2: ES . gifte. sig med handlanden Ivar : sedan diverseaffär i Norrd Rö- : nämnas att han under många år ver + eryyyyTYt Fe sas ef a NEG LAHOLMS TIDNING SNSREOAP0 yevyvT veruyeeyrnev YT TURISMEN HAR i många delar, av Sverige av de kom- ' munala myndigheterna länge betraktats som . ett mer eller mindre ' nödvändigt ont,” som givit, kommunerna stora utgif- ter men obetydliga inkomster, . Badvlatse lock . turismen tydligt mera. Nu går många kommuner. endast den väg del” enligt lagar och "förordningar är piskade att gå, klarar av de sanitära frågorna' o. d. Däre- mot försummar man, att gå den. bit som är kvar för att k hem, de verkliga win- . toaletter. o. d. har kostat , pengar, som man inte ansett "sig ha fått valuta för-i form av höjda skatteinkomster, De som tjänar pegnar på turister- na är ofta inte mantalsskrivna i kommunen, menar man, Allt kommer inte på deklarations- blanketten osv: DESSA SYNPUNKTER kan visserligen rymma en del san- ning,. det. skall inte: förnekas, men ' omfattande utredningar 7” på "olika håll har wisat, att turismen drar , mycket "stora vudparten kommer bygden. och dess innevånare till godo. är ställt utom allt tvivel. Enbart i Halland lägger tu- risterna wunder , en sommar- säsong inemot . 100 "miljoner "kronor. Sommarstugornas vär- de, beräknas ' till. 360 miljoner. kronor, och. bara det. ger en hel del pengar i fastighetsskat- ter till kommunerna, Att dessa , tjänar en hel del på turisterna . vore alltså oriktigt att förneka. SEDAN HÖR det till saken, - pengar i-släptåg, och att hu-. sterna. Komnrunala” camping- : platser med' kioskrörelse o. d. kan "ge en hel del. pengar i arrenden m.. m. S byar för TV-kamerorna, har de al- yrkesmässig ans och vård, En här- skara av 'sminkörer och sminköser har sorgfälligt putsat upp våra val- da förtroendemän. Vi framför TV- kamerorna ska jä inte bara titta ipå dem, vi ska om möjligt också Iita på der: ', = > | Allt detta "synes vara i sin, ord- ning. Alla önskar vi göra ett så jfördelaktigt intryck som möjligt. IDet finns verkligen ingen anled- i kommunal: regi kan också vara lönande, Det har visat sig på” andra håll i landet.: Dessa stugor byggs med mycket höga |! bidrag från statens' fritids- . nämnd och kan göras väl räntebärande. , . , « VI SKULLE vilja ”rekom- 'mendera södra Hallands kom- munalmän att företaga en stu- .dieresa till Mönsterås köping, vars fritidsanläggning Oknö är -ett utmärkt exempel på wad.en |7 sådan anläggning i kommunall: -- regi kan ge, inte minst eko- nomiskt, Laholmsbuktens bad- balja kan i betydligt högre ut- sträckning än nu ge inkomster "direkt och indirekt till kust- kommunerna, Den tid är san- nolikt inte heller avlägsen, när 'även.Höks landskommuner blir |" verkligt eftersökta turistmål. Stora pengar väntar den som gör, sig "beredd: att håva. in dem. 1 . vå att de' skulle kunna tjäna be- FÖDELSEDAGAR 70 års sn "fyllde i går fru Ebba Mognus- son, ” maka” till diversehandlare Ivar” Anton Magnusson, « Hässle-' on holm. Hon är född i Östra Ka- rup, i över elva år var hon små- skollärarinna " i 'Hasslöv; ' Hon Magnusson "och makarna hade rum. 1950 flyttade de till Häss- Ieholm; då. affären” såldes, Un-|" der sin tid'i N. Rörum hade fru " Magnusson flera förtroendeupp- > drag, som hon dock” lämnade " när hon flyttade till Hässleholm, Hon sköter, nu sitt hem och ha r i handarbete" som" "hobby 70 år eo fyller "i -morgon fra Agnes Augustsson, "Hishult. 60 år ln fyller i morgon "stationsmåsta- re Adolf Holkert, Skogaby.. Han är född i. Halmstad. År 1918 er- höll räatt änställning: vid Syd- kratt: i Knäred som hjälpare och 1938 :kom han till kraftstationen i Majenfors som, maskinist. Den- ha befattning lämnade han 1946, då han blev, maskinist vid Syd- kraft i” Skogaby, där han fort- farande är. verksam — de senas- te sex åren som stätionsmästare. Hr Holkert äv: också" 'ordförande i Skogaby Kooperativa Handels- . förening, och — dessutom !kan varit en mycket "intresserad bi- odlare — men denna hobby: -BV- vecklade han för någat år sedan. 50 år fyller i i morgon husmodern vid Ljungby lasarett, syster Gunhild | Johansson. Jubilaren är född i Laholm och utexaminerades år 1934 vid.Södra Sveriges sjuk- sköterskeskola, Efter tjänstgö- ring 1 Landskrona, Häl ingborg, iviksstrand och Sävsjö kom hon 1919-till lasarettet i Ljung- by som operationssköterska och «4 hild här genonr /sitt stora kun- nande” och , glada och. vänliga uppträdande förskaffat + sie a mån- ga vänner. -- san Spå "halmstad gata" 1' Halmstads : rådhusrätts "ganska enformiga 'trafikmålslista på freda- gen fanns det en liten sölskenshis- toria, Ett ungt par, han 20 och hon 19 år hade instämts för vårdslös- het i trafik. Det hände den 23 ap- ril: och. det'.var? första gången de tu träffades, men den träffen blev eftertrycklig. De kom i var sin bil 'och krockade 1' hörnet Stati tån--Laholmsvägen, ; Så: blev. det ning fö våra litik att lkomma till sin fulla rätt; de har det: 'sahnefligen strävsamt nog än- idå.. Lea "Det är därför knappast ägnat att förvåna” att de politiska karikaty- jristerna,., dessa vanvördiga män med ritstiftet i högsta beredskap, står inte i ek med nägra smin- ikörer.. De inte bara klär av sina Idem; Arden För diktatorn är karikatyrteck- id nagel i ögat. En person, som sätter, ”en' ledares heder och a” i fråga, blir föremål för skum- mande vredesutbrott. Hitler taså- de på sin tid över den infernaliske Når Theodor Heine, är våra politiker släpps in fram- ihårt klämda offer. De skojar med - iDen Politiska Kärikatyren | Aktuelt glass. Vijayjan i Shankars Weekly i i New Delhi kommente- += " far tvisten Indien—Kina om Himalaja. : inge en' makaber känsla, "Man Ioc- kas inte till ett. aldrig så svagt leende, men en känsla av lättnad infinner sig över att de onda mak- terna: genomskådats och fått sin överman. ' Hogarth framträdde före Goya, redan ' på : mitten : av , 1700-talet. gas om den ' glivade ” ]sk Georg von Essen: - Ett gammalt amerikanskt ord- språk säger, att de två bästa saker- na på jorden, vatten och luft får man gratis. De senaste decenniernas explosiva folktillväxt i världen och i synnerhet i Förenta staterna har gjort, att detta gamla ordspråk inte längre gäller , åtminstone inte vad vattnet beträffar. I några av de om- råden i USA där befolkningstill- växten varit starkast har rikligare tillgång till mera friskvatten blivit en livsfråga. I torkområdena i södra Kalifornien och i södra Arizona sy- nes redan vatten vara oumbärligare än guld. Detta gäller kanske allra främst Arizona, som inte liksom Kalifornien, som en nödutväg kun- de vinna friskt vatten ur havet. - Både Kalifornien och Arizona har länge friat till vattnet i Colorado- floden och har under ett par år fört Jen bitter strid vid de federala dom- stolarna i Washington om rätten att |. få leda coloradovatten till sina resp ”Punch”. Den :elegantaste, om' än väl sofistikerade, skämttidningen i världen är seden några tiotal år den amerikanska ”The New Yor- ker”, där sådana eminenta talanger som James Thurber, Peter Arno och Saul Steinberg medarbetar. De Han är Englands störste karik e Simpli en, och; andra . karikatyrister, - bland dem britten Low och norrmannen Blixt, som runder kriget var verk- Kaiikatyristen ska ..mänskligare miljö ” ” Inom: lemokratins mera toleranta klimat förhåller det sig naturligt- vis på annat sätt, Hos oss betraktas karikatyristen som ett ”nödvändigt” rist "genom tiderna. Hogarth är. i främsta rummet moralist, och i sin frossare och drinkare, bolare och hustruplågare kan han verka en smula brutal; hans teknik är dock alltid behärskad och hans iaktta- gelser av människotyper oöverträf- fade i sitt slag. - Daumier är oöverträffad och ”välgörande” salt. Med sin för- måga att klä sitt löje, sin skepsis inför. allt! som har smak av stora later och humbug i bildens åskåd- liga : form, bidrar. han ”att för- mänskliga Umgänget mellan . låg och "hög. ”Ingen är stor inför sin aldrig så hög potentat är heller stor inför sin karikatyrist. D "i Lyckligt. nog är inte alla rädda piedestal, Churchill liksom i vårt land både Tage Erlander och Jarl Hjalmarsson har bekänt att de har ket roligt åt sina”. karikatyr- (teckningar. Detta syns vara ett häl” sotecken;” även 'om . det. inte ' be- höver innebära att man ger skäm- taren rätt. Men. det finns en annan "attityd, nämligen den beskäftiges ängslan ninger att man inte är till hundra- prosent en oförvitlig ”folkets man” så brakar alltsammans med. dun- der "och " brak samman. Så t ex framförde i ett debattinlägg i ST:'t för" något år sedan' en framstående politiker "som 'sin oförgripliga me-, ning, att” våra . karikatyrtecknare den vanliga 1 "med p tt: plikternas - självupp- "redning och "stämning och på fre- "dagen "stod 'de' två åtalade inför srådhusrätten, H 3 -x Efter: den. första Mräften” - blev .det åtskilliga, andra, Det visade. sig under: utredningen att dom blivit så goda vänner att de Rumera ”ki- lar stadigt”, Han dömdes till tio dagsböter och hon till 15, men. den saken tog de inte så allvarligt, : : ENAT — En halmstadsbo dömdes till 7& dagsböter å 15 kronor, d v s 1.125 kronor för att han hade 'smitit ifrån: en parkeringsplats på Karl XI:s väg sedan han kört på en annan parkerad bil. — En :fartdrulle som kört fram "på Tylösandsvägen med över 100 km fick böta 15x5 dagsböter och en rattfyllerist fick två månaders fängelse, . BÄ Veinge” | Veinge västra jaktvårdsområde - och Veinge jaktvårdskrets håller enligt: annons ordinarie sommar- möte å 'den nya lerduvebanan vid Brostörps gård söndågen den” 26 juni. Efter förhandlingarna bir det lerduveskjutningar, "En klok kvinna lägger ett korn man och tar med ett korn av salt det "han säger till henne. av socker i allt hon säger till en” offrånde insatser för allas vårt väl. De' framställer våra politiker som suspekta individer och den politiska hanteringen som inte mindre sus- i kammartjänare”, ; heter det. Ingen & över "ätt" om "folk får den uppfatt= .. Först med Honoré Daumier bör- 3 3 ”Vad skrattar du åt?” - Medan” den; politiska "karika- -tyren levat lika brännässlekraf- tigt som vanligt utomlands har den tynat av här hemma under de senaste 'årtiondena. Nu tycks "emellertid en återhämtning ha kommit, . vilket” kan betraktas som ett hälsotecken. ''' — Ovanstående : bild . av Ei- senhower . och ' Chrvusjtjov' har gjorts av Herblock i i Washing- ton Post, iver att avslöja samtidens drägg, | > upptogs teckningen som ännu ett : text var.nämligen en uppmaning är iriker. och ägnar sig inte i nämnvärd utsträckning åt den politiska karikatyren, Denna florerar dock i USA: som väl ingen annanstans i världen, och det finns en lång rad politiska tecknare, som inte bara är skick- liga yrkesmän utan, också skarpa iaktfagare av det politiska spelet. Deras inflytande på allmänna opi- nionen är långt större än vad vi här hemma kan "riktigt , föreställa oss, För ett par veckor sedan före- kom för första gången Chrusjtjov på en skämtteckning i Pravda. Dik- taborn var givetvis inte på minsta vis karikerad, men på många. håll litet tecken på avspänning; dess till Eisenhower. från Chrusjtjov och » löd: Låt oss gräva ner stridsyxan! Det v var lite förhastat tydlige « Ny givi Sverige. Inom den:i egentlig :mening” po- "litiska kariketyren är Ai vårt Jand en: återhämtning tydligen på "väg efter: många års'intresselöshet. En ny sommar tycks: rent av ha ran- "dats med E W K Martin, Lamm, Mala, E Lindahl jämte ett" äldre ess som: Rit-Ola,.: Det smått” flu- gigt "surrealistiska" anslaget hos en del. amerikanska” och. även. franska och tyska karikatyrtecknare har utövat inflytande, men ändå :inte helt dominerat. Den klara accentu- eringen, den folkligt drastiska ka- rakteriseringen och det personliga anslaget har det inte prutats på. : Christopher 3 Jolin." Litteratur folkets underbara öden” pekt.'”Allmänh "han, kunde allvarligt. befaras få vatten på sin' kvarn och befästas i sin vanföreställning .att . politik. är ett rävspel, ett smutsigt jobb. Dö "Återigen besannades ' det 'gamlä ättet, att skämtaren är farliga- krigaren därför att löjet tränger djupare och är svårare att parera än svärdet, Ingen oförarglig skämtare . N Den politis iske Karikatyrtecknaren av klass är inte att jämställa med muntergöken. Han är ingen oför- arglig skämtare, Han lockar inte till gagskratt, Muntergöken, den glade' historieberättaren till exem- pel; blir! förtvivlad, då man be- traktar "honom med :allvar. Den sanne karikatyristen blir bedrövad, då man'inte tar honom på allvar. Vi, träffar , på karikatyrer och groteskerier , på. grekiska vasmål- ningar. "under antiken.' Karikatyrer framställdes också 'under medelti- den och framöver. Men karika- tyren ägde då ännu inte den udd som den .senare fått; det gällde då mest att framställa det fula och det groteska. Det vederstyggliga var komiskt, det groteskt fula fascine- rande, . Att kalla universalsnillet Leorar- blev 1950 husmoder. Syster Gun- Skottorps. Bridgektubb. Sista' spelkvällen av bärometer- tävlingen på restaurang Havsbrus fav följande resultat. Kvällens resultat inom "parentes: 1) Dick Lange—Harry' Stane 737 (260), 2) Iris :Pärsén--Gunnar Anders- son 723' (23400, 3) Karl Alfreds- son--Hilding Svensson 699 (2351, 4) Greta Larsson-—Allan Larsson 692 (243), 5). Bo Henningsson-— Tore "Johansson 666 (239), 6) Karl Persson— Gunnar AndGers- son 648 (2353), 7) Mina Jannerdal —Altf Nilsson 636 (222), 8) Ber- til Johnsson-—Gunnar Gunnarsson 631 1205), 9) Vilna Andersson— Gurli Magnusson 628 (180). Öv- Tiga par under medel 615, Två rondpris utdetadas och vanns av . Örkelljunga. Örkelljunga-bilist fick" Jagsböter för dödskrock Norra Asbo häradsrätt i Klip-' pan meddelade på torsdagen dom i ett 'mål mot en chaufför från Örkelljunga, som I december förra året :kolliderade med en mopedist i hörnet av Apoteksgatan—Bruks-' gatan, varavid den mopedåkande klippar.bon erhöll så svåra skador, att han efter någon tid avied på Ängelholms Jasarett. - Örkelljunugabon dömdes nu för vållarde till annans död och vårdslöshet i trafik till 45 dags- böter å fyra kronor. I häradsrät- ters domskäl, framhålles bl, a. art dos” t av groteska 'ty- per för. karikatyrer ä är sålunda dju- past sett felaktigt, De är porträtt, makalöst : skickligt gjorda och jar den moderna tidens skämtteck- nare, Men ingen: har ännu nått upp till hans fotknölar. . . . Daumier var ”ett. tidens barn”, en .fras som han själv stämplade. De politiska och sociala förhållan- dena i Frankrike under förra hälf- ten' av 1800-talet : kommenterade han dag för dag med sitt ritstift. Ingen i samhället undgick hans vakna, skarpa blick, Där var ad- vokaten, borgaren, affä Carl Grimber; f: d di historia tilldrog sig berättigad och enastå- ende uppmärksamhet då den första gången år 1913 började utgivas och utgick i över 100.000 exemplar. Man har "anledning hoppas :att, då nu en ny upplagas utgivning påbörjats, denna av en yngre generation skall bii icke mindre uppmärksammad. Verket skall omfatta 10 band, vart och ett med sex illustrationer i färg och cirka 150 bilder i svart och läkaren, ' krogvärden, middagsäta- ren, gatpojken, ”kvinnan av börd” och ”kvinnan av folket”. Alla av- slöjades de i sina mest lönnliga stunder. Daumier medarbetade bl a i den populära tidskriften ”La Cari- cature”, där bland tusentals teck- ningar av Dauimer den mest be- römda blev bilden av ”Päronet”, kung Ludvig—Filip själv. Kungen framställdes : i olika - skepnader, bland annat också som en elak jät- tebaby som slukar allt från små- flickor till friheten själv med sam- ma glupska aptit. Det blev förstås åtal och fängelse för den förarglige konstnären, Småningom började den ena skämttidningen ' efter den - andra skjuta upp. Mest berömd blev kans- ke den i Miänchen år 1896 startade Simplicissimus, En rad skickliga artister mötte upp där. De var in- telligenta och för sin. tid — hår- resande cyniska. De ställde alla iakttagna med sökande efter det grymmas och det dummas mimik. Leonardo var i de stunderna mindre konstnär än lärd professor i fysionomi; varje minsta vårta, + rje rynka eller bulnad är redovisad och accentuerad. Hur annnorlunda är det inte med Goya! Goyas satir som framför allt d gamla b på huvud 1 vitt. Nati förutvarande "chef, fil dr Erik Wettergren, skall svara för illustreringen och -bok- konstnären Karl-Erik Forsberg för den typografiska utstyrseln. De fy- ra första banden föreligger nu :i bokhandeln. Band I och II är tidi- gare omnämnda på denna spalt då de utkom i slutet av fjolåret. Nu för eliggande band I II omspän- råden. USA:s högsta domstol har just i 'dagarna slutgiltigt avgjort tvistefrågan så, att Kalifornien till- delats 4,4 miljoner ”acre-feet” vat- ten från Colorado årligen och Ari- zona':3,8 milj. Acrefeet (1 acrefeet vatten är lika med 325,800 gallons eller 1,4 milj liter). Vattenledningar skall omedelbart börja dragas från Sachsen 1707, ett skede rikt påsto- ra omkastningar. Ad nåd- Strid om vattn Colorado än bägge de vattentö - tande områdena, . - Ve För Arizonas del betyder denna vattendistribution, att ett drygt 3! miljoner stort ökenområde mellan Tucson och. Phoenix: kan göras fruktbart och producera livsmedel, främst frukt för cirka 10 miljoner människor samt att dessa städers vattenförsörjning är garanterad ler en befolkningsgräns av 1 milj nr n har .Phoenix 375,000. och 'Tueson 225,000 beräknas bägge inom 10 år nå mil- jongränsen. Folkmängden i Arizona tredubblades mellan 1950 och 1960. Ökenstaten Arizona har, redan nu : ett av världens hälsosammaste. kli- mat och anses när vatten strömmar in i erforderliga mängder kunna bli ett verkligt Eden, Även för Kaliforniens del beräk- nas tilldelningen av coloradovatten betyda ett minst 10-årigt säker- ställande av vattenbehovet för stor- städerna Los Angeles och San Diego samt torrområdet däremellan, Kalifornien är emellertid mera in- dustriellt utvecklat än Arizona och har därför råd att planera mera i . stort för framtiden. Omedelbart ef- ter det vattendomen i Washington slutgiltigt föll röstade kaliforniska delstatsregeringen ett anslag på inte mindre än 1,75 midjarder dollar för att omedelbart .begynna bygga en dning ända upp till de 'stora de sin höjdpunkt med praktfulla slott, lyx och förvildande seder, men Karl XI bröt efter skånska kriget adelns makt, genomdrev re- duktionen och grundlade sitt kung- liga envälde. En indelt armé åstad- koms och en stark örlogsflotta, som blev -till gagn. under Karl XII:s ånga 'försvarskrig. Bergsbruk och handeln började blomstra liksom en ekonomiskt och kulturellt livaktig tid; ”Bondekungen” Karl XI skyd-|. dade böndernas frihet och började folkundervisningen. De hemska häxprocesserna ägnas i bandet be- skrivning, en mörk relief åt ett dra- matiskt skede i svensk historia. Karl XI:s fälttåg i Östersjöprovinserna Polen och Sachsen är med de ka- rolinska krigarnas färgrika berät- telser en lämplig avslutning på det innehållsrika bandet. Hela bokver- ket skall i klotband kosta 390:—, i halvfranskt band 485: — kr. Liksom den första utgåvan. av verket skänkt generationer.” värdefulla historiska informationer kommer det nu på- började att göra det åt nutida och efterkommande, ett verk av bestå- ende framtidsvärde, + Ryssar upptäckte sydpolen redan för 140 år sedan? MOSKVA (TT — Reuter). ' Sekreteraren i den sovjetiska an- tarktiskommissionen, Vladimir Le- sovjetiska arkiv som bevisade att ryssarna upptäckte Antarktis : den! 28 januari 1820, meddelar Tass. Lebedev, som tog upp saken vid ett räde med h nen, sade att de flesta utländska, skribenter felaktigt hade givit den brittiske löjtnanten Edward Brans- field äran av Antarktis” upptäckt. Bransfield skulle ha närmat sig nordvästspetsen av Grahams Land den 30 januari 1820. Men de Västeuropeiska experter- na har enligt Lebedev inte haft till fälle att studera två autentiska do- kument som författats av Bellings- hausen och Lasarev, ledare för den f å ika ryska Lebedev visade fotostatkopior av) dessa dok ner den sy! ika tiden 1611—1660 och inledes med en färgrik målning av konung Gustaf Adolf i en charlakansröd rock, vil- ken ännu. finns i behåll på Sko- kloster I den klädnaden red kun- gen vid intåget i Frankfurt am Main. I band II beskrives kungen som barn och yngling, hans liv och historia från kulturepokens gryning intill andra världskrigets slut. Man får en detaljrik uppfattning om kungen och hans samarbete med Axel Oxenstierna m fl och om kun- gens brydsamma läge då det gällde ingripandet i 30-åriga kriget samt får följa honom på fältherrebanan ) intill hjältedöden på Liitzens slag- fält. . Men frågar sig hur den tidens De var inter ori och hatade nationalism och preus- seri, kälkborgerlighet och pryderi, Vilken frisk luft svepte inte in med Simplicissimus, påminner Carl G Laurin i sin bok, ”Skämtteck- nare” från 1920. Denna sövande, kväljande luft av matos och in- ka folk mäktade bära den ti- dens bördor av uppoffringar. Man får emellertid inte glömma att med de stora segrarna i Tyskland eröv- rades Skåneprovinserna och Bo- huslän och erhölls sedan bestående gränser emot både Danmark och Norge. Den närmaste tiden efter kun- gens död blev brydsam, men många kraftmän framträdde. Redan då den första svenska ko- finns i den samling et "som dhet i det wilhel ka Tysk- går " under” benämningen ' ”Loslland, denna enfaldiga servilism, tmär "Caprichos” (Nyckerna) gfönsystar denna skrä brackighet hud-|8T på samtida förhållands flängdes i Simplicissi Han gisslar misförhållandan och di borde haft att upptäcka lastbilen och klip- Panbon ansågs därför ha varit medvåhande till trafikolyckan, som fick en sådan ödesdiger ut- gång. Karl Alf Svens- son 20 poling och Göte Pärsén— - Ella Karlsson 26 poäng. Nästa spelkväll torsdagen den 30 juni kl. 19. Anmälan senast spelkväl- len kl. 18.45 till restaurang Havs- rus, - Seel as I våra dagar har lonien i Amerika och inkallades till Sverige de första goytonerna till återuppstått, men tiren får nog dess värre i någon mån sägas ha svenskt näringsli Band IV behandlar I tiden efter Karl X Gnetays krig fram till den Tass återgav utdrag ur båda da- för att vederlä ut- ländska historikers påståenden att den ryska expeditionen inte insåg att det upptäckta landet i själva verket var kusten av en kontinent. De sovjetiska vetenskapsmännen anser att det är på tiden att fast- | ställa -— i den historiska autenci- tetens namn — att ryssarna kan gö- ra anspråk på upptäckten av An- tarktis, H I sjöarna "i nordost för att för all framtid säkerställa vattentillgången (och kanske även för att ställa and= ra delar av landet inför ett full- bordat faktum, ifall även de i en framtid tvingas se sig om efter mera färskvatten, Totala kostnaden vattenledningen Kalifornien stora sjöarna beräknas stiga miljarder dollar, Vatten: är en ovärdelig tillgång i alla regnfattiga områden, även om vattenstriden Kalifornien-—Arizona kanske är den mest dramatiska i vår tid. I alla fall är projekten de . mest storstilade och dyrbaraste, He- la caribiska övärlden lider av våt- tenbrist och både på Porto Rico och St Thomus (Virgin Islands, den £.d danska kolonien) håller man £f n på med att installera jättelika anord- ningar för att konvertera havsvat« ” ten till dricksvatten, I' den gamla världen kivas Israel med sina gran= nar om Jordans: vatten? Egyptens intressen" skär sig med Sudans i kampen om Nilens vatten, o osv vå en lång rad, Mont oA ett je 0 il Kerna” hade vid samma affärer av dettä” slag. Här år för övrigt "mycket -optimistisk ">= man räknar faktiskt med att ha 8.000 självbetjänin; sbutiker 1965, Men 'idér : till ' självbetjäningen” hbedev, omtalade på onsdagen att det | - Hanns. dokument i den kommer från Amerika — vad man sen än kan få höra från östligt > håll längre fram. [| Snarkar er hustru a Om frun ,snarkar, så finns det faktiskt bot för detta. På en stor internationell utställning i Milano | helt nyligen ' visades en apparat, rätt enkel: till' konstruktionen, som ) hjälper "er av med den nattliga plågan, Den ser ut som en gas- mask i miniatyr 'och pl ceras till natten över munnen, I et berättas — men det är kanske bara mali- cen som är framme — att ett stort ” tyskt hotell kommer att placera ' dessa apparater på vartenda ' rum ' i hela etablissemanget, Så nog ser ” man till gästernas "trivsel där alltid... eu 2 " Vägen lill chefens hjärta går genom kaffekoppen, om man får tro reklamen, Och det får man kanske lov till att göra — det tycks ju inte finnas gränser för den makt rekalmen utövar 'på folk. I | vilket fall som helst så på= | står ikanska ' kafferekl kare att kaffépauser i arbetet ökar chanserna att man kan bli gift med chefen. Man stöder det på en universitetsprofessor i Californien, Jean S Felton, som har till Spe= cialitet — arbetsplatsens hälsopro= | blem, Professorn är en varm fö- "' invånare, men de : | respråkars för kafllepauser och sä- +: ger: Här får man tillfälle att utväxla erfarenheter . och mari kopplar av; Man planerar ' sådant. som man vill göra tillsammans — ' och på så sätt skapas romantiska . | Ett och annat -| Självbetjäning bakom järnridån Även i länderna bakom järnri- dån har man fallit för idén om självbetjäningsbutiker — så det är inte allt som kommer från Ameri- ka som betraktas som farligt och kapitalistiskt, I Ungern>har man t ex gjort upp en femårsplan för självbetjäningsbutikerna och i den senaste räknar man med att ma skall kunna ställa om driften i yt- -|terligare 20 procent av livsmedels= affärerna. I Östtyskland hade man med utgången av 1959 3.000 själv- grymheter, Förkärleken för de "våld. k roa, vilka all- tid är k ärli de, kan gått ifrån den. Detzamma kan sä- karolinska arméns ur betjäri er och tjeckoslova. LAHOLMS TIDNING AMAADAA ryvsvi rv förbindelser. Så det så! Pappersskjortor I Tyskland lanserar man ' nu skjortor av' syntetiskt papper, som "" man efter användandet helt enkelt kastar. Papperet görs inte av cel- lulosa vtan av helsyntetiska fibrer. Det är ljusbeständigt, tål väta, är de och d tom slit- starkt. Man ' kan också använda materialet till blusar, dukar, gar= iner 0 3 v,, Fastän det är litet svårt att begripa varför egenskapen slitstarkt skall, behöva vara med, eftersom meningen ändå, är att man skall kasta varan efter begag- nandet, sa ENDA TIDNING SOM UTGIVES i LAHOLM
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.