- och företagens . ägo, ökar årligen . Nens arbetstid och resekostnader . flygplanstyper för enskilt Affärs- Jäget klarnar "och en lösning .av tåg sas åT . Måndagen den 18 juli. 1960 -” vores Atea eo ee ss No oe Diskussionsämner i Finland; Den politiska splittringen i Fin- och" medger, att " emigranternas land belyses ur alla tänkbara syn- vinklar; i den Pressdebatt som fortfarande pågår kring.de miss- lyckade försöken att bilda ,den i ing, som. riksd: krävde i.ett :uttalande '31- maj. - Ändå har debatten fått en”i viss . mån akademisk prägel på sistone, eftersom inga tecken antyder att nya "förslag iregeringsfrågan skul- le vara '.att vänta Snarare kan man tala om: ett dödläge, som kunde. karakteriseras med ” orden: i regeringsfrågan intet nytt. 14 vr OR i Däremot går det livligt till in- . om fackföreningsrörelsen.' Allt ty= der :på "att en: uppdelning :av fackförehingarnas centralförbund (FFC) i två 'landsorganisationer kommer "att ske och i själva ver- ket redan är i full gång. Detta är. givetvis ',en utveckling som. ;- "opinionen, i, Finland följer med oe bekymmer och ser som ett oro- ande utslag av den bristande po- litiska stabiliteten ilandet, +." - Valkampanjen inför de förestå-. ende kommunalvalen "i oktober har' än så länge bara tjuvstartat På sina håll, På' allvar börjär den troligen" först "I augusti. Det fö- . refaller. emellertid som om 'den . relativa politiska passiviteten just nu delvis skulle motiveras av vis-" LE hc i .om att k r nalvalen skall ge besked av 'så- N j dan årt —- närmast beträffande de .. enligt statistiken ligger 25. faktiska 'styrkeförhållandena inte Cent högre än i maj, 1959, eridast "partierna, :. utan ; också näst störst var ökningen för trä . de rivaliserande partifraktioner-: ar cr fer nd 2257 fäder kr att det politiska "med, 24 procent. Överhuvudtaget Visade. produktionen - av ; kapital-: : " varor; en "avsevärt större ' ökning Produkti 'av konsumtions=-"" vid det verkliga folkhemmet, men vad som dock har skett under ej terkrigsperioden i' följande ord: '”Ingen vågade ' senhösten 1944 : -ni'ser omkring oss. Det är detta” ”vi klart måste tala om och inte - bara : om; emigrationsströmmen ” negativa måste vi peka på, men tiva. Anhars blir bilden skev.” —. . " Bara någon dag efter det denha röst i Österbotten försiktigt ma- nade till optimism trots allt, flöt gifer "om. den :ekonomiska 'ut-. l vecklingen + in på” tidningarnas handelssidor och visade; - att det > verkligen fanns ting att glädja sig åt. Siffrorna bekräftar nämligen, 2 - att den ekonomiska / utvecklingen - fortfarande "är gynnsam i Fin-.." för att verkligen utnyttja den rån " : 'dånde » högkonjunkturen, Under , "industrins ”. produktionsvolym ”to=. talt ökat med 15 procent jämförd + med 'mötsvarande , fem ” månader - 1959. Den största ökningen föll på gruppén ” investeringsvaror, som" fört den centrala regeringsfrågan un= derlättas, En plång rad "tidnings da kdnstaterande ie innebärå,”att de” (£ deh stora, all. > É ten förbi och p : blivit "en''angelö törind: Si s aktligen den polis ' tiska, utvecklingen: 1 Finland ti fälligt gått i:baklås.7:4 ' En' liten österbottnisk rin, "kritik mot hemlandet kan ha visst 2 fog för sig: ”Vi är inte framme a -vi är på god väg”. Och så på- | . minner Österbottniska Posten om - hoppas på någonting av det vil . och allt det övriga negativa. Det ” ” vi måste också minnas det posi- a en mängd färska. statistiska upp-". " -länd -och att förutsättningar finns + detta års första fem månader har .- på lyckor 'i pappersformar, folio öch"guldkrisp — och så e rna har. vi. säkerligen många ?solskensvarma'” dagar - att I tigg, som å är, det "dags att: glädja Ungarna -med saftkalas på balkon- gen :eller ute i trädgården, och till den iskylda S : barnsmak har, "närmast med tanke" på Bäs-". de politiska ". förhållandena > gj ändå: med gott.samvete. kän. , Svara [frågan ”hur här, 3 ler: åtminstone "en" "de "mörka? molnen den djärva pressröst "Österbotten, som vågade sig på ryta mot den i Finlands tid- ar just nu' vanliga" tonen av dystert” missnöje: synes” : + sitt ”tack, rätt bi Sverige, dit en”så bred ström” av "emigranter. flutit från "de öster, : bottniska” bygderna; och ; Finland; a . : EEE AES NEW YORK (AEP). oo, ' Antalet flygplan i affärsbolagens i årslön resa, med. bolagets egna . plan och därmed spara på de an+ ställdas dyrbara arbetstid. . med 15 procent. i USA, Det är inte någon, överdrift då man kon- staterar, att affärsflygplanen .nu- mera är lika , viktiga för bolagens verksamhet. som affärsbilarna var åren efter första världskigets slut, d.v s för omkring. 40 år sedan, Tiden är inte avlägsen .då varje aflärsföretag med - anseende" och grafiskt., spridd : 1 måste hålla Mg med egna flygplan för. de högre anställdas affärsresor. Flygplansfabril tillhandahåll numera : statistiska uppgifter 'om hur mycket varje företag kan spara i form av de ledande tjänstemän- ned beror huvudsakligen, på att det su finns' mer än 6.000 flyg- platser runtom i USA som tar. emot enskilt ägda plan. Trafikfly- get ' förfogar däremot bara över omkring 400 flyghamnar, Från tra= - fikflygets - landningsplatser tar det; för i itt 90 minuter att komma in till. resans mål, till storstädernas affärskvar- ter; Mindre affärsflygplan kan där- emot starta och landa så nära till centrum att bilresorna till målet inte tar mer än 20 — 35 minuter. En ytterligare omständighet som snabbt ökar flygplansägarnas an- tal är att fabrikerna under det senaste 'året börjat sälja flygplan. på avbetalning, ungefär på :sam- ma villkor som Bilar.: Det fyrsit- siga Beachcaft-planet är för" till" fället ; det "mest populära bland affärsmännen. Planet har en radio på 1.900 kilometer och en marsch- hastighet på 300 km/tim. Prifts- kostnaderna uppges med 10 cents,” 59 öre, pr. engelsk mil, för fyra Personer, Järnvägsresor för fyra personer kostar 16 cents pr en- gelsk mil, Bolaget sparar drygt en tredjedel av resekostnaderna om fyra. personer reser På en gång, och förlorar "ingenting om planet medför 2-3 tjänstemän. Större plan kostar" självklart mer. 1 driftsut-" gifterna har bränslet, försäkringen, hangarhyran och servisen På flyg- Platserna liksom landnings> och startavgifterna medräknats. Affärsflygplan kan i USA L ver då" de håller sig med egna flyg- plan, Allt. flera firmor granskar dessa siffror och låter övertyga sig om att affärsflygplanen inte är nå- £on lyx utan tillhör ett effektivt arbetande företags normala utrust- ning. . va . . Flygfabrikerna tillverkar” flera bruk, främst då fyra- och niosit- siga plan som är lätta att manöv- rera, ger trygghet 'och är snabba. Viktigast är emellertid att planen numera säljs för överkomliga pri- ser och att medelstora industrier och handelsföretag kan köpa dem och använda dem räntabelt, Pri- serna rör sig mellan 10.000 och 100.000 dollar, ” 50.000 till 500.000 kronor, De är således än så länge ganska dyra för enskilt bruk som fortskaffningsmedel för "familjen, men billiga för de bolag som ofta har högre tjänstemän ute på resor. För bara 4 år sedan ansågs det hyras Lönsamheten för affärsflygpla= män - med 15.000: — 20.000" dollar . |. strullen” av värmen" och blanda "i ao > och - citronskalet . och . lätt krossade :corn flakes; .. Blanda om ; 11 smassan I pappersfor- formar” av. aluminium- n också klicka ut bland- plåt, Låt formarna stel- nå på val plats. Ne Majsflarn. (20—25 st) st s ler "margarin, .1 dl 0 ägg, 1. tsk vaniljsocker, 1/2 "dl: mjölk, 1 tsk bakpulver, vaniljsocker och bakpul- "det i ä & och ' Saftbordet står" färdigt och väntar majsflarn, karamellkrisp i aluminium- n härlig "tårta :”med havrebottnar. . på de små gästerna. Vi bjuder a i teskedsstora . klickar på smord plåt .med stora . rellanrum” — de flyter «ut. : Grädda i medelvarm vgn ca'8 min eller tills flarnen fått en läcker ljusbrun. färg. Los- sa. dem 'med vass, tunn kniv ge- nast efter gräddningen, - - > | Karamellkrisp | 2.120 - g ' smör . eller knappt 1 del strösocker, 1 dl mjölk rhårgarin, 120 g Ris Krisp. SÖN ”, Smält "smör och socker fört ' en. ii vårt. tycks "god: service: om inte betjäningen i "matsalen är tillräckligt, snabb - får! man maten gratis. Kassaapparaterna I restau- rangen är försedda : med : klockor som kontrollerar: när en"rätt be- ställts och :'när den-serveras, ' Inte ett korvöre behöver gästen betala om det visar sig” att serveringen tagit längre tid än 12 minuter, - : ; 3 Elektriska sladdar hålls ' sällan på plats, d.v.s på: den "sida av brödrosten, strykjärnet eller andra elektriska apparater, där:man vill, I Amerika 'har därför en elektrisk firma hittat på ' ett knep att lösa problemet: en magnetisk grej som fästes på själva stickkontakten, När man stoppar-in kontakten i stryk- järnet eller brödrosten håller den rör sist ”nér com flakes. Lägg den väl blandade ganska fasta "smeten STR RÖN VÄLKOMMET för den unga mam- man, som är överlupen med stryk- tvätt, är säkert ett sådant här barn- tagnsgarnityr i perlon med blom- icken sladden istyr. & Nu kan man köpa nylonstrum- por på burk i USA. Man stoppar en slant i en automat, får en burk med två par nylonstrumpor, - som garanteras vara ”absolut hela vid I tro att” VID OS I ROM kommer 450 järnvägsstationer, hotell, mrs -Kvinnligt-eller ej ', Det frågas" om det är okvinnligt att vara "arbetsam och påstås att endast hemmakvinnan' kan vara kvinna. Man undrar om inte den som vill ha arbete som .okvinnlig- het dikteras en:aning av lättja, och vad det gäller det senare — vi” har "sett hemmakvinnor utan mycken kvinnlighet och yrkesar- betande damer med kvinnlighet ut i. fingerspetsarna, Vi citerar Q .— yrkeskvinnors' forum, där Kerstin Anér klargör. begeppen enligt föl- jander, on I sn. en » Vi ha inte bara kvinnliga -in- stinkter, vi "kvinnor, utan en-.hel uppsättning vanliga mänskliga : in- stinkter. -också, och dit hör: att vilja bruka sina krafter: och kän. na hur. det "man uträttar | hänger ihop: med" det. som. andra män- niskor "uträttar, sets : Om man vill avstå från ett jobb utanför hemmet, så inte gör man det för barnens” skull. Det skulle bli ett alltför dyrt offer för dem att betala, Ni hemmakvinnor, se er alltså inte 'som' den ädla,' varma, moderliga typen, hon som gör allt för sina barn och avstår från att vara' något själv. Då blir ni inte rolig som tonårsmamma och direkt förfärlig som' svärmor. Se er som samhällsmedlem,'- insatt i en viss typ av arbete, som ni kanske inte precis valt själv, det kan så-få av oss göra, Jobbet måste skötas; ni I sköter det så väl ni kan' och hål- ler: kar. : NE «Men lura er inte ni hemmakvin- nor .att förgylla tillvaron' med att ”att'ni' är på något mystiskt sätt än "alla andra. kvin- betsmoralen” så "högt ni or- samhället arbetar ju för er. Er Jevnadsständard beror på deras. arbete. Det "är de” som "tar hånd om" era' barn i lekskola” och skola, sköter dem när de får schar- lakarisfeber « och ; blind öser till att "barnbidraget betalas" ut till er” på "posten; att era, telefonsamtal kommer fram, 'att ni kan köpa bil-' lig konfektion 'till' er och era barn, att. den” djupfrysta” spenaten finns på” paket, Ni skulle stå jer "väl digt släft "utan dem.;7p"»=drig Den ' dagen ni själv beger er ut i deras :led "har ni. inte övergett era barn,. Ni. har bara” valt" att. tjäna era 'barn: på - ett annat. och >lika nödvändigt sätt, :' mna ARR NN värdin- nor: att tjänstgöra vid flygplatser, vid den höale inpackningen”. -I burken finns dess- utom en liten påse tvättpulver och en” plastpåse till förvaring -: av strumporna, Och naturligtvis med- följer en -”konservöppnare” till bur- ken. r - : & Det är faktiskt skillnad på vat- tentäta — och = vattenfrånstötande Plagg,, varnar en dansk tidning. byn samt i pr teret. Teckningen visar den uniform värdinnorna. kommer att bära. Den är i grå terital (ett syntetiskt ma- terial) svart tygväska och svart-vita skor. och till densamma hör en +" Uppmaning Willy Brandt, Berlins populäre ä' har två barn med hb bor Köper man en k i plast är den fullständigt vattentät, och samma . sak gäller regnkappor' av gummi. Är däremot plagget, im- Pregnerat poplin t.ex och efter första tvätten kemiskt impregneras att den är vattentät. En impregne- ring kan nämligen inte göra ma- terialet vattentätt, däremot vatten- 2teravolikationer och broderi, frånstötande, dentligt hemma på bestämda tider som and- ra pappor är . ..2 de svenskklingande namnen Per (11) och Lars .(9). Stundom ser de sina dagars upphov bara på sönda- garna. Härom" dagen tröttnade den äldste totalt på situationen och sa på nytt betyder det förvisso inte)ifrån: - — Kan inte far skaffa sig ett or- arbete så far kan vara Det har blivit en vana för. den moderna husmodern att ta hem en blomma till söndagen och natur- ligtvis också vid sådana. tillfällen då någon bekant eller några in- tima vänner kommer på besök. Och hur ofta har' hon inte då upp- levt den fruktansvärda besvikel- sen, att se sina blommor sloka eller till” och med tappa bladen? Liknande händelser sker dagligen i de svenska hemmen men de skul- le inte. behöva ske (såvida nu blomsterhandlaren + eller affären där blommorna är inköpta tillhan- dahållit kunden färska varor) om husmodern ägde: större: kunskap om blommornas skötsel, - . Varje blomma fodrar faktiskt sin speciella skötsel: vattenmängd, placering, 0 s v. För det första bör husmodern tänka på, att snitt- blomman som regel inte tycker. om direkt solbelysning eller frukt. Och gammalt vatten är för de flesta arter döden. En sådan blomma som Afrikas vita lilja bör dock få stå i sitt första vatten så länge som möjligt enär den är en typisk sumpmarksblomma = (hållbarheten hos den varierar mellan' två till tre veckor, ibland även längre). För ex nejlikan gäller fruktskålen. Särskilt äpplen (äpplen 'avger en syra som gör att nejlikans blad gärna svartnar) och andra ”blöta” frukter är farliga för alla slag av ädla blommor. (Krukväxten Kamelia tappar eventuella knop- par omedelbart i ett rum där frukt finns.) Men det är inte bara fruk- ter och vattenmängder i vasen som dödar snittblomman, . Många har för sed att lägga blommorna i bad- karet över nattn och inget dödar en snittblomma säkrare. Blomstjäl- ken kan nämnligen inte suga upp vatten" i horisontalläge, Och om man skall -rispa eller göra en ny |snittyta i stjälken bör man an- vända sig av en. vass. kniv, rak- blad, : ete. Saxen hur skarp den än är — trasar sönder-blom- stjälkens finare fibrer: oa Rosen '— , en : av. våra ädlaste - | blommor — ser alltid fin ut i af- fären. Men det händer ofta att den slokar : bara « några -timmar:' efter hemkomsten, Detta beror då på att den inte drar vatten — således, att stjälkens snittyta torkat under hemtransporten, Då får man” skära av: en: eller ; två . centimeter -av stjälken, ställa” den" i vatten” upp till två tredjedelar "av stjälken, och om den ändå efter någon timma inte har rest på huvudet kan man koka upp. vatten ' och hålla snitt- ytan i.det, kokand tio eller tjugo sek h inte "blomman rakt utan snett så att inte vattnets ångor. stiger upp till. knoppen. "Det -är att. tekom- mendera att linda papper runt he- la blomstjälken utom den del som skall ”kokas”, 'På kvällen kan' — och. bör man — linda silkespapper -Snittblommans skötsel.« Av Eric Peterzon-Wallö 5 >: våg och blomma åt samt klippa båda dera. Lite vatten, liksom hos tul i panen (8 — till 10 centimeter i! normalbred vas). Iris och narcisseri . har inga större "problem —" blott! man skär av dem några centime-: ter då och då. Däremot nejlikan, som trots allt, är en av våra mest; lättskötta ' snittblommor, bör hal vatten varje dag, och får inte pla ceras i samma rum som frukt 'av;' något slag, Den är också "mycket: känslig för drag, Slokande julstjär- nor. (poinsettia, röd till färgen ” friskas upp med stjälkändarna? i kokande vatten, medan en viss- nande julros (vit) skall ha några; längsgående - rispor : (som cykla? - men) i. stjälken. De båda julros sorterna' bör man akta blombladent på — faller något av dem förblö der blomman - lätt.: Om detta ' sker," kan. mån försiktigt med en tänd? tändstickas låga hindra förblöd-i ningen genom: att ' bränna det av-i. fallna bladets fäste på stjälken," ”, | ”A och O för blommorna är dock . en ordentlig skötsel, och man skul=! : le gärna önska att blomsterhand-! laren lämnade lite mera upplys-' ningar om den inköpta blomman" än' vad som sker, I vissa butiker : erhåller man dock små lappar med” tryckt text om blommans skötsel — något som är efterföljansvärt: och till glädje för kunden, Det vackra vädret anses vara osunt!: VÄSTBERLIN (DAD). |; För en tid sedan väckte den ty: ke vetenskapsmannen dr G Hen schel, från: forskningsinstitutet Ber- lin-Buch, stort uppseende när han yttrade, att han ansåg, ett stigandet . antal dödsfall och vädret, — nerhet väckert —' synas” s visst: förhållande" till varandra, Si dan en längr tillbaka vet 4 att varma; vindar; som t'ex fönen! sciroccon,: mistralen "liksom, andra! plötsligt ” "uppstående s förändrade! , lufttrycksförhållanden "kunna vara: anledningen ' till, att antalet" döds-' exempel "ett högtryck: som närmar; sig, kan innebära en viss fara. Or: ' saken till detta fenomen '.står dock rådena genom rök, gas och 'sot för j . orenar' luften, Itos, rön, NM Undersökningar har under ett tio-: tal år "kunnat göras 'på olika plåt- storstäder, Under ' dessa undersök- ningar har. dr Hentschel kunnat runt rosen och sätta. den i vatten nästan "upp. till huvudet. — men akta så att inte vatten kommer på blombladen: "de blir gärna fula da- gen efter, UN Man kan som man gör med kry- santemum. ” knacka ' stjälkändarna med 'en hammare även knacka ro- sen, Men detta bör ske 'så att inte stjälken mosas sönder, Gör den det drar , blomman inte längre vatten, När 'det gäller krysantemum bör man alltid tänka på att bära hem både de:'stora och små försiktigt, Ett slag, en stöt på krysantemens blommor betyder. oftast att de fal- ler när pappret avtagits och de ställts i vatten; Också med denna blomma gäller regeln om kokning — men man får inte glö bort fastställa, att åntalet dödsfall under: olika högtrycksperioder stigit med 24 procent under. vintermånaderna: > 27 procent på våren och 46 procent inte i direkt. förbindelse med väd- ' Täiret, Den. verkliga, anledningen är... stället, att industri- och bostadsom. Tröst i regnväder: under sommaren, Vid sådana hög- +. tryck lägger sig luften i horisontalt skikt, varigenom det understa lag- ret d'v s det förpestade luftskiktet icke, har möjlighet att blandas upp med de övre renare lagren. Stor- städernas . innevånare tvingas unX der sådana förhållanden, att andas in en alltigenom förpestad luft, Det-, ta faktum innebär en stor fara för de storstadsbor som lida av cirku- lati örningar och hjärtåk | vilka tyvärr utgöra en relativt storj grupp av alla nu för tiden fastställ.| da sjukdomsfall, > na Dr Hi hel har kunnat konsta- att den träiga stammen — stjälken inte tål kokande värme mer än några tiotals sekunder. : : Till de riktigt ömtåliga blom morna hör syrenen, De skall ock- så skötas som rosorna men vill helst stå några timmar för att or- dentligt vattendra i 30-gradigt vat- ten — men här bör man vara ännu mer försiktig med att tillse att inte vatten hamnar på blom- morna, Vattenblöta blommor. blir efter någon halvtimma bruna. . Den vackra mimosan trivs i torr plastpåse under natten och . kan genom denna åtgärd hålla sig frisk längre än om de bara får stå i sin vas. Också denna blomma är känslig för vatten på blommorna, Stjälken bör försiktigt knackas. De billiga blommorna är oftast de tåligaste, Cyklamen står sig bra — bäst om man (detta gäller samt- liga blommor: tillse att blomster- handlaren inte tidigare ”behand- lat” blomman) gör små och inte för djupa snittskåror i stjälken fem till sex uppåt Akta" blomblader för vatten! Konvaljer bör man skilja blad En lantbrukare i Eksjötr:kten reste bort ett par dar i samband mi iv helgen och över- att flygplan bara var räntabelt för sådana bolag som hade flera högre tjänstemän med löner på 50.000 dollar och uppåt. Nu är det be- visligen lönande att låta tjänste- Pr timme och pr dag. I Wash betalar man nu 10 dollar rr tim- me och 35 cents pr engelck mil för en fyrsitsare, - Henry Markert MV lämnade under tiden sina två gri- sar till svärfadern, Men när lant- brukaren kom tillbaka villa svär- far ha ersättring för vården. Med hänsyn till släktskapet onsag väl lantbrukaren att det var lite o- sympatiskt. Hur som helst så tvingades han vända sig till po- lisen "för att den skulle hjälpa honom. Men det var inte så lätt — den hade viktigare saker att syssla med under midsormimarhel- g&en än att hämta sådana svin, ” Styrelsen för Nordvästra skull företogs blan en Eng- | relsegubbarna röstade lards allmänna folkskolor har re- sorerat om aga i skolan, Enig- heten var stor om att agan bor- de bibehållas, men för säkerhets omröstning id dessa traditionens estötte- pelare på jorden. Av de 1542 sty- lorna, 35 ansåg svansarna”, (medeltida tortyrredskap bestående tjockt rep av ee = DE FLESTA OCH BÄSTA: ORTSNYHETERNA FINNER NI I LAHOL tera, att luften i skogs- och park områdena däremot. har lättare för att avyttra dess'skadliga gifter. På kliniken i Bad Liebenstein har man kunnat iakttaga, att under de pe- rioder då vinden kom över de när«: liggande skogsområdena i ost, nord- väst, nord och nordost dödligheten inom denna grupp sjönk med 43 procent varemot antalet sjukdoms- fall steg betydligt när 'vinden slog om, ön ” . : : resultat kom den kände tyske bio- klimatikern fram till nämligen 'vin- tereldningens förorenande inverkan hetssiffran lika stor även när luft- skikten drog över staden. I Berlin ' däremot, då sjukhuset var beläget cirka en mil ifrån stadens centrum, kunde ingen förpestning fastställas. Dr Hentschel anser, efter sina hitintills samlade erfarenheter, det tida stadsplaneringar tar större hänsyn till klimatförhållandena. 1 synnerhet bör man anlägga in- 119 föratt, barn borde få mer björkrig i sko- att barnen bord straffas med ”katten-med-de-nio. engelskt med nio piskor), av herrarna ville starta med dustri- och bostadsområden lång! ifrån varandra, : . Ett annat intressant forsknings- vn på luften, I Leipzig förblev dödlig: — £ är av stor vikt, att man vid fram. » - fall plötsligt Stiger. Även synnerli-i gen goda" väderleksutsikter, som till: >. ser i Tyskland; bl a på sjukhus i två . ' r oa åldersgrän inte -borde ett sina barn i internatskola, björkriset när barnen var sju år, Ö de att någon medan två förklara finäas — — Och nu börjar man förstå varför så många engelska föräld- rar sliter ihjäl sig för att håll MS TIDNING
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.