YYYYYTYYTFFFTV " Tisdagen den 7 junt 1960 Yrev "CU YYPYYYYYFTYYYtYTYFTYFTYFITPTYTYTYTT FREY TV tTYTTYYTYFYYYT TTT LAHOLMS TIDNING =” YrerreYYYFYTVYTTYTYTETYEYYENTYTTITFYTTYTYTYTY TYTI YTYYYSYYTTEYTTETETOVYTTTTYTTTTOTEYYYTYYTftYTYTTT TT "Den frälsande ormen ut på landet, till exempel. Sam- tidigt som de bor kvar inne i Stadsplanerarna har redan för länge sedan konstaterat vad det är som krångler till trafikfrågan 1 städerna: det är att städerna helt enkelt inte är byggda för mo- tortrafik utan för hästdragna for- don — och knappt det ibland. På sätt så många ställen har de satt Igång med att bygga nya städer som ska gå ihop med bilen. Men eländet har bara blivit ändå värre, » Och 'det hela har mynnat ut i ett stort' tvivel: Är det någon män- niska som 'kan bygga en stad där bilismen passar in...?. . Då har bilen själv gjort slag i isa- ken och själv löst orobl me stan. Flykten från - landsbyg- den skulle upphöra att existera som problem eller ens som prak- tisk möjlighet. Hur skulle man kunna smita från landsbygden när man har den på bakgården var +» man än bosätter sig i slan? Redan de gamla taoisterna hade funnit att allting skulle räcka åt alla om vi bara sprider oss över jorden, Nu för tiden behöver vi inte gå så långt — det räcker med att ta plats utmed en lång . bilväg, för 2å räck-r åtminstone en helt ny skapelse: ormstaden. > Det är inte så i!la som det lå-., »ter, Ormstaden är en tanke som "faktiskt. ger ganska intressanta a Perspektiv.” ” "Det var inte stadsplanerarnas mening ett åstadkomma något sånt, det. bara blev så. Folk i «stora städer tröttnade att bo mitt "inne i en stor husgröt och bygg- de sig ett hus långt utanför, där "det fanns plats : utmed - vägen. Andra kom på samma ide, och därmed börjande ormen växa. Snart blev den så stor att den började sluka smärre städer och samhällen i fin väg, och de blev " liggande kvar som klumpar ut- " med vägen, precis som middags- ., målet 1 magen på. en sovande. boaorm. Men ormstaden ' bara växer och - växer, och ju längre « den blir, detsto smalare blir. den. Det finns' ingen anledning att ”växa på bredden när man är orm, :o När folk. gick eller åkte ox- vagn” var det raturligt att städer växte ut' i alla iiktningar, så att allt var så nära som: möjligt vart "man sitta fast i en trafikgröt när "andra möjligheter. Varför skulle man sitta fast i en trafikgrönt när man har hundra hästkrafter under . I ? Det är onaturligt.” ' Det är klart:att ormstan kan: " ha nackdelar också, Hur. kartritarna bära sig åt t ex? På den tiden 'när en stad kunde betecknas med en rund ring gick. det väl an att sammanfatta dess ”- geografi på en fyrkantig pappers- . " lapp. Men hur går det. när den blir s a s endimensionell? Så län- ge ormstaden är något så när rak, så skulle det väl gå att ha den H å avbildad, på en.rulle, ungefär som Har WC-papper.: Men vad ska man ta: . sig till när ormen biter sig i stjär— ten, eller bildar ett ss" eller en åtta? >. | De positiva vöjligheterna tycks NN " dock överväga. Alla kan ju flytta ska : parkeri Det skulle bara' behövas s.n enda busslinje i hela stan — om ens det. Och det borde inte vara svårt att hit- ta rätt, höger - ler vänster skulle ju bli de enda alternativen, Skulle det bli mycket trafik på gatan när det bara finns en enda? Varför det? Den blir ju tillräckligt lång, så att det bör bli gott om plats, Skulle någon. tilläventyrs finna trafikbruset enerverande så vore det ju inte långt ut i geografin. Den kan faktiskt inte vara när- mare... Om man tänker på försvarssyn- punkter i vätebombens tidevarv så - bör väl ormstaden vara den idealiska lösningen. En stor rund jättestad är som gjord att öde- lägga med en: superbomb, men vad ska det tjäna till att kasta > ut en så dv pjäs på två lån- ga behövs inga i en sån stad -— det är bara att ta 'kappsäcken och knalla rätt uti i naturen... När . jag var "pojke hade vi en ramsa som löd så här: ”Allting har en ända. Korven den har två. "Osten den har ingen, men den tar slut ändå”. Dessa 'oskuldsfulla och till synes övedersägliga san- ningar tycks dock inte ha någon tillämpning på ormstaden, ” eller "kanske det bör hvta stadsormen? Den bör rent teoretiskt ha två ändar men det torde inte bli :- möjligt att utpeka ' var de finns, och. därigenom . skiljer den sig ” från korven, 'Liksom: osten har " den ingen ända eftersom den bara ; går vidare, men' den tar aldrig » slut, ty den kan växa i det oänd- , liga — utan att "indå bli överbe- ' folkad! Är det inte svaret på alla stadsbyggnadsproblem ; 4 I -bilål- Förtroliga' stunder : En ann är så god som en ann ,.d en engelsk" cirkus ' anser sig vara den' enda "" världen som har en) chimpans -kompetent | att sköta s0P4 tömningen och av bilden att döma sköter den sitt jobb med den äran! |, ”.En' celebritet, förklarade fa- Mern för bin lille son; är en män- niska som gör allt för att bli be- "kant — : och som, när hon har blivit det, bär solglasö för att in- ”Kär sjuttonåring”. Jag är övertygad om att ni just au är vansinnigt förälskad i den där 1 15 år äldre mannen, men just i er ålder kan känslorna skifta fortare än man tror, - även om .det natur= | fast vid sin tidiga ungdomskärlek livet "igenom. Tänk, i ert ställe skulle jag inte förlova mig förrän jag åtminstone fyllt 18 och inte gif- ta mig förrän vid 20 — helst 21 år. Binder man sig alltför ung går man miste om' en del för ungdomen na- turliga : nöjen; vilket kan medföra : latt man tar igen skadan — när det är för sent och kan medföra kom- plikationer. Hur vore 'det om nire- sonerade igenom saken till uti vilken är så mån rtåkat dessa sista år. I vår högst moderna tid -— anförtror vi lyst vår Halda — varom sorgligt är att skalda. ' Dagens rim Kvinnans hår lär befinna sig i farozonen. N Vi har funnit som vår plikt hålla mycket dyster tonen när i denna dagens dikt vi behandlar farozonen kvinnans hår gå ting på glid Det är fak- |: | tiskt svårt att råda er,«lilla barn. ligtvis finns människor som hållit |” Vad som är på 'glid i vår tragiskt nog är kvinnans hår. .Utav hårets ljuva glans kvar finns inom kort ej mycket, billig färg och form av ”svans” jämte det enorma trycket papiljotter ger och gav . gör att håret trillar av. Guldgutt, tödblont, ae och Kvinnans allra skönsta a mydnod gjort att mången man förtjust fångad blev till livslång lydnad. Hur det härmed framgent går klarhet fås om några år. 0 i | i Lo ) >: Som han sa... Utan tvivel ligger Krusse över Västerns ledare då det gäller såväl raketer som folklig vältalighet. Hans liknelse härförleden om :de amerikanska U-2-planen och kat- ten som stal. grädde i hans fäder- nehem "har givit stoff åt politiska kåsörer runt om i västerlandet. Det är tydligt att västerns ledare mås- te rusta upp oratoriskt och det är en händelse som ser ut som en tanke att ett förlag i New York, Philisophical Library, just gett ut en liten bok som rymmer 1.200 rys- ka ordspråk, . Där finns gott om användbara saker i nuvarande situation t ex nr 73 som säger: ”Vägen från top- ”Kon måste mjölkas även om hon sparkar. omkull . mjölkpallen”, : (nr 1045) vilket är detsamma som att Det finns' mycket, mycket annat, t ex ”Den som sträcker: sig läng- re än skinnfällen. räcker får kalla . | fötter” eller ”Den som jagar med hundarna får lära sig skälla”. Alla vägar . bär till socialismen är en av Krusses älsklingstermer . men långt före Stalins tid sa ett gam- malt ryskt ordspråk att ”Alla vä- gar : bär till kyrkogården”. Och med tanke på vad som hänt med hans föregångare kan K nog ibland No -— går nade”. jag ; Andersson 100 kronor. Han sa att han var all- dels strandsatt. > han inte kunde hålla sej Hytande. - Var det inte besvärligt i i tänts ungdom då det inte fanns elektriskt | ljus? = Neej, på den tiden var jag ung å kär å behövde inge lyse, . pen kan endast leda till dalen” eller " säga att uppskov löser inga frågor. |" Kampen om kvinnan! Det är svårt att hålla sams här i världen — men bråk är aldrig så roligt som på bio. Replikerna blixt- rar förbi varandra i Europa, Films komedi Av hjärtans lust, som nu är under inspelning i Rolf Husbergs vänliga regikommando och med Jarl Kulle och Hasse Lindgren som rivaler om filmfyndet Margita Ah- lin. Edvin Adolphson spelar hennes pappa och bluffig buffel, varför to- nen är späckad med sånt som är festligt. Vem. som tar. hem spelet rätta” svaret "kommer . på bio, 1 när sommaren är höst igen... . — Underligt! Till mej sa han ätt Di Den här sbargrisen ska Kalle få 1: present. Då får jag nog en ny klänning :.. el OKTORN 0 SVARAR: > Under denna rubrik besvarar en svensk legitimerad läkare. kostnadsjritt. medicinska frågor M - från läsekretsen: Förse frågorna: med: lämplig”. signatu? och uppgiv” helst ålder. och kön, Det är givet att envars ; anonymitet obrattsligt bevaras. .: Märk breven DOKTORN SVA=.. RAR och sänd dem” till redakd"? "Vill men kan inte”, Ert ur: psy- kiatrisk .- synpunkt, mycket :intres- santa problem och Ert tydligen helt isolerade symptom gäller att Ni äter hårrötter, sårskorpor och tycker om smaken på blod. Ni säger, att dessa böra betänka nr 1257: ”Var inte så slug; slugare karlar än du sitter i fängelse”, faen ål med er” fästman och era föräldrar? I och för sig är femton år ingen av- äckande -åldersskillnad — men te bi igenkänd! « -— = Jag. har "visst inte inissfirmat | k käranden.” "Jag svarade barå på en frågas som han ställde till mej" -—' Vad var det för en fråga? > — Haån- frågade hurdan" jag tyck” i te att han var, ”m Varför har du inte bil, än som; har 'så' mycket pengar?. —"Det är därför jag har så myc ket pengar, ! -— Jag känner mig lite konstig i magen i dag. Antagligen beror det bå att jag åt ostron i går." — .. — Hur såg dom ut när du öpp- . bade dom?" "". ' »— Skulle dom öppnas? ” DAGENS NTF-MÅNING $y fort reflexband på barnens ' kläder, Mörkertrafik — skr är bara om ni verkligen äls- kar - blivande fästman, eller om ni kanske innerst. inne, ”älskar. kärle- ken” och tycker det.är tjusigt att en så pass mycket äldre man är kär i er. Rannsaka er själv och se Haden n, det är mitt råd Med hjärt ig hälsning Å ”Gallie” : — En grupp blivande flygare skulle för första gången hoppa med, fall- skärm och det var givetvis ett myc= ket stort ögonblick för de unga pojkarna. Efter:en del instruktio- ner av flygkaptenen, högt upp i det blå, var tiden så kommen till själ- va uthoppet. Luckan öppnades av kaptenen och flygarna: hoppade 'i er jämn ström ut i luften. Plötsligt stod en liten trind hoppare i tur att ge, sig i väg. Kaptenen såg be- stört "på honom, och röt: — Men människa har ju ingen fall- skärm! Svaret kom snabbt och na- turligt: - = Nej, kapten, men. "get" är iu farlig trofik. DS 4 bara övning, oo s w owe Fyrbåk? z ” och : historia är intressant.” På Gamla Testamentets tid utgjordes de en= dast av: brinnande bål på höjder och klippor vid havet: När. sjö- fararna såg eldarna” visste de att farleden var osäker, Vid” större hamnar: byggde! man" torn, på -vil- ka man sedan tände eldar. - Det ryktbaraste fyrtornet i för- kristen tid var Faros' vid Alexan- dria. Det fullbordades omkring år 300 £ Kr. Den judiske historieskri- varen Josephus berättar att det var 530 fot högt och byggt av vit sten. Ljuset kunde ses på mycket långt "håll 1 Tornets topp fanns en polerad spegel, Det stod kvar ännu 400 år e Kr, men blev sedan förstört. Om det var genom fiender eller på grund av en jord- bävning vet man icke med säker- het. vid tiden för Jesu födelse var sjöfarten på Medelhavet livlig, men varje år led många fartyg skeppsbrott Som bhuvudorsak an- ges avsaknaderi av fyrtorn. ” Märkligt nog skedde ingen nämn- värd utveckling när det gällde fyr- Ännu i slutet av 1700-talet torn, hade "män "praktiskt faget samma |.” slags fyrar / som. på Bibelns tid. Man >: nöjde ..sig - med en öppen stenkolseld i ett torn eller i ändan av en vipps- tång. Metallspeglar. av det slag som des . några århundrad Kristi födelse för att reflektera lju- set kom fi st Hngt's senare till an- - vänliga brev. Emellertid är det inte / så att jag i denna spalt kan”ge någ- » gryta på. taket :av |, "förej i” besvär i efter att Ni fick ett förändrat och ansvarsfullt "arbete. Hur det ligger till med mekanis- merna vid sådana här symptom går inte att utreda 'i en sådan här spalt, det är . allt för: komplicerat och framförallt helt beroende" på "den iella och individuell 13 het det rör sig om, Jag tror det vo- re av värde för Er att ta kontakt med: en psykiatriskt skolad läkare, ställa Er till förfogande för en nog- grann. psykiatrisk utredning,” vilket kan ta en del tid, men något. annat sätt att få hjälp i ”det här fallet” tror jag inte > finns. ” ' "GA ph Jag "tackar "Er för En ra behandlingsråd för några speci- ella sjukdomar, då jag ej har till- fälle att undersöka patienterna: Jag måste alltså bara' upprepa mitt råd att vända Er till en hudspecialist, -Två fiskarbröder - var ute” och metade och en av dem fick upp den ene baddärer efter den andra me- dan hans vän blev-helt utan.:— Kan ligen medan du inte får ett liv. tad Ja, vet, du," sade: den andre, jag tror att min mask inte försöker . |exemplar och för 24 skilling får och Margita? Gissa någon gång, det) - ; -| blir en' smula häpen när man får "| som varje 'år växer på en sådan björk. På den tiden: då man an- | du förstå det här, sa- han "med tu-. "| ren, Här sitter vi på samma abborr- "I grund, använder” samma: don "och samma bete' och jag har napp ide- H å | både i Canada och USA, Det. högs- VEM VET Lexikon för en var av dr IVAR EK För ett 40-tal år sedan hade vi i Sverige ett f.imärkt, som vär be- tydligt dyrare än alla andra svens- ka märken, Det "ar ett av de första som kom ut, nämligen tre skilling bance . grön ' yvapentyp av år” 1855 tändning 14'i boktryck. Då kunde man köpa detta frimär- ke för mellan trehundra och fyra-]- hundra kronor, stämplat . eller ostämplat, och på den tiden ansågs detta vara mycket pengar för ett svenskt frimärke, ” Numera har detta märke gått upp ganska bra i pris och är dessutom inte läng. =' ensam om det högsta priset annat än i ostämp- lat. skick. Man får nämligen nu betala omkring 2.000. kr för ett stämplat tre' skilling banco av 1855 — vilket fortfarande är det högsta pris ett siämplat, d v s använt srenskt frimärke > betingar, I ostämplat, alltså användbart skick, har märket beträllande priset nu sällskap med ytterhgare två märken ur samma serie, nämligeti sex skil= ling grå och 24 skilling röd; För tre och sex skilling får man betala omkring 3.700 kr för ostämplade man ge omkring 3.200, Detta sist- nämnda kostar omkring 1.000 kr i stämplat skick ' varemot man; kan få sex 'skillingsmärket stämplat för omkring 500 kr — än så länge, ' Vet ni hur många gröna' blad en ut att en tioårsbjörk, som växt normalt och har haft tillgång till lagom vatten, sol och ljus bör ha omkring en halv miljon gröna blad växer på omkring 250 vanliga gre- men, samt på minst 6.000 "kvistar som växer på dessa grenar; Man klart för sig vilka massor av'l vända löv till foder åt kreaturen gjorde 'man s k lövtäkter varje år på våren -när bladen var som nyast och saftigast, Med lövtäkt menades |: detsamma som skörd. Man skar de mjuka kvistarna med . påsittande gröna blad, lade dem att torka pre- cis som man-gör' med gräs som kreaturen ; det' torkade lövet som ett ”påsidanom"-foder. under vint- Jdå utan; att skada ' återväxten på björken .skörda omkring 2.000:kg blad joch kvistar.” De minstå kvis- färna åt både kor och grisar med begärlighet, men grövre kvistar fick man lov att :”repa”;, d v.s att'ta av det torkade lövet Dessa grova : 8 världens --högsta vattenfall. är och ofta. visar det sig att uppgifterna därom är ganska olika i olika upp- slagsböcker: Men följande lär dock | vara de riktigaste” iffror man kan får” - NT "Norge uppgifter det högsta” eller största Het, Det är Utigard vars vatten störtar ned för en höjd : kommer . Nya ”Zecland där de s k Sutherle len har vanlig björk har? Man har räknat | omkring midsommartid, Dessa blad |: nar som går ut direkt från stam- |: ” man vill ha hö äv och så gav man | kvistar :var, dock” ett. finfint till- Ir ar! sålunda enligt alla" SFENLDOR SRIDNDRR Sagt och sven i skrivet ” Jag tycker om 'maskrosorna för deras ihärdighets skull, för deras trosvissa — optimism, för deras släktskap med broder Solen, De ger aldrig tappt,' ingenting. kan ' nedslå deras övertygelse att över« leva — deras läggning vet inte av någon spleen, De tror på mor- gondagen och människan orm allt gott. De flockas kring 'oss med breda grin, flabbiga, påträngande; besvärliga, vulgära och varje förs sök att med en högfärdig gest visa dem från oss misslyckas, + (Méåchant I Sv Dagbl) . - Kvar står frågan obesvarad ge nom århundraden: huru förena den individuella och den medbor= gerliga friheten? =, ccs A . (Tage Lindbom) + tågsriddare " som med -alla våra mödor till slut endast erövrar e en grav? . Man måste leva så att mån kah dö. - (Per Ekström) ” 8 nämligen Carl- Hugo en'bok om svensk natur och tog mig sedan med på vad | han kallade ”en pilgrimsfärd ge- nom det vårfagra Sverige", >. . Det enda jag minns av den fär« den är att kyrktornen flög förbi ; som pinnarna 1 en finkam, Däcken tjöt, motorn vrålade och hastig- hetsmätaren steg ända tills nålen "slog i en spärr och krökte sig, :, Strax utanför "Alvastra: kloster körde Carl-Hugo om en :Jaguar, vilket: blivit ett 'av hans Hjusaste , ; minnen, . Men det tog råg dager nit "bu - människa Jwgen.: Noda lr sat . (Red Top" i DN): N & : Det demokratiska. slatsskicket ; är det svåraste av "alla, därför att "det kräver så mycket av menige mans omdömesgillhet och allmän«= sinne, "Att vara demokrat är, inte att vara förnöjsam; demokratise- ring bör betyda: förädlingsströvarn ”proletären, även 'ahdena "proletär, -hemkoimsten från kontoret ut I kör 'ket och omfamnar ' sin fru,” varvid han råkar stöta till .kokboken så att "den slår igen. ',: I den unga blivande kokkonstnärin= Li Britt som går: här läst läxan i kristendom. Kr ima:; tycker det går väl fort: varför hon frågar: = Kan :;du verkligen läxan ordentligt?” Fr Jaadå, Syndafallet är ju så lätt så”. re brätta alla de andra norska fallet som faktiskt. är prec cis 550 meter högre än Niagara. + rn kott” med v och and- en. fors 'som störtar ned: för en höjd av 581 meter... Efter detta fall kommer Victoria fallen i Rhodesia 1 Afrika" med ett fall. på ' bara :110 'meter' — bara naturligtvis endast i förhållande till de förut nämnda” fallens. höjder. Mellan de tre högsta ligger det sålunda, som synes inte mindre än över 450 meter, en väldig skill- nad "som: ingen: kunnat ” förklara. Men ett fall på 110 meter är också betydande och fullkomligt livsfar= ra satelliter av konstjort slag, har intresset för månen ökat I våldsam grad. En fråga om ständigt .under huruvida det finns levande varel- ser på månen — med levande me- nar man här människoliknande va= relser eller helt enkelt människor. Insek mory' trä räknas till: de' levande ' varelserna, men i allmänhet' är man inte! så värst intresserad av, dem". .Veten= skapen” säger — ehuru med många att: sfären på ; Närmast - kommer den högsta forsen”i Yel- lowstoneparken i USA. "Den "tor sen är 94 meter hög. - Och först efter” "dessa fll ko - römda. fallen i Niagara,' som rintier ta” och "mest ;beundråde fallet: i mer" de Ää--hela "världen "mest. be-'lä dör ter | i alla. fall bla fiskén" när Ån reser månen inte är-sådan att. levande varelser kan: leva” där. på "pekar kommer ur: vattnet Er da 4 fuf. Niagarafloden är” ära”. 60 m ter Z>zran : roermsnevAr er PF SANS PEETER srnaneer ret ent ör är vi människor Icke alla kors- : .och går bl, a'ut ph att: avskaffa . Den nygitte unge mannen vr vid Vv = Titta vad. du gordel utropide | Under. de senaste -årens . snånga: de senare åren intresserat folk är : och "djurliv samt :blom= id och gräs måste ju, också AM, ARAAAAAAMADA. AMMAA. FIVEFIT Tv EV vv YE! me EO CO I ö Cl [] , H ) rr AA mr FAAAAA MAR AANAAAE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.