Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
Torsdagen den 18 augusti ,1960 YrYyrerefYYTrerYttTYTT YT YTYTFr Yrr verterYFYVETFT verevreverYYYTTYYTYTTTYTTTTYTTYFTTYYTTYVTT YEtErererFFEr H ögertrafikfolket förbereder . >> framstöt hos statsmakterna: Det börjar röra sig på hö- ertrafil - traliksidan föra de I tager ga rade I folkom- röstningen 19553 har Föreningen för högertrafik arbetat I det tysta. Men nu ser det ut att hända någonting. Det är Inte bara därför att det I sommar niräffat många svåra olyckor, I vilka högerkörande utlinnin- kar varil inblandade. Av sandra skäl, bl a en viss omsvängning I opinionen, anses tiden mogen för en ny framstöt E frågan. Det sitter riksdagsmän från alla de fyra stora partierna & före- "ningens styrelse och det anses på det hållet troligt att en re- ' geringsproposition skulle bifal- Jas av riksdagen, Och komme: Inte den lär frågan tas up: motlonsvägen, — Tiden och utvecklingen arbte- tar för en övergång till högertrafik, siger föreningens sekretcriro ci- vilekonom Jonas Gawell, Trafiken över gränserna har ökat ocrhört liksom våra internationella kontak- ter överhuvudtaget, Det gör en re- form ofrånkomlig och den blir bara dyrare ju längre man väntar. Inom högertrafik föreningen har man börjat med undersökningar för att få fram en snabbkalkyl över kostnaderna, De” kräver ganska in- gåonde studier innan man kan få det problemet ' "arlagt. sn Kan man då vänta sig något ini- tinliv för att få frågan framförd och prövad på nytt? Ja, det kan man nog räkna med efter den diskus- sion som redan ägt rum och den aktualisering av frågan som skett å sommar till följd av de många olyckorna, blir svaret. Det bör kun- na hända något till vårriksdagen. Det är många riksdagsmän som ut- talat sympatlor för att man nu änt- ligen. skall göra någonting. I det sammanhanget är vi glada åt att NIF beslutat att följa upp och re- FEistrera de olyckor, där utländska förare varit inblandade, Tid'gzre har ' det varit svårt att få något ordent- ligt "grepp på vad som hävt vid sådana kollistonsolyctkor, Opinlonen svänger? —, > Al få' fram enhetliga regler in- ning. - Civilekonom Jonas Gawell, sekrtete- tare i Föreningen för högertrofik: en reform är ofrånkomlig "går som ett led i allt internationellt trafik- och trafiksäkerhetsarbete, Man vill ha enhetliga bestämmel- ser om t ex fordon och vägmärken. Nu har vi förhandlingar om en- hetliga axeltrycksbestämmelser och enhetliga föreskrifter om lastbils- trafiken I olika länder. Tidigare har vi. högertrafik till sjöss och i luf- ien, Där kan inte ett land hålla sin egen regel, Detsamma borde naturligtvis gälla för biltrafiken. Får vi sedan en Öresundsbro kom- mer den att göra problemet ännu mera akut, Ila Vi får inte sitta med armarna i kors De opinionsundersökningar - som giorls tyder på en avsevärd för- stärkning av hörertrafikeldan, Man får eckså räkna med att det i stor ulströekning är elt generationspro- blem. Den nya gencrationen är me- ra internationellt utåtriktad och mer trafiksinnad — jag skulle inte vilja vässa dirckt bilisteinnad — och det gäller, även fotgängarna, Därför tror jag att utvecklingen arbetar för övergång till en. ny trafikrikt- Frågan om högertraflken är onekligen på marsch och det ä tydligt att en viss omsvängning In- träffat i opinionen, säger direktö Sten Hagardt i KAK som i likhe. med cheferna för M och MHF gitter å styrelsen för högersrafikförenin- gen. Och vi kan inte längre sitt med armarna i kors under det att det inträffar så många fullständi onödiga trafikolyckor. — Det blir snart sammantrid I föreningen och förmodligen kom- mer vi att aktualisera frågan ge" nom diskussion med representan- ter för regering och riksdag. Fri. gan måste avgöras på det parla- mentariska planet. Bäst vore att f. till stånd en överenskommelse över partierna. Vi hade faktiskt majori- tet I riksdagen redan 1934, då lag- utskottet skrev ett mycket positivt utlåtande, Men så kom. den där olycksaliga folkomröstningen i vä- gen året därpå. - För dyrt — pengarna kan användas bättre? Men det saknas inte motargu- ment. — Jag tycker inte att läge! - pre Borgarrådet Helge Berglund; stertrafikgeneral 1955, tror att v stertrafiksidan skulle vinna även " vid en ny kraftmätning. " — LAROLMS TIDNING 32" te Re FER BN ER Se SR MAR KN KA RE EEE Sen + ÅG forhåller sig fir man veta först . , fp” : v På €t sent stadium, när det blir Litteråtur (ALI damstalsbehindling > a foc Därem ö 1 hö K a OA kar övergång ull bör Resehaudböckerna Kommer en svensk till utlandet | bs varit talrika inföe detta års res åar han naturligtvis ett visst besvär | PePlanerande. . . Sy H NN AED FSE ff :. fed örbelsmarknads Nu mäste vi sornarbetd Ses för ot (bla) rädda hvet på mänga... 3 » 2 lättade på tullen i å 4 A s£ så d i KE När vi samarbetar internationellt på så många andra- håll bör vi > också göra det helt och förändrats sedan" 1955 säger bor- garrådet Helge Berglund, som vid folkomröstningen ledde' vänstertra- fiksidan till en överlägsen seger. Personligen har jag ingentirg emot . högertrafik men enligt min mening är hela frågan överdimensionerad, Vad vinner man med en övergång? Jo, enhetlighet, d v s vi får vad de flesta andra länder i världen har. Men vad förlorar man? Ja, det kos- tar cirka 300 milj kr och frågan är om man inte kan använda pen- garna bättre. Det skulle t ex be- tyda mycket mer för det svenska näringslivet om- man försökie få enhetlighet i världen ifråga”om rrått och vikt. el fullt på trafiksidan, tycker man inom hö- gertrafikföreningen. — Det vore bättre att använda + "färför inte heller vara besvärligt ' niskt problem. Skall vi offra 300 "Gösta W Funke, ordförande i hö- - egen trafikriktning, Det är princi- . te svårigheter som kan uppstå i ”, fullkomligt enhetlig i den här frå- med högentrafiken men vid en om- över= "Til Tyskland, lulien, Schweiz, alla S01borsare, + - . Borgarrådet Berglund har själv ört i högertrafik I utlandet och aan anser det vara kolossalt lätt SM anpassa sig efter utlandets reg- . er, Och alla ardra som kört utom- ”2ands och som han varit i koztakt ned har sagt d Österrike, Frankrike med flera syd- länder kan den återstående delen äv vad sen råknas såsom sommar. månaderna vara väl så givande som själva högsommaren, s s Talien kommer väl därvid som den mest lockande för alla idrotts= intresserade I anledning av de tundande olympiska spelen. :"Unis Det bör Sr en utlänning att köra I väns- "ertrafik. Det hela är ett ekono- nilj kr för att bli lika de festa andra länder i världen? Jag tror inte att vi vinner något särskilt på det, Borgarrådet är också överty- gad om att vänsteranhärgarna vid en eventuell ny kraftmätning skul- ie vinna en lika överlägsen seger som 1955, då man fick 85 procent ”wv rösterna, | Enhetlig teknisk opinion För mig är det här problemet främst vad jag krllar en texnisk standardiseringslråga, säger fil dr versitas Loggbok för Europa” ger därvid upplysningar om alla tävk= bara rese- och studiemöjligheter. Den har utkommit från nämnda - Upsalaförlag och finns i olika pris« lägen, beroende på vilka länder som målet syftar till, a Bokpriserna 3: — till 12:35 ' reflexer. En sådan sak som, Öre= sundsbron, som ju måste byggas en gång, konkretiserar också proble- met. Riksdagen har vidare fått ökad förståelse för alt man nu måste off." ra mer på de stora städernas in= fartsvägar, Det blir komplicerade anordningar som kan bli besvärliga att anpassa efter en ny trafikrikte ning, Det är därför önskvärt att man vet hur man skall: ha det I gertrafiksföreni art Viet aldrig vad som i framtiden kan komma och trassla till det he- la om vi skall fortsätta med en piellt felaktigt att ha olika trafik- regler, då vi inte kan överblick fr iden innan man sätter igång med sådana anordningar. . . För en omläggning krävs en visa övergångstid och det allra bästa vo= . : re, säger dr Funke, att regeringen" lät göra en modernisering av de tidigare utredni Det : borde framtiden. Men vi vet att dessa blir större och större, Den tekniska och vetenskapliga opinionen är också gan och det är rena undantaget om man - kan leta upp någon trafik- de där för trafiksäker- ki som inte vill.gå över hetsåtgärder, t ex för att förhättra korsningar mellan järnväg och väg. Överhuvudtzget är, fortsälter bor- garrådet, frågan om vänster- eller högertrafik inte, någon bilistfråga. En bilist kan köra lika bra i hör ger som i vänsterirafik, Kan han | inte köra i högertrafik kan han inte heller köra i vänstertrafik och tvärtom, Jag tror också man över- dimensionerer de olyckor som sägs hända på grund av ovana vid väns- tertrafik. Kolliderer, en utlänning. här skyller Hen strax på ovana vid vänstertrafik — vårdslörhet vill väl en bilist aldrig erkärna! Men hur till högertrafik, Tidigare fanns, det hos vissa yrkesgrupper inom tra- fikväsendet sympati för vänstertra- fiken "men nu jar glädjande nog deras talesmän börjat ändra in- ställning. su Det har också kommit fram en hel del nya argument som talar för en övergång. Dit hör den ma trafikstegringen och den ökade medelhastigheten på vägarna även för småbilarna, :Vi får räkna med en« fortsatt stegring här och det gör att förarna får allt kortare tid till eftertanke i uppkomna ksitua- kunna ske ganska snabbt.' Om sc- dan kommunikationsminister Skog= lund lade fram .en proposition på grundval av den: utredningen bör” man kunna utgå från att den tas av riksdagen, a. : Ingen diskussion I regeringen knnu Inom regeringen har vi inte dryfs ' tat det här problemet ännu, alger N statsrådet Gösta Skoglund som just nu semestrar i Hudiksvalistrakten, Inte heller har vi tagit upp det. inom departementet." Det har ju gjorts 'en framställning från riks= dagsman Carl Christenson I Malmö och den får jag titta på när jag kommer tillbaka till Stockholm. Men det är ju. tydligt 'att. saoken blivit föremål för en allt livligare N diskussion på senaste tiden, det har . jag lagt märke till, säger hr Skog- lund till sist. 00004 å tioner. De måste i stället bygga på « VLLIS- 7 GA äN- Xx gå ÅN I 35 få 5 RANN gr 5 : LIGT b öd PAA 4 2 pexer ASSKENENIITII EEE TEPTEPE S 3 käR N BA fG KA . - ENKRE, 7 Kl i a SAKLASAO A BILDERNA FINNS I LAHOL) Sa Y MN EVR EVA TEN RETT TYYYN ———— ÖRE FT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.