LE Ne . LAHOLMS TIDNING ' verevvYv Yyvv YrF ArYevYeFrv Vv vv FN vev vv vv FT FTV FETT FYVEYYVYV Lönar dets sig att "investera pen= gar. .och arbetskraft i turismen? " Frågan ställs av förste :aktuarien i. finansdepartempntet,: Karl-Erik : Forsström, i en artikel, i Dagens Nyheter. - : "Under senare år beräknas ut= ländska turisters "utgifter under vistelsen i vårt land till cirka en "halv miljard kronor. Själva har vi " investerat betydande kapital i mer "eller mindre flotta badhotell och "restauranger, vilka givetvis är av- " sedda dels för svenska semeste; . firare; dels för utländska resenä- rer i vårt land. Badplatser, "vägar . och! hithörande” ting "har, rustats upp i samma syfte, liksom tennis- > och "golfbanor" och liknande . ah . Givetvis. krävs "det Jockså betydande arbetsinsats" för att skö. q läggningar för sport och förströel- endast & utlänningar; som SN de anordningar vi investerat pen- ' gar i. Även svenska semesterfirare ' och turister: vill tillgodogöra; sig de möjligheter till avkoppling och: förströelse som därigenom vert. bjuds, Följaktligen "kan "man ' inté "göra någon bestämd: gräns ning råellan investeringar som res för utländska turister och så- "dana som avser inhemska sådana. . Vad arbetskraften beträffar så det heller inte endast fast:an-; kraft som sköter. om>turistservi- cen; Under högsäsongerna”' = "och artikelförfattaren. räknar. just med - dessa '— har massor av skolung-” dom, ; pensionärer,” ns hemmafruar m fl kategorier en, icke föraktlig arbetsinkomst" just. genom turis- men. Det är” Ba .Aroligt att! du livet : skullt stal allt: detta: under? den Nu ”semester= och "turistsi onigen, "tyngdpunkt i stort” alla” näringsgrenar söker > så kunna utnyttja denna arbetskraft till "én + produktionshöjni ng, , som skulle kunna. ge motsvarande. ex-" ställd - och fackutbildad ' arbets-., Den" sötnntyngda | siestatimmen pål den kvalmiga eftermiddagen den 10 "oktober .; 1948 hade : som vanligt .kommit Havannas affärsverksamhet och ; sociala; liv att avstanna, Här och.dän — i baren La Florida' och Café, Al Laska, — satt några' av stadens mera. exklusiva ”pleasure iris". . inte mycket att göra: Tu- .: på Cuba var förbi, och: turisterna, : flickornas : bästa kunder, hade rest hem. Och natur- Jigtvis brydde sig de fagra damerna je] om, att, söka, kontakt med män- nen, i baren. De' var stadsbor, och som sådana naturl etvis kroniskt fat- "tiga... + Flickorna liksom alla. andra män- -niskor.,| Havanna den ' där dagen, hade för' en gångs. skull en allde- les felaktig uppfattning om, dessa "herrärs”ekonomiska status: Herrar- "na" Pbaren var tvivelsutan just då jdåligt utrustade med .pesos. Men "inom 'hågra få timmar skulle de alla bli: sägolikt "förmögna. De skulle då "ha lagit' del i historiens. största stöldk varit ande: i 'ett drama; som” "gav i netto. den fabu- "lösa summan av: 1740 241. 840. dollar Planén. till stölden i ol ”registre- g om "turismens lö . Pl mycket som :m igt; men, inom : utrymmet för - mycket. begränsat.- Både "i hotel- + len. och i restaurangerna . blir- så- . lunda " turisters " konsumtion -: till - "allra: största ';delen: en- konsuim- ioh:'av” personliga" tjänster. Om samma "mängd "arbetskraft. finge ” dä . samverka. med "realkapital,. Skulle, . dylik; rationalisering naturligtvis : > ringslivet i övrigt; borde bli "den "aktuarie Forsström, rlyser, hå ett Visst. intresse. "Men då kan” man, ju lika? mål. för” en" undersökning nied ”utrönå : om ' inte inves e- " Kan man kanske våga fö da; étt större produktionsresultat kunna i "uppkomma; Beträffande det kapis tal' som nedlagts - ii byggnader, ok transportmedel - -.och. annat: kan ..man ”. anlägga "samma: synpunkt, " Dessutom måste : man "öbservéra " att detta. realkapi en kört, hektisk. säsong kan vära "helt: tnyttjat,: ;medån det” vanliga = det. kahske-erc er) NitByttjäs- mellån, dessa korta säsonker” Även "här kar mån ållt- Så fråga sig 'om>inté: denha' p -aktionsfältor: skulle kupiia. bätt. endast under ' räd; on "Fall 82”,'—-utkläcktes' i jan”. på en älskvärd, alltid små léende mästertjuv vid namn José Manuel: Aleman.' . d de sina kupp-planer,' därför att han. Hade. ett sjukligt behov av att över= |. ösa” folk "med "presenter. De flesta tjuvar: stjäl: emedan de -: vill: förse sig, själva, 'Aleman stal, därför : han ville ge folk gåvor. iland. med” sitt rda' tillfag;' är det nödvändigt tnfårsett: "grepp om" ”genomsnitts< :kubanens” uppfattning « om: pengar "och deras "ekvivalent. Han litär inz ite, på checker. För: honom är. det "DET R PAFRESTAND bilist 'att. mala mil efter. il.pi > rationellt. byggd - väg, joch de, möj« ligheter. till uppehåll :i' resan" som bjuds "hälsas därför. med :tillfreds- .ställelse, 'skriver "Göteborgs-Posten (fp); som i fortsättningen: diskute- rar. rastplatserhas utnyttjände: y "> -Men hur ser dessa oaser i = Vägsnätet 'ut? "Tomma - 'konserv « burkar; papper, glas och" matav« . fall ligger där kringstrött och ap” : titen bland: dem som slagit 'sig ; ned för alt' njuta av. natur och |. ro minskas. Sådant kan smitta av H sig, "så att den sistkomne förfar på samma sätt som besökarna in- nan — avskrädeshögen blir s - red Meningen med rastplatser a . har mist sin betydelse genom 'att : människor, i frihet inte 'kan' för- valta- dem. De fortsätter: sin resa . och menar. att. de inte har. ont av om de lämnar litet skräp efter :8ig samt kommer” till nästa plats, | där besökarna innan. dem. resone- i Tänk orn alla i dtäller” gjorde det så trevligt som möjligt för varand- ra? Filerbara” sin plikt! - +$ ” NÄTIVITETEN VR. LÄND är - nu. -den lägsta. j.. Europa. 'och den lägsta vi själva Haft sedan åren 1933—1936; De beklagligt låga siff- rörnå utgör självfallet: en följd av gamla försyndelser | på detta 'områ- de, framhåller Stockholms-Tidni gen (2) och fortsätter: nt + Fädernas försumrelser & går så lunda igen och ger.utslag i barn barnens antal.” Ä själva. verket. är ' nativiteten nu: så låg att vi just litet mer än nätt och jämnt und- går att dö ut som folk. . len. överbefolkad värld” bör «man inte klaga på låga rativitets- . siffror, De verkligt beklagansvär- da länderna är de länder som har »- höga nativitetssiffror.: Höga nati- |. - vitetssiffror är med näturnödvän= 7? dighet alltid för höga på en pla- å Trots: för, frin "luftöortangonane mindre" lämplig - väderlek hade 6.000 personer, som - betalade” kr 3:50- var io mött; Upp:' Om. de ' bespetsat 'sig på en sensationell iötervju" "blev ' de” besvikna.” Ingenting.” nytt fran kom ; , nämligen.” vis sin tilltänkta uppgift den k Bav festarrangörerna”. floå. san. Tyvärr hade en "journalist s en västgötatidning ställt sig till. förfögande som intervjuare sedan hr Pecka" Länger av (förklarliga. ” skäl tackat nej. Pörsrol lg AS egen del som för” nöjesarrangi er "och: samhället i stort vore det'si kert lyckligt om ;dylika spektakel . inte. upprepades. Någon ljusstrim-..|. ver. dunkla. .händelser : kan nämligen inte väntas från sådana > ; Jugasarrangemang. - /Trafiksom trafi- i: - kont "är « vaksam ” Men sett ur vår nationella kråk- . vinkel är. svängningarna mellan höga och låga nativitetssiffror un- der alla omständigheter att bekla- -ga. Det är dessa svärigningar som 'orsakar att' vi först får. för.srå och för få, skolor, därefter :.univer- ”sitet, "därefter" bostäder, «£ ärefter sjukhus och vårdhem, - Det finns därför all. anledning för alla som: avser att sätta barn till” världen” att 'göra "det under "dessa år — och vänta: med; inköp av bil och TV: . odlas ”skattsammarbyggnade Lar adesoreria Nacional; le å barer 'och res-' å ". kapplöpningsbanor berömda. ”Maisons ej j kunde stängas. Sedlar |: rånn. uti korridoren, och, det :var nödvändigt? 'att hålla vakt”: ; dygnet på: skattkammarhusets av vakterna såg något | misstänkt i saken. En skara män inkluderande de fattiga” .nyss- mnda -bårkunderna ' -— hoppade ur fordone; ;- bärande, på stora rest väskör. En 'av vakterna hälsade ar- tigt'fpå.: männen. '”Hi,: hombres”, , sade han. ””Vad ska ni göra? Röva pengar. nere i valven?” :' - Anföraren för den. väskt rsedda tt sleende välkänt för” alla Quien sabe?” sade' han och gick förbi vakten. mera vet Ledda "av. den: leende Aleman- gick ' männen . direkt ner i kassa- valven. Ingen "kunde eller vågade bestrida honom rätten att "gå, in bland /rikedomarna. Har var mi- nister "utan portfölj i den kuban- ska regeringen och dessutom . dess . j starke man, och som" minister kun-'| de han utskriva, utbetalningsorder från ”La Tesoreria”; Det enda ovanliga i saken var att han själv i: egen person . behagade Passera över scenen, -/ Männen började högnt och me- todiskt' fylla sina :väskor; De. tog allt'de kom över: pesos, franska Cd francs och portugisiska escudos. De stoppade, ner italienska liras och engelska pund. Och som en dråplig final på det lukrativa besöket lade de vantarna” på 29 miljoner dollar i USA-sedlar, Dråpligheten. låg i det ' faktum,' att Aleman nyligen hade förmått regeringen att köpa dessa dollar för att stärka landets valuta, "Efter. fullbordad. ”kållarröjning" || återvände" de. till bilarna och kör- de: direkt ut till flygplatsen, ”Ran- cho Boyeros”, där ett förhyrt flyg- plan väntade, Aleman och. tre av hans. kumpaner gick ombord, med-' föran t' endäst dollarvalutan. Den övriga" massan -bengar blev 'senare efter: hand växlad i olika kuban- ; Fele "till dengv uminösa ' Päulina ska banker, alltså på "ett högeligen de därpå ändra "Cubas taxerings- system. Med hjälp av sina vapen= dragare förvandlade han det från ett system för republiken till ett system för Aleman. -Redan från 'sin tidigaste väl- ståndstid började Aleman att: ut- dela presenter, Han började i re- lativt liten omfattning — han bör- jade med att ge bort rosor. Ej en- dast. till damer, utan till vem som helst,: Efter denna blomsterregn- period, övergick .han till dyrbarare gåvor. Under vintern 1947—48 köp- te Aleman 48 stycken nya:ameri- kanska bilar och:gav dem till sina vänner. De kostade sex' tusen 'dol- lar stycketa > 5. Men samtidigt som Aleman ” ej använde sina nyförvärvade 'pengar på sin egen person, så gjorde hans kumpaner det i hög grad. De blev alldeles galna.' De 'köpte eleganta förstadsvillor, de : hyrde flygplan och "hämtade . sköna amerikh i Miami. De flög till Mexico" och Paris. i sig hos Aleman symtomen till. en sällsynt. sjukdom — hjärnleukemi. Han konsulterade in- och utländ- ska läkare men de kunde intet göra. Och nu började han att stjäla i jätteformat, stjäla som en galning. ”Aprés moi le déluge”; tycktes ka blivit hans motto. i Han började placera icke existe- rande tjä än på avlöningsli Av Georg. :M ichaelson torna, men gjorde detta falsarium i en sådan jättelik skala, att hans ; vänner och medhjälpare blev choc- kerade, Sedan förmådde han La Tesoreria att -utanordna två miljo- ner pesos extra per månad till sam- ma ministerium för att täcka till- legalt” ä tt. Planet landade något se- nare i Miami, i Florida med Ale- man och miljonerna. >» José Manuel Aleman, som 'skulle bli en av världens rikaste män, föddes i ett fattigt hem ; Havanna 1903, Efter. avslutad. ;skolgång blév och kysste hennes" hand; Dessutom smickrade han; henne och "08 sitt gössakliga,” intagande i leende: Vad = a le hon'4 nä bagatell, Möjligen en smula 'be- fordran: Det fanhs 4 en plats ledig som: direktör för den polytekniska skolan; Där, lovade Aleman, . skul- le -hån verkligen kunna göra nå- | gohting för La Republica och dess regering. ' Presidentens ; syster. '1o- vade att ordna saken. Och därmed började Alemans marsch mot stjär- norna — och guldet; : "1947 "blev Aleman undervisnings- minister. som undervisningsminister som han ifter för löner, Han börja- de sända pengar till olika banker i Staterna, fonder som det visade sig 'svårt att spåra upp. För två miljoner 'dollar köpte han Cape Florida, ett lyxställe utanför Mia- mi. Åt sin son förvärvade han Miamis . baseballstadiori, det mest moderna i. sitt slag i världen. Hans hustru fick" en hel. rad av: hus längs : Miamis ” Bixcayne Boulevard, där tomtvärdena "är i det: närmas- te: astronomiska". Likt en: ekorre, som nötter, i träd: stoppade Aleman; sina stulna :pen- I gar i alla” möjliga finansiella före- tag... : vv ; Men Alemans otroliga” själsför- mögenheter höll 'sakta :men säkert på att ebba ut. Han var sjuk öch kunde därför ej med tidigare ener- £i ägna sitt egendomliga .geni åt politik och kriminella planeringar, San ' Martins regering, under: vil-. ken han :blivit så rik, efterträddes av ett nytt kabinett. Senator Cuer- vo ' började ' sina undersökningar. Portarna började'sakta att slå igen om : mästerförbrytaren. Men Ale- man gav: sig "inte i första. taget. - Senator" Cuervo 'var primus mo- tor: i epilogen till 'detta otroliga drama, Han varen av. Havannas skickligaste jurister och hade med nästan fascinerad - skräck ' iakttagit JAlemans verksamhet. Han uppma- nade. sina "vänner att söka hjälpa honom att hejda denna jättesvin- del, men :de var ytterst. betänk- samma. "Den som börjar. att syna Alemans .v den" kuppen mot. Cubas skattkammare. Detta dåd som ingen ”vågade” upp- täcka förrän efter hans död, gav honom "blodad tand och stimule- |: rade -hans fortsatta "vandring på den väg som minst” av allt; kan kalla$' den smala: : i - Kriget var, ännu å gång. . Enligt senator Cuervo lyckades Aleman mjölka undervisningsministeriet på ytterligare 60 miljoner dollar un- der sin ministertid därstädes. Nu hade han vänner och kunde köpa inflytelserikt folk. Han'skaffade sig en mera rörlig befattning — mi- nister utan portfölj — och börja- nbelt : Donald [6 gör V-teck . .De-barnen behöver f för sköa. för. att - få. komma: till ', net: som -redan ' (eller åtminstone ” snart) är överbefolkad, - > a furbindrivna bil ”Bluebird” + Muta” världsrekordet för bilar. k och skall provköras på Goodioood racerbana någon av de. närmaste. dagarna t stående i sittbrunnen i den jet-- ”, med vilken han ämnar slå det abso- . Den är avsedd för farter uppåt 89: Någon gång under Å år. 1948 visade övslöjande” "papper var uppstaplad Rummet bevakades av två Poliser, 2 En av. dem-påstår att han sov under hela: äventyret. Den .andre hade fått "instruktioner av 'Aleman och | Man hade bortrövat hjälpte” lugnt" de andra” att ' packa ner - alla -de "gr: rande Papperen i de :medförda "väskorna. ' Det hela tog endast -tjugo :minuter, och; så försvann männen - i, en | väntande lastbil. or domaren . Justiniani m görelse, Hon hade nö sjukdom. - Vilket land, Canada!" Det har den största I vkastningen ' i världen;-räknåt ger capita, det be-" sitter, en fjärdedel av all världens ' skogar; det är världens största me- tallexportör och det kan räknas som : ett av världens viktigaste industri- länder. Allt' är alltså av stort for. mat i 'detta' land,' och så är också" projekten” för, landets utveckling kolossala. Men: här måste man ock- så, i ett av de tre största länderna i världen, taga stora steg, om man: vill. komma någon ' vart. och leda utvecklingen” i": rätta banor, För denna utvecklings befrämjande är kommer säkert att bli mat åt ha- jarna. runt Morro Castle inom: ett dygn”, fick han till svar, Den försiktige men orädde Cu- ervo sände då efter sina tre duk- liga. 'söner,. som låg vid Augusta Military Institute i Georgia och studerade commandotaktik, De fick fungera som hans livvakter, tjänst- görande i tre skift, när han hade nattliga möten med folk.som kun- de :införmera honom om -: Alemans bravader. Så småningom fick han ihop en väldig 'dossier av ankla- gelsematerial, -Han försökte få sa- ken inför domstol, Men Alemans armé' var fruktad på. Cuba, ;och den ene domaren "efter den andre vägrade att taga upp saken under allehanda protester, ' - Men till slut förklarade e) en orädd domare Justiniani, " för en mållös allmänhet att han skulle taga: sig an den förberedanden attacken mot Aleman: Åklagaren Cuervo -över- förde den stora dossiern från sitt hem till domstolsbyggnaden. Det fanns inalles 5.062 dokument, och de var nedstoppade iFtomma trälå- dor och kartonger som ”staplades upp på bord och stolar i domarens förrum. ,Justiniani hade utsett da- gen för den första rannsakningen, " Och samtidigt. iscensatte ' Aleman som nyligen slagit. sig ned, i Miami, sin sista men mest desperata kupp. Han var sjuk och Svag, men trots detta satt han natt efter natt i sitt er, och ta- det nu: nödvändigt, att Canada bör- jat med. utförandet av ett av de största företagen. i dess historia, nämligen "byggandet av en damm i Södra Saskatchewanfloden,:Sas- |” katchewan är den provins i Ca- ' nada, : där det odlas mer vete än i. hela resten "av landet tillsam- mans! Denna provins väntas också komma att spela ' en lelande roll. i världen som' uranproducent, under det att dess industriella utveckling Ett av de störstå” pröjekt s som också väntas komma att växa. | gonsin ul Dammen, som man nu håller på att bygga, blir c:a 2,5 km lång och så bred, att man kan anlägga både en bliväg och en järnväg 'på den. Bakom : dammen :kommer en 214 km lång vattenreservoar att bildas. Det är därför inte att undra på, att man med denna anhopning av ”sovande” energi hoppas alstra. 475 miljoner; kilowatt elektricitet, Den- na: energi är den grund, på vilken man kan bygga upp en 'omfattande industri. ' Dammen kommer emellertid ock- så att resultera i att man kan be- vattna ett områdör vars: avkastning kan livnära ca 2 miljoner 'männi- Jång kanal, plus otaliga "pic -kanaler, för vattensförsörjriingen. Man vän- man att vara i' det närmaste klar med de viktigaste "arbetena, 'Då tid, som väntar Canada, Dödsstraffet. spphävdes i Sveri ge inte förrän år 1921 för s k civi la mål och kvarstår fortfarandt. när det gäller krigslagarna. Ma - ta höra att dödsstraffet upphävdes år 1910, men detta är fel, Det är nämligen så att den sista 'avrätt- ningen skedde i Sverige år 1910, men under. behandlingen i riksda- gen av förslaget .om dödsstraffets de förekom ingen avrätt- dödsstraffet i «Sverige skedde å år 1865 och från detta 'år till år 1910 ägde här i landet, . fet år 1930, men hade dessförinnan inte tillämpats i något fall sedan 1892. .De mellan, dessa. årtal av. de danska domstolarna .till dödsstraff dömda erhöll benådning. Holland Yr, som flugit över från Havanna för bråd- skande konferenser, Som han ej ville lämna något åt slumpen, skrev Aleman ner varje detalj i . kampan- jen, vilken skulle bli hans sista, lockan , två på natten den 22 juli 1950 - Promenerade fem" ”gun= men” in. i det Tum, där. Cuervos ning och år 1921 upphörde sålunda | avskaffade "dödsstraffet : redan är i lagstiftningen," utom beträffande krigslagarna, alla de tidigare be- stämmelserna- om dödsstraff. I de fall då detta tidigare skulle: ha till- lämpats t .Jagen att domsti larna efter år':1921 skulle döma” till redan år. 1902,- alltså fedau före 1905. Detta. berodde "på att trots livstid. tar sig att framemot 1965 kommer min att allt bevismaterial mot Ale- förut dött i sin egenartade hjärn- skor. Som sagt, f Canada gör man : allt i stor skala; Nu ska man dess- utom också börja gräva en 800 km : Den senaste . lagstiftnirgen om ” inte mindre än 15 avrättningar rum. I Danmark upphävdes dödsstraf- 1870 och i Norge avskaffades det : > kommer också en fast grund att ha -- lagts för den säkerligen ljusa fram= unionsupplösningen med Sverigeår ne hade > de” båda. Jänderna - i skild lagstiftning. i de allra flesta |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.