- mer LAHOLMS TIDNING Fetter re Yvrerrevrererv TerufrvYYveeererererYyYYYt YE PYYYPPT TV Lördagen den 16 juli 1960" ” "DET "FINNS all ånledning att allvarligt understryka de synpunkter, som framförts av byggnadsnämnden . med in- stä de av drätselk —ren, i yttrandet till länsstyrel- sen ifråga om den framtida or- ganisationen av Lahobns lant- mäteridistrikt, Det är en utom- ordentligt viktig fråga för sta-- den och bygden det här. gäller. ' - "En . indragning" av ' Laholms äteri distrikt - de kostnader." Lokalerna - tor- " de i nuvarande skick knappast : kunna .uthyras till annat än- ”damål. Det'blir' således stats- "verket som under återståend ” delen" av den' kontrakterade '10-årsperioden. . Ett sådant | "! handlingssätt kan knappast va- ra förenligt med sund ekono- ' DET FRAMHALLES även i lantmäteridistrikt . medför "så - det . angivna - yttrandet att betydande försämringar. . för , lantmäteriorganisationen . ” -i södra Hallands befolkning”att'. framtiden åter torde svara för den . knappast låter sig över. mä äsendet i' Lahol blickas ' i dagens läge, Utan": vidare kan man 'slå fast att den service man är skyldig allmän- . stad. Under sådana förhållan- - den borde under inga om- ständigheter. en flytning. av ikontoret : 3 heten. blir ' allvarligt” eftersatt. Den personliga kontakten mel- Jan. bygdens. folk och lantmä terikontoret . måste ' också 'bli eftersatt" om” det" pl de "fråga. För dessa mätningearbe- ten," som. är. tämligen omfat- ' tande räknar man med att ge full Msättning- för. en -hel- Halmstäds' ::« läntmäteridistrikt "ti omfattande ” :19'.:- kommuner ” kommer till stånd. ee: : "LAHOLMS ' STAD- har be- traktat det som" nödvändigt med ett lantmäterikontor' för lagt till staden och gjorde ock- så en insats för :att anskaffa - tidsenliga lokaler för några år - » sedan, Ett ' 10-års '. kontrakt skrevs med :en, fastighetsäga-. re i: staden, som" enlig .Jant- mäteristyrelsens .. anvisningar -: CEN INDRAGNING av La- ". holms ". lantmäteridistrikt, som enligt”. lantmäterikommitténs "förslag skall sammanföras med Halmstads :. lantmäteridistrikt, synes sålunda innebära 'så all- varliga konsekvenser för: La- :« holm ' och ': kommunerna. runt ” staden, att myndigheterna bör. "tänka om innan ' slutligt be- '. slut fattas i ärendet. - . får betala hyres-| : ra torget, detta som en” "tid kallat Rådhustorget, att rådhuset byggt 1826 låg där i fonden, vär. för inte så värst många år sedan centrum för handel och köpenskap.' Där: fanns fiskargum- mor med sina stånd, där fanns plats för trädgårdsmästare i en lång rad. Där kunde också gummor från lan- det sälja ägg, tuppar och ' ällt an- hat gott som kommer av jorden. senare > | Ända ”framme' vid "rådhuset stod " Hleck Dn lagare och så min gamle vän inredde lokalerna för betydan- od i + Kaprifolet vill alltid först slå ut -högst upp niot' taklisten,.-Däruppe I de frodiga bingarna har blomgie ..pen tillfälle att oskymda av frukt- trädskronor Japa sol hela dagarna, De är åtminstone styvt en vecka "före sind kamrater längre ner > Jnom räckhäll-för ordinära. fjärll-. håvar — där bladen är glesa.och rankorna . helt öppet: vrider altt bastscga flätverk, Nee SA "Det där förhålländet "passar ”svärmarna "utmärkt, ”De försöker -atänd!igt' hämta sin nektar så högt : ovan markytan som möjligt, In- : stinkten tycka säga dem, ått de 1 altt halvt rusiga svirrande är övåns- "ligt utsatta för faror, Något ut- Jämnas kanske riskerna, om de "håller alg såpass högt, att rov- djur inte kan nå dem, Jag'har + sett katter passå på tallsvärmare vid lägvuxna kaprifoler t nordli- « ga skogabygder. Med ly kgrö na ögon fixerar den lille tigern den sudågrå och dallrande akug- gan. Så tar den språnget, sveper till med tassen —,och har under "klorna ett byte stort som en näbb. mus och minst lika trevlig" att plåga. sa . Nå, kaprifoltet här vid viltans aödervägg har alltså brustit ut i den första, högtbelägna vågen av blomning, Om dagen märker man inte mycket av denna vaniljgula och smaltungade fägring. Dagfjä- Tilarna frestas heller inte av ho- . nungen, eller är den kanake aoåt- " komlig för dem, De häller sig I förata hand till syrenerna. Annärs domineras insektallvet 1 trädgår- - den under soltimmarna av bina, -20M besöker Fuktblommen,.Det aurras och arbetas. flitigt Inne i ö av mjuka blomblad, För Svärmare luften "över hela tomten. Det -är måhända inte en så frisk doft som" den intensivt -klara' från: liljekon« valjerna - eller - ens” som". vågorna, från daggade elier regnvåta syren«,. korgar. Den kanske kan förefalla ' någon 'alltför:”efterhängset söt, ' alltför. kultiverad. Att jag finner den ”oförliknelig” hänger nog ihop : med de fjäriisminnen. ända från : min" tidigaste, barndom, som är förknippade med dessa genom juni«' . kvällarna strövande skyar av väl« lakt.:'Jag' har' aldrig, var jag än befunnit mig, kunnat andas in den" doften utan att:allt vad amatörs entomolog inom mig genast i höga » sta grad kvicknat till, os... . Det är relativt gott om svärma« | re; fast det är tidigt på sommarn, ' och fast alltså fjärilstillgången för övrigt tycks :mig lite -skral. Men: de kommer igång sent, då faktiskt Junikvällen har: såpass mycket. :' skymning, att färger och kontus -: rer I hög. .grad suddas ut. Högt uppe mot takfogarna står de vacke lande skuggorna framför blomse'” munnarna. De låter $ig knappast nå med håv, >. s ON Förresten är det väl de vanliga sorterna: tallsvärmare, snabelsvär« mare, ligustersvärmare, En tall« svärmare, som gör en gir neråt ” marken, fångar. jag. Efter att ha synat den inne i källarlampans sken släpper jag ut den I dofterna -: och livsmyllret igen, : Syrenerna. - står dignande av blom, Vore inta :. kaprifoliet skulle vi väl ha alla svärmarna på dem. Men kapri.. foliehonungen är den enda verka?" ligt trestjärniga honungen i deras smak. Syrenerna frekventeras ens dast av den utsökt vackra, om en humla 1e ”svävflugelika övrigt. tycks mig fjärllivet vara « klent den här vårsommarn. Lite Tapsfjärllar, eltronfjärllar och näs- Belfjärltar. En enda ljuvligt vit- grön och rödsklmrig aurora har Jag aett, Och aurororna, aom bru- kar höra till dominanterna 1 vit- fjärllsleken under maj] och en bit ån 1 juni! Vad kommer detta sig? Om aftonen vaknar kaprifoliet. "Då öppnaa blommornas gap och ” andas ut en oförliknelig vanlljsöt- Pa $91A duga in I den sykylda nande dagsvärmaren”, Såna är det vissa år oerhört ' gott om här I trakten, Men: de flyger när solen sticker som hetast. ot or - Svärmarna och kaprifolledofte hör tul upplevelserna av junlaft- Liksom de betande hästarnas frustande ur grönskymliga hagar. Och tornsvalans skri och hisnan« de båge över ett gökärtsrött him-' lavalvi NM mot or ” ren Rosendahl DEN SPRAKANDE FRUN... Från Danmark inlöper en hår- resande ' rapport :om - elektriskt laddade kyssar. rs ig Det var så att ett äkta par hade fått sin lägenhet ' grundligt Teparerad, och i glädjen över det ville mannen sluta frun i sina ars mar och hjärtligt kyssa. henne. Men se det gick inte alls det, Det sprakade om frun, och &n tio cen- timeter lång eldkvast - sprutade mot den stackars mannen, : De kom: så småningom under- hade. inte drabbats av nägon ny besynnerlig sjukdom. Det var ba- ra det att de nya och besynner- liga material som använts vid re- parationen hade förvandlat lägen- heten till ett slags elextriritets- maskin. ' er te "Man tror att det ska zå över. —. Vad hörde du på konserten i går kväll? > - — Det var en hel del må du tro, Anderssons ska skiljas, Pet- SC Ack, sm Hans .Törngren med 'en: hel: vagn full med ”pottekaral”, och de som blev" över - sålde: han på markna der på "många håll; Det vär ingen utdöd törgbild, det kan man tryggt påstå.' "Den liknade ' knappast da- gens nu ' fint stensatta . ”mönster- torg”.: Där fanns "Låt”def blt därvid; Det blir igult, igen, när" vi tröttnat ' på grådask idenna "stad, ist,:som. byggde en fastighet vid Arvidstorpsvägen, ett vågät försök, y anade att denna lilla. gränd skulle” bli framtidens falkenbergs- tthandlare, ”J: lag'min gamle i. hos alla "dem. len. väl inte glömina, vi behövde "fisk också, Då fanns .hela långa raden av fiskför- säljerskör, . var” öch' en: värd sin innan vi köper dagsfärsk rödspät- ta, tänka ess bort till ”Melie-Svens” vagn,, Han . hade just haft besök av en. dam. Hon kände prövande på köttet med sina fingrar, :ty så gjorde man förr, «ty man ville 'för- vissa :sig” om" att det var. en god och mör” vara man köpte, Denna dam” var gifé. med en" ingenjör i staden. Denne hade den märkliga egenskäpen, att han med en räkne- sticka, söm alltid fanns i hans fic- ka, kundé räkna ut ej enbart enkla nmunalå problem, ' han var 1e- 0 tådens fullmäktige, utan han: kuhde också räkna 'ut, hur många kalorier en genomsnittsmän- niska ' behövde för att nöjaktigt existera. : Hans maka hade lärt sig 'en del äv räknekonsten, Men ”Mé- lie-Sven” hade ju. ingen aning om räknestickans betydelse | matsam- manhang.. Han lät henne som and- ra fruar pröva 'och känna sig för. - Men så uppdyker ma ken ingen- > M a PER RIS då "os DAGENS NTF-MANING | i $y fort reflexband på barnena : A klädes Mörkertrafik — S furhig' trafik. - Me ar 22 - — Är det sant att hon-har gjort dig till en ny människa? 5 I os: —'-Absolut, Jag sätter aldrig min fot' på krogen mer — sen jag träf- fade henne har jag faktiskt inte råd! et Na De "Människan sover bort en tredje- del äv sitt hv, Det är' kanske det som-är- orsaken till att världen tv egen lilla ber telse, Men låt -oss, |: 1; 7. En gammal bild från torghandeln. Foto 1925. r detta hr. Nilsson. Tack. Har min fru varit här?” soc €. '— Jo, sa Sven dä kan la tänkas, horrdan ser hon ut? + tecken "Ingenjören beskrev sin själs äls- kade, och då klarnade Svens min- ne. : EA - — Jo, :sa han,:hon har. la vatt här. Jaså, dä va. din käring', som va här å pregade i kydet. ">... . Det blev ingen affär av och ”Me- lie-Sven” var lika glad för det. Om honom, slaktaren Sven Nils- son måste vi nog senare, en annan gång teckna ner några fler minnes- bilder. Det var en av de originel- laste och mest godhjärtade männi- skor Ätrastaden fostrat. = v.. > < Nej, vi. ska gå till Ida Bäckvall, "] Hulda. Pettersson, Hanna "Nylander, Bina Nilsson, ja;;vad hette dom al- till [la Jag minns de rara människorna, precis 'som om ide' stod 'där i dag. Men vilken munvighet. ”hade de' inz fe? Särskilt Ida. En dag kom 'hand- landen Agapétus utrustande, på tor- » | get åtföljd av sin-trogna vita 'pudel, å | som: alltid brukade sitta' på butiks disken. Men i saken: var den, att Agapetus hade behov. av: ett ytterst mänskligt. tarv. Han behövde. söka sig till den, järnbur,' som” då »fanns sjl övre ändan av” torgét.. Hunden följde förstås med, men detta djurs fina näsa antydde, att vistelseorten inte var just vad han traktade ef- ter, Därför-avdunstade' vovven for- tare än kvickt ”Agapetus hann nätt innan :han/ var. ute 'på forget för att efterforska- pudeln Nicke, Där, stöt- te. han på Ida” Hunden hette. som dfö an "uppgav - ett" nödrop: till har :du "sett, min .:Nicke-Nicke- Nick”? : Meri ; då "blev. Ida. rasande. — Nähä, sa hon, jag har. varsken : sett en, eller vell se en, så möcke du "vet dä. Men Nicke kom ju. till rätta för. all, del. Men man! är ju alltid "orolig för det kära man har get för att ta upp torgpriser. Vi brukade göra så en gång. Fru Snus-Möller, maka till min gamla fina kollega redaktör. A F Möller, var just ute på "spaningsuppdrag för att luska reda på priserna. Där stod en gumma, ägandes en stor och en liten tupp. ”Vad kostar den sto- ra tuppen”, frågade jag. ' Vid min sida stod fru Möller. ”Den vell ja ha fem kroner för”, sa gumman. ”Och den lille då?” — ”Den kan han få för tre kroner” -— "Det jag, ty det var stora pengar på den tiden för omkring 45 år sedan. »— Nä. Nu ska han ta reson, sa fru Möller. Priset är billigt. ++: >. Gumman: -—” Ja där hör, han. Hon frus, hon begriper sej på'et. ".— Jo, sa fru Möller, dom kostar .— Ja, vesst. gör manis son : dom de, sa gum- Den 'store har la: exercerat bevä- ring, men ä den lelie konfirmera- dér än? - em sf stod " trädgårdsmästare Holmberg. men det är han förresten än. Och där stod ävenså herr Eskilson, han som skänkte staden springbrunnen ”Laxakalle" v:d varmbadh Han hade t o m en så sällsynt sak som tomater på sitt trädgårdsmästare- bord. -— Va koster en tomat, våga- de signaturen fråga, . -=— Ta en och smaka på, svarad den storvuxne Eskilsson. När :rådbustorget var salutorg. och magistrat fanns i staden jören så småningom" i fruns köl-, "| den .t'skivi och jämnt försöka ordna klädseln, : eri | sägt Nicke, 'och Agapstus hade',en |: dd egenskap att. stamma nå-' " Ida, då hän inte kunde finna Nicke | (1 sin närhet. ”Ida,. Ida”, sa . han, |": Er torgdag -var jag där 'på tor- |: var hemskt vad priserna stiger” sa |' — ÅA så länge sen, sa fru Möller. N - Men vi kanske behöver en aning ln. grönsaker också till ”kydet". Där Han var egentligen bara pågen då,|. Jo, se.så skall, man a Eskilsson; men när det är. öre, så” skall” man hem och skära EE ison hade. den ” egenheten, att han ” missbrukade 7ordet ”ävenså”, Därför fick han ' faktiskt binamnet -”Ävenså "hr. Eskilsson”. Det var en väldigt trevlig, snäll och gemytlig kar!, Han hade god, fram- gång med 'sin trädgård, nuvarande Backerts. Handelsträdgård, och tjä- nade ganska stora pengar, Men snål var han inte. Han" beslöt .att'till staden donera ett konstverk; Det är denna springvattensbrunn, som vi kallar ”Laxakalle”.. När.:den in- vigdes h gtidligen av stadsfullmäk. tiges ördförände,' lasärettssyssloman Arvid Manzér, skedde detta med ett tal, varvid Manzér :hyllade" dona- torn, återkallande i'allas: vårt min- ne”deén: gode Eskilsson, så ; gick och stod ibland Os, + Ur "det! vackra talet. minns' jag en honom som en. "lång, reslig i fura, när: han vandrade, omkring här i staden”, sa. Manzér.” Det: var nog en' del” som "log. åt denna kompli- mäng ,åt ”den vandrande furan”. Ja, nu får det vara nog för den här. Fången, ty redaktören orkar in- te ta in mer. Men vi ses igen, nån "som köper:en: sådan för fem |. an |: innehållsrik; mening: ”Alla minns vi, lor frågade :färghandlaren: |» . Bio-antalet i Schweiz - fördubblat sen kriget ZÖRICH (AEP) | Schweiziska biografögarnas för- enIng rapporterar i motsats till ut- vecklingen i andra industiländer, att antalet biografer sedan år 1939 fördubblats. Bara under åren 1950 —59,d v s under den tid då televi- sionen i alt större omfattning er- övrade de schweiziska hemmen, har antalet biografer i landet ökat med i runt tal 40 procent, från 457 biografer som inte dagligen hade föreställningar till 639, Medräkna- de biografer som inte dagligen ha- de föreställningar uppgår antalet Förtroliga stunder ”Peder” som är mycket förtjust i valsen ”Dans på logen” skulle vil- ja veta om dess kompositör Victor han event har för adress. Då jag nu till 710, vilket är 50 procent mer än år 1950 och precis dubbelt så mycket som år 1938. — AEP, : HMirakelskjortan Många märkliga uppfinningar har under tidernas lopp samlats hos oli- ka . länders : patent- och registre- ringsverk, och många har nog varit mer . unika än praktiska. Ar 1897 gjordes i Amerika en uppfinning "till befordran av den: personliga hygienen och trevnaden”. Den be- stod 'av en skjorta för herrar med ett praktiskt lösbröst i form av sju blad, lagda ovanpå varandra. Varje morgon kunde bäraren riva bort det yttersta bladet och stoltsera på det sättet ständigt med bländande vitt skjortbröst, Men inte nog med det- ta. Den påhittige fabrikanten hade tryckt en följetong på: baksidan av de olika bladen och man kunde allt- så läsa ett nytt avsnitt varje mor- i Sn et Ya '— Jag ska be att.få några mal- kulor; sa kunden i färghandeln, och det fick hany = 2 oe. : Efter tio minuter kom han :till- baka och ville ha flera malkulor. : Efter ytterligare en. kvart - han där igen och ville köpa ännu fler malkulor; soc E '. När han strax därefter kom till- båka på nytt och 'ville ha' malku- - >-'Herrn:tycks ha mycke mal, — Nä, sa: kunden; jag har bara en, men" det är lögn . häsan "jer man "och henne, . |mensamt kunde reda att jag kan» St - ot träffa den uslingen;j:." >, arte Positör vädjar jag till läsekretsen: WVidqvist ännu är vid livet och vad --- tyvärr inte känner till denne kom- ' om event upplysningar, På förhand ." tack! : . ”Gallie”, a, Debbie”. Snälla ni, ni tänker väl ändå inte bara utan vidare accep- tera att, er man bedrar er mitt för 2 På er och hela samhället? Det Är en skam att en kvinna med en fådan förtroendepost som da- nen 1 fråga har inte inse; n förpliktar, . Sina : känslor vår men [visserligen inte för, men är det - [verkligen fråga om kärlek mellan borde de åt- håriga att de - 3 att - ge= ut pro! I så fall vore det troligen lyckliga. re för er att,skiljas i stället för att vara så la korten på bordet år efter år. Men varför talar ni linte ut med er man? Antingen bör Ini väl. försöka få honom tillbaka leller 'också låta honom gå! Av den här halvmesyren blir ni bara bit- ter i förtid och förlorar både ar- betsglädje och livslust, Eiler hur skulle det vara om ni. talade med jen jurist — en. konsultation kan inte bli så dyr — eller en familje- rådgivningsbyrå. Skriv gärna igen joch hjärtlig hälsning. - : so -”Gallie”, ”Dåligt samvete”, Ni ska absolut samvetet. Inte mår era små flickor rar och duktig, någon gång kopplar av: vid en bok eller ett handarbete Teller rentav 'vilar sig en stund mitt dare och piggare”genom att ibland barnen lär:sig att sta hänsyn. Om ni'släpper' det ni har för händer-så fort någon av dem kommer spring- ning, blir de bara bortskämda. och .| deras krav ökas; Glöm inte att det kommer barnen till godo öm ni ut=. .'.” vecklar er själv och er begåvning, harmonisk ni blir, och följaktligen också en” bättre mor, "Med hjärtlig hälsning. . soft ETT TRÄKORS KORSET -VAR . GENERAL OMBORD VAR OCH DIMMA VIDARE AV. SI MAJ 1928 kaSTADE LUFTSKEPPET ITALIA” NER i PÅ NORDPOLEN. VALSICNAT AV PÄVEN. : NOBILE STARTADE ” FÄRDEN FRÅN MILANO. | APRIL. "19 MAN. I STORM LANDADE ITALIA” VID KINGSBAY OCK FLÖG 23 MAI TILL NORDPOLEN. PÅ ATERVÅGEN SLOG "ITALIA" MOT ISEN . TVÅ -GONDOLER SLETS UTAN DENNA TYNGD RUSADE LUFTSKEPPE I MOT HÖJDEN OCh (FÖRSVANN FÖR ALLTID MED SEX "EV VAR NOBILE AV ETT ILYCKLIGA OMBORD. MÄNNEN ZÅ ISEN VAR ALLA SKADADE. OD. NU BÖRJADE ETT DRAMA= TISKT RAÄDONINGSARBETE, MÅNGA " DÖDSOFFER KRÄVDES, SJÄLV RÄDDADES Fi DEN 17 OULI KUNDÉ RYSKA ISBRYTAREN ”KRASSIN” RÅDDA 06 SOM ÖVERLEVDE DET: TRAGIS- one SS Copyright: REA YGPLAN. FÖRST sitta ensam hemma och gräma er -- försöka "koppla: av det där dåliga '- illa av att deras mamma, som är så . ägna er åt'esa egna intressen. För . "> | det -andra' år: det bara nyttigt att ande" av någon helt onödig :anled- ' .Jför att inte tala om hur mycket mer . fan på dagen. För det första blir ni gla= >: ide Då fund med att de kunde kommaltersson har gjort konkurs och | iute'är änuv sämre än den är, -- I Så skedde, Tomaten åts naturell ZLOCH MENINGSLÖSA ISDRAMAT. s varann riktigt nära först sedan| Lundström : tänker flytta utom-]..; = vo : . - me : - de "hade promenerat tillsammans | lands. : - ee H ” : På golvet ett bra tag. Nej, frun - : ' ' : p at oo EES DE FLESTA OCH BÄSTA ORTSNYHETERNA FINNER -NI I LAHOLMS TIDNING: 7 I ' a s s a | | - om - AAAAMA a NYCEEN Atta ” Mtttirti, SYTT Yvv AAAAAA Ahtr ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.