verereevrvevetery rretevryvFr YevetrereiTevY vvyYyrrYYYtYYYY EV YYYYTYTE TT ee vy een RN Väte Bona Måndagen den 1 augusti 1950 - ; CCFN:S SNABBA och effekti-'' från Belgien har hu förbytts i va ingripande i Kongo är' én händel 2 så å isk be- . tydelse. Det snabba -insättan- det av internationella ' styrkor har utan tvekan förhiadrat att” Kongo vid det här Jaget. fallit relativt : ordnade förhållanden :och även i detta avseende be- ror det på FN:s möjligheteratt uppbringa . civil 'personal för "upprätthållandet ” av' "förvalt- ningen. I - offer för ett blodigt inbördes- krig. Även om, all fara : detta "avseende" ännu inte är avvärjd + kan man "dock konstatera, att + den stormaktsintervention, som var hotande nära" och som kunde medfört ' farliga Ionse- kvenser'; för : landets framtid, - kom av 'sig inför FN:s .resolu-; ta och fasta hållning." För ba- , ra'10: år . sedan skyille man knappast våga sia om en så- dan utveckling. Behovet sv en internationell armé, avsedd att Ånsättas 'på kritiska platsér, har aktualiserats ' genom 'händel- ' ++ serna i" Kongo, Man "vågar även ' tyda säkerhetsrådets ent". hälliga beslut dén 14 'juli,' som ett, accepterande! av”. denna princip. :Då gav säkerhetsrådet som bekant, efter anmodan åv Kongos ' regering, Igentralsek- reteraren' i uppdrag >tt'ställa militära styrkor till den kon- golesiska :: regeringens förfö- gande tills denna: ansåg att. landéts . egna "säkerhetsstyrkor var. i stånd att fullgöra sina uppdrag i, full. utsträckning. 7 ' "I DETTA sammanhang kan man dock inte bortse frår ge- neralsekreterarens persoriliga insats,” Utan: häns' vidsyn och förmåga att överbyggä mo sättningarna” inom säkerhets rådet kunde FN:s insats kom- på c "det;enda 0 världen, och « den-nya:slate De-? kaotiska;, förhållanden, de första dagarna. eftér: frigörelsen : mit för sent. Man vågar .knäp- a "F/SÄLLAN ' har” 'väl ett. land « börjät sin. självständighet, un- ;der sämre yttre betingelser, än .' Kongo. ' Ändå hyser--man stora förhoppningar' om 'att-:utveck- = lingen skall" kunna 'gå i en för "landet gynnsam riktning 'tack " vare "FN:s utomordentliga. in- atser. Kongo har gett: den 15- riga " organisationen . chansen ”att., visa ,' vad internationellt ..samarbete i stort. kan uträtta. , Det. råder heller ingen tvekan ” om. att det arbete, som inletts -. I Kongo har' stöd av alla FN:s medlemmar: 7 för De «> SKALL ' denna ”, väldiga in. sats. få verklig betydelse: mås- . te den följas av en politisk. ak- "tion i syfte att förhindra lan- "dets splittring... «<Tendenserna i "+. den riktningen > är påtagliga. " Eftér ' detta - blir" det tydligen » världsorgaåni; ionens' uppgift .. att göra upp planen för.lan- z: dets framtida utveckling. . Det blir en" gigantisk uppgift att - ge Kongo de ekonomiska, so- "eiala: och kulturella” förutsätt- ".ningar som behövs tt Jan- ».det skall kunna leva” vidare: .: 1 DESSA dagar råder en fe- br " diplomatisk , verksamhet, Lo SÖ RR RR RE a - . Vår blick. mot helga berget. går. där," Jesu, du förklarad står Vv -så ren > en som solens sken . och pris av Fädern får, - Med fäderna från löftets tid" du talar om din död, din strid, då du ditt kall on fullborda skall - mn och oss förvärva frid Du styrker här. de dinas trt z' med. försmak av en salig ro, : en' helgad :fröjd =” ” s från himlens höjd, an b där: dina frälsta. bo. - 0 2. sö -v (Ps 140:1) - I början av detta sekel framträd- de en”östgötapräst, Edward Ewers, född 1853 och död 1919, såsom kyr- kvherde':;i" Norrköping "med : eget . psalmboksförlag. Han var själv en mycket flitig psalmdiktare med in- te mindre 'än sex psalmer av osed- vanlig : "skönhet " och innerlighet. Y'Med ”pelarstoder : tolv” är en av dem” för att nu 'inte tala' om hans speciella ungdoms- 'och konfirma- tionspsalm ”Pärlor . sköna, ängder gröna” ” eller” hans. -adventspsalm. ”När vintermörkret kring oss står”. + Han”har” även skrivit psalm 140, ilken' här två verser citerats. lén: enda förklaringspsalm « Vi-ha i vår 'psalmbok,-och den har fått: en "utomordentlig melodi, ska- pad av. Otto Olsson, den kände 'or- " ganisten i. Gustaf Vasa, Stockholm. Han skrev melodin år 1916 och in- te minst tack vare melodin har dennä' psälim' blivit så känd. ' Man: skulle - tro, "att en psalm méd så ävgränsat ämne som 'Kristi förklarings dag skulle vara mycket litet sjunger. Så är emellertid inte fallet, ! mön' kanske. dess andra och tredje:verser sjungas och. läses me-. ra än den. första, alldenstund' de komma : till imycket stor vändning "ändak +» som” man får hoppas ik i :den' enskild: och. vid "Kongos status, Under: ålla för- :'hållanden torde väll den ;20; september; .Korigos' an- -hållan :om' medlemsskap i FN, ' som. godkänts i :säkerhetsrådet; "kommer :då"- att framläggas:för | : generalförsamlingen. räckt 'åtskillig u nya Folkets Hus I Gävle utbjudér « sån, fastighet. vilken byggdes så . sent som 1946 och alltså bör Nära; TV-åldern med tomma förening: fullt: modern och ändåmålsenlig, till salu, Orsaken uppges vara att den" byggnadsförening, .som' förs . valtar b den, inte ekonomisk enda stör: felspekulationr att:intressenterna” i .. Man;spekulerade i föreningslivet: fortsatta" tillväxt, 1 en nöjesind: stri,, som tog helt:andra:- väg: "än de',beräknade,,. V/; lever; nus" lokaler, De, små intima lokalerna. : är dé enda som frekventeras, : l ”Föreningslolket i Gävle ensamt om att, ha råkat mäktar; driva företaget på: avsett sätt, Och ändå byggdes: Gävle: pampiga Folkets Hus för den till «8ynes rimliga summan av '2,6 mil" joner kronor, Av den, summan . ”aubyéntionerade' "Gävle" stad. en lämnade ett lån på en halv, miljon kronor, varav endast hälften bes "höver amorteras' och” räntas. Byggnadsföreningen har alltså sat=. sat något öyer två miljoner, men kvarls miljon och statsmakterna På' fö! oe är ue a å - Ungdomens nöjesliv: tar” sig ocks nya former: och "att satsa "stor summor i "Iokaler, för "detta "ända-". mål 'förefaller'. numera vara syn- lik "stt nä en or trägha : arbe insatser: för. att: skal a: förutsättningar ' för. detsamma; "riskabelt, jar lokaler ”bå= ' e för. föreningslivet. och"urnigdo=. att > bidraga” till republiken] Sf ee— ändå utgör byggnadsföretaget en is” legitima” beh H CC så dålig affär att det inte anses Men3 > egitima Nov äv on NN möjligt, att fortsätta med den. Ett vent önskvä rda” ting | är” själ byggnadsföretag av sammä dimen- Rv an frågan Som ae 5 dså sioner utfört efter dagens priser k - de nyb .P Mid Sm oa skulle: troligen” bli ungefär. dub=. hör vara yta försikuga fed D Folkets Hus 1 Gävle bh te ed tänke på nee VT ”Bjudi tll staden iom behöv "- de tyvärr, mindre goda" erfarenhe- - lokaler fö > a OSRSVET ter alltför! optimistiska investerin- okaler för polisens räkning, Där« gar för. dessa "ändamål medfört. med har en livlig debatt uppstått Därmed dock inte sagt att all: 1: den norrländska lokalpressen. nybyggnad bör skrinläggas, men i Kollegan Hudiksvalls-Tidningen framtiden” :kräves "tydligen ' ett anför några synpunkter på detta mer rationellt utnyttjande av så- + aktuella fall och ställer dem i Te? dana” lokaler om inte ekonomin tion till samhällsintresset: RR : skall bli' en övermäktig börda för > "Dels kan man om man så vill de ansvariga, Frk ”Uttrycka förvåning över att Gävz Tina t -le stad inte har råd att hålla "stadens invånare med föreningslo= kaler för facklig och ideell verk samhet men alt mar tydligen är: ; beredd att köpa hela rasket för aft apteras som lokaler för. ord- ningsmakten. Nn "Föreningsfolket ' förfäktar = att goda utrymmen och lokaler är en förutsättning för en livlig för= Vi saknar Hällebäck ir radio om . Söndagsmorgnarna, ropas det nu på insändaravdel-' . ningarna i. vissa tidningar, inte minst från storstadshålt,: ee "Programmet fick åtskillig kritik ”: från jordbrukarhåll för att det i . eningtverksamhet,' Därmed menar 'vissa stycken återgav antikverade Man att ungdomen har någonstans — förhållanden vid jordbruket, Men . att ta vägen och att en sund ung= + faktum är att massor.av radiolyss. . dom fostras, Skall inte detta vara nare, kanske framför allt utanfö, ” värt en ordentlig insats från sam- rdbruket, - sönd. öndar - hällets sida? frågar man. — - > jordbruket, åra elter söndag Vi har inte tillgängliga några följde livet på Hällebäck och där-. uppgifter om hur driften. av Gäva = Vid även insöp åtskilligt lärorikt le Folkets Hus går rent ekono- som de tidigare aldrig haft en miskt, men sannolikt är ätt man aning om. Om dessa sätter så stort får notera stora årliga underskott," värde på program av denna art - bör ” Radiotjänst inte förvägra trots de stora subvenionerna i bygget från staden och statens si- dem "sådana. De skadar säkert ' da. En av anledningarna till drifts- våra " sjuksängar. "De förekomma även rätt ofta vid begravningar. En . gång,” när' slutat - är allt ve, skall skyn: sig öppna, jag skall se i evigt -ljus «> ov onenn | mitt fådershöe ki okt min, Gud, min. Frälsare, ' os i min > blick . ej .'skymmas Vi mere gr : min :hydda aldrig brytas ner och " hunnen > dit et iiklädnad vit; jag allt'förklarat ser; , i . och. med Guds folk.i paradis > jag tala får på himmelskt vis . : + "om , allt häns råd, 5 hans makt; hans nåd, .' | , Hans nämn "ske "lov; och pris! Nomvr en 22 (Ps 140:3) « Torild Lindblom -- Alaa MR .. Nordiska jordbruks- forskare till' Uddevalla "UDDEVALLA (TT) | 2 oC CS . Nordiska jordbruksforskares för- ening (NIF) ekonomiska sektion håller 2—5 augusti ett seminarium på ”Bohusgården i Uddevalla. Äm- : ne för överläggningårha blir grund- principerna för” förenklade . drifts- planeringsmetoder. SE NE 1 semidariet deltar omkring '25 . bersoner. från 'de nordiska länder-" na. or MORE : "+ Sammänkomsten får ses som ett : nordiskt förseminarium till ett av: "OEEC i' Oslo "anordnat europeiskt "seminarium i'"september. "Till detta sänder Sverige "tre representanter, sir Skador för I milj kronor : vid sanatoriebranden ' VÄXJÖ (TT) eh : "Orsaken till branden i onsdags på sanatoriet Lugnet i Växjö var- "vid skador för omkring en miljon i kronor anställdes var soteld i en ”rökgång, Detta har, nu 'konstate- rats vid kriminalpolisens undersök- ning av brandorsaken.. Man hade Ånstallerat en ny anordning för bränning av avfall från sjukhuset : och det var i rökgången på vinds- , A. våningen till denna ' som G spoliserna, avpatrullerar ständigt den Ulbricht möter passiv motstånd "Av Stig Mohlin. > Den'n Östtyskland, partichefen Walter -Ulbricht,, har trots: våldsmetoder och förtryck inte förmått bygga upp en pålitlig partiapparat. Det framgår bl a av att en rad funktionärer: underlåter att verkställa partiets beslut, Han har inte heller fått arbetarna med sig, och de 'skulle dock.ha utgjort grun=- den i hans kommunistiska paradis, För närvarande möter Ulbricht ett passivt motstånd hos befolkningen, vilket är särskilt farligt där- för att det inte går att få grepp om det. . Pankowregeringen har Manta "ver huvud taget en rad problem att brottas med. RN - "BONN juli. - j[Erereiskt och systematiskt och [77 med: Sovji kraftfulla ren gjorts. så effektiv. och att. man inte tagit den ringaste hänsyn till de rent mänskliga aspekterna. Vad ) bistånd arbetar Pankowregimen på :att förvandla Östtyskland tillen helt igenom kommunistisk stat; Erfaren- heten: har lärt, -att 'om man 'skall Iha ?:någon chans + att förverkliga um, : måste befolkningen hållas 'strängt isolerad" från de. fria folken; 1 första hand från den väst- tyska” republiken.” Västvärldens fria luft, är”ett" dödande ' gift för 'kom- munistmen, Några år. efter folkres- isserligen. 'nödsakade rhållandevis. tolerant ilket underlättade be- ch vänner på ömse e : räknade med att dessa resor skulle bidra till”att inna ; den" västtyska :befölkningen e kommunistiska idéerna. Des Ei Y äntningar sveks totalt -— helt naturligt efter: de hemska upplevel- » ser som-folket' haft. efter krigsslu- tet vid kommunismens frambrytan- I öster: Det stod snart klart havarna;” t upprätthålla och be- fästa” kommunismen "i" Östtyskland väs i kela Kommunisterna anser da nödvändigt att bevara Tysklands delning! och att. på allt, sätt mot-. verka återföreningen, så - na inte med säkerhet kan tänkas ge till resultaten kommunistisk sty- relse för hela. det enade landet. När det gällt att stoppa förbindel- serna mellan tyskar i väst och öst har man'som bekant de östtyska myndigheterna gått till. verket med hänsynslös grundlighet, och det in- nebär knappast någon överdrift att beteckna järnridån som en herme- tiskt sluten gräns. Taggtrådsstängs- len 'som ' ibland är två eller tre på djupet; otaliga andra spärrar, den röjda :"kontrollremsan längs hela gränsen” — dödsremsan som den också kallas, därför att flyktingar- na där' lättast träffas av polisens kulor.— de omkring 500 vakttornen och de välbeväpnade gränspoliserna gör det ytterst svårt för envar att överskrida "denna onaturliga gräns genom ett folk, genom ett land. . " Det är mycket karakteristiskt för 1 började, «ao se "I fall att... co: "= Greta; somi just färt sig till ko- .kerska, har fått en plats hos en fa- milj i stadens, sees Te te » Efter ett par dager kommer Gre- tas mamma på besök för att höra -hur det går för dottern på hennes första plats. ort . — Snälla mamma, jag tror inte .det går något vidare för mig med matlagningen här, säger Greta ned-. 'stämd, -För båda de här dagarna har jag sett herrskapet be en bön innan dom börjat äta... I > : Trofiksam fot den ka isti. ka regimen, att det är av'rent-politiska skäl som spär- den "17 juni.1953. såg :sig)> "I Men det finns andra omständighe- å | ter, "som "motiverar; ett nekande tatt "ett. "grund-" ; «| munistiska - funktionärer "med. aUl- det såluns- "li lika hög grad "som tidigare det det oss vid, menar tydli- gen de härskande i Östberlin, om familjemedlemmar. eller vänner får råkas — huvudsaken. är att -kom- munismen ” går "segrande: fram. 'och att den "tyska östzonen' kedjas allt 'starkaré fast vid östblocket Me hur har då Ulbrecht lyckats? Har: hans ' allt rigorösare :fric Hetsförkvävande "åtgärder, gett: ut- S j . delning? Ha lått > vinna - Redan: den :stora' flyktingström- -men till Västtyskland visar;:att den= na fråga 'måste besvaras -med' nej. svar. Tex ”det' mycket "Väsentliga förhållandet, 'att.inte' ens" arbetar- na, som. skulle 'bilda" själva grun- den och 'stöttrupperna. i. den kom- munistiska' stat "som . Ulbricht 'avser att bygga upp, försvurit sig åt kom-' munismen. Trots all "raffinerad pro-. paganda och alla "påtryckningar har den fanatiske partichefen'-misslyc- kats härmed; Bevis härför ger både -samtal med flyktingar :och den'kri-' tik och självkritik "beträffande läget i Östtyskland, som' en hel rad kom- bricht' i' spetsen levererst naste veckorna.” Sh vå "Tvånget och ofriheten' präglar nu de se- | Ulbrichtska. paradiset, och" ingen kan känna sig säker, ty spionerna är oavbrutet verksamma. Men lev- nadsstandarden har onekligen för- bättrats under de senaste åren, Den ligger” emellertid " ändå 'väsentligt under den västtyska, Skillnaden be- räknas vara mellan 40 och 45 pro- cent. Detta beror dels på att ar- betarnas löner i allmänhet är hög- re i. .Bonnrepubliken, dels på att skatter och avdrag anmärkningsvärt nog är större i 'kommuniststaten än i det av Ulbricht fördömda ”ka- pitalisthelvetet” Västtyskland. Vi- dare ligger D-markens köpkraft he- tydligt över östmarkens. - ' | Vad skatterna beträffar kan föl- jande utgöra belysande exempel. En ogift östtysk arbetare eller anställd med t ex en genomsnittlig månads- lön på 450 DM betalar 50 DM i skatt på denna summa (medan mot- ken är. 42). Är vederbörande gift men barnlös får han betala 38 DM, har han ett barn 28 DM, har: han två 18 DM, Den västtyske kollegan "kommer som gift men barnlös un= dan med 14 DM, men är helt skat= tefri, om han har barn, Vidare bör nämnas att en östtysk familjeför= sörjare med ett barn på en månadsa lön av 500 DM måste betala mer än fyra gånger så hög skatt som i Västtyskland, Detta visar alltså, att låglönegrupperna i Östtyskland av= kräves högre skatter än i förbunds= republiken, , och att barnfamiljer= na har det mycket sämre ställt i det kommunistiska landet än i det” ”kapitalistiska”. a illgången på .konsumtionsvaror har” ökats i Östtysklånd, men det "torde ännu komma att: dröja - innan den kan'sägas vara tillfreds= . | ställande. :Sorteringen .är:.dessutom inte särskilt 'stor, och kvalitén läm= nar enligt vad östtyskar själva be= rättar mycket övrigt att önska., er N . För -den nuvarande- situationen mycket belysande är för övrigt kla= gomål' som ” nyligen "framförts av olika”. lokala ' partihövdingar ; över missförhållanden inom" de: statliga , företagen. En av: dem framhöll, att många av: dessa industrier i' Östa berlin” inte uppfyllt sin ”produk=. tionsplan, och att på grund av ma= terialbrist: och dålig pl ing un= der föregående år. varje arbetare i itt .måst”'stå lolös vid sin maskin under sex veckor. .", :.. . Bristen på "material utgör redan nu ett allvarligt bekymmer; t ex. inom textil- och verkstadsindustri- - erna, -Dennå brist sammanhänger med ett problem, 'som börjar te sig alltmer oroande för de. styrande: den" allt sämre tillgången" på ar«' betskraft.' Och "denna i sin tur'be- ror inte endast på att det är, de små årskullarna' som. nu inträder i arbetslivet. Den- härrör: i. mycket hög. grad ur den: ständiga flykten till Västtyskland. Att'det är frå- ga om en både för ögonblicket och på längre sikt mycket farlig åder- låtning börjar även Ulbricht och . hans trogna inse, Troligen går det inte att förverkliga vissa ekonomis=. ka planer inom fastställd tid, . : Me hur ställer" sig då. den van« lige arbetaren till kommunis= . men, till partiet (SED — Sozialis tische Einheitspartei Deutschlands) och dess funktionärer. Det bör ge- nast sägas att förbättringar av lev= nadsstandarden "inte har gjort arbe= tarna mer benägna att: acceptera kommunismen, Men för arbetarna likaväl som för a.idra kategorier av den östtyska befolkningen gäller det att kunna uthärda, att kunna exis- tera och leva vidare, och därför är / det nödvändigt att finna en form att samsas med kommunisterna. Detta kan gå .förhållandevis' lätt i de fall, då -partirepresentanterna svarande : skatt i "förbundsrepubli- är förnuftiga och hyggliga männi= . skor, som inser att de inte bör resa "för stora hinder för 'sina icke-kom- ' munistiska medmänniskor, när de försöker göra livet uthärdligt för - sig. Men i andra fall, då funktio-, . närerna är av den kallhamrade sort som Ulbricht omhuldar, uppstår of- ta mångahanda slitningar, och re= Pressalier tillgripes ofta. . Men detta att man försöker att uthärda, att göra livet så drögligt som möjligt innebär ingalunda, att det hos den stora majoriteten av arbetare finns någon åstundan att bli kommunist eller att jämna vä. gen för Ulbrichtregimen. Nej, lik. som flertalet av de 17 miljonerna östtyskar avskyr arbetarna denna och önskar ingenting hellre än att "förlusten torde vara att by är heller inte jordbruket. Tvärtom , bli den kvitt. Detta framgår hl ocrhört överdimensionerar. Huset kan de bidra till att öka förstå- " gängore gör på övertygande av det passiva mot. innehåller 130 rum, därav en väls = elsen för de speciella problem som vägens högra - ståndet hos arbetarna och hela den dikt stor samlingslokal samt en är förknippade med denna yr-' sida östtyska befolkningen, Denna teaterlokal, Hela bygget är sålun- = kesutövning. = | | sivitet är mycket farlig för Pan- . ot on r . Kontrollremsan röjes här. Den hartas också, ty då ser man lättare . kowregeringen, därför att d na : , spåren, om någon flykting lyckas ta sig igenom. " en inte DE FLESTA OCH. BÄSTA ORTS NYHETERNA FINNER NI I LAHOLMS TIDNING ee — Första..." (Forts. fr. sid. i... kvar och som hoppas att augusti skall visa sig från en mera sym- patisk sida än den nyss gångna förväntan härvidlag på den upp= fattningen, att det knappast kan hålla på och regna hur länge som helst. Det kan det natur- ligtvis om det så vill sig men'å andra sidan har augusti månad ord om sig att vanligtvis bjuda på bättre väder än juni och juli, vilka är en smula opålitliga. F. ö tycks såväl långtids- som kort- tidsprognoserna tala för att det nu skall bli både ' varmt 'och vackert ett bra tag framöver. — "Arkimedes, läste lärjungen högt, hoppade upp ur sitt badkar Med ropet "Eureka! Kureka”" > — Ett ögonblick, sade läraren, vad. betyder ”Bureka" ? NH —' ”Eureka” betyder jar har fannit. den”, svarade pole. > — rkt. Men vad Arkimedes funn't? Ma 3 get, Pojken -tvekande, så; A andra och sa sedan hoppfullts = r = ”Tvålen; magistern, . - — RR vet någon metod alt övervinna den, "Ett aktivt motstånd, som t ex folk. resningen för sju år sedan, är lät- "tare att komma till rätta med, där- för att man kan få ett fast grepp om den — och krossa den med våld. a . .- Den passiva hållningen eller dén 'avvaktande attityden, som ' ibland övergår i vanmäktig resignation; kan sägas prägla östtyskarna av :l dag, medan de fortfarande' hoppas : 'och väntar att något skall ske somj "befriar dem från det kommunis= "tiska förtrycket och ger dem möj lighet att i frihet förenas med sina 'västtyska bröder." srt ÅA" en sådan inställning hos pe- folkningen blir särskilt besvär rande -'eller;" kanske : till och” med farlig för regimen i varje krisläge, är. lätt attinse, En 'sådan kritisk situation .. uppstod « senast "; efter Chrusjtjovs sprängning åv töppmö-= tet "i" Paris, Besvikelsen 'var "stor bland" många östtyskar, som trots allt. hadé; hoppats 'på något litet Positivt "i 'återföreningsfrågan, och bland partifunktionärerna åstadkom Chrusjtjovs uppträdande . verklig förvirring. 'Deras högt uppskruva- ryskt fredsfördrag och om att Ber- linproblemet skulle lösas genast — och lösas så att Västberlin tämlis, grusades fullständigt, särskilt sedan "Ulbricht och för dem klargjortjvatt! "det var'riskabelt att förhasta: be- 'uppskjutits tills vidare, Chrusjtjov har dock i ett tal i Österrike utl vat en separatfred i höst. Det åte står att se, 'om' detta skall + göra hänsyn till opinionen. Mest irriterad torde emellertid Ulbricht själv ha varit över att den , utrikespolitiska framgång. uteblev, som han på grund av stämningen är i så stort behov'av,; Ty utöver flykten, bristen på material och ar= betskraft och" det passiva motstån= det, har han ett annat inrikespoli= tiskt. problem, som torde fylla ho= nom med ständig oro: en stor del av. partifunktionärerna underlåter att verkställa hans befallningar; Uls 'bricht har öppet beklagat' sig över detta. faktum, Detta att partiboslu= en ignoreras av många bland de verkställande är' självfallet: ytterst allvarligt för partichefen Det avslö=- jar bland annat, att han ännu inte | lyckats bygga upp en absolut på= litlig 'partiorganisation, som äger stöd av Sovjets bajonetter. , - Anledningen till att så många funktionärer låter bli att omsätta partibesluten: i handling och även håller igen med politisk propagans da är uppenbar: de önskar leva i ett någorlunda hyggligt förhållande . spänningen . enna ofullkomlighet hos parti« Men Ulbricht har fler bekymmer, I förra månaden inleddes efter grundliga konferenser mellan högre - och lägre Ppartiinstanser en offensiv mot motståndarna till regimen. Till denna kategori räknas bl a sådana Människor, som hävdar att det gam= a socialdemokratiska partict var. än. i Ulbrichts kommunistiska: SED. . Ministerpresident Grotewohl. brännmärkte nyligen, sådana för ho=. konferens i Dresden, Det ligger helt ' I linje med denna kritik, att Ul=. bricht nu 1 sina angrepp på Väst-. tyskland inte erdast kräver att = månaden. ' De grundar väl sin - de förhoppningar om ett separat träffande Berlin, Dessa frågor har” funktionärernas uppgift lättare med ' vilja ock förmåga att verka utan”. till befolkningen, de vill inte öka | apparaten är en betänklig sak... nom kätterska bekännelser på €9”' N ett bra parti och att allt där var. : mänskligare och handlades riktigare. ” Adenauerregimen skall avskaffas - utan också fordrar, att de Iedande ' inom det västtyska socialdemokra= "'- tiska partiet d v s Ollenhauer; Er=. ler, Brandt och Wehner, skall bort, gen" snart . tillföll Östtyskland” =" " iChrusjtjöv "gästat - Grotewohl- och. .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.