— + N har "plötsligt vänts i sin motsats. "rryvtYrv Ferertrr v vereveevrvenyvevvYYY TS YPFErT YE EI TP EPYVYYPPYT YYrvev sån Lördagen den.9 juli.1960 —=LT DEN 9 JULI 1960. . "IT =. Budgeföverskott i i USA | Det - amerikanska budgetåret 1959/60 utgick den 30 juni och" det visar sig nu, att det trots många pessimistiska förutsägelser om deficit i stället kommer att presidenttid, inte ens under stora ” parader, uppträtt i i uniform. ” New York-guvernören Rocke- feller, som är en mycket kunnig 4; och .vidsynt patriot, har gång ! på - "| Många ungdomar "vill utbilda sig ' : till jordbrukare STOCKHOLM (TTspec): Trots flykten' från landsbygden tycks det glädjande nog som om intresset för att utbilda sig tilll. jordbrukare knappast "hade mins- sluta med ett plus på 750 "miljoner dollar. Eisenhower: är särskilt: glatt överraskad över de oväntat 'stora skatteintäkter- na de senaste månaderna, då han tycks tro att en balanserad bud- ' get i alla' väder är ett univer- salmedel mot allt ont, I mr Ei- senhowers föreställningsvärld inv går också tron på att republika-. , nerna har alla chanser att kun- - na hemföra segern i november- valen bara de'nu kan "hänvisa å . påpekade också bl KS att USA in- till ett budgetöverskott. ant - Eisenhower fördes 1952 fram till presidentposten av: den nume- raz avlidne republikanske leda- "ren, senator Robert A Taft från Ohio, som var: en liten lokalpat- riot och 'isolationist, och 'som av=-. , -'tvang-Ike föfte om att den fede- ” . rala' budgetens utgiftssida under : de år Eisenhower satt i Vita hu- set inte skulle få överskrida .60 miljarder dollar och att allt” évenz tuellt budgetöverskott skullé än= vändas till avbetalning på stats- skulden, ' Taft "begrep inte "den varnat r gång A spel med nationens för detta ” chanser att överleva i'er kamp, på liv och död med kommunis- ” med.” Den 28 juni höll Rocke- feller igen ett stort tal vari han kat, tidskriften Lant- mannen. Ett stort antal ungdomar, även från städerna, söker sig varje år till olika jordbruk som elever för att lära sig yrket från början. Vad som påverkar dem att välja jordbrukst är kanske inte så påvisade, att ett digt om USA skall kunna und- vika att få se 1960-talet -— lik- som de sista åren — bli en ””de-" kad av konstant fruktan”. Han te ännu har något 'som helst var- ningssystem mot raketanfall. Det som finns är bara mot de mycket långsammare” flygplanens attac- ker. :Om :inte något på detta om- USA leva vid randen av en ka- tästrof; ansåg Rockefeller, "et Guvernör .- Rockefeller — visade också i klara siffor för 'den'som bara ville" tänka, att. en. mindre ; réstriktig "ekonomisk politik med lätthet skulle lägga minst 20 mil- jarder, dollar årligen till USA:s ach däri; ryska faran och han räknade var- ken med USA's' ledarskap som ” världsmakt eller med' landets : egen enormt snabba "tillväxt i'be- " folkning och inte heller med va= lutans sjunkande köpkrafisvärde. Detta' var den naiva 8 k'”Mor- Nights överenskommel- sen", osalig i åminnelse till den grad, att inte ens republikanerna själva gärna längre vill bli”på- minda om den, Vad man än må säga om Ike så är han en Hederns Ingsid man och en man som försöker stå - . vid sitt ord. Men utfästelsen' var ' för barock för att kunna hållas, och presidenten har i år som sagt r, lyckats -balansera . budgeten vid 78 miljarder "dollars." Detta hind-= , rade inte att Eisenhower” Under" + or "sina åtta år i Vita huset vavlåt= ligt försökt hålla stafsutgifterria' "tillbaka -för att nå” "detta /mål; Överdrifter, främst én j xtrem” högräntepolitik. medförde bedrö - liga resultat i form av s ekonomiska bakslag årer och 1958/59 att följden b starkt minskade skatteintäkter så alt för dessa "år deficiter om $,5 Tesp 18 . miljarder dollar uppstod, vilket är "de största budgetdeficiter" USA - upplevat i fredstid! Uniter Eisen=' åra 1954755 . médföra en ökad federal skattein- täkt 'med minst 4—5 miljarder : dollar, Rockefeller förklarade att dét i första hand inte gäller att genom 'statsingripande . öka den årliga produktionen med så och så många procent, utan att ome- delbart upphöra med den rest-. riktiva '.'högräntepolitiken, ' som itillägg i. — försvarsutgifterna på minst 3 mil- jarder, dollar årligen är nödvän- råde : omedelbart - görs "så "måste lätt att fastställa, men att det inte enbart är fråga om ”bonderoman- |” tik” är fullt klart. >, Det är av utomordentligt” stor vikt att dessa Iantbrukselever från första början handles på ett riktigt sätt och utbildas så att de' själva får största möjliga | behållning av sin elevtid.”.- t Det är samtidigt helt naturligt att en riktig och grundlig utbildning av lantbrukselever ställer stora krav: på den som har sådana an- ställda. Han måste vara beredd att ”offra”: mycket av'sin knappt till- mätta fritid på förberedelser för undervisning, direkt undervisning och kontroll av denna: " Kunde man komma därhän att all utbildning 2" av i > lantbrukselever skedde under betryggande kontroll utan att. därför . någon :' likriktning ägde rum skulle mycket vara vun- net, I viss utsträckning sker en så- dan: kontrollerad - utbildning t ex vid Lantbruksförbundets elevgår- dar, men det är ju endast. ett fåtal lantbrukselever' som har. möjlighet till utbildning på dessa. » Det skulle säkert inte vara helt orealistiskt” att tänka sig att lant- bruks-: och | lantmannaskolor: :re- kommenderade gårdar 'som . visat sig lämpliga för utbildning av lant- t.> hållit" duktionen nere, så att den nu överlag ligger » vid cirka 80 proc av kapaciteten och för stålindustriens del, som ärst klämd" vid bara 54 proc. stället. för att.med kallt och . synt förnuft försöka, inse "det im- perativa i det” rockefellersk: re- br gen ” på gårdarna kontrollerades, Genom / en. välskött 'elevutbild- ning skapas. goda förutsättningar för att eleven blir väl rustad att möta de många problem, som den moderne, " jordbrukaren "dagligen ställs inför, Det är därför åv största 1 30). "sonemanget' beskylles | han: av ad- , mirlistrationen'”, .omdelbart .. efter” » sitt tal för att vara "en feg stac- kare; som hugger sitt eget parti. i -ryggen — bara för att han äte ' kar en "chans att. själv, bli presis fc Hu dentkandidat! ; [ jr mycket: om en presidentkandidat, + som” ba- lovar :: att ” gå . på - oÅ - de. eis nhowerska "surrogatstrump Det . vore därémöt ärk nä kunde vinna :valet i november, Den: sista juni sände senaten och representanthuset "gemensamt tillbaka till, vita huset. Eisenho-, ”wets > lag för försvaret. howerregimen har k vuxit med över 20 mitjorder. dol=" Jar! "Det är således ång budgetbalanserare att skryta med, Men det värsta är att den små- snåla sparsamheten i Washington främst gått ut på” att undandra försvaret medel, med resultat ätt "ryssarna nu för världen framstår som den militärtekniskt främsta: "nationen, Med 'all den prestige- förlust .för hela Västern: detta medfört, I den oroliga tid då Ei- senhower valdes till” president röstade de flesta på honom enie- dan en general ansågs "önskvärd för försvarets skull,” trodde sig' vald och skickad att vårda ekonomien och hade dess-' utom oturen att välja föga kun niga medhjälpare, Så" allvarligt trodde den femstjaärnige' genera= "Jen på sin civila mission, att han inte en enda gång under hela sin under: budgetåret" 1960/61 med ” tillägg på 700 miljoner. dollar: To-: tä skulle då" försvärsutgifterna” "stiga”till 39. 996. 000.000 "doltar, söm” köngressen för sin del anser som absolut - minimum ” och "+ bönfaller' presidenten att teckna på den nya' ”billen”. Det framhålles' också för " presidenten att detta represente- rar bara 7 proc av USA:s årliga I natiönalinkomst och är förhållan- devis mindre än försvarsutgifter-: na för någon annan stormakt, Att: . beloppet slutar just ' under - 40. miljarder är bara ett tecken på! att kongressen "inte vågat övers: men Ike - skridå denna siffra för att inte; framkalla ett säkert 'presidentve- to. Det återstår att se om Eisen- hower är. med på noterna. Mot bakgrunden av Eisenhowers tidi- gare manövrer måste man tyvärr frukta att billen” möter hans” veto oe . Georg von Essen L Trafikriskerna | till sjöss har' ökat oroväckande STOCKHOLM (TTspec) ' ". Den allmänna nedgång i intresset för: båtar som bilismen medförde Innevarande sommar blir én båt- säsong "utan tidigare motstycke I svenska farvatten, åtminstone ifrå- ga om motorbåtar; En av följderna av denna vtveck- ling blir starkt ökade risker, fram- förallt av den anledningen att det nya båtfolket till stor: del. består av personer med särskilt intresse för fart, konstaterar Navigations- sällskapets tidskrift Navis. De skaf- far sig helst en snabbgående pass- båt eller något slags racerbåt — om sjövärdighet har man i Jallmän- het föga begrepp, Farten har sin tjusning, och in- gen principiell invändning kan re- sas mot att detta behov tillfred- . gångna båtsäsonger har tyvärr, ” ett" rimligt. räödigt mot farter, men: erfarenheten frå sat motsatsen, 'Att -man skall f das måttligt fort i trånga eller” starkt trafikerade leder och und- vika att besvära andra" båtar med sin framfart och sina” aktersvall, det tycks mången aldrig ha besin- nat, för att här inte tala om dem -: som visar: sig sakna varje aning om sjövägsreglerna. Visserligen för- står inte alla förare av -långsam- mare farkoster att bete sig bättre men skillnaden är dock den att de inte har så många riskabla häst krafter till förfogande." - Särskilt stora risker har den till- tagande vattenskidsporten medfört. Skidåkarna och deras bogserbåts- förare är ofta unga och. djärva, de vill gärna briljera med sin färdig- starkt trafikerade leder och utan- för båtförtöjningsplatser där det finns åskådare som kan beundra dem. Nu fordrar: båtförsäkringsbo- lagen särskilda premier för att ta risken av att båtförarna vållar per- " ställes på vattnet om det sker med £on- eller krav att sjövettet är proportionellt: het. och grasserar därför ofta i y att den nu ofta försum- made utbildningen sker! under an- n STOCKHOLM (TT). Världens. totala p och att undervisnin-|' " wvorge brukar i turistrekla- - men kallas : för .”semesterlan det för bilister”, och det är en benämning, som stämmer bra överens med den direkta kon-" takt med en säregen och stor- slagen natur, som en bilsemes- ter i detta vårt västra grann- land kan utgöra. Visserligen är" vägarna ofta smala och kroki- '- . ga, och beläggningen består i regel av. grus, men de är. fasta. och jämna och underhålles väl. I stället för en trist och -ma- lande körning på raka auto- strador, bjuder de norska väs garna ständigt nya" utsikts-" punkter och fascinerande vyer. ” Man får inte köra fortare än 70 km/tim, 'men varför skall? man det, när man har semes-" va . Namn som ” Hardanger, Gud brandsdalen, - Jotunheimen, och Romsdal väcker säkert många angenäma semesterminnen till:liv Norge, och givetvis hör' dessa i re-. sebroschyrerna' väl omhuldade plat- ser till dem,: som; man: kanske iln första hand vill besöka. Men- Nor- ge rymmer mycket annat, och'här följer därför några tips om en nå: got lunda res roulej 3 2 uppgick"”den '1 januari i år till ni mare :'9l milj enheter: Enbart i USA finns det 59 milj personbilar, vilket utgör 65 procent av det to- tala 'antalet, Bland de tio bästa to- talt i världen ligger” inte mindre än'sex europeiska nationer. Sverige har drygt en milj personbilar och kommer därmed på 8: :e plats i sta- tistiken. . Antalet varierar, nvånare ber personbil Bästa siffran finner man i USA, det går 2,9 invånare per bil, refter följer Nya' Zee- land "med 4,1, Kanada med 4,4, "Australien med 5,1 och Sverige på femte plats med 6,7, I Sovjetunio- nen går det 348 invånare per pers sonbil och i Indien inte mindre än 1712. Totalt i hela världen får 30 människor samsas om varje per- sonbil,: sn Bilfabrikerna' ser till att träng- seln på vägarna världen ' över blir allt större.. Det totala bilbeståndet i världen ökade med: 4,9 procent under 1959,,I Sverige var öknin- gen under samma tid 12,9 procent «och allt tyder på att ökningera kommer att fortsätta. vg va inte ledsen för att din fi ilmuppslag rtetuserades Mears det skägget kan du alltia bli "många ställen är de ' omgivande Sydligaste Nörgé — Mlånd kommer nog i någon mån i skym- undan " för bilturister "från 'södra Sverige. Oslofjorden leder, en mot norr, och.så blir man omedvetet inställd på den färdriktningen, Men varför inte använda sig av bilfärja och ta sig över Oslofjorden mel- lan Moss och Horten. Överfarten tar cirka trekvarts timma, och det finns: tolv turer att välja på varje dag; Vill man ha' en något längre sjöresa; så kan man" utnyttja fär- jeförbindelsen - Strömstad—Larvik, men då har man' endast nå; ågra tu-' rer i veckan att välj lja mellan. Längs '' Norges sydöstkust finns många . goda badplatser," och ' här- ifrån är det ändock inte' långt til fjällvärlden för den som till om- växling ' med" badlivet gärna pröva fiskelyckan i de friska fjänl- sjöarna och fjällbäckarna. - Setesdalen - > traditionsrik: och vacker "Men när vi nu är i sörlandet och skall mot norr, så bör vi låta färden gå genom Setesdalen — da- len som länge låg ”gömd” och. där man fördenskull lyckats” bevara mycket från forna tiders seder och bruk, > Setesdalen, "som . är sörlandets längsta, börjar vid Byglandsfjord — en 34 kilometer lång insjö. Som de flesta dalgångar ter den sig vackrast, om man far den nerifrån och upp.' Då får blicken fäste i bergshöjderna, som ger dalen dess inramning och som —' ju längre in i dalen man kommer — sluter sig allt tätare och högre kring den, På fjällväggarna så branta, att ingen eller ringa . växtlighet kunnat” slå Men en färd genom Setes-" dalen bjuder mer än vacker och storslagen natur. Den ger även möjlighet till en god inblick i " gångna tiders by; dssätt och .Dovre - hos dem, : som ' förut semestrat i-.-. taket: var i Sctesdalen vänligt till långt fram 'på' 1800-talet. På Ryg- nestad i Valle finns en sådan gam- mal! gård bevarad," och > den ' har man möjlighet att bese tillsammans med sakkunnig ciceron: Ett besök i;Bykle kyrka och vid Svaroforsen "Otra älv bör man också ge sig tid till. Setesdalen -är även känd för att ha många goda silversmeder — och det finns' många skyltar utmed vägen öm silverarbeten till. salu. I klättring med bilen vår kesväg' går vidare mot norr, och vi kommer så småningom ut på väg nr 340. Här tar vi av mot väs- ter, och så är det snart dags för fjällklättring ' med / bilen. :' Genom högfjället : vid Dyrskar, där 'snön ligger : kvar hela "sommaren, går vägen på sin högsta punkt på 1100 meters ' höjd och slingrar. sig se- dan ner till Röldal! Det bär snart till fjälls igen, På nya vägslingör och med härlig utsikt för oss vägen vidare genom” vilda och karga bergsformationer fram -till väg nr 500. + Det kan vara på sin. 1. plats med HN en avstickare västerut och besök i en av Norges större städer — Hau- gesund. Trots' sin storlek är det en på nacken och ursprungligen ska- rande stor betydelse för staden, . bit på berget för att få olats med vägen. ung stad med endast cirka 100 år|' påd av sillfisket. Detta har fortfa-| Ffosendats beroni vid Hurdangerfiorden omfattade under en tid flera hundra gårdar. Nu tillhör det . Universitetet i Oslo. På bilden ses en det Gav huvudbyggnaden. - . : att göra 'en utfärd med tåg till om- växling med bilåkningen. . Mö "kör I”Far tbegränsning - antalet olyckor” STOCKHOLM (TTspec) Olycksstatistiken för årets pingsta helg, där dock drunkningarna tog betydligt flera liv än trafiken, har aktualiserat en debatt om inför rande av fartgräns på de svenska vägarna, erinrar Motorföraren, Man har bl a pekat på försöken i den vägen som "under pingsten genomfördes i Västtyskland, Öster- rike och England. Frankrike har' fartbegränsning varje helg sedan någon tid tillbaka. för dessa länders del tyvärr nedslå- ende. -. I Västtyskland ökade antalet dö-' dade i pingsttrafiken med minst 20 procent jämfört med 1959, då far- | ten var fris Denna siffra bör ses i relation till att -antalet motorfor- don samtidigt ökat” med högst 8 procent, . ”- i Från Österrike rapporterades tre dagar efter pingst att antalet döds- : offer för helgens trafik då uppgick till 21 mot 19 året innan, då trafi- ” ken var fri. : Frankrike rapporterade antalet döda till 84 jämfört med 79 ett år” tidigare då farten var fri, Tenden= sen i de engelska tyvärr densamma, trafiken gick utan fartbegränsnin-, gett avsett resultat. bestyrker bl a vad som framkom- frågan 4 bi + | vårt land. Mot bakgrunden av ”att , polisen & både här hemma och: utomlands gett ' trafikanterna” högt betyg. i" pingsttrafiken frågar man sig om den enklaste och mest radikala åt- allt där polisen finns på vägen upp« det inga. man inte tror sig observerad, 'Trafikövervakningen måste skä (pansion, Och livsparande. fram . till, Voss jär "och köper en biljett tur och retur Flåm. Och så får vi först en tur på-Ber- gensbanan genom väcker fjällvärld | och; genom ' "den 5311” "meter. långa Gråvahalstunrieln / fråm” till Myr- dal, där vi byter tåg fören färd på Flåmsbanan' — utan överdrift en av världens flottaste järnvägss! kor. Från Flåms station -— 2 m'ö h — stiger banan på en sträcka av 20 kilometer upp till. Myrdals sta- tion — 867 m ö h, Banan har 20 tunnlar varav .en vändtunnel och går sista sträckan upp fill Myrdal på avsatser i den nästan lodräta fjällväggen. Under färdén kan man njuta. av en. strålande utsikt över Flåmsdalen och bland 'andra 'att- raktioner får "man vara med om. att passera Flåmsälven utan bro. Vid en av övergångarna har man nämligef skjutit. en tunnel för äl- ven geni fjället. SS När vi kommer tillbaks till Voss, låter vi bilen åter rulla ned ':mot <Hardangerfjorden, men innan vi når fjorden, viker - vi av mot Ulvik — en av Har- dangerfjordens vackraste plat- > ser. Här låter vi färjan föra. oss över till Brimnes, varefter i bilen får ”klättra” upp för . Måbödalens — vägsli Vö- men numera är -sk ten den es ri — "ett 182 meter: största och vikti e- NEN, stab fs ee at "Sevärt jordagods' Tillbaks” en. bit. på väg nr 500 och in i Hardanger. Via .de små bil- och Lölallstrand--Mundheim tar vi oss över Hardangerfjorden, men här är det bäst att i förväg höra sig för-om plats för bilen, Innan vi far med färjan ' Löfallstrand— Mundheim, bör vi har gjort ett be- sök på Rosendals baroni — ett jor- dagods som under sin storhetstid omfattade flera hundra gårdar. År 1927 blev godset genom gåvobrev överlåtet till -universitetet i «Oslo. Parken med dess rosengård står öppen för allmänheten, och för en mindre avgift får man även bese folkliv, som båda varit särpräg- + lade och dröjt sig kvar längre i Setesdalen än någon .annan= stans i Norge. Den setesdalska klädedräkten väckte ofta stor” het, när setesd; lingen någon gång lämnade sin dal för besök i andra trakter. Mest påfallande var en : stor skinnlapp i byxbaken. Finder tin Det. gamla byggnadssättet med ” i vilken man bl a även finner målningar av kända konstnärer. Sedan vi kommit i land från färj- turen till Mundheim, fortsätter vi inåt Hardangerfjorden längs ' dess nordsida och kan — om vädrets makter är gunstiga — njuta av härliga utsikter ö över fjord och fjäll. " Flåmsbanan — en impånerande” ning | keldstad mitt på golvet och rökhål i färjorna mellan - Skånevik —Utåker |. Men nu kunde det vara trevligt! högt vattenfall. i älven Bjo- reia. — utgör en fascinerande : anblick, Och sedan den väldi-"' ; ga fjällplatån ' Hardangervidda passerats, får denna lilla tur-: beskrivning sluta, för nu kan det säkert vara lagom alt. vän- .da hemåt igen. Goda campingmöjligheter - Till sist skall nämnas, att för dem som vill campa i Norge, finns det så gott som obegränsade möj- ligheter, Det finns många välorga- och en Är antibiotiskt behandlad fisk : "skadlig Satt äta? STOCKHOLM "(Erspeo) 7 one ” Vetenskapsmän över hela värl den . undersöker för . närvarande tika som konserveringsmedel . för sök ' gjorts att använda antibiotika ver tidskriften Ostkusten, Antibiotika förlå 4 vändningen öppnar nya möjlighe=, ter för transporter på: långa av- fisken fryst eller isad vid havsfis= bord. Problemet rörande v av antibiotiska "medel har i verk= ligheten diskuterats under femton år, Ett dylikt medel, nämligen bio= stat, har i Kanada godkänts för konservering av fisk och i Mexico An? för konservering av alla slags mat= kan hålla sig färsk dubbelt så länge med tillsats av antibiotika som med ” enbart is, men inte heller antibio- tika kan bevara fisken i det oänd= liga. Tillväxten av skadliga bakte- rier kan betydligt reduceras men bakterierna kan inte utrotas helt. En annan sak är att den största renlighet bör iakttas, Fiske'arty- gens träskott och durkar. är ofta rena drivhus för bakterier, Skall |trålarna kunna dra nytta av anti- förteckning över dessa fans att tillgå. Och skulle det bli dåligt vä- der någon dag — sådant "händer ju tyvärr även på en semester — så finns det tätt med vandrarhem — ”ungdomsherbergen”. De flesta av dessa har även barnfamiljerum. Vill man inte åka omkring under hela semestern, så har man möjlighet att hyra en stuga — ”hytte” — för en vecka eller mera. Hänvändelse härom kan ske till Ungdomens Re- sebyrå i Göteborg eller till Norsk Folkeferie i Oslo. | SÅ är det bara att på norskt vis önska ”god tur”. Vi sezs kanske i Norge? . . B-0laf, k bör skott av metall an-= skaffas. Som en följd av detta kom- mer förmodligen även fisklådor av metall eller plast att bli erforderli= ga, framhålls det, ” För de vanliga trålarna, där fis- ken sköljes och isas innan den lan=" das, skulle förmodligen en tillsats av antibiotika i isblocken vara den bästa lösningen. Den avgörande faktorr. är emel- lertid huruvida det kvarblir någon form av antibiotika i fisken när den kokats — och om så är fallet — vilken inverkan detta kommer att få på den mänskliga organismen, Svaret på detta kommer man att få först när pågående försök har av= slutats, teg rapporterna är Å Fler dödade, '” fler olyckor än pingsten 1959 när ' je" nedbringar inte”: : Resultatet blev gar, Det är beklagligt och ger anled : ning ' till allvarlig oro över att de. utomlands vidtagna åtgärderna inte : Anledning ” fanns dock att betvivla effektivi- " teten av försöken och resultaten : gärden verkligen satts in, Ty över ' träder trafikanterna hyfsat, Där blir vansinnesomkörningar, ' och farten anpassas betydligt lätta-- re efter omständigheterna än när pas, byggas' ut och ske under öpps« na former, Det är en tvingande : fölidinvestering till bilismens :ex=- möjligheterna att använda antibio-,. matvaror och det uppges att för- . för 'att bevara fiskprodukter, skri-. den för fisk: och kan komma att ' visa sig vara till stor fördel för fis- - kare och för konservindustrin. An» ' stånd 'och ' öppnar nya marknader . för färskfisken, I 'dagens läge blir « har medlet godkänts som lämpligt ” mit i MEF:s yttranden när fart- > : ke men -försärras ändå. vid fiske :-. som medför längre tids lagring om» +: varor. Gjorda försök visar att fisk - er "CAH läsa ANN "är både löna ONSERNA i LT nde och roligt FN Tyska sällskapet för naärings- frågor har sett sig föranlåtet ut färda en varning, ”specielit riktad till ungdomen, att inte spara allt för mycket på matkontot för att möjliggöra semesteresor utom- nd Nan har nämligen kunsta- erat att dessa resor nån; gång finansierag genom hälv- svält, Semestern kan på injet sätt ersätta de skador som därigenom uppstår. Den som svält ihop se- mesterpengarna skall inte bli förvånad om han vid feriernas slut måste konstatera att han in- te alls rekreerat sig, heter det, Sällskapet framhåller tin sist att vid resesäsongens slut läkarnas väntrum brukar bli överfylida. — Arkimedes, läste "'ärjungen funnit den”, svarade pojken. i" deras vägar. KK, 3.10 fm. ke — Utmärkt. Men vad var det |mer Karlsson hem och finner Arkimedes funnit? . högt, hoppade upp ur silt badkar [andra och sa sedan hoppfullt; med ropet ”Eureka! Eureka!” - — Tvålen, magistern. — Ett ögonblick, sade läraren, vad betyder ”Eureka” ? ka betyder ”jag-har Karlsson och Lundin festa om 1 Köpenhamn, En afton skiljas sg Lundin sovande i sin säng. Karls- Pojken tvekande, såg på den [son vandrar fram till sin egen paulun och finner där en — Väck mig, hem, för då är lapp: - när du kommer är jag töratigt |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.