" kan du få pengar till allt detta när . du inté har fler kor? 7453 " affärer räknar för husmödrarna? BOR SS SA OS oo UF TYTTA TYFPTFTFTFT YYFEYTYYTT TTT men LAHOLMS" TIDNING , Y VY YVT Vt RÅ AM M —8> Av. M r varför pratas det ch , mycket be bmsättningsskatten? Den är bara händig liten skatt. Den. ÄR vad en liten sparbanksränta på n för- 4olk förbrukar, Ju Ju min "behöver bre dn dne kommer så nätt å räkningen från affären..De flesta på Tr: in den i priset, den ” där i småposter. Det märks Mn es ett trevligt sätt att betala sin skatt. Man märker det knappt. Varorna : . blir. ju "dyrare, Men kära nån, det blir de ju ändå, ideli igen, och ingen vet vad det beror på, Lönerna stiger, omkostna- derna stiger och .vem skall man egentligen lasta för det? Under kri- get var det oms, Och det gick. Var- för kan det inte gå nu? Tänk så angenämt för regeringen! Den be- höver inte diskutera så mycket i riksdagen. Till 'en början måste ju riksdagen tillfrågas, men när folk vant sig kan man reglera själv om man tar en procent i sänder. Det märks inte... Under den nazistiska regimen sa- des det att Tyskland hade” den lägsta skatten i världen. Man hade praktiskt taget ingen skatt, Det var varuskatt som inte märktes: och partiinsamlingar vid lönetillfällena. Man fick ihop pengar till en erorm rta a Leijon v var inte lätt att vara hu och "det blev allt värre ju or där diktaturen varade, De flesta förvå- sig över de höga priserna i diktaturländerna, Man undrar bur allting kan +'t så oerhört dyrt när producenten får så lite för det han gör. Diktatorn - är” en klok karl. Skrev han ut skattsedlar med de: enorma summor som behövs skul- le det bli uppror. Han tar det så nätt och ökar det så lätt. Inget vet ” hur det går till... : . En av det svenska folkets grund- lagsenliga rättigheter är att det får sig självt beskatta. Varken kung el- ler regering har rätt att ta ut skat-" ter som rikedagen inte har beslutat. Det är vid sådana "tillfällen, exem- pelvis i krig, då det förklaras råda undantagstillstånd, som man går ifrån grundlågens stadgar och bud, Nu är visserligen omsättningsskat- ten beslutad i riksdagen och folket har alltså beslutat den självt. Men” ge den phule ett finger så tar han hela handen. Nu har vi inte nöd- tid, nu är det inte krig, nu råder det inte undantagstillstånd i landet. Nu" måste grundlagen respekteras. Men hur går det om omsättnings- skatten får fortfara?. Bara genom att på statlig väg driva fram högre priser på. varorna, så. stiger genast H krigsmakt, Man kunde 'drö om världsherravälde. Men hur var det Av > praktiska skäl, "brukar vi lantfolk, åka ' till. stationen och handla ' det mesta för månaden när” mejerilikviden kommer,, En tysk husmor stod bredvid mig och tittade. på "mina inköp året före sista kriget. Hennes ögon blev allt rundare, Det går åt rätt mycket i ett " lanthushåll under, en månad. Till sist måste hon fråga: - — Hur mycket får ni Sverige? Jag svarade al att vi köpte vad vil. behövde, — Men hur får 3 ni bengar?” Hör Ja, det vär frågan. ' Hi ; bade 4 vi ingen omsättningsskatt. Här: betala- de vi våra skatter direkt och visste hur mycket vi skulle betala, I Tysk- land skulle de ha kanoner först och främst, Där fick det gå med brö- det som det kunde. Och vad. det av sig själv, Ju dyrare allting blir ju större summor blir det som omsättningsskatten på varupriserna får inbringa. Det är rätt underligt att man är så ivrig . på "att behålla” omsättningsskatten, Vi är ett demokratiskt folk. Vi har rätt att beskatta oss själva och res gering och riksdag är skyldiga att stå för sina gärningar | inför folket. Det är inte bara så att husmöd-".' rarnas hushållspengar förminskas F'; värde, Ju mer priserna stiger ju dy= . rare blir alit därför att oms också stiger. : + En. stor dokumentärfilm om, Fär« öarna är under inspelning på upp= termentets filmavdelning. ; Filmen, . som blir i färg, skall skildra dagens : föringska samhälle; med tonvikt på '. aktuella problem av social, kultu- rell, ' ekonomisk ' och ' pblitisk art, Manuskriptet . har "skrivits av re= gissören.. Jörgen "Roos och den även kostade visste bara de som regera- de och bestämde varuskatten. Det i Sverige kände färingske förfats taren W Heinesen.: (TT) - om > ärk, han talade om "redan på bussen att han var greve. Och sen bjöd han mig på en drink. Så det måste vara en :hederlig och fin - karl, sa den svenska flickan." När en något äldre och mer Italien-er- faren väninna varnade henne för gatubekantskaper, ' Nej, jag tänker visst inte måla en viss potentat på väggen och på- stå att mannen ifråga var en skurk. Han kanske till och med var gre- ve, men ”hederliga” i vår mening kan hans avsikter knappast ha ya rit, Nu menar jag förstås inte heller att varje svensk flicka som stiftar flyktig bekantskap med en sydlän- ning genast' tänker på. giftermål Det gör hon troligen inte alls, se- mesteräventyr räcker kanske gott och. väl, Men ändå --' skulle hon inte bli både. chockad och föroläm- pad .om hon verkligen visste. att giftermål med henne helt enkelt in- te ingår i hans föreställningsvärld. Det vill säga, om hon -låter det gå så långt som till ett erotiskt' även, tur i svensk mening. -' Häromåret träffade jag en ung italiensk läkare, som bad -mig om råd. i en hjärteangelägenhet. : Han hade träffat. en, så rar, bildad och söt svensk flicka: vid: Comosjön,' Så tilltalande; att han faktiskt funde- rade på att gifta: sig med” henne. . — Men säg; frågade han med be- kymrad rynka mellan :sina- mörka ögonbryn, hur ska jag nånsin kun- na vara säker på att hon "blir mig trogen? Gick hon i. säng -med mig efter en knapp vecka, kan hon ju . göra det med andra också; Även ” medsystrar, som gift, '-- - Eftersom. jag råkade kännå till flickan och visste att hon var rejäl och troligen, ”givit sig av kärlek” försäkrade. jag, att många unga svenskor var betydligt trognare i äktenskapet än deras italienska : Han begrep. det bara inte! Kär- Iek' eller inte kärlek. — hon hade burit sig lättsinnigt åt! , För i och med att en flicka ger sig åt en man så förvandlas hon automatiskt till ”flickan "man inte gifter sig med”. I alla fall i | nittio fall på hundra, Aven ”. Är det inte likadant här? / "Och handen på hjärtat -— är det inte ;trots allt ungefär , likadant hemma? Är dansbanebekantskapen, Att just den. förstel. - mannen 'blev den ende i deras liv! helst, den man ä första hand. äter sig med? . Men. hur :i all världen ska” då. den staekars svenskan göra bekant- skaper i Italien, om hon råkar kom= ma tili Rom eller någon annan stor- : stad, utan bekanta? Ska hon 'som en .skräckslagen : hund :' fly varje sammetsöga som kastas på henne, med en stolt åtbörd avböja varje komplimang, : förolämpat fnysa åt varje erbjuden glass?.. > « Nej, det behövs faktiskt intel Om hon tycker det är roligt, och om hon bara, gör: klart för kavaljeren ' att hoppas kan han alltid — men ' hon tänker inte hoppa dit. För söta , flickor små, är det så rent otänk=- hart att man kan träffa en utlän-' ning, gå ut och dansa, svärma i månsken vid Colosseum utan att gå längre än till en kyss? Är det så absolut nödvändigt att vi ska föra , med oss våra svenska ovanor, till länder, där de visserligen blir upp- skattade men samtidigt blir ned= värderade! +. : : » Är det inte "mycket skojigare att ni genom att uppföra er åtminstone som anglosaxiskor : kanske , kan ' komma in i trevliga italienska ung- domsgäng, bli godtagna på samma sätt ' som , pojkens italienska vän= ner? Och så mycket lärorikare! > För nu är. det faktiskt inte läng- re. så att alla italienska. flickor lika strängt hållna som för en tret= tio "år: 'sen..,' (Jo, "på. landsbygden , och söderut, men inte i Rom, Flo- rens och ännu mindre i Milano och Torino), Ungdomarna träffas van- ligen — Pojkar och ; flickor, efter mässan på söndagen och far ut till> sammans i egna eller föräldrarnås bilar till havet för att bada, kan- ske tråda en eftermiddagsdans i nå= gon sommarvilla. Ja, det förekom- mer ofta att ett tiotal ungdomar — alldeles' utan förkläden — åker ut på kvällen för att dansa på någon trattoria utanför stan. +. et äng av familjeungdomar kanske '. kon rentav blir chockerad. För har jag gått illa åt mina unga lands- maninnor, så är nog inte den unga . italienskan "av i dag något "litet lamm. Hon. går så att säga ända - fram till stängslet på hagen — men . te, Flirten bedrivs ungefär på sam= ma sätt som hos oss på det glada tjugutalet: kyssar i mörka vrär, smygpromenader i vänligt döljande buskage mellan danserna, petting, i en bil, " : som genast är villig till: vad som :GCynna LT:s annonsörer |... drag av ' ”. danska ”undervisningsde-' | Eredienser, - ters ass de .".Naturligtvis' är. de kejsar-. och mandarintiden; men..: '. höga" gäster anländer . till” Mit- '. "> görs i Moskva, Paris eller New ' : radikala ingrepp när det . gäller " ” till, har de kinesiska matkonst-. ” Vissa = En: bättre . kinestak iniadag "kunna fylla flera: volymer; Vis-,. ga specialiteter äte bara 1 vissa ”', delar av landet, ja till och med . upp minst lika rikligt som "det "ingen" aldrig 'så', mäktig: repre- ' "för att syssla med är omfördel- "ningen ” av . gudsgåvorna, ; han samtidigt . förena” senaste - "kulinarisk-gastronomfska' "> Batser," ja, då är han otvivel- . PRAT OM "Det kinesiska köket har under seklernas lopp. frambringat . 8å många olika slags maträtter och drycker, att det påstås, att den som I tjugo år ätit kinesisi . börjare. > k mat ändå bara är en ny- —J | Medan det franska Köket fram- visar en förbluffande virtuositet när det gäller traditionellt an- rättad mat, vackert upplagd och med precis de rätta dryckerna närerna specialiserat” sig på fö- . dans smak och konsistens. Sopp: ingredienserna förekommer ofta i pulverform — ty Cfinfördelad mat är lättsmält resonerar man. köttstuvningar, ; : raguer och | puddingar är. också tillaga” åe "av. ytterat, finfördelade” in- Ki som £.: ex. 'olika slags Kött-. och | svarmpmjöl. ot LAT TUSEN BLOMMOR . BLOMMA...” "kan bestå > av. så många olika bol slags rätter/ att en beskrivning - på var och en: av dem skulle , endast i vissa familjer och släk- - i numera inte riktigt som det/-var:under när. Nikita Chrustjev' 'och andra tens: rike, bullas "det förvisso - under motsvarande förhållanden - av Självfallet är r ju dessutom, att sentant för en politisk. ideologi , kan ge "sig in på några” alltför mattraditioner, Vad 'han är till > ra Kan n med tros- iringsfysiologiska tigt att räkna Hl kal "de härom året: mor blomma . : Malacka, : tycker "kineserna mycket, mer - om krabbor och ris än om sym- Hur var det förresten Mao sa” ”Laåt tusen blom-" . MEON eta BÖRJAR -MED SÖTSAKERNA . SLUTAR MED SOPPAN v Att kineserna "aldrig ” varit . : särskilt förtjusta i-mjölk, det”. - vet vi. Vi tror oss dessutom veta - '” att de sätter I sig svalbon och hajfenor. i nästan lika stor ut- sträckning som vi. själva äter ' fläsk och potatis, Svalboet och ' hajfenan har rentav uppfattats ' "som gastronomiska symboler för . narr - Detta" är. dock inte? riktigt: sant; För det - första kommer de flesta ätliga svalbona från lrätterna ifråga, » Vidare är de stormförtjusta i praktiskt taget. allt som sma- : kar: sött. Middagen börjar: all- tid med söta ”saker och slutar' .. med soppan, det vill säga tvärt. om ' mot 1 hajfenssoppan beträffar, så har den tiderna igenom endast sen- terats 'av vissa grupper bland ; de Förr kom . förresten :den äkta . varan "från : Japan; då ' hajarna' fångades :i Mikronesien; det. äl först under senare tid som far. » vattnen: kring Hainan" och For- mosa fått leveréra huvudparten - « Västerlandet. . > kvalificerade ': gourmeterna. ”hajfenorna. 1. ve Ian Liksom" japanerna äter kine- "serna gärna, fisk, och som fis- karnas fisk räknas karpen, Den lär kunna tillagas på minst. tio- tusen.' olika sätt att kombineras | med bortåt en halv miljon and- Atminstong :'på- : stod man det bland gamla tiders vise i Kanton och” Peking, :.' Inte heller ormar och ödlor”: försmåddes' av de” gamle, / Det : fanns sex olika ormarter, alla” giftiga, ' gom ansågs både ”"deli- ”I ormar- 'maträtter.- ta och häls vv nas lever fanns en grön vätska, : vad - stuvade aphjärnor. '”; "Ny .. undantagsvis. reptiler, "men senteras. fortfarande: : mer ett. Under mer än tre - tusenden'; : ansågs det. som i den” viktiga rollen vid ir ” ceremonier," som" årligen”. rum och varvid landets fem ett stycke ' helig" - mar! själve sell aa "vara beroende av, 1 som blandades 1 vissa slags vi- ner och dracks till bland annat Numera äter kineserna endast ka slags larver, ruttna. ägg,.sur- sött" fläskkött : och bambuskott::: le man. bestiga: Mount Everest "är 3 och . förblir” riset” kinamans födoämne” num» ” himmelens : skänk -och - ”speläde .nämsta åkerväxter utsäddes på - | " Riset skulle alltid utsås av "kejsaren Genomsnittskinesen kan sägas "riset. Därefter "kommer; fisken, | ö joch UNS - - "nödvändigheter, .- eller " åtmins- oli- ” sen,” behöva + sitta” och längta "till fjärran länder? Varför skul ", eler: göra : polar . Om +: man: besitter nämnda” i tone hälften :; av” dem, varför -p skulle man "då; resonerar kinés NN blå druvor, dadlar, . kastanjer, > : Kinesisk Hvsåskädnik nr Varför resa stin "Nordpolen eller bestiga Mount Everést, när man kan | > sitta hemma, och äta sig mätt, promenera i den omgivande naturen och Iyssna; på vacker sång De . eller och paradisäpplen:, Men ktuvad: att äta” hallon: omgivande ; naturen "och ;1y: pe vacker säng. och musik ?, år- i na .s uppfattar. sitt” . centrum, det "syftar > även "på balans "och: harmont;/ sc folk alltid; i eftersträvat.z Kömmunistpamparha: vet" allt gde för: - en äktä'klnes;” och "därför. är de "cha. talat om tusen frukter: K inesen - älskar frukt; och , mes när man -kan sitta "hemma och ; äta sig mätt,; promenera 1: den v:: s "betyder: inte: bara," att kinéser: i "land: "som" "dess. det: där. De: vet/att' teknik 'och ;: sport är "mera lek än: allvar för: -Di här r "Sverige börjat äta kine siskt. : Kinesiska . gillt vanligare i allt : fler > restauranger " börjar. servera kinesisk. lig Lubbe” ,;Nordström. hade Je vat I ”dåg,- "skulle: "eller syltad ingefära är också : gott.. Och : vilken - kines" vägra och - krusbärs sötpotatis och" "konserver ; blir. affärerna, och " mat. Om sa an med sö kerheét: ha' stärkts ytterligare LG ringar: Han skulle. kanske hi börjat - ana” .den- definitiva grya' vad han skulle ha "sagt om gåm- Ja : Knaust! 1 Sundsvall” beslutat” sig för: att. utbyta: den: ste] Kommer svenskan in i italienska - hoppar över skaklarna gör hon in=-. Till STOCKHOLMS Horisont. CN: D. Song! in Rivigfe fedgande,. 2 CL med uteBntonbe privilegiem, atgiforn of ot eli BetenktapdUkadew Etoclholm, VY K Norltedi k Göner. ” belägen vid 59 grad. 207 min. Polbåjd. Mur för ; e 1200 5: UTSE : - VA. Zl £0p- ur | V4 SING 5 FÖR | ödo SUP 7 de RATS — Cr. ajg, Taltabt 08) flurci, för 14 ort. VIMSIG MER EN HVB VAR SEX STYCKEN Sa få. Ön läcka 3: 18-20, eg 203Å Bön: Sndag | A 0. 200. Slenkontix 7 ÅA 0.23 : Emin - = 04 it) = 0.56 2 IL833 en & Chr bla. oe 1.9 Mvgativs Itrbanvs 1.26 C Närmaf) (VILBELMA äv I 1.41 a 4 oh sla vh 0. vt lärer att Sue Oh 18 ot HH: la ul: 3; « m. mm. FILM- JAM "[LOpART) [rävon-]. SALVA or EEE EO SIT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.