YrereYFYrrTryvVvv " N:R, 223. ÄRG. 29 "Lösnummer 25 öre i Ökad frekvens | 2 vid: Linjeflyg - Svenska folket har tydligen lärt sig uppskatta de fördelar som ' flyget erbjuder, framhål- ler | stationsföreståndare '. Nils . Amerstedt. vid Linjeflyg i Halmstad, ' fe ' s — Trafiken är nu igång igen, och vi kan dagligen glädja oss åt en stadigt ökad passagerar- - "frekvens. ' Vid en ' jämförelse ' med: augusti och: september förra året kan vi konstatera "mycket bättre siffror. Anled- - ningen är tydligen att hallän- ningarna accepterat flyget och att flyget i sin tur. gett dem en direktförbindelse till huvud- staden, ' med = Linjeflygs nya flaggskepp Metropolitan, som . Forts. å sid. 3 CASTLE ROCK, strax norr om gammal typiskt amerikanskt motell, den gamla staden St. indiansk utsiktspunkt. Den kallas också ”Pontiacs Lockout”. Ignace i övre delen 'av Michigan; är "en Nedanför den. ligger ett oo, på det amerikanska matbordet anser ' vara -”halva födan”. Men | Amerikanarna älskar pajer men. "<har inte. en vanlig, kokt potatis > Blarid i alla ” upplevelser, som vi: gjorde under den «månad gjorde — näst de -enorma avstånden — den amerikanska maten det sär ”LT-medarbetare i USA: vi gästade Amerika, starkaste intrycket. Dét är faktiskt en sak, som är värd sitt eget kapitel och den måste egentligen upp- : -levas, Men jag: skall. göra högsta” grad att man får ta” "Vad vi främst av. allt saknade war..en rejäl, -vattenkokt potatis. Någon ' sådan - "existerade helt "enkelt inte och. amerikanarna åt helt enkelt inte potatis i den . form, som vi svenskar” närmast nog odlas det väl potatis "i USA | Fridfullaste Iinodlarestämman - på: 20 år hölls i går i Laholm|: Det var tjugonde verksamhetsåret, "som årsmötet med Hallånds läns linodlareförening : hade att behandla i går ocr det var säkerligen det lugnaste under alla åren. Inte någorj som... helst diskussion förekom beträffande styrelseberättelsen och. ansvarsfrihet beviljades en- > häliigt. : "Föreningens ordförande, gods- ägare Gregor Bendz, Vallberga, . hälsade välkommen . och fram- höll, att trots att det gällde tju- gonde verksamhetsåret så ville + man vänta med något jubilerims- .. firande till "föreningen blir 25 år: d CTTpa samma 1959'-har. inte. varit ett bekym- mersamt . år, framhöll: talaren. Hektarskörden har blivit osed- vanligt-. låg. medan ' fröskörden varit normal, konstigt nog. År 1956 hade ,vi '4951 "kg. invägd halm. pr- hektar, 1957 var det 4500; ke 1958. 446) kg 'och 1959 endast 3132 ke. Trots dessa: väx- vöskörden .. ålli ivå hela”tiden: + Denna halmbrist har märkts för spånskivornas del men trots linga detta skall:vi inte klaga då det » hela" gått någorlunda tillfreds- motsvarande ställande. Spånskivorna har: be- Fjolårstorkan gav ” konstaterar; I a Fjolårets - resultat blev ej vad I man hoppats för' Hallands . Läns Linodilareförening, konstaterades det i den styrelsebe- . +. rättelse, som i går förelåg vid. Denna refereras å annat sti främst vädrets makter, som ningen hade vid verksam- 'hetsårets början 856 medlemmar med , 13,208,4 "tecknade - andelar, -3,302,1 ' hektar, "samt vid verksamhetsårets slut s 814 . medlemmar" med 12,673,4 tecknade 'landelär, motsvarande 3,168,35 hektar. Den besådda a- realen 1960 utgör c:a 2,500 hek= | lig" avsättning” för”våra' produk tytt, rätt mycket för vår ekonomi och tack vare dessa har vi kun-' nat betala. odlarna någorlunda. Spånskivsfabriken har "utökats med viss spécialtillverkning "och ru gör vi försök med att blanda in träspån. I år förväntar-vi oss en hyg: glig halm-"och, fröskörd. —'I fåga om. "den utländska marknaden tror vi att den ryska skörden i'år är medelmåttig och »då .. ryssarnas - inhemska för- brukning ökat tror vi inte att de' har möjligheter att fortsätta sin hårda dumpning. Även i ” | Västeuropa är situationen så- dan, att kan vänta -en.hygg ter. En motgång har vi haft då riksdagen : sänkte - vårt linstöd "men, vi. hoppas att få behålla det nuvarande stödet. Sedan hr Bendz utsetts att le- | svag. linskörd nverkets styrelse. - med He i dagens tidning. gjorde skörden låg. ' för Det var ' Under verksamhetsåret har medeltalet - anställda "varit 199 veckoavlönade samt 24 övriga befattningshavare. — : I "löner: och ersättningar har utgått: ” till ; veckoavlönade' kr 2,214,176, till styrelse och andra personer .i ledände, ställning kr Forts. å sid. 3 " tar, fördelade på 515 odlare, . De här septemberjordgubbarna Även 'om det inte är alldeles "unikt, så hör det väl inte hel- ” der till' vanligheterna att kun-, na : skörda färska jordgubbar ' i slutet på september. I år tycks det dock, vara möjligt. . Som LT kunde omtala: för - några dagar sedan hände detta | på Hallandsås - och i går fick . ör i i september | år lika "stora och goda » som om N de mognat i juli, era on vi en ny rapport om att man hittat färska "jordgubbar , på åsen. Tydligen är det den senaste « tidens vackra höstväder : som Tockat jordgubbsplantorna till ny fruktsättning, Nog bjuder naturen på överraskningar” all- otid, da: förhandlingaina godkändes | - styrelseberättelsen; -som' återfin” neg Å annat ställe i dagens tid- ning. Balansräkningen;' som .slu- |" tade på 7.485.073 kr, och vinsten 1.439 kr. överfördes till reservfonden." Arvodena till styrelse och revisorer höjdes nå- got. Efter en kort diskussion” åter valdes i styrelsen för två år hrr Ture Bengtsson, Stamhem, An- derslöv, Artur Anderssön, Värö- 20 sr: oc (Forts. å. sid..3) « fastställdes - "anläggningar, som pågått i: det Järnverket i d i en kraftig expansion "Halmstads järnverk håller på att utbyggas för en produktion av 100.000 ton armeringsstål.' Det fick man bl. a. veta då järnverket på fredagen, hade anordnat sin årligen "Halmstad d återl s. k, armer Utbyggnaden odernise> ringen” av Halmstads: järnverks närmaste kontinuerligt sedan 1940- talet; fortgår med sikte! på allt större” produktion av arme- ringsstål.” Nu under 1960-talets första; år. kan man” urskilja” en täilstolge "på verkets 'utveck- . Direk Ayrshiretjurar frå ” mycket goda arvsanlag, mjölkavkastning, —- I Vi hoppas att importen av de finska ayrshire-tjurarna skall bli av stort värde för den hal- ländska .nötboskapsaveln, 'säger direktör: Per-Erik Jakobsson i Överste B jörnsson Ny fo-befälhavare Ny fo-befälhavare i Göte- .borgs och 'Bohus samt Hal- lands" försvarsområde : efter, överste Henrik Lange, "som i gårdagens konselj utsågs till inspektör = för kustartilleriet, blir överste Birger, Björnsson. Han är född 1908 och har se- nast varit "sektionschef "vid PErYSeN marinstaben. ke toa Per-Erik Jakobsson :bekäntar sig med en av de frön P Fin= - « land importerade ayrskåretjurarna. : till Hallands Seminförening mede Hallands Seminförening fick härom dagen elt nytt 'värde- - fullt tillskott till sin stora tjurbodättning på Kristineslätt' vid Falkenberg, Det var' åtta ungtjurar av ayrshireras, som” '- man ' importerat från. Finland för att få nytt blod.i den; halländska ayrshireaveln.. De nya: tjurarna anses bära "på > både ifråga om tillväxtförmåga och och man hoppas därför att de ytterligare ” skall förbättra de redan mycket förnämliga husdjursstam-. "> marna i Halland, Däremot får: det väl anses. vara av mindre betydelse att de finska tjurarna är betydligt vitare i hår-. färgen än de halländska ayrshire-djuren. , el lingsväg.. När den. nu: pågående 3 ån F inland - i” Hallands , Seminförening. "Genom den uppläggning, som vi på se- nare år, haft inom den'halländ- ska, seminaveln, har 'ayrshire- tjurarna varit . indelade i två avelsgrupper. I den första grup- pen har vi sammanfört ayrshire- tjurar från” Ätradalens besätt- ningar, . och i. denna grupp: är det ingen svårighet med rekry- tering av avelsmaterial, I grupp nummer: två, ” som omfattar ayrshiredjur, från andra bygder, är det däremot sämre med pri- ma 'avelstjurar, Det är därför söm tanken .kommit upp att vi skulle importera tjurar från Fin- land, där ayrshireaveln är myc- két framstående. " : För en. tid sedan reste” veteri- 2 tagare "från. olika delar 'av landet; främst konstruktörer - "inom byggnads- och anläggningsbranschen samt företrädare | för. kommunala och statliga myndigheter liksom” för forsk- "ning, och undervisning . inom berörda område. : ” . sammanhänger Si Det var. uppåt :200 del-' yggnadeå " avs Jutats "korarmér järnverket ratt: ha" fått en stor- leksordning: och : dess: produkt] >. tionsresurser en sammansättning som gör att det kan fungera till- |: . fredsställande för”ertillvéörkning av mer län". 100.000 ton färdigt - armeringsstål mot « nuvarande 76. :000, ton: Den” totala, förbruk- ningen i landet uppgår dför'när- varande till c:a 270.000 ton: Det i” första hand årsskiftet 1962, "Jämsides med utbyggnaden av ugnskapaciteten har ' : + (Forts. å sid. 3 skett en |. ett försök att berätta om den. seden dit man kommer. Men invänder Jo, det gör det wisst och det som "allting annat har sina spe- ciella - odlingsdistrikt, Men det är bara det att den anrättas på alla möjliga andra sätt. a De amerikanska potatissorter- na lämpar sig helt enkelt inte för vanlig «kokning, de är myc- ket större än våra. och jämnt "Jovala till formen — för att svin- net i Dotatiskalningsapparaterna inte skall bli.för stort. Hemma hos min dotter fick jag sådan kokt på vanligt svenskt vis men inte smakade den som” våra King Edward eller Bintje," . Potatismos i all'oändlighet fick man däremot till nära nog |; säker £ många, läsan e, I fråga om maten gäller i allra inte var det så lätt alltid. - "allting — möjligen för att det "går fortare att äta 'mosad po- tatis och amerikanarna har ju alltid bråttom, Bakad . potatis förekom niycket ofta och till det lämpade sig de stora bjäs= sarna ” utmärkt. elter som det. också . kallas ”pommes de frites” är visser= ligen mycket gott men får man "det ett par tre gånger om da- gen tröttnar man: kvickt, På ett ställe fick vi potatis bakad i form med riven. ost på — mycket gott men, inte var det vad vi är vana vid, ; Men' i stället fick” man desto mera "”grönfoder”. eller” för att i en ti gare artik «Astrid, som syns här ovan, Hr: vard Jönsson, Sofiero, Laholm; berättade: jag om. hur” vi' i Minneapolis ' N " Kilsade på £ skräddaremästare Julius Lindkvist och hans maka Lindkvist är född i Öringe, Ve=. "inge och bror, till fru Ellen ' FÖRSROr, maka till lantbrukare Ed- - sm be Regeringen har nu falagstställt Jantmäteridistriktens indelning från 1 januari 1961. Man har helt följt lantmäteristyrelsens förslag, vilket. bl. a. innebär att Laholms lant- I Halland, får vi nu tre, ' nämligen Halmstad, Varberg och - för att försöka rädda distriktet våt södra Ialland,! För endast - hågra dagar sedan fick jord- mäteridistrikt försvinner. i Kungsbacka. un Detta beslut i i för södra Ital- land 'så negativ riktning kom- mer "inte som någon . direkt överraskning. Lite var har man haft "på känn utgå "av - bibehålland av en personlig där ' man . ännu ken : följdes uppvaktning, en gång Jade fram sakliga och bärande. motiv. "fö ö denna ' olustiga fråga. Man Kar | dock arbetat ända in i det'sista bruksministern ' en ; skrivelse från kommunalförbundet, -vil- "man . är skyldig blir allvarligt eftersatt, : <' Slutligen” skall också konsta- rt Nu:kan man endast konsta- tera att beslutet är högst: o- lyckligt, inte minst med tanke .på den. självklara service, som allmänhet "teras" att statsverket har ett” 10-årskontrakt med fastighets. ägaren och Jokalerna orde i nuvarande skick ' inte kunna uthyras till annat ändamål. Det blir således statsverket som får - betala hyreskostnaderna 'under den kontrakterade 10-årsperio- den.” Ett .sådant handlingssätt kan k t . vara förenligt med sund ekonomi. " et 0 oc (Forts, å sid,.3)- Herr Göran Ludvigsson, Hishult red. . oa (Foto: Träffs Foto, Markaryd). "VECKANS BRUDPAR Herr Arne Persson, Sk; Fager- Herr med maka Elsie f. Hartman, Knä- hult m. maka Maj-Britt f£. Svens- med son, Sk. Fagerhult. «. (Foto: Träffs Foto, Markaryd) Norra Össjö, Kurt, Ahlgren, Hästveda maka ” Lisa L Arvidsson, (Foto: 'Träffs Foto, Markaryd). ADA ARA KR UIUJERSPI TER ET ov ere AS I Pe RKA SN FN Kd Flottyrkokta . x FIEF VYN shock /
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.