' rördagen den 10 september 1960 '' eryY YYrYtYTtYT TP VY TTT VV YT LAHOLMS TIDNIN G I FYVYTYYYVTVYPYYOYYYYTYTYTTYVTYVYTYTYYYYYYTTYTYYYYYYYTTTTTTYYYTTFYYTY VV i [9 Mr Bemis, Omar Bemis, verk- ställande direktör i Bemis Puri- ” Pär, såg på sin klocka: Om ett Par minuter bara skulle hon vara här. Hon hade ringt nyss hit till kontoret, Alice Thorpe som nu- mera hette Alice Vickery och som en gång: hade vårit hans gamla studentflåmma, Nå nå. han, var själv gift, och lyckligt gift, och "Mammi”, hans. hustru, skulle eä- kert inte. ta illa upp om han pra- tade. bort en stund med en gam: " mal > vän. , Han. kunda förresten juda hem.benne. på middag. han stirrat .på' i tjugo minuter, innan: han lagt det .i asken "Du ser lika tjusig, ut 'som förr; " hälsade: hon. då .hon kom, ,-. Mr Bemis skakade hennes hand med kraft, Han Jade märke till att naglarna vore scharlakansrö- da. "Alice höll sig alltid modern och. elegant. Sådana där naglar skulle, se löjliga ut på Mammi. Hot satte” sig bredvid : skriv- bordet. Hon "var alltjämt . slank. Mr Bemis: såg Henne öppna sin väska och ta fram ett cigarett- lockan - Alicd Thorpe" hade "ringt. Och hennes ' stämma ..hade, varit som nyclkeln.: till, många angenäma -minnber, Han tänkte på den. lilla asken han. gömt uppe i vindskam- maren, asken .med det gamla dans- udenthippan och ned: sexton. av. de. arton" dan= sernakmärkta, med ett .X. Och det. där kortet Ben, Taylor tagit under en rodådtur,. det. där kortet-som hon kommit Innanför dörren, för- rän han utbrast: Nå?. H : Alice "Vickery kastade hatt och "väska På bordet, vände sig mot leende, "Vi har det sim i en liten ask!” sade hon. s ”Du trodde inte något vidare på | mig, va, rm oe Hennes man tände" en cigarett. : ”Det var inte dig jag misstrodde utan din guldkälv, Du hade ju i' alla fall inte sett honom på tjugo med knappt pengar nog, att kom- ma, från. den ,här hålan, så var. det väl inte så underligt att: jag var nervös!” ; "Sådana som Omar aldrig!” sade Alice. Omar: Bemis är fortfarande samma romantiske idiot som för tjugo. år sedan. Om du kunnat titta på 088 genom nyckelhålet, Bob, så skulle-du verkligen festligt Du får tro mig eller "inte, han kallar faktiskt «sin hustru Mammil Cases” i :: ”Det är inte ett namn! rättade” henries' man. ”Jag kan: slå vad | on; att han "kallar "henne, ”gum- män”; också och säger att hon, är" en underbar liten kvinna!” o-Alice nickade . instämmande, |” , och: de skrattade båda. 2 - INA, får jag nu höra intrigent sade hennes man; :”Är vi de rika | Vickerys, som gör din gamle vän len tjänst, eller är vi de fattiga man hederliga Vickerys, som be- höver några tusen för att kunna sin man och log sitt bedårande : år. Och com vi har det ställt nu - fått dig ett gott skratt!”. Det var. 10 Zl Brevet - om sina blo Hä vin sist samlade; han ihop: de spridda bitarna till ett helt. ”ANt- så,”: .sade han -leende, ndin ; man har mutat in: ett givande gruv-. område, men alla era pengar' har slukats av det, så ni har ingenting «4 att. sätta igång med. Ni behöver två.-tusen' dollar för: att. uppehålla |] Means - Forts. . Viktor bet tänder- na ihopa och lät inte den goda . viljan saknas; första gången gick det drägligt, andra gången var han efter, fastän han fuskat axi eln ned en hårsmån; och så fick han ta ett steg fram ur Iedet. "Men just då kom kapten Krum- | »bach över exercisplatsen;” med ett ridspö i handen och vridans de sina mustascher; han: vår en rätt sällsynt gäst, och det. fanns : inte något tvivel om -att'sergel i anten varskott honom. Han ställ- de sig och såg på Lans och Vik-' tor Lejon en stund; ingen våga de nu snegla dit, "och Grönberg, som "skaffat sig ärende till: täl- ten, fick. återvända. till halvdiskade' > kittlar. K gick bort till Viktor, mö te ho- nom med blicken, från topp: still” tå, lät honom föra geväret upp. till axeln. lät. honom” sträcka den tomma högra handen längs. sidan, tog-ett par steg tillbaka, kisade med ögonen," och” sedan : vände han; sig till: Lans: "Korp; ralen får lov att låta det. vara som, det är. Det är Lejons tel. Han är högbent som en skotte: 7 Exercisreglementet är inte skri-' mmor.. . äg ; vet för hans proportioner; Senu: AA Ne här!” Och så lät han. Viktor med ; np kuvertet och, svängde glade ett en snigels långsamhet: utföra avlångt; gult papper över sitt hu- | tempot, och 'det blev klart som; vud..”Du vannt”fvå tusen! Hurra | dagen, att där var ett halvt tum, för gammal kärlek, som inte ros- | som ingen kurde' trolla bort. tar! Fnurra för” blå förgätmigej | > Kaptenen: strök belåten Tsin I VIKT : 18evä 2. och doftande lavendel, för gulna- |svärtade mustasch; han var 'å de brev; och. pressade blommor och | tist och hade gått genom konst- : heia smörjan! . År Nr od akademien -— inte att undra på,” etui. av: silver. Han for: upp ur sin att kunna gripa sitt livs chans?" stol."och. tände .åt henne. , Alice | ; "Vi. ska; vara. de: fattiga nen log det. där lustiga, ”putande 1e-' "nederliga Vickerys”, svarade hon. ende "han. mindes sedan” förr: i:”Det var jag säker på, innan: jag världen, >! : I ringde mpp honom, När du får se Du" undrar väl hur ac kom. Omar, ska du förstå det.” >» w. sig att jag hittade rätt På dig”, |" När mr Bemis såg tillbaka på sade hon. "Jo, ser du, det var så , den middagen och timmarna som . att vi, Bob och jag, Kom att stan- följde, brukade han tänka. att na. här i stan på resa västerut — . verkligheten var bra mycket un-| Bob är min man, som. 'du nog uerbarare än: de där historierna förstår = och jag kom att se de. gjorde, film av.: Till exempel ditt porträtt i en tidning och läste det sätt, på vilket sg..x. Mammi att du donerat femtiotusen dollars 'tog hela chistoftent Man Skulle till grundläggandet av ' Bemis sjukhus. Dir måste vara mycket: SNR rik!» » Mr Bemis svar var. ditet osam- manhängande. Det lät -ju Jitet dumt att ett sjukhus skulle upp- : kallas efter en, inte sant ?-Egen : ligen hade han aldrig: varit glad fen &. det, mén andra tyckte det var , sat en storartad idé, Och själv håde Orea <,MI-Vickery börja ac till "gå han haft en sådan tur! Och staden vä kunnat befara att det skulle av och an i rummet, tände en " hade behövt ett sjukhus till, och bli lite +... lite. Man vet ju, huru- cigarett, kastade bort den, tände "Mammi -hade- varit: förtjust. - dana fruntimren är! Men Mammi , en: ny.. "Jag börjar bli: nervöst” "”Mammi är: min hustru”, för- ;var så lugn:och oberörd-och efter | sade han retligt. klarade han.: Och så tillade han faiddagen var det hon, som före- | - Alice Vickery rörde sig mjukt i ett andetag, ”Vi har två barn. slog'att Omar -skulle visa mrs |1 länstolen. ”Ta det lugnt!". sade William är vid Yale och Cynthia Vickery rosenträdgården.. > |hon: ”Det sista Omar sa till mig skall bli konstnärinna.” - of. ”Omar är.så kär i sina rosor”; | var att jag skulle ha checken före Alice log mot honom: > .. "förklarade hon för Alice. ”De är | tio på morgonen,”..: . sng Det skulle. vara roligt att träf- Hans ersättning för golf!” . il Hennes man såg bistert, på sin fa din hustru.” Men tala nu om . -.Och så hade de gått ut i den klocka. ”En kvart i tio nu!” ... hur du blivit en så stor man”: mjuka skymningen, och han hade | ”Sådana com, Omar håller alltid Mr Bemis ekrattade. "Jag vet :talat om sina blommor och Alice | vad de lovar!”, förklarade hor 1e- .nög vad, du tänker!” sade han! hade lyssnat till honom, ' men hela i ende. ”Förresten, 'vad talade han »”Det var ingen som "trodde att tiden med den där Tustiga lilla j med dig om ute i trädgården? det skulle bli något av Omar Be-. minen från förr, som om hon hört Jag var så trött efter den där för- mis. Han råkade. se bra ut.och på två samtal på en gång. skräckliga middagen så jag hörde var bortskämd av flickorna. Där- ; "Alice" sade han till sist. ”Du ! inte hälften av vad du så i' går för säg" man :kanske ned på ho- är. inte ett dugg intresserad för kväll. Gjorde han några besvärli- nom och räknade, inte med honom »mina rosort'!. . när - det. gällde. affärer! Kanske: Hon förnekade inte det. var, in : det är därför jag haft. sådan turt” "Jag tänkte på de två ungdo- "Ja, ' dét gamla vanliga. gen '”Och då räknade man fer”, sade marna”, sade hon mjukt, ”De skul pratade han en massa om pum- Alice, och 108 beundrande." le kunnat vara mina barn, Omar.” par. Naturligtvis var jag så upp- Omar samlade. tankarna. ”Jo, ” Det lät , nästan ' oanständigt i märksam :'jag kunde." Då och 'då det var för- femton år sedan! Vi hans öron, "åch han dolde sin för- | frågade han "något: om gruvan, hade. hara' varit gifta ett par år. "virring genom att stöta en gren. — Jag hade plats på Folkmans bank "Hon var alltjämt så ung och vac- " med femton ' dollar .i veckan. Nå, ker, I skymningen blev illusionen det fanns en figur i stan, som het- "av ftydda dar nästan Svehagligt, te Lemperly; Han höll alltid på "stark.s is: 5 EE att: uppfinna något, som det ald- |." Hon talade lygen. "Du n "Jag antar”, sade hon, "att. jag rig blev något av: Nå, så uppfann. lycklig man; Omar; FÖ AL leker” slut -på Omars romantiska han den här" pumpen. Först er-; Han skrattade, Sedan påpekade ideal; när han en gäng fårj veta bjöd” han Folkmän den, men han. han "att hon också" var lycklig. att Metal Mining Exploration af "körde ut honom. Sedan gick han. .En stilig 'karl till man och goda Montana bara är en myt. ooo. dn s till alla människor 1 stan, som framtidsm jligheter.- För "det är" "Bara han inte upptäcker ' det :kunde misstänkas ha femhundra; väl goda utsikter.” + innan vi hinner få checken inlöst!” dollar. Till:sist kom han till mig. |. ”Låt oss tala om dina blommor. skrattade mr Vickery och såg på Vi hade sparat. ihop sjuhundra föreslog hon viskande,'”, « klockan igen, Tio räinuter”i tio. . dollar och «eftersom jag var litet ij; Nej, ut med epråket nu!" sa- - Alice nickade frånvarande. ”Det -— litet blöt och sentimental "och. de han. vante "var någonting konstigt 1 går lättleåd, så sålde Lempetly Halva j.. . ”Var- var inte dum nu!» för- kväll”,. sade hon, När. vi skulle rätten till : mig för femhundra sökte: hon undvika att. svara, "AN: gå — efter. er lilla” pratstund : i dollar. Folk sa att jag var tokig, ting är, all right)": ) > vo 3 trädgården — så tog han mig av- men jag hade tur. Idag användes l: ..Men det trodde "han inte." ett. sides och, frågade om jag var fullt våra pumpar överallt. I kolgru- ögonblick. ”Om du inte kan tala inne,"l dina affärstförhållanden: vorna i Pennsylvania, vid oljefäl- i om det för en gammal god vän Han ville av mågon anledning va- ten I Texas och i guld- och enver- som jag, vem. ska du då kunna ra riktigt säker på det; Och när gruvorna västerut...» , tala om det för?" sade han.”, -' » Alice nickade. ”Det, är just Bobs > Men hon vidhöll alltjämt) sina han, fullkomligt av belätenhet. jobb”, sade.hon, ””Guldgruvor. Vi ' I slingrande försök att. komma i- Jag här undrat över det hela mor- är Just. på väg till Montana, där från det. Han antog att det. var gonen” .. : Bob har en inmutning. Och nu när hennes stolthets fel; ”Men förstår "oo Mr Vickerys ögon. smälnade guldet stiger 4':pris.:- "Hon av-'du Inte!” viskade Hon till. sist. plötsligt. ”Var det innan eller cf- slutade inte meningen. ” iM"Jag kan inte! Det'skulle ju se ter det han lovat dig checken 2" ;”D& kanske. du blir kund hos” ut som :om det vore orsaken till frågade han skarpt. : mig”, småskrattade . mr. pomlsr att. jag sökte upp dig! Och det Innan” '- "Jag får väl ha ett affärssamtal var det inter”, Han såg lättad ut. vad är det med din man!” Han reste. gå : Men: til såst taladg' "hon . ut.. då att bekymra slg över! Om 'du ”vet du vad, nå måste äta middag | Kvinnor, 1 all synnerhet sådana är säker på att din Omar alltid hos 08874 -v it hotell- bom attärar "NE han ingen aning kel + RB etaljerna voro, "Men 1 ett ganska enl örk, ståt- J y [helt naturli t lite ,dimmi annan Mm g! Immiga. Så + inmutningsrätten, är det sa?” iz 3i.”Ja, så-är det”, sade hon, I du. får inte tro... ä = Och plötsligt snyftade hon £ tvivlåt” mot hans axel" och han såg över hennes huvud ut i skym- ningen och undrade vad i all, värl- om hon fick se dem. Och han und- rade om han verkligen brydde sig om vad hon tyckte, och alltsäam- mans, var stort och riktigt, om man såg det från ena sidan, men fruktansvärt. idiotiskt, om. man såg det från den andra.'; Ve "Till sist skickade” han henne "+ tillbaka till den - andra med in- . struktioner att be Bab Komma ut . till honom. Novell av i sitt hotellrum och väntade på checken. älskade pumpar. Men, jag-höll mt £om en ståndaktig ”tennsoldat”. Han klappade hennes hand; Alice log ömt mot sin” man. Fond knackar det på dörren!” Han reg: I Minuten . efter hade han rivit LJ förrän: efter 'de' första. Blädjeut- | adresserat till henne. Först läste den Mammi skulle länka och säga CreAlice "öch? Bob "Wicker | 'sutto Få ga "frågor om vår obefintliga gru-)'. och så kom han. tillbaka till sina. jag sa att jag var det 'så lyste|' om, han; förstod - anatomi..och proportioner. Både och '. sergeaht ". Ber glund, som kommit tillstädes, kände en beskrivlig hugnad, och de g miner: och åtbörder uttryck. sin” aktningsfulla” beundran. f den högre visdomen. Viktor” fick "Då skrattade . Ullsammnan "Inte brotten lade Alice. märke till att kävertot inneslöt ännu ett kuvert, hon. brevet med ett roat. leende, men det dog bort. I slutet av ar- ket voro fästa ett garmalt dans- rogram och ett fotografi P rad så sakta som han någonsin förmådde. Är: det ingen. av.er som + kommit "att tänka” :på "det förut”, "frågade kaptenen; smick- rad; såg först på sergeanten [och sedan. på korpralen; och" sbåda nekade, ' men när han ti spände ögonen i Lejon, lät upp sin mun och svarade”? "Kära Alice! > . 1 Jag . 'närsluter den I "utlovade checken. Jag: trodde dig, när : vi talade om saken, i trädgården. Och jag bad att få tala med din man; eftersom -jag var dum nog att vilja vara finkänslig. Men ef- ter. några minuter blev jag miss- tänksam. Ser du, vi sälja pumpar ingen) rer. Jag bör | hövde "inte" lång tid för att” din nian. inte, kunde skilja en gruva från en höstack. Sedan försäkrade jag mig om att du viste om, det hela. I dag på morgonen. har jag Ting till 'en mpplysningsbyrå i drade kapten. Krumz bach med höjda; behagfullt välvt New; "York, Behöver jag säga mera? nl sr f medgav. kaptenen och av ägsnan (MEn: varför skickar jag” chec- de sig med långa steg. sär 5 » Från: och med den dagen. åt- Det är litet" svårt att uttrycka |” njöt Viktor privilegiet att: vid det så här brevledes. Kanske kan bifogade saker förklara det. Jag skickar dem tillbaka. till dig, där- för-att det betecknar slut på ro- mantiken. Jag antar att de flesta människor. skule ahse mig för en sentimental åsna, därför att :jag behållit: dem så länge. Men det är över. nu, och jag tycker två ... tusen dollar är ett billigt pris för vissheten om . hur. verkligt: och djupt lycklig. jag. kan. varå' med en livskamrat som Mammies. Om det hade blivit du — som det kun- " Jesus såg huru folket lade ga ”änk n. lade e€ ned. penningar :i' "offerkistorna. | ner mera i, offerkistan än: alla de Jesus säde:; denna fattiga, änka | andra,” fast hon bevisligen] Jade lade dit mer än: alla de "andra ner så löjligt lite. Jesus såg:fö som lade något i offerkistorna”. | visso” ofta” helt : annorlund Y . Jesus såg. Jesu blick var vak- andra; Och han gör så en. . Hans. jordeliv var. inte .o-lär det. allvarliga — och tröste-. verksamt ; drömliv.. Han. levde: rika, Jesus: ser till hjärta med i människornas- förehavan-y .;.I dag. vill texten säga. oss, att den, Och: han såg och' genom-, Jesus Ser: oss,. även, ni vi, står skådade vad som hänt i "deras! "inför. offerkistornas ständigt. O- värld. : "4. roande: problem: hur mycket-ska Men Jesus lever, som Konung Jag lägga? eller hur. litet? Han och Herre. Han är inte overk-' räknar också . kollekter och in- sam, .Han lever med i våra fö- | samlingar — alldeles' som kyrk- rehavanden. Han, är ännu sådan: värdar , och. präster. och ; andra som evangelierna, målar honom, gör det.. ' Men "han : räknar. be-' bara ännu 'mäktigare, därför. att stämt. ofta på ett, annat sätt. hans verksamhetsområde nu jär, Stora, kollekter” till goda ända- långt större... + ast) mål blir. han glad åt;. alldeles - Och Jesus ser. Han ser allt. som vi: Men ibland blir han led- och han ser dig och mig. ; An | . ee överidet sibnelag som" ligger - bakori, Och 'ibland:ser,h Någon" var "alitia med ög vå alla nä, sinutsiga, koppar Någ ju vägar Ou gel ga dig; I Hänser, som: kristaller, Med” ; > d'g'med sin blick. (RE glädje ser han det goda h; tats, den ” varma ”medkänsl: Människor ser också. Mest på gåva, "om -än. aldrig 'så varandra. Vi ser på varandra o. Denna. fattiga. änka lade dit. bildar omdömen. om . varandra. än alla de andras. ,s Men vi ser oftast hårt och kallt '- Det gäller. inté bara pengar. I och oftast alldeles fel. i det , gäller ' allt, "varmed; vi. kan Jesus såg 'ofta på ett Halt an- hjälpa och glädja en, människa! nat sätt än människor '1 allmän- Låt oss aldrig glömma att Jesus. het. Han sade, att den föraktade" ofta ser på ett annat, sätt än vi,” publikanen gick hem från hel-| både st gedomen méer "rättfärdig. än den osg' 'gå in under hang ögon" er .korpralen : göra på axel gevär tie gånger. å. fodret på=" håller .vad han lovar; Och nå, te sig, för att gå och öppna. . :..| jansedde och ”rättfärdige” fari- séen, .Sackeus kallade han. med blick och ord: ned från trädet, till måttlös- häpnad. och . förar- golse för många. Och den fatti- stränga, dom över: vå ”snålket .och hårdhet. Och låt oss bedja, honom rom att. varmt. "och; gott shjärta” Amen... ESEYE SSNSNERTE tat si för att byta med honom Uh a IR LEJON förefallsnac behov sänka högra ;— det bade kostat Feiff hans axeln i,ledet utan att Lans gjor- I båda” de” någon anmärkning på det, och när 'plutonsexercisen började, blundade” även sergeanten för "den lilla oregelmässigheten. En terzeroler ' ined ' inlagda pärlemorkolvar, ty hans plånbok. var för länge sedan tömd, och för att hålla sig kvar 'vid spel- bordet satte han ideligen upp "kväll, > när Viktor och Lans 'satt sina dyrgripar. . på. marketenteriet vid en flaska öl —'de slog fem tum brännvin i "glaset, innan de” tömde det —, ,anmärkte -korpralen: . ”Hör du tror väl ändå inte, att jag var så dum att jag inte begrep hur det hängde h hop med ditt. på axel ej”, Svärsde Viktor; | ”jag ar: aldrig tvivlat på det. Därför låtsade'-jag öckså - :som om: det egnade.” : :Du-kan.ge dig. tusan på: att et >kokte 1 .mig, när jag såg " Grönberg ' stå"! där och flabba. Men jag enade som så: säger jag det är inte Lejons fel, så lå- ter det som undanflykter., Jag vill inte att du skall få ord om dig, att du är av. den sorten som har ställt sig alltför bra med sitt ' befäl. Därför tänkte jag: vi hål- er”väl ut. en stund. ännu, fast djävligt är det,. och om :sergean=- ten har ögon i skallen, så skall :'hån' väl begripa det: Men det var ;väl tusan — Berglund begrep ngånting. och där fick vi.stå i 'gapstocken en hel, dag. Jag trod- de han var slugare än så.? >. "Vet . du-' vad, Lans” menade Viktor ” ”jag. inbillar mig att ser: geanten '- var lika slug som vi, men han var nog också rädd om LL KINO NEN :F Fredrik Bööte | s nita han" om att koptenen fick: säga det själv!”,, ce | > "Säger ' du det; pojkvasker”, nickade Lans,” "Ja, ja, det: är. "I mycket iman” får "tänka. 'på, om man inte skall få en : klick på sig.” Därför kan: du stoppa ner dina ”pehgary » det .. här, betalar jag; jag hittade en tolvskil . omfån; "Körpralen klådde sig i huvudet gch-påstod att: "också" håret började" mögla id . vårdade: sina persedlar ” eller 7 undervisades i krigskonsten med hjälp av sol- datkatekese; ilket.;;. hade sina . vanskligheter, < ty: :det, var: inte alla : som" var' säkra. i innanläs- ning. -När.. reveljen: gick på sön- dagsmorgonen, :, ; låg :- korpralen mot, sin" vana en; lång stund och a hörde' trummörna, larma i läger- gatan: ' ”Sådana'” fähundar. : det finns”; "svor. han,; ”som '.å aktar kalvarna 'och inte äter upp skin-" nen; och .det skall, vb sukta för!” Med, en gäspning värde han: sig på andra sidan, ; Hur det nu, var, kom truppen; äl på Benen. till uppställning- en,3 + men; under, korum'ikunde man. knappt "höra, pastorns ; ord: för; hostninngar' och” nysningar, och Lans, påstod att det, var öp-. pen: hädelse- att sjunga; om Guds golz Ingen. har, sett henne på. fyr dygn, och regnet irinrier längs .ryggkotorna , på. O856) Den : föreföll. att klara: sig meenkrdger som I ha vär:axlarna;. händerna hadé han knäppt över fästet på sabeln; som hari stött: ner i. marken framför sig. Kapten Feiff, tung "och, ovig, | blev, så arg att sjå i väntan och titta på sin smärte och välraka-, de ”vapenbrodet;' att han; inte kunde låta bli, att ge honom en sticksmäll. ' "Den « här artistiska | uniformen: har bror visst kom- |. ponerat . själv”, grymtade han. ”Bror liknar fan' ta mig Childe Harold.” fi Krumbachs regelbunt: det: vackrå "drag krusades av ett sardoniskt Töje. Vi kan ju inte nigare och mildare. Låt | alla sö ut som ett kort i killele- ken, Jag, säger, inte vilket” men bror. hade. det. i natt.”. Det var hårt. att tugga. på; klockan : två på natten. hade Feiff suttit. med . Ibladen. och: Krumbach ihade? ak- sd fr på Ne fingen: vid Lätzen'.j Kapten Krumbach höll sig stram, men i. grunden: var han djupt "sårad, ty han var en käns- lig natur. med anlag. för spleen, och för att människohatet inte skulle ta överhand. hös” honom, behövde. han sin omgivnings sympati... Innan han kommende- rade höger och 'vänster om marsch ” för sitt kompani, ut- tryckte han därför: i några väl valda ord sitt beklagande av den dåliga väderleken och sitt deltagande med de förkylda — det framkallade "genast en rad ihåliga och skrällande 'hostattac- ker i leden, och särskilt föreföll 63 Hallon svårt angripen, ty det hade. tidigare. .om åren förekom- nit, at en kompanichef en regn- ig dag ' skickat. två.1 kannor brännvin att. fördelag på tälten. Hallons hosta var emellertid så skallande, att han svåajade fram - och "tillbaka i ledet, och aå envis att kapten Krumbach tog det illa ' upp. och. kände ansatser till den. | världssmärta, som ' uppstår när godheten Ymissbrukas; han : slöt därför; med att'lova' skicka: ner två stycken av Liljeholmens ut- märkta stearinljus till. vart och ett 'av, tältlagen. Genom att låta . im brinna, . ställda" i. ett kok- med vatten, kunde man, det. likt han, värma upp täl- tet högst betydligt utan risk att haimen skulle ta eld, om” man : bara höll tältluckan. väl. stängd. 63 Hallons hosta lindradeg ögon- «blickiigen vid. denna. utsikt, men det-var likväl. med måttlig vär- ne som” han ' instämde: i gamle junkare Möllers pliktskyldiga - Gud bevare kapteneri” , ix "Kapten, "Krumbach” va något besviken "på . . glädjeyttringens spontana . styrka, han: hade hop- pats att den skulle [unge 3 öro- nen på Feiffen med en. helt an- : nan kläm, och han kände att det: svidande såret tarvade ytterliga- re: balsam. - Han” erinrade , sig ' i plötsligt, att han skulle rida Så sr Hearrevadskloster ock" hälsa” Platen! och, 3 | > han hade lovåt . tonger,.. egenhändigt ; dekorerade och" ”kolorerade. Han? "var sen - smula odeciderad; inte bara” ive- "kade han mellan de -bådasyst- 'rarna, :utan. han" undräde, också, om "inte: ett” vemodigt wvärmeri för: den hårt prövade tf iherrin= . nan var. "det: som "djupast nere kom. hans. hjärtas : ängar: att dallra; friherrinnan: brukade lå- na: honda: fru ' Knorrings romaner .med " förstrykningar, och” mer än?ett;: blyertsstreck hade' faktiskt kommit hohom att studsa." Hur, somhelst, till Her- revadskloster . .skulle ban Sn is regnet, d appan as över : FRE en fördömde Feiff i sin plumphet;: hade; retat; hönom med: att tala. or Childa Harold, ' . ty. Krumbaeh: hade « verkligen själv; en.i :känsla? att. deb, lutade 'öljaktligen: behövde: han inte” sitt målartält;- <hah”;hade mligenr ett extra tält, d han arade sina artistiska! utensi- je och, en: samling böcker och : någ) Ya gravyrer och en: del av sin garderob och .ett.pa; andra små- saker, och "ibland lät han slå upp det vid" Kvidinge: hed.eller Bo- narp, då: 'har! höll på med skis- och studier: för..six : stora ; I historietavla;' 'somz, skulle” före- ställa Gustav "Adolf och: Leubel- j imte en hel: förv: del, svartas föxar = : k el. Det dubbelt och, försett med én sta- dig träbotten, "skulle. han i: dag utan ' vidare kunna upplåta ”åt de .pålitligaste. och" 'hyggligaste bland "underbefälet, så. hadé de "en torr och vatm platsj där de kunde bekämpa 'snuvan 0. , töm- ma en. bägare för sin frikostige välgörare.' Det skulle ta sig bra -ut, friherrinnan von: Platen skul- le inte. finna: det; migsklädande, om det händelsevis. komme fram - under samtalets gång; ty även var sensibel” för: det lägre hon folkets väl; och tjänade det inte till;: något . annat. , skulle det åtminsone : förtreta " Feiff, ” som sannerligen inte. hader något. att undvara; varken, ; tält eller. dryer kesvaror... gena NV VervvtrereeYY TT YE TONA SN |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.