu , föreliggande a. av väderlekssiffrorna ' för mars framgår att i hela landet: delar av den normala, eller 64' 90, - Det fanns dock områden med rela= tivt "riklig nederbörd. Dit hörde : Norrbotten och sydöstra Småland. ÅA andra sidan fanns områden med exceptionellt litet väta från ovan, ' östra Dalarna, Västmanland, Närke och. västra Götaland, I dessa områr : den ä nederbörd som i allmänhet uppgick till 20 å 50 70 av normalmängden. . : I Hallands län uppmöttes i mars . i år 15 mm nederbörd, vilket utgör 40 70 av det normala. Motsvarande 16 mm och 369. Amerikanskr dykare tror sig kunna hämta upp liken av 46 tyska sjöman som: omkom. när, deras. för Rhode Isla! kust den 5 maj 19 Ubåten a djup. ger på ungefär 40 meters | dykarförsöken lyckas skall kvar levorna av sjömännen begravas i bröllop. ”Hon var ett blomster, Tyskland. (TT-Reuler) ax ljuvligt alt skåda”, det var en dår= . Svårigheterna att få henne, säger: - tarina Stenbock var inte ledig till ” 1552 få biskopen i Linköping på sin - Stenbock, som nyss fyllt sexton år. ' Ellen Fries. Någon verklig kultur= = Gustav Adolf, hade just fört hem . -. tarina Stenbock den 1 april 1622 :- var nederbörden knappt två tredje="" nordligaste Lappland, en 'del av. ' däribland Hälsingborg, Gästrikland, ” siffror var för södra Älvsborgs län ' - ANNONSERA I LT! nungen. ej kunde "äkta henne" på med - andra ' av, våra "| -Men . hon - förgyllde ” Nederbörden blev relativt” ringa Yo |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.