| (0 00 0 0 OD [EE AA (0 Ol (0 0 (a 6 (änn (0 fin Fn än [5 [är ör or 2 fn (or NNE YrvYY>r yevyrsyrevveyrerveygyvsrr ey ree ET v v MÅ y VeYYEYEFTTYTS YTV terevy Yvvv v ryrvryyvrvv vereeryvrvv? . x | anor Tisdagen deri 7 Juni 1960 - | - — LAHOLMS TIDNING — dral d av pelare från Jz hade blivit inbjudi att gäs- ita en familj i Syracusa... I Kairo hade jag .sammanträffat med en doktor Scurti, som gjort en intervju 'med "mig, för den stora Kairo-tidningen, ' Al-Ahram, med anledning "av att jag skrivit en bok , om det : gamla Egypten. Doktor Ecurts familj stammade från Ita- lien, men han själv var född i Kai- ro," där: hans far' varit överläkare - vid ett stort sjukhus, Jag. trodde - först. att doktor Scurti var journa- list, men det visade sig vara fel Han var arkeolog och hade nyligen tagit sin doktorsgrad vid universi- "tétet, i Kairo. Att han gjort inter- vjun med mig berodde på att han läst ett kapitel ur en av mina böc- ker, som översatte och publicerats i Al-Ahram och. som han fattat 'ett |: -' stort intresse för. Han bad mig be- rätta bokens övriga innehåll för ho- . nom vilket jag meå.största för- tjusnihg gjorde. Varje dag blev jag bjuden på te på ”Groppi” (Kairos modärnaste tesalong) för att berätta ett' kapitel och jag började nästan känna mig som en ”Scherezade”. ' När boken var slutberättad tyckte doktor Scurti att jag behöver kom- må Ht och ha något roligt, varför han ”skaffade biljetter till Operan, till”; varietéer och ”biografer- — . nöjen" som jag aldrig skulle :kom=- mit ut på om jag varit ensam, helt enkelt därför att det anses alldeles otänkbart” i Orienten "att 'en' dam kan lämna hem' eller hotell: utan sällskap, när det blivit kväll Jag blev också bjuden" till hans” hem, för aft göra bekantskap med hans familj, som bestod av hans mor: och fostersysters Madame Scurti hade spetsknyppling som hobby och' som > tack för: visad vänlighet sände jag eeh” väl mängdubbelt, Den” ett Minervatempel och speglade oss i det kristallklara vattnet i ”Are- tusas källa”. En gammal sägen be- rättar om denna källa, att ”nym- fen 'Aretusa för ätt undslippa fld- den Alfeos kärlek flydde från El- lade och sprang fram på ön Ortyga i form av denna källa. Floden följ- de: efter henne och deras vatten blandade sig”, FC” ” Vegetationen kring källan var tropisk. En frodig häck av papy- rusvass förde tanken : till: Nilens stränder. På bottnen växte jätte- iP stora alger och bland dem sim- made fiskar i alla regnbågens fär- Ber. vn - a "> Trädgårdarna i ster brotten - . De' flesta . av Syracusas "antika byggnadsverk är utförda "av' vit kalksten från "de 's'-k "”Latomia- stenbrotten”,. Om. dessa kalkbrott kan läsas i ett italienskt uppslags- verk; -”Kalkbrotten är djupa" ur- holkningar, vilka 'på somliga. plat- ser. ligger' i öppen dag. De verti- kalt huggna väggarna, som skyddar för vinden och behåller solvärmen, samt jordens: förmåga att bikehålla sin ' fuktighet" har bidragit: till att av. dessa. djupa grotthålor :skapats trädgårdar av sällsynt skönhet, vil- kas :egendomlighet förhöjes av ofantliga valvbroar ' ellers pilastrar" 'överklädda . med - getation”, -Ett. hemskt :- minne: är dock : förbundet med dessa träd- gårdar. De utgjorde på sin tid..ett fruktansvärt fängelse för 7.000 ate- nare, som här cmkom : av hunger och köld. I ”Latomia 'del. Paradi- so”. finns: det ryktbara :”Diony- t. Denna konstgjorda grot- hö o kulturepoken. De djupa -vallgra- i världen. Den har & ännu I kvar 46 trappavsatser av. de 61 den ur-' sprungligen hade, Från teatern -har ' man "en : vidsträckt utsikt över Iandskåpet, staden och Joniska ha- vet: Vart” tredje år uppföres här klassiska "skådespel," som bevistas av -enorma människomassor.' Få platser framkalla så -suggsetiva minnen som denna. Pindaros, Ari- ti: berättade att man för några år sedan uppförde Aiskylos ”Perser- är + sedan ekade bland ruinerna. "> ov . Borgen. ..Eurialo . är Syracusas vackraste och mest ' fulländade byggnadsverk : från den grekiska" det, komplicerade systemet idorer och ' underjordiska e underjordiska trapporna och de mäktiga försvarsmurarna k äckande i sitt sinnrik utförande, Utsikten över havet på ena sidan och Etna på den andra är hänförande.. Livet i Casa" Scurti ett fästnings- liknande medeltidshus levdes ef- ter" "ett "fast inrutat mönster. Kl 7 på morgonen serverades frukosten, som "bestod av smör, bröd, ost och marmelad samt kaffe eller te efter behag. Sedån fick var och en sköta sig själv till kl 1, då lunchen ser- verades, Blev någon hungrig under mellantiden fanns det salta -.mand- lar,; jordnötter, fikon och ischok- lad framsatt i en galsmonter i mat- salen, Så fort frukosten var över, brukade; husets herre. gå till sitt arbetsrum, där han arbetade till kl 12,:då han. tog en promenad först i trädgården - och” sedan via en dsväg till en pinj där det aldrig syntes en människa, (de: dagar ". doktor ”Scurti , visåde S Kontrollera vad fångarna talade om, även då; 'samtålen” fördes i viskån- stående, 1 "som en' fullmå- drat . omkring i: dessa I trädgårdar: glömmer nesnatt; : ar ? Doktor, Scurti 'erbjö min, ciceron'i "Syracusa, bättre ' kunde, jag aldri; det aldrig; Månskenet framkallar de mest fantastiska' effekter bland 'den yppiga vegetationen och kastar un? derliga skuggor in i de djupa grot- torna, Det är som" om man plöt- sligt hade > förflyttats till ent. sagor land,” z Teatern, i Syracusa' 2 r de störs- ta. av de gr ekiska teatrar som finns Na tor + ”. Liftningens ; saga + är. kanske » snart all här i folkhemmet. Varje sommar hopas så många och väl- grundade argument mot förete- elsen, att: vä" snart bara en gam- mal liftare vågar bromsa in .sin "bil för'en yngling eler flicka som "Kör tummen upp vid vägkanten, ' Men: ' timligen säkert ' kommer dessa att stå där ännu åtskilliga vår Det är nu en gång något all- ”deles' "särskilt med att åka på . timmen. Ett "billigt "fortskaff- 'ningsmedel, ja 'visst, men. fram- "för allt en spännande hasard, ett lotteri med mängder av nitar, men . också. med fina vinster i form av un mångmilafärder vinkande bakom ländsvägskröken, > Men det svenska liftorklimatet a blir som sagt allt bistrare, Det "bästa liftarlandet "är säkert Eng- "land. En svensk får lätt en smärre 3 'ehöck när också de mest över- + befolkade kärror stannar , bara han eller hon höjer tummen någ- "ra grader. Så småningom blir man > kräsen och gömmer sej för sä- "-kerhets skull nere i landsvägsdi- "két när en bil /modell ä stånkar förbi. : » Alldeles sävskilt liftarvänlig är "den söndagsutflyktande engels- + männen. Mot honom hjälper säl- "lan ens de tätaste buskage, Var » Och en som kommer gående i "hans väg skall åka med, Inför en sådan. hjärtlig inställning ' måste "man ju falla till föga, Inte sällan medför emellsrtid detta'. vissa + komplikationer. Lika 'självktart som det är att gångaren skall åka med, lika självklart är det att han s skall följa med till de platser sön- ” dagsbilisten valt. Att liftaren kan ha ett eget resemål är något to- - talt främmande för dessa hyggliga engelsmän, Men i grund och bot- ten. uppväges nackdelen mycket väl av det faktum, att liftaren får . &e många platser där han frivilligt ' ket” av det intréssäntaste England; har att bjuda utlandsturisten står. aldrig i några resebroschyrer. | ..Den. engelska. liftarvänligheten gör också risken minimal för den på tummen åkande, att han' skall råka ut för 'en "viss" typ bilister som börjar. bli rätt vanliga här i landet. De som någon gång tar upp en liftare bara för att ge ho- nom en åthutning. Typen igen- kännes i regel på de neddragna .mungiporna och den - absoluta stumheten de första milen. Detta är elt pålitligt varningstecken och den ' rutinerade liftaren brukar snabbt 'be få kliva: av, Novisen, :som glatt åker" vidare, råkar oundvikligen in i skärselden, Den «brukar börja sålunda: .s— Jaså, det är till att lifta s sej fram. Jaha, det är ju ett- billigt sätt, låta andra stå för resekostna- derna. Då behöver en inte. jobba och stå i för att skaffa sej bil, som «eh annan fått göra minsann, Då . går det lätt att fara lite hur som helst, vräka sej bekvämt bara, : Efter detta 'utbrott brukar en tryckande tystnad. utbreda sej nå- gon mil efteråt. Därefter harklar "sej den liftarovänlige och mumlar hotfullt: >> > Mall ömse — Hur mycket hade han tänkt sej betala för den här -skjutsen då? - Med detta är alla möjligheter till en fortsatt framk med : |Sy d vikelser ör mig, gjorde 'han av- rån. sitt program). : Da- merna höll. mest ;till”i trädgården, där. de" pysslade med sina 'blom- mor, fåglar "och guldfiskar.' På ef- termiddagarna reste de in till Syra- cusa föratt. uträtta ärenden, besöka hårfrisörer och .: sömmerskor, och under "tiden "fick chauffören köra mig ömkring i i stadens omgivningar, Bäst fyckte jag om att 'vistas i träd- gården, vårs subtropiska växtlighet påminde om Österlandet. Till” 'middagen, som ” serverades kloékan'8; måste man kläda om sig och efteråt läste doktor Scurti högt för oss ' — antingen poesi eller val- ringen i regel vara och sedan fick vi te med 'skinksmörgås. och sar- dellpastejer, varefter var och en gick in till sig. Dagen. var slut, fönsterluckorna hade stängts för fönstrén, ljusen släcktes och som ett tungt,:svart sammetsdok vilade mörkret över. det ensamma huset. å kom: den dagen, då vi i skulle anträda "den beramade :' sällskaps- resan, ' Vi var 24 personer förde- lade på fyra bilar. Familjen Scurti doktor Scurtis sekreterare och jag åkte i. första bilen, Våra medrese- närer, såg vi knappast skymten av förrän vi kom till Catania. En lång och blodig historia Vägen ' mellan : Syracusa och Catania går till en början utefter havet genom bördiga vinfält och väldiga citron-, kaktus--och apel- sinskogar. De senar2 — där trä- den idigt buro både bl och frukt — utsände vällukter, som kändes långa vägar. På bergsslutt- ningarna gingo herdar med sina får- och getflockar och ofta hejdades bilarna av. barn som ville sälja blommor och frukt. Några tiggare syntes "inte till, men de hungriga blickarna ' och de trasiga kläderna talade bättre än ord. Jag hörde ock- så talas om "att fattigdomen bland stippö och Platon har en gång sut- '' tit på dessa trappsteg. Doktor Scur- '" » då- samma ord :som för: 2.000 > och : har & idén. gamla? tacka för : allt," sitt rykte; sin skön- het . och ' markens ' utomordentliga bördighet.. Gatubeläggningen och.de i lavasten uppförda pälatsen ger: åt staden: en- karakteristisk. gråaktig maren. invid da delar 'ur Aiskylos eller Sofokles i ; |sorgespel. Två timmar brukade läs- byn "slutade" tvärt. fälld "över den: På andra sidaa om bommen: var gatan” upplöjd, Ja, ini- te bara gätan, utmed gränsen mel- lan Öst och Väst var' ett område av ungefär 10 meters bredd upp- plöjt. Pet harvädes regelbundet. Just när jag stod där, kom' ett par sol- dater "körande med en harv.: Ba- kom dem skymtade ett par andra soldater' "med 'gevär — Varför detta :uppharvade områ- började sitt kolönisationsarbete på Sicilien, och 500 år senare erövra- des ön av romarna... Sedan vanda- ler, tyskar,- fransmän, spanjorer, åter tyskar och slutligen italienare. vid det romerska världsväldets delning år 395 e Kr'kom Sicilien under det östromerska väldet, I nära 500 år därefter styrdes ön av de by- santinska härskarna — utom under korta perioder då östgoter och van- daler gjort sig till dess herrar. I mitten. av 800-talet då "araberna gjorde sind härjartåg utefter Nord- afrikas kust Iade de även Sicilien under sitt välde, införde sin kultur, blandade sig med folket och satt som herrar tills normanderna gjor- de sitt intåg år 1061. År 1130 inför- livades konungariket, Sicilien med Syditalien och denna förening äg- de bestånd ända tills 1860 då ko- nungariket Italien skapades. . östgoter,. araber, normander, Catania "domineras - helt" av, Bina; ulkahen”" att färgton..I de äldre .stadsdelarna-ta- som "arabiskt ursprung "och i'pa- latsens och praktbyggnadernas stil kan spåras påverkan från de mest skilda kulturepoker. Här har gam- malt och nytt blandats om vart- annat. På Pizza del Duomo står en staty av en elefant helt uthug- gen i "Java och: uppbärande : en ceyptisk obelisk, På Piazza Stesicoro (uppkallad efter skalden Stesicho- ros, som dog i Catania år 556 £ Kr) står en staty av Vincenzo Bellini, den store komiponisten på modet under förra hälften av 1800-talet. . : Bland stadens förnämsta byg gna- der kan nämnas den stora katedra- len, grundad 1051, samt kyrkan S Carcere, vars marmorportal da- terar sig från 11:te århundradet. Snöstorm på Etnas topp - En färd till Etna bjuder på många sensationer, Man startar i ett som- marlandskap med allsköns ljuvliga blomster och efter en kort färd be- där inte: ett träd, Finte” ej eller ett grässtrå står att” "upptäcka. Luften blir kallare och kallare ju högre" upp n man , nått toppen ' står :man . i en Blommande mandelträd i Taormina, "mot dakgrunden av | Etnas. snötäck kta topp. Foto: ENIT,' rykande -snöstorm'' Eftersom ingen av ' oss, var” klädd klimat,. stod «vi; där ' rådvill lar gatunamnen, om, såväl -grekiskt huttrade si våra : :genomvåta: kläder "ett. sådant tills ovädret dragit förbi. Vi, hade nämligen lämnat bilarna och till- ryggalagt den sista biten uppför vulkanen till fots. Då snöstormen bedarrat utbredde sig emellertid ett storslaget panorama för våra blic- kar. Jag för min del kände mig så oändligt liten i detta sällsamma ur- tidslandskap. Allt föreföll så overk- ligt ända tills vi i ett turist- hotell fick varmt te med rom, som livade upp -våra' domnade livsan- dar, Varma oljekaminer sattes ock- så in för att vi skulle få tillfälle att torka våra kläder. Under återresan från Etna hade man en klarare överblick 'över landskapet. Bergets sidor var kläd- :-jda med skogar av apelsin- och citronträd, yppiga:' vingårdar och väldiga mörka ' pinjeskogar. Under antikens dagar var dessa skogar mycket tätare. De jättelika kastanz jerna, som på grund av sin skön- het skonats från yxan, bär vittne härom. Landskapets omväxling, fol- kets färgsprakande "dräkter, de ka- rakteristiska ”åkdonen,., "rikedomen på ' utslocknade” kratrar," lavaström- dallrande” sollj set som "framkallar obeskrivliga färger i askan. och den utsikt "man, här. över. hela: Sicilien, är syner som för alltid etsar sig fast iens minne... von göt Vd fiten. by, någon nill norr. om Libeck -. jag förra 'som- insén till Östzonen som gick genom En - bom var på axeln, e? "Därför att ingen skall kunna fly från Öst till Väst utan att läm- na. tydliga sikterna till att. spåren skall. bli tecknade "över ' hela 'området ända fram till västkanten är dock inte spår” efter / sig. Ut- stora. Träder. en frihetslängtande misstänkte honöin Tö "för. Inga invänd- ingar hjälpte'dock. och han” måste följa med. Vad väntade honom? Hur har han det nu vi - Den 'studeigrupp, som jag tillhör- de, fick avlägga ett besök i det sto- ra upptagningslägret för flyktingar i Marienfelde' i Väst-Berlin, Detta är: ett nybyggt” flyktingläger.: Inga trista flyktingbaracker : finns 'där. Lägret avviker mycket från tidigare hastigt uppbyggda flyktingläger. Al- la byggnader är uppförda så att de, om normala förhållanden en gång inträder, skall kunna användas till bostadshus. Över 3.000 kan mottagas på en gång i detta läger. Detta är dock. blott en genomgångsort för flyktingarna, Här måste alla. som kommer över, anmäla sig.' In- för prövni ämnder — bestå de av tre personer — prövas varje enskilt fall.. Det gäller att utröna människa ut på detta ing land, så kan:hon frukta att vakter, som gränsen, skall stoppa -hennes' färd. står . utpostade: utmed hela Eller riskerar hon att sprängas i luften av minor som är nedgrävda i marken, . i . Att fly över denna gräns, som delar Tyskland i två hälfter, är mycket riskfyllt. Men det finns' en möjlighet till flykt — nämligen i Berlin, Här är en lucka i järnridån, genom vilken mången når friheten. Berlin ligger som en ö mitt inne i Öst-zonen. Denna :'stad är ju de- lad i två delar. Väst-Berlin — det fria Berlin. Öst-Berlin — som är en del av Deutsche Demokratische foll på många Republik (D D R) och' dess hu- håll skulle vara skriande, men sici- lianaren är stolt till sin natur och nöjd med litet .. Allt eftersom vägens stigning blev :starkare, blev luften klarare, friskare och renare, Hela färden gick genom paradisiska nejder med gyilene sädesfält, blomsterhöljda ängar,” jättekaktus som klättrade upp efter bergvä vudstad. Från Öst-Berlin till Väst- Berlin kan man utan svårigheter bege" sig. Och den vägen går nu flyktningströmmen, - Man reser från olika delar 'av Öst-zonen först |. in till Öst-Berlin. Sedan kan man sätta sig på den underjordiska järn- vägen och fara över till Väst. Risken finns dock ä även där. Kontroll utövas av folkpoliser. Så snart nå- träd, lysande som väldiga facklor, blommande oleanderträd och mör- detta åkdon spolierade, Liftaren bör så snart tillfälle bjuds lämna sin plats åt den som bättre behö- ver den. Han bör göra det med tacksamhet, ' Han har nämligen fått lära sej något ytterst viktigt om svenskens syn på bilen, Det är denna som är det absoluta kän- nemärket på en hedervärd karl En karl utan häst är en stack ka Catania — den av Italiens städer som fick :lida mest under sista världskriget — ligger vid foten av Etna och är näst efter Palermo Siciliens största stad. Under ett par bombanfall blev bamnen och stora delar av staden "helt utplånade. Många människor dödades, andra nödgades ny från sina hem. För hette det förr. Nu har de natur- liga — hästkrafterna . bytts. mot "konstgjorda. ” lo. or de är det dock inte första gången som ön hem- sökts av krigets fasor. Redan år 100 £ Fr fördrevs de semitiska aldrig skuile ha satt sin fot. Myc- - N-son kartagerna av grekerna, som då på- gon har en väska med sig, vaknar genast misstankarna. Därför kan in- gen flykting ta med sig några till- hörigheter utan raåste lämna allt när han' flyr "Jag blev: vittne "till ett polisingripande. Jag hade varit över i Öst-Berlin och var, på väg tillbaka. . Jämte mig satt en ung man, Vi hade hunnit till den sista stationen före gränsen till Väst- Berlin. Plötsligt kom en polis fram till ynglingen bredvid mig. Ett kort kommandoord: "Kom med mig!” Ynglirgen behöll fattning Han invände: ”Men iag har ju inga väskor med mig”. De orden vittnar om vad han taäakte, att. polisen vad anledning är till flykten? RAA Spioner och kriminella element kan ju också komma. Vi 'fick"vara. med när" några flyktingars 'sak prövades inför en sådan prövningsnämnd, - " De tre ledamöterna wi. nämnden satt framme; vid ett. bord, "Vi pla- cerades längs bak i rummet, så att de som skulle höras hade ”ryggar- na mot ' oss. Dörren öppnades, In kom ett ungt 'par.: De hade i för- väg fått ifylla ett. frågeformulär, som nämnden nu hade att genom- gå med dem, Varför håde de flytt? Här fick vi bevittna följderna av den ' jordreform som” genomförts i Östzonen, som förvåndlar alla jörd- bruk till. kollektivjordbruk.” Inga privata jordegendomar . få" längre finnas. Gamla gårdar, som kanske varit i släkten sedan generationer, får lämnas. Denna, konfiskering har vållat stor nöd och många tragiska händelser har inträffat. till följd av den. Vi såg ett exempel på detta i det unga par, som satt inför oss, Fadern till den unga hustrun hade haft en stor gård. Nu hade order kommit om kollektivisering. Något Beitin — > staden där öst och värt mötas. SLurvOl statistik anger STOCKHOLM (TT-spec) Den . svenska dödlighetsstatisti« ken över tuberkulos visar sanno- "likt betydligt för låga siffror, häv- -Idar doktorerna Jan Larsson och Folke Linell, Malmö, som i Läkar- tidningen redogör för resultat av en undersökning på obduktions- materialet under tre år från All- männa sjukhuset i nämnda stad. De officiella siffrorna för senaste femårsperiod ger vid handen att antalet döda i tbe (alla former) år 1954 uppgick till 935, är 1955 till 580 och för 1958 till 511. Men sanningshalten i den statistiken kring frågan om tuberkulosens roll: i dödligheten? mö (åren 1957, 1958 och 1959) re- dovisas totalt 2.972 obduktioner. An= talet tbe-fall "uppgick till .inalles sl, av vilka 45 med lungtbe. De ' kliniskt diagnosticerade tbe-fallen utgjorde 23, av vilka samtliga var lungtbe, och de kliniskt odiagno- sticerade tbe-fallen till 28, på vilka lungtuberkulosfallen utgjorde 22. Det är företrädesvis hos de gam- Ja, som tuberkulosen oftast förblir odiagnosticerad, Då dessa fall: mån< ga gånger har andra svåra sjuka domar, framför allt elekartade tu- mörer, blir det ofta dessa som sätts som dödsorsak på dödsattesten, även om obduktion utförts, och - därigenom försvinner tuberkulosen ' ur dödsorsakstabellerna, Sammanfattningsvis framhålles: Vår dödsorsaksstatistik förutsät- ter att man dör av en enda sjuk- dom. Detta gäller kanske för rätt många dödsfall i yngre åldrar. De flesta dödsfall inträffar emellertid i de högre åldersgrupperna och här är det ofta ytterst svårt att ange vad som är dödsorsaken, Mycket - - ofta föreligger flera sjukdomar, som ' inte alls behöver vara beroende av varandra, och döden torde ofta in= , träda orsakad av: en ; summation av funkti bbni framkalla- de av-ett flertal sjukdomar, På det sättet blir' vår dödsorsaksstatistik i” hög grad 'missvisande och torde i varje fall för de högre levnads> åldrarna 'vara av ringa värde, Den borde ersättas av en morbiditets (= frekvens)-statistik, Det är utan tvekan av betydligt större intresse att få en statistik över de: sjuk= domar med vilka de" avlidna varit, behäftade 'än en uppställning av' ”dödsorsaker”, som i.många punk- ter .ger en mycket skev, bild av, den medicinska verkligheten. SR t Det skulle Jur "många, både: rent dicinska' och 1 med en detaljera”. och så vitt möj- de avlidna. En ' väg till förverk- ligande av detta önskemål går över upprättandet av flera patol ningar, där av: fackmän utförda, fullständiga obduktioner på , ett verksamt sätt skulle. bidra till, att kartlägga morbiditeten i vårt land. val fanns inte. Han måste ansluta che Produktions-Gesellschaft). Den unge mannen hade 'arbetat hos svärfadern, Nu kunde han inte längre vara med. ”Vi vill vara fria " människor”, - sade de båda, De valde att fly. Sedan ,de läm- nat rummet, beslöt nämnden, act de skulle mottagas som flyktingar. De fick komma in på nytt och få underrättelse om detta. Så försvann de från oss. Hur blir deras fram=- tid. Vi kan i vår mån hjälpa till att göra det lältare för de många | flyktingarna i vår tid. Svenska Kyr- kohjälpen är ett samlande organ för sådan hjälpverksamhet, De som mottagas som flyktingar få stanna i Berlin ungefär tre vec- kor. Sedan föres de med flyg över till Väst-Tyskland. Vi såg en full lastad buss på väg ut till flyg fältet, Man kunde se på dem att de lämnat mycket som var dem kärt men att de ock gladdes över den frihet, som de vunnit och för fram= tiden hoppades på. Dagligen kommer till Marienfel- . de mellan 500 och 1.000 flyktingar. ' Lägerledaren angav tre huvudorsa= ker till att man flyr: 1) Person= lig ofrihet och rättslöshet. 2) Kol= lektiviseringen. 3) Religionsfient= lighet, När jag denna soliga försommar= ” dag, då syrenerna stod i fagraste skrud, vandrade omkring bland de många, som samma dag kommit till Marienfelde — barn, unga, åldrin« gar — var det som om solens värme kyldes ner av den mänskliga tra= gik som jag här fick bli vittne till. Vid en gata I Väst-Berlin såg jag ett altare upprest. En låga brann på det. Jag fick uppgiften, - att den lågan skall brinna till dess Tyskland åter blir ett enat land, På altaret står de orden: "Fris. het. Rätt, Fred”. Med längtan och bön stannar förvisso mången flyk- ting inför detta altars, när han går denna gata fram. dn rösta Backlund. sig till L P G (Landswirtschaftli- ,. Större dödlighet i the än vad -vär:- till 775, 1956 till 703, anno 1957." hur ligger det till med den reella '- synpunkter, "vara av stort värde ' ligt korrekt morbiditetsstatistik över . VILL NI LÄSA. OM SÖDRA HALLAND 0 CH SYDHALLÄNNINGARNA — LÄS LAHOLMS TIDNING - mr sta För undersökningsperioden i i Mal- moa Dl AA AA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.