a a fr ra Ina IN SU fer Petra v md vrrryv tr Vyvere tTYrtrerYYXYYYTYYPYTYYYFT TY TY yYyrerYyreryvv ministern.” . åtgärder bör vidtas för att folk - " dtalandet inriktningen av. den nuvarande : ur den synpunkten. att: rege- ringsledamöterna får k ute och öra. på sig: och - få. kön- ; har "värit en socialdemokratisk konferens ” er i Norrbotten: och funnit ? att” som "har: svårt : att. komma -upp.' till” inkomster; som. ger ”rätt- till” statliga” bostadslån,” ändå ' skall beredas möj lighet till så- - ax -Pall sin korthet belyser at bostadspolitiken.' Socialdemokraterna berömmer sig med att ha gett samhällets: stöd, till: bostadsområdet- i. en -. utsträckning ” som” aldrig: tidi- >. gare och. som : bl. de glömmer, att” "stödet" fått: en” : sådan. ioutformning a att: de: som". "Sc "deitund smed vilken skev ktnli g. bostadspolitiken ' fått. inkomstlä gen. -Men > det ville varken "socialdemokrater- na eller något annat parti wara «med om:: Följden. blir "att egna> 'hemsbyggare med "blygsamma inkomster, de', som bäst skulle behöva möjligheten”, .till 'egnahemslån "och" annat bostadsstöd för; sig och "sina, .familjer. el Konferensen "gav: stydlige besked: om, stöd, ». ställs "utanför Nor rbotten socialminister) n an: nu "åtminstone tsättningarna; Öl lyringen ' betydlig -höjning” av priserna &' jördbruksprodukterna i | samtidigt med en obeskuren steg- ring: av: : produktionskostnaderna och ideligen .stegrade 'skatter ha- va tillsamman framtvingat ökad livsmedelsproduktion för anskaff- del. - Resultatet. har : mättnadsläge och kris. 2 .r Pressen på jordbrukaren : "till ökad " livsmedelsproduktion'. har blivit ' ett för småbrukets räntabilitet ytterst betydelsefulla produktionen « av ved., '- .Medan ' kostnaderna”, för ha ' "avtättningsmöjligheterna för veden" oupphörligt ;' minskat 'och Priserna: sjunkit. långt under Pro duktionskostnaderna. » Orgakerna. äro flera... En är. de ;.| skatteburna :allmänna'" skögarnas möjlighet att i motsats till. privat- Ä ägarna kunna taga förluster. med jämnmod:i och sälja till fruktans- | värda” underpriser. :En- annan "är den, i trots av allt. prat om:knap- heten på elektrisk -kraft utvidga- de installationen :av' sådan: för köks- och uppvärmning; "Av synnerlig vikt är -slutli- 3 Erlanderregimens . favorise- 90,: Trupperna hälsad. fållskärmssoldat får som tydligén inte kunde vänta. med a a sin Fay Un ehde. parad på. Bryssel y: glade då 250, belgiska : soldater: åter ände f: Ke ring :" av-städernas -bostadsfråga kyss av. "redan på fly ningen av behövliga kontanta me- . skärpts :genom' bortfallet av den -: huggning och” körslör' gått "upp, "ett" - na - charta' 2 hällsvärde”, I Förutom” allemansrätten; is c vårdsavgiften för” egen mark "och : Iu9e hem” ” soldater sön till Belgien” nde de brittiska litärbaserna på ön. spe dej tillkä nagi and några elädjetiringar =. 21 varje fall icke bland de grekiska cyprioterna Inga kyrkklockor” har ringt, ving flaggor här hissats och "inga salut skott + dånat.". Det ser närmast' u ä i och: » för sig Tättatt-förstå..Den grekisk-' cypriotiska. befolkningen, som utgör 4 omkring kamp mot' engelgn nnen”anslutning till Grekland-enosis. De. har aldrig . upphört att betrakta Grekland som sitt egentliga fädernesland. För dem är alltså republiken Cypern en nöd- lösning, som: inte motsvarar deras innersta önskan öch" vilja" utan: är ett resultat av det diplomatiska spe= let mellan London, Athén och An- kara, . t Mera positiv' till: den” nya "staten ställer 'sig givetvis den turkiska mi- noriteten På Cypern, vars förl ning bättre tillvaratager dess in- tressen' än vad :ett grekiskt herra- välde skulle ha gjort Man kan allt- så förstå, att det icke existérar nå- got tionellt tänkand. "; så råder dess 008 vilja öl samförstånd nde, båda "folkgruppernas pö- Ci Tepresentanter. , Det" samar- bete,” som - 'nödvändiggjorts i sam- band "med. konferenserna ii Zörioh och London mellan ärkebiskap Ma karios och "dr Kätschök; har ut. .vecktat sig till ett var aktigt och för- ståelsefullt' såm ö dem .emel- lan, fun - oD ekonomiska, problem, som, nu uppställer sig för den: nya staten, framstår långt ifrån 'i "rosig dager. Visserligen ' har, den brittiska för- valtningen unde .de $enaste åren gjort mycket för den .ékonomiska ippby den » äv: öns? mellan öns båda befolk upper och att åtminstone tills vidare hel- ler ingen samhörighetskänsla bin- der samman dem; Detta främlings- skap mellan greker och turkar kom- mer alltså att.länge förbli en av den nya statens mest negativa sidor, då man från bägge hållen” så vitt jmöjligt söker "undvika Personliga |kontakter och förbindelser. . Medan den grekiska befolkningen på ön är inbördes splittrad i olika partier, varvid särskilt ungdomen iframträder som 'en entusiastisk. bä- Vare av Enosis-tanken och hyllar och lond ingen d 1o- lig kredit på 12 åren, och denna "betydande, engel. a hjälp erkännes” tacksamt av. "alla in. siktsfulla cyprioter. Men dessa: bi- lock långt ifrån "tillräckliga, och därför hoppas man nu. i Niko- sia; att också andra” västliga stater | Det-blir-sedan: jeunktérna ; på ett "nödvändigt: i als der Ah som” ont, "men'de: :kommer i varje fall :att! "Cypern. från cöna försvarsut-) « går av..grekiska källor,' att' de ny-! + valda folkrepresentanterna skall samlas i Nikosia i.den nya mentsbyggna id, som ännu håller på att uppför äd; ren att i eiidelska drottningens namn överlämna sina. fullmakter” till Ma- kårips- ;vegering;" varefter de” fem- tio parlamentsledamöterna skall av=, "lägga ;"ed på författningen. Därpå beger sig, den”, brittiske exguvernö- ren till? Famagusta; där han' inspek- terär ett: hederskompant ”och -däref-j ter går ombörd på en brittisk jagar! re för att slutgiltigt. lämna Cypern, et nya parlamen=! tets' sak att avgöra, om Tepubliken | Cypern = fortfarande ? skall:tillhöra, Samväldet; och "av ' det -beslut beror, - sedan - i sin tur. frågan, om örepubliken kommer att kvarstå” i sterlingblocket.” På måndagen börjar en nordisk. statistikvecka i Helsingfors. Chefer na för: de nordiska ländernas statis-- tiska centralbyråer samlas då för att i dagarna tre dryfta gemensam- ma problem" gch dra upp riktlinjer-. na" för såniarbetet under de när-: maste tre "åren, I slutet av veckan anordnar så ' statistiska samfundet i Finland. ett tallmänt nordiskt stati-i stikmöte, det nionde i ordningen. I det mötet deltar e:a 160 delegater, C I miljon människor beräknas ha deltagit i en” gudstjänst i det fria; varmed -den: 37:e haristiska' u fogad.. I U.S. ” premier: till: de" jordbrukare,” som - nämnderna gjorts till: genom eldningsoljans I jämförelse med t.ex. bensinen. gynnade -posi- tion i skattehänseende. Importen av eldningsoljor har därmed steg- rats till den grad, att därför ätgår huvudparten av vad vi får för ex: porterade. skogsprodukter. : Bortsett, från betydelsen" i var -lutahä! de, är det” upp rt att detta” beroende av bränsleim- port: gör: Sverige ytterligt sårbart i händelse av krig och avspärr- ning.. Samtidigt står. den. svenska skogen — Sveriges gröna: guld, som det'så vackert heter ;i; riks- dagsanförandena — och" "suckar efter -.:röjningar. och 'gallringar, som icke kunna genomföras; Pp grund av” förhållandena på ved- marknaden. - Ett lönande Yedpris skulle de flesta mindre jordbruk innebä- ra effektivare hjälp ur: derag',nu- varande - 'ekonomiska svårigheter än vare sig -gris-. eller kalvpre- mier. . Det: alltid aktuella" poli- . tiska röstfisket torde. dock, för- hindra "ett, ur 'nationalekonomisk « synpunkt ' så 7 älbefogat ingripan: de, : äl tresse' för fädernegården, som ber ror av Erlanderregimens, .smygso- cialisering icke kan: övervinnas, så.” vitt; icke” ” dessa tgärder återkallas; Den” "privata ägande: ” rättens . fulla dispositionsrätt' till egendomen bör återställas och på lagmässigt 'ovrängbart sätt fastläggås som orubblig grundval : för det svenska rättssamhället. En sådan det” svenska. folkets ”mag- > en "declaration of Tights” är högeligen av. nöden. Då : välklingande men i sak tomma 50- > cialistiska begreppen ”det allmän- -”allmännytta ”de mångas etc., etc. böra icke :'tillåtas "moti- ; vera urnolkningen. av den privata "äganderätten.:: na bästa”, å landsbygdssynpunid i. första" mö . utdöma -arvs- och kvarlåtenskaps- det germanska; fa: -iättssamhället, a "svenskt rättsmedvetande. öch kan ubriceras "som "rent ' nonsens, Nr Ingen” 'arvtagåre bör av staten 'vingas "att. betala amorteringar och räntor. åa Idrarnas sparka: minska. hans och överinvestering: > andra -; irriterande :småingrepp: i jordäj arens' rätt bör Erlanderrégi- ; mens även för” "andra 'näringar än ? jordbruket -betungande ch delvis i skadliga ' plarnerings-, ikts- och... regleringsverksamhet"' vecklas.; Därmed sysselsatta poli: :Varken'i en. tid av överpro: uk tion" inom jordbruket eller annars "är en jordbrukets vanhävdslag be- Betalar. man f.n; låta -sin "jord. ligga: :obrukäd;. Och "skulle de ekonomiska förhållande- na: ändras; så: sörjer prisutveck- "lingen för att obrukad jord åter Å d jordfi har ”:den med tillägg? av' statlig förköpsrätt : och de. hushållnings- sällskapen dubblerande lantbruks- ett "sociali- seringsinstrument.” Avsikten: med jordförv rvslagen : var. emellertid: att hindra jordbru- ”kets och landsbygdens.avfelkning | och icke att genom, ”bortrationali- sering” av småbruken befordra så- dan. "Som - hinder : mot avfolkning bör lagen bibehållas. Stats-, lands- ting: och kommunala samt: bho- lagsförvärv böra förhindras .i den mån" icke annan likvärdig ' gård sättes" i” den .-”bortrationalisera- des” ställe. Ingen svensk.man bör förmenas "rätten att" förvärva ett jordbruk > en gård — förutsatt att”-han. mantalsskriver. sig där och förbinder sig att, om avflytt- ning äger rum Änom” exempelvis tio år. omedelbart avyttra densam- ma. Vidare bör han, med borgens: garanti förbinda sig att återställa event. förfallna byggnader. i bruk bart skick och 'vidmakthålla dem. Automatiskt avverkningsförbud under viss period vid egendomens övergång till ny ägare skulle för- hindra skogsskövling, + . Intet "jordbruk, huru litet det än är, bör avsiktligt bortrationa- liseras, för så vitt icke ett annat ev. bättre beläget och bättre ar- ronderat sådant: sättes i dess ställe. Förstatligade eller kommu- naliserade hemman böra vid för- sta tillfälle äterföras I privata händer. Genom sådan utformning - av. nalisering kommer vägen att öppnas för ett befolkningsåterflö- de till landsbygden. ' i storlek: världskongressen i Minghen 'avslu- tades.. .1 kongressen har deltagit kyrkliga -ledare från all världens länder, Bl a 24 kardinaler och 400; biskopar” och politiska ledare som k d tern -Adena-! ska hjälpa till att k lid den nya -staten och dess regim. Men även om så sker, måste 'typrioterna räkna 3 Ted att va göra stora of- fer, om de icke 'ska ta risken av att ön blir helt och hållet ett skötebarn uer och hane österrikiske kollega Raab samt västtyska presidenten; Läbke. (FT-DPA) t och prishä de varierande mö ligheter giva önskvärd valfrihet. Ett "ofullständigt". jordbruk kan förenas med sysselsättning utan- för hemorten och i händelse av ett krisläge med åtföljande arbetslös- het hjälpa ägaren över de värsta svårigheterna. öl KOMMUNALSKATT FöR . ÄGANDE OCH RÖRELSE "TILL BERÖRDA KOMMUN Som exempel kan anföras kraft- jordförvärvslagen och sådan ratio-]. verksbolagens . beskattning. » Den 'kommun, där de ha ett kontor, får viss kommunalskatt, medan den kommun, Som: råkat verkligt illa ut, där sjöar ändrats, stora mark- områden - lagts under vatten och befolkningen fördrivits icke får ett öre. RÖSTRÄTT ENDAST ÅT :SKATTEBETALARE" "oz "Medlemmarna. av Sveriges ut- giftsbeslutande riksdag hava trots in.”demokratiska”. trosbekännel- se" tilltvingat sig" ett" av. de' för länge "sedan" avskaffade. adelspri- vilegierna, " nämligen ”frälserätt” d.v.s. ' skattefrihet för viss del av sin inkomst. Då behöver man icke spara. "För rösträtt 'bör alltid krä- vas: ett i proportion” till övriga medborgares lika bidrag till zam- hälleligheten, ”"-- Avlyftes : skatte- trycket ; helt: eller:delvis utan för- lust "av rösträtten, har man alla skäl att' befara en lättsinnig sköt- sel ': av. statens. och "kommunens ekonomi. na egt Det påstås allmänt, Catt. skatt lindringarna ? . riksdagsbesluten äro, endast och -allenast ”röstköp”. Så: är förvizso förhållandet om en. viss grupp av samhällsmedborga- re .får extraordinära' skattefrihe- ter på övrigas bekostnad. Det är. alla skäl att avskaffa denna otill- ständiga: form av: vädjande till väljaremassorna” Enklaste formen : är, att låta .de genom-”reformen"”? : skattefriade .; välja' ”mellan sådan” skattefrihet ler rösträtt: : "INGA STATLIGA INGREPP r KOMMUNERNAS EKONOMI : placering" ä huvudstaden: förleder ' ofta den 'och berörda tjänstemän / ått i lagar och förordningar. lägga : storstadens : mått” på ”samhälls- : förbättringar”; gärder";' Ej mirst gäller 'detta om | Erlanderregimen,'; allmänna. "benägenhet adderar :sitt i nordisk ras förren orfeali välmående söm närmi livets nödtorft. och .: billig. för den glesbebyggda lands- : rtskommunen” kan vära fullstän: det. med. nioårigt ”skoltvång från 7—16" år. ' Detta olväsen ned I allt nader, lärare”: roböcker, skol- ; skjutsar, mat: etc: är landskoms | munernas absolut. dominerande ut-, sl gift r. denna: tvångsskola en börda” föl landsbygdens: så Ä barn som föräldrar... cs <&.Kostnaderna och obehagot vore: kanske". ]ikväl försvarliga” under-; förutsättnin; attidenna tvångs- skola "icke "vore": så. fruktansvärt ineffektiv som de "Orsaken är tvånget."; Tvånget:- till 'skolgång börde för. "barnens «del. aldrig ”ut- sträckas över tre eller fyra år och enligt Arthur Engbergs-recept av- se 'att giva de. rent grundläggande kunskaperna att läsa, skriva, räk- na: och möjligen 'teckna:-.På..denna' ”sbottenskola"” skule följa en ”fort- sättningsskola”: Såväl denna som alkåföljande :+boklig) utbildning skulle «till 7 enagandet vara" helt : fören, "sådan ordning torde: ligga ÖJ pen: dag för var; |och” en; som: bortseende från be-' fordringsmöjligheter' och titlar: är intresserad. av. bästa möjliga un- dervisningsresultat.”. Människorna — icke minst .barnen — äro olika lagda.: En. .del äro studieintresse- råde,; andra. äro. utpräglat. prak- tiskt..-lagda.”- För de senaré- är skoltvånget . en "nästan. olidlig plå- ga: Boklärdomens intresserar dem icke. De leta efteravarje form av förströelse, som'. kan 'få tiden att gå; och bliva"särskilt i sista klas- serna :vid pubertetsålderns)inträ- de-allt som oftast en lärarnas dis- ciplinära mara. Övriga barn bliva lidande på" dessa ointresserade, som> läraren tvingas ägna. opro- portionerligt stor. uppmärksamhet och som därutöver framtvinga en onödigt långsam. takt i undervis- ningen. Upphävdes skoltvänget för ”fortsättningsekolans” :del, "skulle de .kvarblivande .bokligt intresse- rade kunna: på "sammanlagt fem eller ;sex: år bibringas väsentligt vidare .kunskaper än nu på nio. Och de praktiskt lagda skulle, vad landsbyg gden angår, finna syssel- sättring > hemmets jordbruk, samla en ok fönd av nyttig erfa- renhet och leva sig in i jordbruka- rens tillvaro. Efter en sådan skol- ning vore de antagligen villigare att. taga vid i jordbruket efter föräldrarna; än -om de i stället pressats att slita skolbänken, '- Här "invändes- naturligtvis, ' att. barnen vid så späd ålder som elva eller tolv år ej själva kunna för- stå" sitt 'eget- bästa resp. att för- äldrarna : kunna " kortsynt hålla dem: borta "från -skolan. Tvånget vore därför förtjänt av att bibe- hållas. - Fan Det: är egendomligt att i en tid som vår, då :man just i regeringen omgivande kretsar på det livliga- ste reagerar mot allt tvång t.o.m. vad de allra samhällsfarligaste brottslingarna angår, - tvånget skall tilltros goda frukter, då det utövas mot de "oskyldiga barnen”. För det andra, skulle något barn i:sin vidareutveckling gripas av läslust, törst efter boklig bildning, I så bjuder vår tid de rikaste möjlig- heter åt frivilliga intresserade att studera. Frivilligheten och intres- set garantera att sådana studier bliva fruktbärande. Vi ha ju gott Ett-h järtligt-tack- vill vi. nu då. Lagaholmsspe- len lyckligt är över — sända vå- ra många" gynnare: «och vänner som även” i 'år 'visat en sådan uppmuntrande ' givmildhet. Vi : redovisar här våra givare: Guns nar'. Olofson, Elis Lindeskog, Hanna Sjöberg, Agneg Persson, Daga Jönsson, Ebba Edqvist, Axel Olson och Sven Jonson, (Halmstad), Anna Rakel Andersson, Jonas Lundin, Conditori, Märtha Frummerin, gard-Petersson, Tore - Nilsson, berg, : Persson, ' Ingvarsson, Grand : Magasin, Greta --Larsson, "Birgit. Arvidsson, : (Halmstad), : Einar Lindgren, Ingeborg Frum- |10: merin-Sandy; Nils Ohlsson, An- na Ahlgren; (Fredrikstorp), F'a « Rut Karlsson, "LÅkes Cykelaffär, Ingrid” o. Gun- nar Tärby, (Göteborg), Broms | Garnhandel, Jönssons Handsfa- ä 'brik,' Gösta Nilsson, Esseli, La- :holms Keramik, Karl Filip Hä- igerström, Stina o. Ragnar Jöns- "son; Jenny: Persson, Lisa: Pauls- Ellen] ". och ;”välståndsåt- ; som till denna" N halva Så i studentexamen. nérligen' stadsbetonade' skolväsen=; la 'sin befolkning-och event. locka - Ellen Jakobsson, Dagmar Klin- ker, Inga Johnson, : Daisy Hans- Clara Bengtsson, Håess, Sven " Erlandsson, son, f Eric" Karlsson, : "Carl . Henriksson, - /-- Laholms ' "Tidnings TN spalter står alltid öppna för fri dis- kussion under rubriken ”Brev: från läsekretsen". Skriv koj fattat ned vad ni har på hjär.. tat och skicka,;in det under "adress' . Laholms Tidning La- ]- : holm. ' : . Om Ni skriver under» sign, så måste namnsedel bifogas, som Bivetvis inte pu Ljungberg, (L:a Tjärby), Linberedningsver- ket, Inez Dock, Ester Andersson, Stefania ”” Plotkowiak, Phoenix Wanda. Rydén, Karl E.'Svens- son, ' Birgitta ' Ullman, Ebba Ol- Gulli "Wennström, (L:a Dömes- torp), Hugo Andrén, Olof Stam- Maria Carl Yi iksson; - Laholms Bejves Eftr, ly Nilson, Inga Willstrand, Gott- Järnhandel, » Lars Larsson, Gul- hard Gunnesson,- Nanny- Rönn. berg, Halländska . .Hemslöjden, Jani "Keramik, Carin Fransson, Selma Jönsson, Anna-Greta och Per Einilsson;" Ellä Persson och Astrid". Fritzon, ' Kontant har skänkts av Karin och Annfi Bei- . ” jer 15:—, Jenny Lindström 10:51, John Carlson 10:—, Harald Wal dert 15:—, Alfr. Lindstri öm 20: SH. 20:—, Signe Friberg 20: Halvard Wikander 25:—, Victor Hallberg 10:—, Ester Johansson —, AA. Engström .23:—, . Rut Andersson: .5:—,' - Olga -Berg=, strand 5:—,. Sven Larsson. 5:—, samt Martha och Dan :Nilsson 10:—, tillsarimans kr: 200:—-. ; Åter har Lagaholmsspelskom- = « mittén' fått röna en enästående' -' frikostighet . och ” jag upprepar -: rubrikens ord -och riktar dem även till :Pressen, som 'på "olika . : sätt stött 'oss: Ett hjöä tligt tack! «Laholm i augusti 1960, : Axel Malmquist. äroverkstid n läs + "en 2. För. det. tredje äro bokliga stu- ér förvisso icke ett ”Sesam öpp- ig" till "en" betydelsefull och insats” [-samhällets-liv: I Osmält teoretisk" kunskap torde ; tvärtom ;vära fördömlig.. 3 ”frihetslinjen” omöorga- ; niserat-landsbygdens' skolväsende | skulle” givetvis: ställa sig oerhört mycket billigare. och:med största säkerhet Biva bättre"resultat:än det > nuvarande? ”; tvångssystemet. Att” "någon"; Jandsbygdsbo skulle flytta: till". staden; därför; att. där koltvång ' är naturligtvis teslutet.: :'. Snarare Även andra ländsbygdskommit- i herna' av staten (event.. bidrags- H » vägen) påtvingade välfärdsåtgär + der” "äro säkerligen överdimensio- I nerade; "dyrbara: och förtjänta av in. reduktion -- till landsbygdens råk och ekonomiska nivå. > göra mot, yavfölkningen? noggrant ; ovan. framförts - beträffande” tens i politik gentemot. landsbyg- | den, I tillämpliga delar böra dessa krav .på:; staten: vara vägledande även för kommunens politik. . .i-Det väsentliga. för en lands- bygdskommun, som önskar behål- inflyttning, - är dock - att .så ekonomi,: att skattesats-. erna: 1 jämförelse "med städernas —"Soch « även. andra” ländsbygds-. ; kunna, ;hållas omöjliv i ärför att allt "annat sköla "också, skatte- N tiga.: Medan konimunal- skatten inkl: landstingsskatten ti: digaré togs med. ca. 8 kr. är '12 Zl: det nu vanliga d.v.s; en.50 z "I.den mån stegrat ..skatteunderlag, : är den förvisso lika felaktig, som restawu- vanliga <a Id krav att hittills vanliga ,» 10. « drickspengarna skulle trots de ar kt stegrade re- staurangpriserna utgå med 15. hå å.dessa: >. - H "Allmänt talat synes landsbygds- t kommunernas' ekono: böra sk tas enligt principen Ju större'skatteuriderlag "bättre ekonomi, : ju lägre skatter — dess större skatteunderlag. Nr dess El DEN KOMMUNALA INKOMST- o Sj Bortsett från strävandena; att |? med statens hjälp tillföra kommu- nen inkomster, som med rätta hö- ra den till, bör kommunen tillve att gjorda investeringar ränta sig och vid svag avkastning eller för- lust hellre göra sig av med dem, än att i åratal kasta goda pengar efter de” dåliga. - ri DEN KOMMUNALA UTGIFTS. det a ”fattigvård” frestades då. många 1 kommuner att. göra utgifter nog för att uppfylla villkoret. Efter i storkommunreformen, som ju bl. a. avsåg att bortrationalisera de "icke . bärkraftiga” nens. ekonomi -sanerats- och att behovet ..'av. statliga utjämnings- om exempel på dem, som genom kvällestudier på långt mindre än bidrag. eliminerats. "Så har dock icke blivit: förhållandet. landsbygden I övrigt själ skall. landskommunen själv . | dock med all sannolikhet 'ett' full- Den komhiun, som hotas "av av- folkning:och. bygdens död, måste beakta de krav, :som usta- I bygdens : skolväsen'' aldrig så mycket, nöjeslivet främ Jas,: idrottsplatser anläggas o.s.v: ' Kommunala ändamaår 7 folkningen.. Till slut komma kan- ske . dära nedlagda . framstå "såsom. helt bortkastade." vanliga, ” för. för föreslagna investeringar. För- slagsställarna. vänta Sig, att de- ras förslag skall lättare vinna an- . klang, om. man ej från början ta- lar om huru dyrt det hela verklir gen skall, bli.. Har. man. en gång. fått företaget igång, så kan kom; munen icke backa ut, utan får 4 "avi om. ing tages i trots'av ett vilja tilläggsanslag för ali - projektet i' hamn. En dylik” slagspolitik kan, och. bör: dämmasg genom. att icke. gå in för anlägg- ningar,. ligga och risken för fördyringar faller, på en ekonomiskt stabil en-s Adaltpolitiken? , även... den kommunala styrelsen a oc vtoch föranlett sakligt. omotiverade bidrag till. enskilda eller företag; ter. undantagsvis icke erfordras för bedömandet. Redan: det faktum, att industrien i fråga icke” kan . få erforderligt ekono” miskt underlag på de reguljära . | vägarna, utan måste vända SI& till kommunen, borde mana största försiktighet. Och börjar man giva stöd åt e sig in kommit till utförande eller med socknarna skäl ställts på framtifen Enda - - "| sakt otiverade nens nan hoppas att kommu- fonditlaningshänseende skatteutjämningsfond, bära bördan av missväxtår och primära” orsaken, ua ev, ommiinal' ekonomi" är i lerregimens Po- minst" dess strävan -- full: sysselsättning". : Ges + öften om. statliga bidrag ete: -. .> landskommuner:' lockats till byggnadsinvesteringår : etc, "Som naturligt nog iokallserats- till in-. om. socknen event: "befintliga stör. re eller mindre tätorter: "Medan > fått bä: sina kostnader :' ra och'skatta föl för vatten, avlopp etc.; "blir tät- - ortens sanitära. behov föremål för kommurial omvårdnad; ÅA". andra sidän syna nutidens kommuamnalmän ha Eripits. av: den I storhetskänsla.:och investera; psykos; som kännetecknar Erlan derregimens.- extraordinärt sÖpp- drivna inflationskonjunkfur.' Man tyckes tro, att landsbygdskommi- nen" för, att kvarhålla 'sin befolk- ning. måste i fråga om förvalts: ning,” 'skolväsen;”' socialvård ' ete, : hålla "samma standard, com , den I tätbebyggda, .skattekraftiga . sta- den. resp. storstaden. Detta. är ständigt misstag... Landsbygdens folk” ' kommen; i. nuvarande kon- junktur .' och, , under ' nuvarande stadsbetonade statsregim att dra-,' gas' till städerna även om lands-' "förbättras utgifter för sådana : medel att "Ett, uppenbart "oskick äro de nom "7. kommunalförvaltningarna från början. uppenbart . låga 'kostnadsberäkningarna + innan, fasta 'anbud före- reprenör. ;". I, vissa. fall här "den moderna - trängt.” igenom; om råkat i ekonomiska svårighe-. Sådana bidrag äro endast till verklig nytta ch erfarenhetsmässigt besvikel- efyllda, Särskilt riskabla för en landskommun Äro finansiella en; gagemanpg i en ditflyttande indust- i. - Landskommunerna : förfoga över den . sakkunskap, som till tt ekonomiskt, "Enligt en gång gällande: bhe- det all- så är de : landstinge- och vägskatterna till- Fe oundvikli, "kraschen kom- famman. överstiga 10 kr. för att mer. undvikliga SN omimun skulle kunna komma i - som "vissa åtnjutande av ski Den . fondbildning. medel. "För att fa futjämnings- bättre situerade kommuner givit i den mån den är på, är, då den vanligen aglig, tveksam, lockar kommunen till utgifter och nvesteringar, vilka annars icke . undantag i är en som kan Forts. & nästa. sida.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.