YYFFrevYYETTYYTYYTFFTYTTYT VOTE TV FEED "Lördagen den 30 juli 1960 Tereeervv "LAHOLMS TIDNING ” Prreeeveteterer?v Tyr , vv . Redaktör: Sven B. MARKARYDS: BYGDEN | | Laholm Tidnings Iokalredaktion: Markaryd, Villagatan” Jönsson. Fel. 10150, "Markarydsvinst' - Över: "Knislinge . Markaryds IF besegrade ti törs- dags Knislinge IF- på Skärsjö- + vallen med 2—1 sedan ställning- en i halvtid varit 2—0. Resulta- tet är efter spelfördelningen fullt rältvist, Markaryd hade ett litet men klart övertar matchen ige- "non: medan gästerna, hade de farligaste anfallen och bl. a. ha- de Knislinges center Ingvar Pers son flera fina målchanser och två av hans skott stog I överlig- garen. nu : Centern var för övrigt lagets - bäste .spelare och i kedjan lade man även märke till "hiv; Leif Malmkvist och i "försvaret 'yb. Knut Karlsson. och målvakten »- Gunnar Johansson. Hemmalaget ställde upp med Bengt. Andersson på hy-platsen och han skötte sig bra på den platsen och bör få förtroendet förnyat. I kedjan var "även Rolf Blomqvist till sin för- del,” Markaryd starkaste lagdel var försvaret och målvakten Göte Tykesson briljerade med många fina ' räddningar. Helbackarna Börje Johansson och Bertil Jons- son får även de ett bra betyg och bland halvorna var "Arne Sand- ström för dagen bäst. ' Första halvleken växlade spelet och båda lagen byggde upp fina anfall som dock inte resulterade, Första målet kom efter 30 min. spel och målskytt var Rolf Blom- qvist som påpassligt slog bollen 1 nät. efter ett fint anfall som byggdes upp av Bengt Andérson. Bosse Nilsson gjorde 2-0 i 42:dra minuten och i halvelekens slut- hårt skott från Knislingeg center medelst en fotparad. Några minuter in å , andra halvleken sköt sästin På center Ingvar . Persson i överliggaren från ett fint läge och i 14 minuten var det rena kalabaliken framför gästernas mål. Minuten efter kom . Bo Nilsson fri men knuffades om- kull men domaren friade och gav Markaryd hörna i stället för en given straffspark. Tykesson fick 2 min, senare göra en ny fin rädd- ning och även denna gång: var. det centern gom provade skott- lyckan. Minuten efter var centern ånyo framme men skottet tog i... överliggaren. I 23:je: minuten | kom den välförtjänta reducering- | - en då vy. Gösta Olsson sköt i mål sedan Tykesson fört halvkla- H rat ett skott från centern. 5-kamp och damidrott på Skär- . sjövallen. I kväll avpöres kretsmäster- ' ckapen I 5-kamp och löpning 5000 meter på Skärsjövallen där det. dessutom blir damidrott. På 5000- meter är anmälda bl. a.: Bernhard ; Larsson, Ljungby, som får hållas som favorit. .I samband med DM- tävlingarna satte han nytt krets- rekord. Hans svåraste motstår”, re torde bli Per Uno | han från Ljungby. I 5-kampen är Lennart Jönsson, Markaryd, klår favorit... > A-mästerskapen för damer "blir det på 80 meter, längdhopp,! kula och diskus. Inga-Lill :Palmlund, - nya, snabbcentrifug. löser. E ”Aorkproblem Electrolux nya snabbcentrifug ger ; nära nog stryktorr tvätt på 3 minu- I ter. Skonsam mot all tvätt, Lätt och behändig. Kan placeras på badkars- kanten eller diskbänken, Idealisk i kombination med Electrolux tvätt- «+ maskiner. Förmånliga betalningsvillkor Electrolux Th. L. Jönsons : ”'Järnhandel ' Tel. 10035 och 10215 Laholm. ;6ammelgården soc ; (Forts, fr..sid., 1) ” Egentligen var det en ren hän- delse, att ”den naturliga miljön” kom till Hishult, berättar hr Hansson "för LT. "> -— Omkring 1950 hade hem- bygdsföreningen i Veinge köpt den kanske sista ryggåsstugan .Å Halland, belägen i Eskilstorp, och låtit: ta ner den för att sedermera återuppföra den i Veinge. Den var upplagd vid mejeriet men låg där i många år. Det blev helt enkelt inte något av med återuppförandet och 1958 såg jag en annons i Laholms Tidning att den skulle säljas. Jag köpte: den. då och byggde upp den på nytt. Till grunden och resningen har jag haft hjälp men allt annat har jag fått klara själv. . — Innan stugan i Eskilstorp revs gjorde: Nationalmuseum en noggrann ritning o ä | Många framgångar för Hishults AlS (Forts. fr. sid DD Nilsson i Norra Långhultsbyg- get till handa för någon tid se-, dan. Av denna framgår det att den första styrelsen bestod av nuv: d ordföranden Hubert Bengtsson, ordförande, Viggo Ägardt, kas- . sör, Ove Torkelsson, v. ordt. och : Rune Lennart Carlsson, sekreterare. Ar --AV den första årsberättelsen a fr att talet varit 14 och att man haft trenne klubbmatcher mot IS Pantern i Hårsabäck av vilka Hishult vann en och Pantern två. Men det var tydligen för myc- ket med två föreningar i samma by och enligt protokoll den 22" ' » Hishults” februari 1942 hade Idrottsförening utsett tre repre- sentanter med uppdrag. att till” - sammans med HAIS styrelse” An ning av densamma och dessa ritningar, 'som jag . fått låna, har varit mig till mycket god hjälp... Jag har tidigare trott att stugan härrörde sig från 1750 men en närmare under- sökning har visat att'den är byggd redan 1730. '- ”— Men jag behövde ju ett "par uthus för att få en tids- typisk" kringbyggd gård och dessa fann jag i Brånalt i Knäred, Där hade lantbruks- Ljungby bör vinna, såväl längd som löpning 80. meter och hennes svåraste motståndare torde bli markarydsflickan Ing-Mari Jo- hansson. I kula och diskus kom- mer kampen att bli hård mellan Margareta Aronsson, Ljungby och . minut fick Tykesson rädda ett LTiUSA:.. TF (Forts. fr. sid, 1) -. ” na pengar. på ”sitt förflutna”. . Samma dag, som vi här i Sve- ige firade midsommarafton, befann vi” oss i ovannämnda Wisconsin Dells, Bortåt en mil norr om staden skulle på kväl- len liksom alla: andra kvällar Barbro Nilsson, Markaryd, - Jaktvårdare . . . (Forts. fr. sid. 1) ' det, — för rådjur 14/10—14,/11, — för hare 14/10—31/1. Hjortar och rapphöns är helt fridlysta, sö vidare är all jakt förbjuden un- Men det var inte bara i Stand Rock, som vi mötte indianer och indiankult. Långt ippe i norr där de tre stora sjöarna — eller rättaro, sagt innanha- ven — Övre sjön, Michigan och Huron strålar samman, finns några städer, grundade redan på 1600-talet. Vattnet var på den tiden” med de oändliga - dramila kerna under en stora indi ska . run och vi gav oss dit. Det så väl som allt möjligt annat i USA var givetvis lagt på busi- ness, men blev 'i alla fall en underbar. upplevelse. mån Indianerna äro ju s da vind för våg och har anammats i alla möjliga yrken, mekaniker, elek- triker, och' lärare för att näm- na några. Men en del av dessa, huvudsakligen tillhörande Win- 'nebagostammen, .”. samlas varje sommar 'vid Stand Rock, en in- diansk kultplats sedan årtusen- den. De tar sig ledigt från'sitt ordinarie jobb och dansar och såunger sina: vilda krigsdanser och stillsammare ' åkallan av regnguden, fruktbarhetsguden 0. 5. Vv. Stand Rock visade sig vära én underbar plats, en djup kittel- "dal där ena' sidan hade cemen- terats till en väldig amfiteater med plats för 2500 åskådare och den andra en jättetjusig scen |. med underbara - klippformatio- ner och . en 'fristående lodrät klippspets, som säkerligen fått ge platsen dess namn. I prakt- fulla dräkter dansade stundtals ett hundratal indianer av bägge könen på den naturliga scenen omväxlande med urgamla indi- anhymner. framförda i ren ope- raklass, Det var faktiskt en säll- som känsla att sitta i denna un- .derbart vackra kitteldal och tit- ta på de indiandanser man läs- te om i ungdomens dagar samti- . digt som man hemma i Sverige - svängde kring 'midsommarstån- ceremoniella . danser äga |. enda sättet att taga sig fram och franska missionärer - var också de första, som trängde fram här på gränsen titl det nuvarande Kanada. Sankt. Ignace ' var nämtet ' på den ena staden och den är upp- kallad efter Ignatius Loyola, je- suiternas . mäktige , ledare; och Sault Saint Marie "den andra. Särskilt Sankt Ignace var intres- sant med en väl bevarad indian-. by av den bofästa sorten; Här fanns också en tvättäkta — eller rättare sagt otvättad — men stilig indianhövding, som ' gärna stod. till tjänst för fotografering — taxan pr gång 25 cent. Men han vår trevlig och berättade, att han var seminol och sålun- da egentligen hörde hemma i det soliga Florida. Men för som- maren hade han 'funnit bättre ”jaktmarker” : i, norr och han gjorde sig säkerligen en god dagsförtjänst. . ta I S:t Ignace gjordes. f några år sedan ett mycket märkligt fynd, . nämligen en ' indiansk massgrav i en grusbacke. Plat- sen hade varit känd som kult- plats i århundraden men indian- ska gravar är mycket sällsynta och fyndet, omfattande 52 skal- lar och en massa ben hade ta- gits om hand av Michigans na- turhistoriska museum och ut- grävts väl En talför guide ha- de mycket att berätta om detta men "min engelska var lite för skral för att fatta varken allt eller hälften. : em ot ct Cel gen till dragspelets toner. Vår internationellt sammanträdde med 'hr Thure Ji- gell som ordförande och hr Sven od Svensson som sekreterare. Man. beslutade : därvid” om följande jakttider -för: säsongen. Fi enligt 'jaktstadgan,' med” förbe- håll för kalvförande kor, som är, fuidlysta,' bli fälld av misstag tillfaller den området. Alla. hondjur skali be- siktigas: av hrr Noak' Nilsson, Ljagared "eller: Oskar - Karlsson Erlandsbygget, mot ett arvode på 10:5- som betalas av jaktla- get. Jägare som av misstag fäller kalvförande som bidrag till avgiften för dj rets framforslande - till ; bilväg. Jakttiden för rådjur: — '14/10— 13/11 varvid högst ett rådjur får skjutas på varje påbörjat" 100-tal tunnland. Om någon har ocmrå- den på mindre än 50 tunnl som inte gränsar till varandra får ett rådjur skjutas på vartdera omr. Därvid ' skall anmälan 'ske sam- ma dag till medlem 'av styrelsen. Följande jakttider gäller, — för hare: 14/10—31/1, — för fasan 18/10—15/11, 16/9—1/10, — övrigt vilt enligt jaktstadgan, med undantag för dovhjort 'som är helt fridlyst. Får gammal väv utgår peng å 25:— för unge 3:— För jaktkort gäller följande avgifter; 2:—. för medlem, '2:— dagkort för gäst, 10:— för-säsongkort för gäst, samt 6— för .sockenkort. der dreverperioden,: allt övrigt vilt . enligt jaktstadgan, pengar utgår på Samma sätt som förut. Vidare beslutades följan- de jaktvårdsavgifter: : för med- lem i jaktområdet 2:—, för medl. i angränsande område '5:—, dags kort 'för jaktgäster, 5:— socken- kort 6:—, Vidare är all jakt för- bjuden jul- och nyårsdagen.” Skott- : Knäreds södra jaktvårds- område ISkule sådan likaväl "ko erhåller .50:— I för. rapphöns skott- . Körsveka aktvårds-" | område ' höll ordinarie stämma” under ordförandeskap av ;hr” Gösta Karlsson; varvid man bl. a. be- slutade om: ”jakttiderna för "den kommande säsorigen..De är för Tf, märldsess inom dokumentärfilmen, har mest haft djur som” . nde mästerregissör Arne Sucks- . Gktörer, men nu gör han en lå lare, Till ”Pojken i trädet”, ett sommeräventyr med tre med prof pojkar iu iuvskjuter rådjur, har skövdetrakten fått släppa till miljö. Gården ägs av ett jaktsäll- ffska herrgården R en skap i Göteborg och -reg 5.000 tunnland västgötsk vildmark som omger gården, Räven bak örat på | Suskssortf är tam och heter Tusse, SS som e för de = :Hon lär ha gula i "strupen. — Ja, det låter faktiskt: som , "a "att det v "+ | kösdagen”! Olof. Då skulie rå- gen helst vara mogen; Men Olof gav ingen kaka i år, och tittar man på rågfälten så "dröjer: det åtskilliga ; dagar ännu. Det' be- hövs sol och. värme för” mögna- é .jom det satt något i vägen. r den gamla ”mär- - den. «+ sn Tee d inköpt en” gammal " gård och husen skulle rivas — då fick jag dem med varm "hand mot att j;: jag själv tog ned vis "är 'mycket ' tacksam för. Även dessa kan på” grund av "vissa detaljer i. byggnadssättet dateras till mitten av 1700-ta- let. Hörnen på uthusbyggna- derna äro runda, ett mycket ovanligt byggnadssätt. Men låt oss se- Oss om'.i bo- ningshuset, vilket som sig bör består av högstuga och två här- bren. Det enda, som fanns. i uthusbyggnaderra SO Brånalt, var ett skåpbord från : 1806 — rätt .”illa medfaret — men nu rerioverat, Det pryder" väl sin plats i stora ”kammerset” i en hävbret där det också finns ett "hörnskåp : från 1851, vi pfasta sängar, och -mycket an? Uli långfarstun: finns något, som £ | egentligen” inte” hör till stugan men 'som "har sitt stora intresse i alla fall” nämligen " två / fint bemålade bänkdörrar från His- hults gamla” "kyrka, som revs kring sekelskiftet. Den ena av dem bär nr. FÖRRE I storstugan 'salknas inte tig- garstocken och 'en stor, murad spis med: en; ; trappa -upp så 'det | var lätt" att komma upp och lägga sig i' den goda värmen, Bord . och - bänkar, sväggfasta' sängar och : en gaminal ; "vagga, malt, utgör en tilltalande inte- älg årligt stadgarna, varvid kalv förande ko som fälles av miss- tag tillfaller. området. Alla' fäll- da' djur skall synas "och "intyg därom skall. lämnas 'till 'ordfö- randen, för rådjur: 14/10—13/11, varvid endast ett djur får fällas på varje 100-tal tunnland. — för hare: 14/10—31/1. .Rapphöng och dovhjort är fridlysta. Allt övrigt vilt” fälles enligt jaktstadgan. Jakt med drivande hund på små marker, skall enligt mötesbeslut, beivras utan hänsyn till person. Jaktavgifterna för den komman- de säsongen skall vara: för med- lem inom området 2:-—, för soc- kenkort 6:—, Man beslöt vidare att all jakt som vanligt . skall vara förbjuden juldagen och ny- årsdagen. s L- - Knäreds jaktvårds- ) NN område ,- ' höll sammanträde under ordfö- | randeskap av hr. Erik :Svensson. Följande -. jakttider- beslutades, för -älg, enligt jaktstadgan, om kalvförande ko" fälles : tillfaller den området, alla hondjur:-be- siktigas av hr Svensson,.skytten erhåller 100:— för” framfart av djuret till plats som besiktnings- man -: bestämmer," för rådjur, 14/10—13/11, varvid ett djur får fällas på varje 100-tal tunnland, — för hare 14/10—31/1.' Rapp- 'höns och dovhjort fridlyses. Öv- riga djur enligt stadgan. Följan- |” "I de avgifter betalas för jakträtt, 4:— för områdeskort för gäst, 4:— för gäst under älgjakten. Jakt .med drivande hund får in- te förekomma på mindre än 300 dem — något 'som 'jag” givét- |. allt .så ”där' 100 å 150 år gam- | diskutera samgå . Detta :god- togs med den förbindeisen att HAIS skulle upptaga: fotboll på programmet. - Vid en återblick över förenin- gens idrottsliv under dessa åren kan noteras framgångar men även bakslag. I friidrott var fö- reningen rätt stark de första åren då man vann många klubb- matcher. Sedan många år till- baka har dock denna gren upp-| hört och fotbollen är nästan al- lenarådande. ' Ar ' 1955 startade HAIS som. första halländska klubb ishockey där även fram- gångar, noterades. Numera har en specialklubb hand om detta, — Idrotten och därmed även fotbollen har alltid fört en am- "Bulerande tillvaro, i. Hishult fram . till 1948; berättar HÅ- KAN '. NILSSON för Laholms "Tidning. -Själv har jag :varit med om att idrotta och spela boll på tre provisoriska idrotts- platser innan den nuvarande kom till. Redan i april 1942 — alltså 'strax efter sammanslag- ningen — kom tanken "upp att anskaffa - mark: till. en egen idrottsplats. Det beslöts då att .25 procent av föreningens inz komster skulle avsättas till en idrottsplats. Men det blev' al: drig några medel att avsätta ty då : vi.. köpte ett markområde 1944 fanns det 60 öre i kassan. - Detta köpte vi för et bil” lig penning men det var 'inte så tilltalande att se på. Redan vid storskiftet på 1860-talet 'mark- benämndes stora delar som torv- med "ci 13 dn ad. Den | fö 50.00: gravar och området användes som ”torvupptagningsplas. för fastigheter i Hishults by. Stora dränerings- och schakiningsar- beten har utförts på området och ur grusbackarna intill har mån? ga tusen: kubikmeter sten och grus avschaktats och ligger nu under fotbollsplanens gräsmatta. När den stod färdig att invigas 1948 torde: den med :'midlem- marnas eget arbete ha kostat föreningen c:a 50,000 kr, däri inräknat träningsplanen. och en- trébyggnad. — Invigningsmatchen för Hishult, som slog Laholms Idrottsförening med 4—1; to få en omklädnadsbyggnad med bastu och efter oändligt många uppvaktningar: för länsarbets- nämnden fick vi äntligen till- stånd "1953 och något år efter stod :den färdig, Den hade då -kostat omkring 50,000 kr —; det frivilliga ; arbetet : inräknat — men är inte avsedd enbart för föreningens : medlemmar utan -är också för allmänheten och skolbarnen, som "också flitigt besöker: "densamma, Håkan Nilsson har:värit' för- éningens' allt i allo under de' si- sekreterare öch” kässör. "Under dessa år har föreningen” ölmsatt omkring 7450,000. kr "medan" .om- sättningen "de första 5 åren: gjorde 13,000: kr, Idrott ——'en av södra Hallands förnäm- ligaste — är till större delen bé- spelades den '4 juli och gick bra] — Ett önskemål var också att] sta '15 åren, då han varit både] wimen, som kostat Okris ss ” tald men än L återstår en skuld: på 8,0C0 kr. För denna idrvotts- plats har Håkan Nilsson lagt nod ett fantastiskt arlicte och det är till största delen hans förtjänst att den kommit till. — . Det :har gått uppåt och podåt . för” fotbollslaget som hade sitt allra bästa år 1951—52 då laget vann div: II och gick upp i div . 1 En av föreningens verkliga trotjänare är nuvarande ch Ös- ten Nilsson, den ende som allt=. jämt är kvar i. representations- laget av de spelare, som deltog '' i invigningsmatchen 1948. "En som betytt mycket för fot- bollen + är: 'butiksföreståndaren Gösta' Pettersson, numera bosatt . i Simlångsdalen. Bland de, som haft: arbetsamma uppdrag inom föreningens ledning märkes Nils Carlsson, Dansbygget mod 8 år i styrelsen varav: 7 som ordfö rande, + Åke .. Carlsson, Hishult, med 7 år .som materialförvalta- re och kassör, Lennart Carlsson, : Hishult, .7 år i olika kppdrag, . Sven '" Svensson, Hishult; 8 år, ' Sten, Carlsson, Hishult, 5 år m. fl. Närnnas bör också nuvårande lagledaren Ture Karlsson, .. som ' nu , har.: denna svåra. syssla: för tionde året å rad.” , Dita Den nuvarande” styrelsen be": . står av; Allan Jansson, Hishult, ordf; Erik Nilsson, Pershult,. v.. ordf; : Håkan: : Nilsson, Norra Länghultsbygget; seki och kas- a sör, . Arne i Ohlsson, "och Ake 2 shult, materialfir- Ms Cel., riör. På ena vägg pappersbonad med. bibliskt mo- tiv, gjord av den Kände bygde- målaren Per Nilsson i Loshult. - Här finns också stugans all- ra äldsta föremål, en budkavle "från 1613. Den 'har Gösta ” Hansson fått 'som' gåva och - det är en värdefull sådan. Den har hört till trakten” mellan Hishult—Kåphult och upptar - böndernas bomärken tydligen i den ordning de.skulle kallas. "Vi har tidigare ' berättat om "den gamla sparkcykel av trä, iom utgör. en verklig raritet — den skall kopieras av Var- - bergs museum och få sin plats där. :- «I det "andra: ”härbret. finns. -så ”mallhuset”, närmast « motsva- rande senare tiders spiskamma- re och en' kistekammare med en enkel men mnik väv från 1776. -Det' skulle föra" allt "för långt att berätta om alla före- mål i stugan, Den. har blivit föremål för ett stort intresse, av museiintendent Albert Sandklev i Varberg, som flera gånger bei sökt Hishult för "att titta på gården och genom vars försorg ett par fackkunniga damer. i nästa månad skall upprätta en förteckning . och. beskrivning över allt vad som finns i går- den. tel Uthusbyggnaderna håller 'Cös- ta Hansson just nu på med att täcka med halm — för ända- målet har han i år arrenderat fyra tunnland jord där han sått råg, som, sedan höggs omedel- bart "innan "den "gick i kärne. Den ena skall få ett tidstypiskt stall där ett par:getter skall ha sitt hemvist och 'i den andra skall inredas "till försäljning av hemslöjdsalster. -: Vi hade så när glömt att be- rätta om den originella infar- ten till Gammelgården, När His- hults kvarn för några år sedan brann förvärvade Gösta Hans- son de lätt förkolnade kvarn- ] "och . kvarnhjulet . och tnld . — mark. All jakt förbjudes julafton jul- dagen 'och nyårsdagen. Vidare AAAADA utsågs ' ” ' styrelsemedlemmarna, samt hr Karl Svensson till att sälja jakträttsbevis. ÄN FPFrEVEEA dessa - utgör nu en dekorativ entre. - Gösta Hansson har emellertid ; HIST "ÄNNU KAN NI GÖRA: FINA' FYND! SS "Välkommen till : ÅL Sue EKIPERING: IN iULT mn tar ag men har, har. också " ett ' stadigt. grepp om aln. - - > viga Byggnadsmaterial. : Specerier — fp” c Järnvaror - — | Byggnadsmaterial | ST ”— Största" sortering på platsen. = HISHULT i öst os Tel 5 HISHULTS B :: OSCAR E. .MODERN : - KEPARATIONSVERKSTAD, . BENSIN, OLJOR, FULLSTÄNDIG SERVICE. |. "Tel 36 "0 HISHULT CV [ ILVERKSTAD KARLSSON: "Tel 36' J har” han för avsikt att skapa ett verkligt ' turisteentrum för hela södra Halland och härtill finns alla förutsättningar på tomten, som är inte mindre än 4,5 tunn- land stor.' Två vackra dammar med näckrosor skall nästa som- mar fröjda turistens ögon. De äro redan grävda i- naturliga sänkor och det är bara omgiv- ningen som "skall planeras. En stor” uthusbyggnad ' skall bli serveringslokal och utställnings- lokal för Gösta, Hanssons olje- målningar. ” Invid serveringen » "ordnas en stor i lats och på den stora planer utöver G FNYTFFEFTOTIEFTN gården, Med den som centrum PFISTETTYTYSTI SST SFS TEFSTEEON gamla-: rävgårdens-'plats' skall barnen få en Jekplats. De 350 minkar, som han alltjämt har kvar, får stryka på foten för turistprojektet — deras Jukt är inte. precis så angenäm: : Det är: enbart. glädjande att Hishult och. södra Halland får en. sådan här turistattraktion och vi kan försäkra, att den är värd att se. När den blir mera bekant. och fullt klar :till nästa sommar - blir det säkerligen massinvasion : till . Gammelgår- den til glädje för Gösta Hans- «Ison och hans- maka, som lagt ' ned ett jättearbete på att” skar . pa denna. se , Cel, a ARA M hdn « ARD MAMADANAAAAA MAMA ADAM ADA ADA. -s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.