vvvv YrYyrYrytfrYy PTT? Tisdagen den 16 august! 1960 YyvettrYvtYFYYYTYFYTEYTYTTY YtYyPvYrerTETYfTYTTT? YreTtTettYTTETTETT vY LAHOLMS TIDNING YrevereTttETTTITTYVYYYTYYTYTYTYFTYYYTTETYTTYTTYEYYYTTTYYTFFE TTT TT —32> YrtvTtreveYtTtYTYTYTTYYYYY f Dagen med sin solhetta och sitt + brus av tångdoftande vågor har ebbat ut. Havet blir först silver- - blått, sen gyllene; vindarna dör bort där ute över de stora av- stånden skymningen nalkas, En varlig skymning, liksom förgad av "tången nedanför strändernas sand och kalkstensstup. - Medan Gun lägger barnen, flyr jag på' en aftonpromenad längs ' stigar, rinnande genom ett land= skap av halvvissnat gräs, av rig, busksnår "och sädestegar.: Rakt fram stiger månen över en låg skogskontur. At motsatta hållet ligger Visby med ett sista snäck« skalsljus dröjande över taken och över ringmurens smultet blonda, liksom & drömmar förvittrande bräm äv kalk, Steg ekar där inne ide trånga gatorna; rulnerna öpp- nar sina gap mot skyn; 'rosorna . blandar sin: glöd: med prångens ' . och murarnas törnrosastämning. Men här är det tyst, här är kärvt och egendomligt öde, fast bebyg- gelsen ligger så nära inpå. Inga ljud — annat än svirrandet av gröna vårtbitare i träden, Och så " det pipiga skallet från en tax. Det låter som om den jagade nån= stans i lummigheten bortom en veteåker. Men kanske står den ; bara bunden på en gårdsplan och ” vantrivs, Fullmånen stiger hastigt I väldig och med Yunkla, alpfor- matiioner ritade inne i glöden, Jag slänt. Tänder en cigarett, > Skymningen” ar, Det. kom. "mer en doft genom den. av ung .oxel och av brungula. ax. Vid närmaste dikesren blommar, eika= + + rlan blått, Inom mig flimrar än- nu bilderna från dagen vid bad- stranden: - | strandråg, de skumkrönta vågor- nas antågande och allt silvret ut H åt horisonten, Jag har inte på Gotland tidigare," det är tjur sande att möta elt så genomgju-' tet särpräglat stycke Sverige, Som jag nu sitter, kan jag, inte se an<= ” nat av Visby än den rmodärna trädgårdsstaden - med fönstren glimmande över låga moln av Y fruktträn, Men jag har en svit underbara minnen av den gamla . to stad och av ringmuren by" night och vid gryning. Härom dan stöt- -te jag oväntat på en kamrat i'en ttobaksharidel, Sånt : måste ju fi- - "i ras; och på kvällen träffades vi - - igen, När småningom stadshötellet | slutit sina portar brkom 058, hör- : jade vi rundvandringen i julinat- tens rosendoftande skymning. "ov [Bärarna vid Stratforå - Market i London trärar på lediga stunder att . balansera tio: korgar staplade på ” vorandra; som på bilden här ovan, I augusti hålls nämligen den ärliga tävlingen i denna mycket svåra s konst. i östtyskar måste dansa |. i fyra fjärdedelstakt Östtysklands "kommunistiska pår t tichet, 65-årige Water "Ulbricht med hustru Gotie har aresenterat till: de försunlade kommnnistiska tier mig ner i gräset i en backa bländande vit, sand, - "Hiska dansen”. ligt herr Ulbricht "Jen socialistiska |. Min vän hade som grabb begått många badsomrar i Visby, Han hittade överallt i gränderna, kän- de varje byggnad i dessa kalk- bergsbranter, där klasarna av hus, ja, hela kvarter, tycks färdiga att komma 1 skridning rakt ner i ha- vet. Gryningens pärlemor skim- rade fram i hav och luft, då vi | i prånget bakom 1700-talskyrkan" stavade och gissade oss genom inskriptionerna i de mot bergstal- |. pet resta månghundraåriga" grav- vårdarna. Väldiga kalktavlor med den halvutslitna 'skriften tung av |:. sorg och saknad och av en mé- deltida fromhet, där fruktan för den”eviga pinan bryter fram i väl | gångsönskningarna för själarna, Vi fortsatte uppåt ringmuren, Det . var nu: folktomt på de,i dag- ningsskenet gräddfärgade gatorna. Men titt och tätt skymtade någon |” skygg kattsilhuett förbi. Låga hus. Fönster öppna in mot tysta rum, Rosor. Rosor, närda av. kalk och brinnande sol De enda ljuden: våra steg. Vi satte oss i daggen. "utanför | den svagt rosenskära muren, som med sina vakttorn förde' tanken till någon fransk riddarborg.: 5o- ; len steg "allt. högre uppåt skyn, gul och mild, Fåglarna vaknade. Spel och kvitter ur dungarna, 'Tornsvalorna kom i hisnande kast, väjde hårfint för muren,' steg i branta skär uppåt, drog sina .ba= "Tor, så de gång på gång mötte ' "varandra, skenbart var på vippen att kollidera Och kajornä flockar des fill: pladdrande” sarnkväm”up-. pe på torntaken, "Då vi flyttade oss lite längre. bortåt trädgårds- staden, såg. vi åter' havet öppna sig, Silver och opal! En stämning, omöjlig att snara fast med ord, Men just nu är det alltså kväll, måne, gräshoppsmusik. Och plöts- ligt kvider det till i luften: någ- ra vipor exponerar sina vinglande vingar och ljusa undersidor mot ; skyn, Så fäller fåglarna helt nära mig, smälter ihop "med 'dunklet. - Jag hör bara det låga, vattensju- ka kvidandet, Efter en.stund re- ser jag mig, går tillbaka till vårat rum på Norra Hansegatan, Något nystar fram på den månbelysta och nystar så åter in bland ris och skuggor. En kanin, Månen har snart mistat allt & sitt rödgula blod. Rund och . blank sänder den sitt ljus över ”gutar- nas ö, . ” Sven Rosendahl ” so os partifunktionärerna och deras hust- rar och döttrar den ”nya socialis- Den motsvarar en- levnadskänslan” . Den dansas efter ören Renå Dubianskis mus sik i i fyra fjärdedelstakt, ”efter ryt- mer som aldrig tidigare hörts”. Den nya dansen skall motverka ungdo- ens förkärlek för ”dekadenta” terländska danser. ”Dansen har skapats av” kollektivt - kännande människor för hela folkets kollek- tiv” och skall propageras vid. alla offentliga fester. : Dagens rim N En professor har uppfun- + "nit ett föryngringspiller som ger 100-åringar nys tänder och yvig! hår. Nu väck all leda och ledsam- hi eter, nu kommer pillret, ved det nu hev som ger en yngling på hundra är bums nya tänder och lockigt hår. Där stir en köl ale ,professorns — som plötsligt blivit "en större centrum — och doktorn själv och hans assi- stent. ” gör ut recept så det osar bränt, Från dokiorn strax patienten skubbar, det gäller åldriga kvinns och gubbar, till opoteket där strax de får den drog som gör dem till 17 år. Ja, nu har framtiden för sig alla som annars skulle för strecket al! och gamle gossen på nittiett blir kvickt en yngling på tjugo- - Vad t tjänar det till att vara” maskerad. De ser ju ändå att. ” Ha an förstod: - Den unge tidningsmannen skic- kades att göra en intervju med den gamle rike skotske köpmannen. — Glöm inte, sa redaktionsche- fen, att lägga tonvikten på. det per- sonliga. -— Well, sa den gamle skotten, det-'är-en lång -historia' och medan jag berättar den kan vi gott spara på ljuset. N Varpå. han yred om ”strömbryta- ren, : N — Tack, det väck 'så den unge journalisten, Jag fi står fullstän- digt, | " ; För iroli ga. stunder "En som ej älskar frånskilda”. Ja]. frånskilda har laglig rätt till kyrk= lig vigsel. Pvad mån det är ”rätt” eller inte att en statskyrkopräst får viga dem har diskuterats mycket. Men personligen kan jag inte inse att två människor som kanske inte alls passar ihop skulle vara dömda att leva ensamma på var sitt håll eller ”i synd”, när de kanske skulle kunna göra" en annan .människa lycklig. Med hjärtlig hälsning. 'srivor?. Om ni skriver till kom": positören Jules Sylvain, . Radio- tjänst,' Kungsgatan, Stockholm f v.b så får han säkert ert brev. Han blir nog glad över det, men han är en mycket upptagen man, så jag är ej säker på att han har tid att besvara det, Jules Sylvain är numera inte bosatt i Sverige annat än tidvis. Var han nästa gång tänker slå sig ner är mig tyvärr inte bekant. Med hjärt lig hälsning. - ”Gallie”. du” vi? ”Gallie” . [eg Texten: Kai Rosenberg Kung Lejon sökte två trädgårds- drängar till sin trädgård. Det an- mälde sig två apor. Trädgårdsmäs- I taren, ett lodjur, frågade om de förstod sig på trädgårdsarbete. — ÅA jovisst, vi lever av grönsa- ker och frukter! Så det vet vi all- ting om. De fick platsen, Och då det. kom fruktträd fick de brått med att gräva gropar och « sätta ner träden i dem, " : ”— Nu sköter ni dem väl, sa Ilon. Ni måste vattna dem omsorgsfullt, Då träden hade planterats blev det regnväder. Där stod trädens fris- ka och gröna; och. det kom blom- knoppar på många av! dem. Så slu- tade det upp att regna, och då det varit uppehållsväder en vecka, bör- jade bladen hänga. Aporna låg på gräsmattan och gnagde i sig varsin | morot as ka N ten ve — Vi blir nog tvungna: att vattna fruktträden, sa Jesper, "den, ena av dem, Det är en dum trädgård, där det inte finns vattenslang. För då | kunde vi ligga och vattna, vi kunde hålla slangen med tårna.” — Hur många hinkar tror ån varje träd.ska ha? frågade Joakim, |. den andra apan, Kan vi inte klara oss med två hinkar? Det blir myc- ket besvärligt, ' . — Två hinkar, sa, Jesper, är. du riktigt klok? Det är 30. träd och det skulle; betyda 4 60. hinkar. Tror här”: strängda? "Vi -börjar med "en. halv hink till varje. Varför ge' dem me- ra, om det är nog. HIN — Hur ska vi kunna se om det är nog? frågade Joakim, H — Det bör man kunna se på röt= terna, sa Jesper. Vi mäter rötterna före vattningen. Sen mäter vi dem ett par dar etfer vattningen igen. Om de inte: har vuxit något, är - det för lite. Vi ger dem då en halv hink till — och mäter igen. Pl En utmärkt ide! Men hur ska vi mäta rötterna? - lätt med de där små träden. Sen mäter vi rötterna och' sätter ner träden igen, På 'det sättet fortsät- , . : Kusligt 100-årsminne I. rötmånaden för precis hundra år, sedan kunde befälhavaren Wil- liam Taylor på ”Brittish.-Banner” rfåpportera till amiralitetet i London att hans fartyg ute till havs anfal- lits av en havsorm' som han upp- skattade till hundra meters längd. Odjuret ringlade sig fram i brän- ingarna på samma sätt som vårt eget ”Storsjöodjur”, och de ”bukt- ningar” som var synliga ovan vat- tenytan angavs till cirka 25 meter. Fartyget gick för fulla segel eller ungefär tio knop, en hastighet som inta besvärade besten. Den gav sig inte förrän den mumsat i sig såväl segel som tackel och bogspröt, Se- dan havsormen fått syn på en ;val- fisk på en halv mils avstånd vic- kade den till med stjärten så att fartyget krängde och satte kurs på "och Il Zreran det mera lock målet, allt: enligt Ny ”Mlustrerad Tidning av 1860, cs cc As DJURPRAT — Vi gräver upp träden, Det'är i” ID: Vik Hansen " Apor som trädgårdsmästare Olika ögonfärg ger äktenskaplig lycka]: Läkaren Neil Clyde berättar i den engelska tidningen "Family Doctor” om sambandet mellan, ögonfärgen och den äktenskapliga lyckan, Han Vi att und ningsmaterialet inte kan anses helt representativt men han fror att hans undersökning ger klart be- sked i ämnet, Doktorn rapporterar att makarna i 70 procent av de lyckliga äktenskapen som han un- dersökte hade olika ögonfärg, En- ligt doktorn beror detta på att det finns ett klart sammanhang mellan ögonens färg och de berörda per- sonernas karaktär. Då ka- LI 2 Tä TUNURNIT Sagt och > skrivet En - turistnyhet har I sommar införts på Stadt. De gamla väl- kända skyltarna = "Dam- och Herrtoilette” har nu utbytts mot ”Dam- och Herralerten”, Det har nämligen blivit allt vanligare alt moderna turister efterfråga var alerten är belägen. Det låter ju rekommande fall meddela att' den eller den är på alerten, påpekar herr källarmästare Johan Ernf " "| raktäregenskaper fördrar varandra ST Så = | NEPIa PIB ter vi tills vi ha: räknat ut, här mycket vatten de ska ha, : " Det gjorde de så — och de blev mycket för' vånade över att alla träs den efter hand gick ut. | — Jag tror att vi mister våra goda platser, sa Jesper, då de stod och såg på de vissna pinnarna, som kort förut hade varit vackra träd. . v7 Det kan vi-väl inte rå för, sa Joakim, Är det kanske vårt fel att kung Lejon har blivit lurad med = rit mycket dåliga, Vi har skött dem väl, Nå, där kommer överträdgårds= mästaren, Lon blev rasande, då han ' såg den yngliga fruktträdgården. Inet il Vad har "ni" två "idioter gjort med fruktträden? fräste, han. — Vi har skött dem väl, sa 'Joa kim, Vi har vårdat och vattnat dem, — Det har varit riktigt dåliga träd, sa Jesper, Vi har Blivit luras de med dem. " > De såg annars myckét livskraf- tiga. ut, sa lon. Hur har ni skött dem? NN H a vattnat dem — och mätt rötterna. — och vattnat igen .och mätt 'rö- terna. Och nu blev lon i " De berättade hur flitigt. de "hade ot . bäst inom äktenskapet lever makar med avvikande ögonfärg lyckligare än sådana som har samma färg på - Jögonen "och" därmed också sams . | ma eller starkt liknande karaktärer, Människor med' ljusa ögon fattar enligt doktor Clyde sina beslut ut- ifrån förnuftinsikter och avvägande . Jmedan de med, mörka ögon oftast - [handlar känslomässigt, impulsivt och generöst, "En fabrik som sedan sextio år tillbaka . tillverkar skönhetsmedel har att vid sekelskiftet 65 procent av de: engelska kvin- norna hade ljust hår medan nu bara 25 procent är blonda, Därmed är enligt doktor Clyde bevisat. att lj iga och ljusö är mindre motståndskraftiga mot i livets påfr . blir. mindre till antalet, allt i Cnligs het med det naturliga urvalet och för Grönköpings Vec= koblad. . Byte av huvuden, d v & alt transplantera ett huvud från en' människa till en annan, kan snart ' ske, påpekade nyligen prof P D Medawar inför Roynl Society [M London, u GV har med anledning härav: haft ett suntal med herr stadslä- kare Avg Tert Salvén, som be=' kräftade uppgiftens riktighet, men trodde han det skulle dröja myc- ket länge innan ett mer allmänt huvudbytande kom = till stånd, - Herr stadsläkaren erinrade om ' beväringen som när han befalldes byta fot förklarade: "Var och en nöttjar väl sina", Var och en vill nog leva efter sitt huvud, hurus dant Aet nu än är, slöt d:r S. (Grönk V-blad) naturens självk de .verk= samhet.' Många läkare och experter i England tvivlar på doktor Clydes uppgifter och de djärva slutsatser som han givit stor publicitet åt, de där träden? De 'måste ha va- sö SVARAR >" Under denna rubrik besvarar en, svensk « legitimerad läkare. på allvar. Det var tur för aporna att de var så lätta och klättrade så bra, För i nästa stund hade de klält- + Irat-över”trädgårdemuren "och" "upp: 4 ett högt träd, : osa an .— Det var konsti så arg, sa Jesper. . — Ja, sa Joakim, :Nu "måste + vi söka os ett nytt arbete. Törs du be honom om ett betyg? '; — Nej, han såg så arg ut. Det är nog bäst att vi försvinner for- tast möjligt, ST "Lars pappa hade bsök av en god vän "och "skröt vitt "och ” brett om hur intelligent och. försigkommen hans förstfödde var: — Jag' ska visa dig. Han är bara två år och känner redan igen alla” djur. £ M Lars pappa placerade Kono knät och slog upp en bilderbok och |! giraff. — Vad är det här, Lars — Hoppla, ” ; "Så kom en tiger och Lars sa ”kisse” och” därefter ett lejon" och lille Lars sa ”vovvo”... Till slut kom en bild av en go- rilla och lille" Lars sa förtjust ”pappa”. SS eng der första bild som kom upp var en|- itt li frågor från läsekretsen. - + Förse frågorna "med. lämplig "signatur och uppgiv helst älder ; is och kön. Det är givet att envars anonymitet .obrottsligt, bevaras. "Märk breven DOKTORN SVA "RAR och. sänd dem till redak« tic : PMoggow' Ni har tydlige kersjuka, är blind på ena ögat ochi har :vissa - skador: även på andra ögat, Nu har Ni kommit i. tvekan. om huruvida Ni skall. resa till Spa- nien. och söka den spanske ögon- läkare, 'som : blivit så omskriven i pressen, Jag vill absolut icke gel några råd i ett sådant här fall; Per sonligen tror jag icke att denne "| kare besitter andrä behandlingsme- tider än den som svenska :läkarel” använda. Jag här den åsikten; bl a av. den orsaken att han själv för- klarat detta inför pressen. Att han bland sina patienter i vissa fall kan . | ha större framgång, få patienterna] att uppleva ett bättre behandlings-|.. resultat, än .dessa patienter gjort tidigare, tror jag visst kan vara fal- let. Vad Ni själv kan tänkas få för resultat av en konsultation hos ho- nom vét emellertid jag ingenting om och jag anser att Ni själv mot Edra egna förutsättningar, Er svåra sjuk- dom, Edra ekonomiska resurser osv bör fatta detta beslut.” <F ö anser jag endast att varje initiativ -'och "åtgärd en, sjuk män- niska tar för att återvinna eller för- bättra -en hälsa är att respektera och jag tror inte att någon läkare bestämt avråder. Er från att söka en annan doktor, för att eventuellt få mera. hjälp: od An En gentleman ” "Det tilldrog sig på förortståget och derf vänlige gamle konduktörn kände passageraren: Tee — Jag hoppas det gick bra att komma hem i går kväll, — Javisst, Hurså? 578: milj" | :folkpensionerna är då medråknade Vv Det är svalt vid källan. | Bara stillket och djup, vind som hänger ”t asparnag « i och blommorna som bär bud > om evigheten, : Och sval är min tanke — om ton har den ord, -, Och visst är det någon som, ? "sjunger ' om minnet som vid källan är. Och nog är det skönt att vita” |; | där ingen ser att man är och drömmer: egna drömmar ne vid källan i bergets åkog. . " Eric: Peterzon-Wallö | 4 I | Aa Snart 214 miljarder I folk- Ds pensioner ” NE i sig nu snabbt 244 miljarder att dös ma av "uppgifter som nu föreligger. ; : från : pensionsstyrelsen rön betalningarna .. under, bre! -kvartal, I folkpensioner Ä des sålunda över 592 "milj; kt. mot samma tid 't fjol lind: + änke= "och; änklingsbidragen samt dex- och stlandardtilligg på. folk- , BPensionerna, Under ',: hela år 1939 uppgick utbetalningarna till ".2.243 milj och. året dessförinnan till 2.193 ' Vader detta än första kvartal Inc |'kom 43.669 ansökningar om. folk. ension, vilket är ärvt 2.000 flera - och tialort ma 22.100, "Hemlängtan. : En mycket dyster mån kom i in. Hå restaurangen "en morgon, och slog sig ner”vid ett bord. - «= Jag vill ha två hårdatokta ägg, två svartbrända 'skivor, rostat. bröd och en kopp svagt, ljumt kaffe, för= klarade han för servitrisen, ' Hon betraktade honom ogitlaridé. - i tro att det. var ett dumt skämt: ' — Är ni säker på a att det är vad ni vill ha? — Absolut. Servitrisen gick. ut i köket och . lyckades få fram precis vad man- nen hade begärt. När bon satt fram det beställda på bordet frågade hon: — Ingenting annat herrn öps- ar? .— Jo, sitt ner och gnata vå mig. Jag lider av hemlängtan. steg upp och avstod er plats åt den där damen var ni två ensamma så -— Å, det var bara det att då ni kupén. or t or - X också mycket trevligare att I för = ” kronor OM Folkpensionskostnaderna närmar ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.