FTV YSSTEFVYFFYFTVY FT VY FFI: Önsdagen. den-27 juli. 1960:- NH | : : a" LAHOLMS TIDNING: Us An SP ar Rea , My RRR gts SS AAA RS RAR / En, ny, "vintergata har upptäckts på ett ' avstånd | pv g — -av fem miljarder ljusår. Es SN SS NE ARN | . tå ed ER . NE ne oa NES - Därute i tomhetens ändlösa gi Z 2 3 AG = skr wet: od ae - Ne: s ers . AA. 4 > öd To Ms rymd, en 3 "> När jag - har regnrocken. med : Semestervikariens | vedermö . Or där nedåt är upptt och uppåt är mig, blir det sällan regn, Rocken - - t '- Det hela började-för ett par” lan de olika apparaterna kommer har förrestein en magisk inverkan : . dagar sedan, Redaktionschefen-på. ''man sannerligen inte på spåren böj blicken av sådant på regnet, nd och tanken och ov 2 j oo vc är skymd . +. "Jag kä huridet bö >. Bladet ringde och undrade ora' vi . på en dag. Att sedan hålla redall som ej i ärfö + "vag känner hur det börjar drop« " hade lust. att: iervikariera på så elementära saker som stil. || OC man begri Tage fänför . pa och då tar jag upp plastregn-". rocken ur portföljen och ska sätta å redaktiqnen under de närmas+ 5, på qQ : den på mig. Samtidigt blåser det: storlekar, radavstånd och rubrilk- te veckorna. Eftersom vi själv ha- . : VT man nyligen upptäckt — nog har ättningens teknik hör inte heller ||: : man väl. flax — de semester och dessutom alltid funnit det spännande att leva'far-. - ' ligt, ' svarade vi ja utan gre' betänketid. - sar Mens En dag stegade vi så upp på redaktionen. för att begå vår för- - sta arbetsdag. Vi kände redan ti- ” digare de flesta av våra nya ar- bets isar, . så ionen ' var snart överstökad, Vi konsta- terade för övrigt med 'en gång, t att tonen bland medarbetarna var ungefär vad 'vi väntat oss, d v s angenämt: rå men hjärtlig. Detta verkade ju lugnande, Vi:kände oss därmed hemma i miljön med en gång, - so. et a Som nykomling måste vi givet- vis försöka sätta oss in i en mängd tekniska finesser, som man måste'- känna till för att klara de enk- ” laste arbetsuppgifterna. Vi konsta= z terade snart, att' enbart :telefo-: . hernas skötsel krävde en teknisk ' begåvning, som-kom oss själv att . känna mindervärdeskomplex. Att komma ut på linjen till telesta- tionen gick ju för all del att kla-> ra; men hemligheten bakom kon-' " sten'att koppla över samtal mel- — 2 i Mrs Jani Baldasare heter den här sttraktiva 25-åriga New York-hus-' modern. Hon planerar att under den! - kommande" månaden simma över, "Engelska kanalen, men inte på de: konventionella - sättet, utan under, vattnet. Turen beräknas ta mellan 35 och 50 timmar. Varje halvtimme skall en dykare förse henne med ” nya lufttuber. > Prinsessa — facktör- 'eningsmedlem ' Vi läser i den konservativa väst- tyska" tidni ”D che Zeitung” till de fackkunskaper, som trycks in i medvetandet i en handvänd- man känner, när man första gån- gen konfronteras med redaktio- nens” samvete. Det ' sistnämnda kan "vara mer eller mindre rym-= ligt, beroende på hur mycket som händer inom "tidningens ornråde under dagen. Det är -som regel till bristningsgränsen ansträngt på morgonen, men blir s a s allt re- nare ju längre frampå dagen man kommer, På kvällen är det:söm först alldeles rent, vilket för den oinvigde verkar skumt. Men sé- dan vi själv nu vet, att detsam- ma är en minneslista över dagens viktigare bevakningsuppgifter, kan vi försäkra, att utan samvete kom- -.mer man inte långt på en redak- tion, sr: : Öarna ; Egentligen skulle vi ha berät- fat även om våra första. uppgif- ter:som reporter och kåsör, men därom föredrar vi-att hålla tyst. Vi försöker. i. stället att samla oss inför andra uppgifter. Ett kå- . seri får ju inte ta hela arbets- dagen i anspråk n Ais . VEM: VET?: i | Lexikon för en varav. i. Grus kallar man i'slangen och ärskilt > bland spårvägspersonaleni Stockholm ' alla. småmynt, särskilt ett- och. tvåöringar, Mången. har undrat över varifrån. denna benäm- ning på örena kommer, men sa- ken är inte alls så underlig som den kan synas i första ögonblicket. Man måste bara. erinra sig om att det finns en grusart som kallas rr" — i folkmun oftast benämnd ören”, så är saken klar, 2. Ör, som ibland kallas örgrus el- ler örjord, är benämning på berg- artsdelarna grus eller småsten, un- gefär i storleken sju till 20 milli- meter. Ör -ingår i många svenska orisnamn och man kan utgå ifrån att-sådana orter är byggda. på en jordmån eller en grusjord som är] ' ör-lik. Jämför t ex sådana crd som Öregrund, Öresund, Örbyhus osv så är sambandet genast klart. Ordet öre är beteckningen på de ainsta svenska mynten och man ; kan säkerligen med bestämdhet ut- fgå ifrån att ]; fått sitt nin3. För att inte tala om de kval en vintergatsliknande, väldig gas Om någon planerar att åka dit ut med tillhjälp av tre-' eller fem- nm " stegsraketer ;. > så kommer den färden att osa av bland gnistrande solar och kalla . «> "planeter. H När resanden äntligen målet har Un nått oa sägs fem miliarder av ljusår ha lust att bege sig | på färd så bör han med skäl denna restid : "> betänka, — vv tripp i en. soltöck- nig värld: 5 co där . stjärnorna. ensidigt stråla . och blänka. När han på returen till start- ok «ce punkten når är alls inte säkert att Tellus be- » står! Om någon får en lingtråkig ee Soliman. = Det borde jag ha förstått att ni inte var någon riktig må- lare. De har väl inga hängslen... namn av” grusarten ör: Öret har gammal hävd i Norden. Man vet egentligen" inte när öret första gången uppträdde eller uppkallades men man vet att öre Tedan under som utkommer i Köln: ”I Sverige har det framkallat förvåning och harm att prinsessan Birgitta, sven- ” ske kungens barnbarn, anslutit sig till en fackförening. Sedan hon ta- git sin examen som gymnastiklära- rihna har prinsessan Birgitta an- hållit "om medlemskap i lärarnas fackförening”. — Nu vet vi det. Också den behöriga lärarsamman- slutningen vet nu vad hon går för. Biokatastrof i Österrike i Österrikes biografer noterade un- der detta "års första tre månader 15,2 procent mindre antal besökare än under fjolåret, meddelar lan- "dets biografägareförening. Den ka- 7 tastrofala minskningen anses omo- tiverad;' då den nedgång som kan tkrivas på televisionens konto var från år: 1958 till år 1959 bara 5,8 Procent. or deltiden var namn för hela Skan- dinavien dels på en vikt och dels på ett mynt. Därför har vi ju både i Sverige, Norge och Danmark fort- farande beteckningen ”öre” som namn på dessa länders minsta mynt- enheter. - ee Uttrycket grus för småörena är därför inte alls så märkvärdigt, som det i början kanske kan se ut in- nan man vet varför det är så. MH LJ Den sista offentliga avrättningen Sverige ägde rum den 18 maj 1876 i Visby då den kände förbry- taren Conrad Peterson-Lundkvist- Tector fick sona sina brott genom att lägga huvudet under/'bilan på stupstocken på Stenkulla backe, Al- la avrättningar skedde då med bi- la. Tector hade till: me sen mellan Sparreholm och Eskils- tuna, I Nafsa utanför Malmköping inväntade de diligensen, men tog fel på åkdon och överföll i stället en privatskjuts vars kusk och ende Passagerare sköts innan förövarna upptäckte att det inte var postdi- ligensen som de överfallit. De båda mördarna infångades snart och ställdes inför rätta, Den 17 mars beslöt högsta domstolen att båda skulle avrättas, Tector i Visby och Hjert i Lidamon i Söder- manland. Tector var då 32 år och Hjert 38, men båda hade redan då tillbringat många år på Långholmen, i olika omgångar för många andra brott, bl a rån, Hjert gick till döden utan att visa nämnvärd rörelse, men Tector var fullkomligt uppriven av ångest och förskräckelse. Hans avrättning blev den sista offentliga därför att det vid mördaren Gustaf-Adolf Eriksson- Hjert bl a på natten till den: 31 tspelades sådanascener att sällan något så vidrigt förekom- mit tidigare. Tector kunde av för- skräckelse inte själv gå fram till 2 Z oe a 0 a sea Vad hon heter vet vi inte, men att hon blev vald ." Kitten” vid en karneval + Londons, Soho härom Aistena: ts rägker, ve augusti 1874 beslutat råna diligen- 20 pm 2 till "Miss Sex' kanske "I skilt inbjuden publik. ” k utan måste ' knuffas fram av bödeln och dennes med- hjälpare, Bödeln blev. av detta så nervös «att” han' med bilan måste hugga två, gånger, ty han lyckades inte hugga av Tectors huvud i för- sta hugget, vilket annars var förut- sett i lagen"att .så skulle ske. Bö- -| deln, kunde ha åtelats' och; dömts M sÅdad, för men han i detta- fall av att läkaren: förkla- rade att Tector varit så -uppriven av rädsla att. han dött: av "hjärt- [nu . Krister Grimberg (t h) med lille lekkamraten Kjell Arne Svahn med att bl a leka färja. Enligt de u som har växt sig in och blivit ett alltmer fast begrepp. Även bland fördriver stunderna "mellan doppen so nga skeppsredarna heter fartyget ”Brynhild” ett fartygsnamn de imgsta... . le Aa Rötmånaden omspänner enligt krönikan tiden mellan den 23 juli och 23 augusti. Den har fått sitt namn på grund av den vid denna tidsperiod rådande - värmen :som ”påskyndar alla organiska ämnens förruttnelse”. Den heta. luften ger anledning — till -mångahanda synvillor, föreställningar och hal- lucinationer. . Sålunda ' finns - det ”synskt”, folk som ser: hägringar i solnedgången och då kan man ock- så » upptäcka märkliga naturföreteel- ser till lands och vatten, Mest be- kanta. synvillor är ju de s k ”stor- sjöodjuren” som uppträda: i- större sjöar och vattendrag. De är. till sin skapnad nog så hiskliga till att skåda, Mest bekant är ju det s k Lock ' Nessodjuret. ' Luskungen: är en annan företeelse som uppträder i rötmånaden. WL Luskungen betraktas :som ett ”järtecken” för onda tider. Redan <> Rötmånadshistorier också lär 'ha samband med månaden. Trädgåsen är ett mellan- ting mellan växt och djur, alltså en bastard.' Den troddes växa på träd, därav namnet; Köttet av träd- gåsen ' kunde ätas även under: fas- tan på grund. av dess vegetabiliska ursprung, ve NT En holländsk krönikör berättar att man år "1531 ”i-det nordiska havet nära Elspach fångat ett sjö- odjur, som, till utseendet mest lik- nade en biskop”. Odjuret skänktes till konungen av: Polen och dess |. senare öden är inte kända. I rötmånaden är också tvestjär- KE tarna : särskilt ' efterhängsna. 'Det troddes förr att de' ha benägenhet att krypa in i öronen och: det' är mycket farligt. Även getingarna ha högsäsong i. rötmånaden, och ett getingstick i värmen kan vara död- ligt. ”Myrormen” lär vara en släk- ting" till luskungen 'och ' uppträder också i rötmånaden, Myrormen på- nu har en luskung ; i "| Medelpad, närmare bestämt i Att- mar där en fyra decimeter bred och två meter lång mask drog sig värdigt över en-utfartsväg. En Juskungs uppträdande betydde for- domdags "skräck och fasa eftersom den bådade ofärd, krig, missväxt och pest. Numera väcker dock den- na « sammanhängande massa av mindre maskar inte nån större för- skräckelse; : . Samtidigt berättas emellertid om att årets första storsjöodjur visat sig -i Massachussettts fiskehamn i England. Djuret 'var närmare fem meter långt och liknade närmat kölen på en kantrad segelbåt. Två fiskare jämte kaptenen och två re- senärer på en: båt såg stås uppstå när man slår ihjäl en vanlig huggorm och inte gräverner den. Myrormen består av en mas- sa larvliknande maskar tillhörande svampmyggornas släkte, Dess före- komst säges också båda ofärd,:-= +" Det var som bekant mycket som hände och. skedde' i :rötmånaden; särskilt förr i tiden. Bekant är ju | att sår ha svårt att läkas' denna tid, att vattnet står i blomma och att matvaror lätt, bli hälsovådliga varför det. gäller att ta sig i akt. . Te Peder Haspe. Formuleringskonst st Det har sedan länge varit en hob- by för många att samla "underliga odjuret som de dock inte lyckades fånga. sa a " Från äldsta tider berättas, att det år 1447 fanns en tupp i Basel som värpte ett ägg mitt i rötmånaden. Den onaturlige tuppen dömdes, enligt krönikan, att mista livet och .han förgjordes därefter med eld. . mot Talrika medeltida ' skriftställare berättar om den s k trädgåsen som » I SVär, va : | Undertecknad fått fi leringar i tidni Här:är en lista över sådana uttryck; ett av dem är från förra seklet; . — På mitt konditori serveras hal” lonlemonad, fabricerad av under-|' > tecknad själv, som är korkad och stämplad. Till middagar och supéer levereras glasspuddingar för hur många personer :som . helst, - som kunna > bli' hemburna efter tillsä- gelse. : NS — En vinhandlare: Gå inte över ån efter vatten — köp ert vin hos mig. . — Schäferhund till salu. Äter vad som helst; "Tycker mycket om små barn. vol vt Or — En kusk kan erhålla plats hos en fin fru, som är nykter och inte tuggar snus. ' tek tt — En jungfru, som är van att vara" med barn, erhåller plats, Nå- gon som ej är van, göre sig ej be« .— Nu inkomna käppar, av vilka många slag, säl- jes billigt, « 5. oe fe eo 9) — Ett ljust trevligt rum uthyres till riksdagsman eller bildad herre. -— En bättre arbetare kan få natt- logi på Storgatan till vänster i port: gångenl , sonen FA yra ”— Ung dam önskar inackorderin; I ett mindre trevligt pensionat. :'— Det bultar på helvetets port "| kväll. Kvinnor äger tillträde. i Hört ochb rn ll D: drar. ihop sig till Bellmans- > spel på Djurgården, Årets Ulla blir Margit: Carlqvist. Trubaduren själv gestaltas av en svenskameri kan från Minnesota, William Clau- son, Ett sjötåg inleder ”jippot” och leva otryggt 3 Fn " » och där står man dch fäktar med "armarna för att få in dem i ärmar- När rocken äntligen kommit; på lyser solen fram igen och den tur. » na rocken blir brärnhet; "> : : +: Jag tar då av mig den; va ett ständigt krig. Vädergudei jag. oc Tr "; (Blad i ST Att gifta sig, är att halvera rät- -tigheterna och fördubbla ”plikter Dass NN . > s . Om tré kvinnor pratar med var. > De flesta av 'oss lever. slaveri, för, vi "har: förlorat" konsten att ' (Cedric Wildma sedan följer ett.—-ack så glatt — karnevalståg, Tredje Gustaf saknas inte heller. Han är -omgiven ' av hovdamer" 'och :-herrar, Omkring 150 personer medverkar. : ” oe: sr rSpråkstudier -:, i i "Vår yngsta- prinsessa. Christina semestrar som bäst i Skottland till- sammans | med . sin danska kusin Benedikte,'- Det . meningen - att flickorna skall lära,'sig språket or- dentligt:. = uy litan «TS - Hur vackra tonåringar finns det? Visst är de söta, men nu söks en ”jordiskt skön” flicka för en stum röll i en pjäs som skall uppföras på Millesgården i augusti, Det är en” Sofoklespjäs — Kvinnor: från stalta . Herakles "älskarinna.- Finns det någon som .känner sig manad, så heter mannen ni. skall.kontakta regissör -von:. Rettig 5i Guldplattade ” Arne” kommer .med. ett, nytt. fynd.. Fyn växer — eller gör-:dom - inte? — på. träd nu: för, tiden. ””B”: sö tyckte Arne också när han-av en tillfällighet fick höra henne” prov- sjunga, Det: blev folkparksengage- mang på "röda: minuten. Ni 'sorm bor i Kälarne” eller. Hälsingborg, pass på när AL och'BB kommer. : » > Inspiration Hofpoeten Bo Setterlind 'har dra- kit sig tillbaka till: Arild för att göra färdig sin senaste bok. Dik- tarverkstaden gav ' tydligen inte samma inspiration 'som :skånenatu- ren, Boken kommer ut i höst och heter "Det glömda : Japan”, Elsa- Marianne von Rosen har blivit ova- tionsartat hyllad i London när hon dansade. "och stod:som regissör — för ”La Sylphide”, Det berättas förresten att några verkliga entu- siaster ställde sig i kö' i hällande ösregn redan ett och ett halvt dygn före biljettluckans ö de för att För hon 7 är : verkligen , bra. Det | kängernas' Oscar, son, Trachis' => och den"sköna skall ger delas i Paris till en förtjänt männe=- käng. Priset är instiftat. till "minne 'av den kända franska mannekäng> jen Praline, söm på sin tid omkom Hägersten, '| vid en bilolycka, och. det består av oe : " Lamberth |: a tilldelades "mannekängen: Cendrine, 2 som hör: tes på vågen under” den :" festliga. uppvägningsceremorin, rt Ta +Trafiksam for” l AD) + 9ängare går på . vägens högra ht TRIVSAM co ". Reaktionärt? : lighetens historia har blivit upphov till så mycken ondska, så mycket obehag och så många olyckor; som Boothby i ett tal i brittiska öv huset, -- . le 7 två. Förlåt Jan,' men Olle försäkra sig om” de biljetter "som såldes till avsevärt förhöjt pris. ++ > ”Falska rosor” låter inte lockan- de, men när det är. lustiga" häl- singtorgsflickan Gerd .Perssori som överlämnar dem, säger .vi nog inte nej. Hon gör det på en platta; Att Gerd är bra är ingen tvekan om. Det var hon som gjorde ”furor”. i Italien' i! fjol och. med. flera <häst-' längder vann : schlagertävlingen i Pesaro,. Samtidigt med rosorna .ta- ar hon om tioneras av staten och" £0 Björklund står fortfarande :i första rummet. I Leksand" är: Jan: utom något av :en- ängel. Ha med i Himlaspelet som - ängeln - år och till.Set Poppius journalistskolan — som efter lyder under 'skolöverstyrelse: I sak kanske det kvittar, För. gamle . Pius är Pius med eller 4 sta= - a tens välsignelse, slag redan innan bödeln "utdelad det första hugget, Efter detta sked- de avrättningarna endast inför sär- led nd , M ' a. i H Öppet hav brukar .det 'vatten kallas som. ligger utanför ett lands territorialvatten, Under senare tid har enstaka länder flyttat sin ter- ritorialgräns utåt. Så har tex Ryss- land förklarat att dess sjögräns lig- ger tolv nautiska mil utanför land- gränsen, Likaså har Islagd gjort. "I Det kan vara intressant att veta Tatt Sveriges sjögräns går fyra nau- tiska mil utanför landgränserna, Spanien har, sex sjömil, men de flesta staterna har bara tre sjömil, bl a- både England och USA. : t na, Det är inte alls så Tätt, Ibland" - är regnrocken på avigan;-'också. =: "det på nytt börjar regna." Vi för | åch. . andra . kallas det skvaller. Mon ' - pratar tre män med varandra kal och tycka öm det.7.;"': 'Pralinepriset ör ett slags. manne= ” - ”Ingen annan uppfinning i mänska förbränningsmotorn”, + sade - Lord - De just nu ligger sjuk. Ni"känner! ho- - nom också. Han'är TV:s ”elegant” : 7 VNSYFTSTTTESTSTETS , / — LOKALNYHETERNA — LOKALREPORTASET: — DE LÖKALA rev Are a å FFVEev BILDERNA F NEN Å i NESFETTITTUTT FEVTYTTN Ahl FYTSFTEvTi
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.