« .möjligheterna till att förnya kon- ” nerade och' linstjälkarna erhöll rationaliserings- och kontroll- ”. verksamhet. För utökande av '" spånskivfabrikens" produktion + nedskrivning”, "värdet av ma ' är spellediga och blir det i stället "Markaryds "och På » bruks reservlag som motståndare. - mellan” Listern - börd "erhölls "i «samband med ' blomningen, "något förbättrade' linfiberpriser "ga skörd minskade råvarutillför- . en av linberedningsverkets pro- har” liksom tidigare bedrivits "värdet av ”A- LAHOLMS. TIDNING vert eTTVEvY TT vrer YTTYYYYYYYTTYTFETTTYTYYTT FR on MARKARYDS-BYGDEN |. Laholms Tidnings lokalredaktion: Markaryd, Villagatan Redaktör: Sven B. LL Jönsson. Tel. 10150. Veckeslutets markarydsidrott, Markaryds representationslag reservlag och : Rå- storp som får svara för hemma- fotbollen, Båda lagen spelar sina matcher redan i dag, då MIF möter ett av seriens topplag Hin- neryds IF och Rästorp har även de ett av topplagen Strömsnäs- Timsfors spelar I morgon söndag och möter därvid ett av bottenla- gen i scrien Gransholms IF, Vid en event, scger. för Timsfors ökas traktet med div V. . a : På Skärsjövallen blir det i stäl- let en landsdelsmatch ti friidrott idrottskrets och Sydvästra Smålands idrottskrets. I tävlingen deltager en hel del toppidrottsmän och kommer sä- S intressant och spännande. I hem-. malaget deltager flera av MIF:s bättre idrottsmän och det skall bli synnerligen intressant att se om f.n. är i högform, ännu en gång kan pressa ner klubbrekordet på ligheter härtill då han löper till- sammans med bl. a. landslags- mannen Nisse Holmberg. I övrigt startar bl. a. landslagsmannen i tresteg Leif Jonsson och den små- ländske rekordhållaren i höjdhopp Egon Nilsson, som på sista tiden gjort mängder av hopp på 2 me- ter och däröver. Hans personliga rekord är 206 cm, Hantverkskurserna, Alf Svensson, Knäred har på statens hantverksinstitut deltagit i en mästarkurs för damfrisörer. ” kerligen uppgörelsen att bli både Linskörd ... (Forts, fr. sid. 1) 93,608, till övriga befattningsha- vare kr 347,737. » Under . verksamhetsåret har föreningen till odlarna avräknat följande kvantiteter: repad halm 10,153,946 kg, frö 2,245,546 kg. Spånadslinsådden: våren 1959 kom i regel i gång relativt ti- digt. Ett kraftigt slagregn efter sådden försvårade uppkomsten på en del håll. Därefter kom den svåra torkan under växtperio-' den, varigenom :- tillväxten stag- Stämma... (Forts, fr, sid. 1) - båcka, Erik Håkansson, Bed- dinge och Harry Nilsson, Lund. Till:suppl. omvaldes John Bram- storp, Södra Åby, Alfred An- dersson, Vessigebro, Hugo Wei- bull, Vintrie och Helmer Knuts- son, : Fjärdingslöv. Kvarstående ordinarie ledamöter i styrelsen äro Gregor Bendz, Vallberga, Gotthard Dieden, Uppåkra, Ar- vid Larsson, Dömestorp, Knut Bengtsson, Halmstad, och Karl Arvid Månsson, Vårvik, Laholm. Till revisorer omvaldes Ture en svag utveckling. ' Halmskör- | Abrahamsson, Knislinge och B. den blev därför låg till såväl, Eric Larsson, Tjärby med Einar kvantitet .som kvalitet. . Neder- varigenom fröet dock kunde utvecklas, ' och frö- skörden blev i regel relativt god. På linfibermarknaden - inträdde Ohlsson, Anderslöv och Gösta Göransson, ”Ysby ” som Därjämte ' skall : Lantbruksför- bundets Revisionsbyrå anlitas. suppL Einar ' Svensson, Tomarps kungsgård, , frågade så om han under året en viss lättnad itryc-linte kunde få' linet hämtat på ket från öststatsdumpingen med som följd. ' . . 'Trots den genom 1959 års sva- 'seln har produktionen'i stort sett kunnat fortgå normalt. ' Själva fibertillverkningen " har dock "minskat något på grund av bris- tande halmtillgång. Avsättning- dukter har varit tillfredsställan- de, och efterfrågan ; på LINI spånskiva är god. .. I -'samarbete med - hushåll- ningssällskapen, Linlaboratoriet, Jordbruksförsöklsanstalten och | ' hösten och Tore Nilsson, Sprot- torp, Slöinge, tyckte att lagrings tillägget är för litet och att det uppstår. för. stort minst tack vare råttor och möss, Han "ansåg också linrycknings- kosthaderna för höga. | svinn, inte Direktör Gustaf Svensson om- talade, att den första frågan är uppe varje år men meddelade, att det var omöjligt för linver- ket att lägga 10 milj kg halm kring verket. I fråga om svin- net trodde han inte detta var så farligt och några skador av råltor har man endast haft i dantagsfall. Ryckningskost- "Riksförbundet Lin och Hampa studie-, köntroll- och forsk- ningsarbete. I egen regi bedri- ves vid verket en fortlöpande har under året uppförts en min=, dre tillbyggnad. oe Det tidigare i form av lån av staten ' lämnade flyttningsbidra- kr 1,000,000:— har avskri- riksdagsbeslut, och helt använts till av : det bokförda skiner och inven- rier. Det 'i balansrä kningen per den - 31/3, 1960 redovisade anläggningstillgångar- na har nedbringats till lägsta skattemässigt tillåtna restvärde. Den totala försäljningssumman för året har uppgått till kronor B230,705, on . " Fabriksfastigheten: är taxerad '1:1,649,000 kr och brandförsäk- rad för 4,632,500 kr medan: ma” ekiner, inventarier : och trans- rtmedel äro brandförsäkrade för 7,128,000 kr, . Intäkter och kostnader har balanserat på kr 10,089,223 varav produkter för- sålts för 8,74L070 kr. Råvaror har inköpts för 3,330,771 kr och fabriks- och linryckningskostna- der har uppgått till 4,023,024 kr. Avskrivningar har verkställts med 133,300 kr och årets vinst blir 1,439 kr. Tillgångar och skulder balanserade vid årets början på 7,975,454 kr och vi get å vits enligt beloppet har naderna voro verkets självkost- :nadspris. . Han omtalade också, att fiberutbytet ökade något lite genom lagring. . Ordföranden underströk att det inte minst på grund av eld- faran var omöjligt att:'ha för mycket lin liggande: i Laholm. Lagringstillägget hade diskute- rats åtskilliga gånger. och sty- relsen ansåg detta skäligt. Detta underströks också av Karl Arvid Månsson, Vårvik, som även an- såg ryckningskostnaden : skälig. Hr Tore: Nilsson 'undrade om ryckarna hade instruktion om att'kärvarna skulle ha en viss storlek och detta bekräftade di- rektör Svensson ' då - en ' jämn storlek på dessa underlättar ver- kets arbete. Med anledning av den . ganska rigna tillslutningen undrade hr. Nilsson om stämman var förlagd till rätt tidpunkt och fordf.; omtalade, : att den enligt stadgarna skall förläggas till sep- tember månad. "=. . " Därmed .var den korta och fridfulla : stämman” avslutad och ordföranden tackade samt'avtac- kades i sin tur av-v. ordf advo- kat Ture: Bengtsson, Stamhem. Till sist följde gemensam supé på Gröna Hästen. R Konfirmandundervisningen tager : sin "början" i' Östra Ka- rups och Skummeslöv på onsdag. dess slut på 7,485,073 kr. Se annons! . Helge Helmersson, Markaryd, som | 400 meter.. Han har stora möj-, SKMASKIN Välkommen in och Iåt oss demonstrera > > oc Th. L.-Jönsons Järnhandel LAHOLM Tel. 10035 — 10215 LT iUSA... (Forts. fr. sid, 1) vara "lite mer hyfsad, grönsallad i mångskiftande former. Denna sallad ” serverades alltid i -en särskild . skål och i det som i alla andra sammanhang fick var och en sin portion serverad på tallyik eller skål. Så att som här är fallet var och en får ta för sig av ett: gemensamt fat förekommer inte på restauranger även när. det var fråga om slut- na sällskap. som "t.' ex. Rotary- klubbar av vilka jag besökte en hel del vn ” er För att: återgå. till sallader hade , amerikanarna ' förkärlek för en sorts med betydligt gröv- re blad än vår vanliga huvud- sallat.-Men det hade väl gått en om man hållit. sig till detta men i deras sallader ingick med för- kärlek rå vitkål — ofta i enorma portioner rå rödkålj: selleri- stjälkar, ri tikor, "rädisor, toma- ter och "mycket annat.. För all del, nog fick man ett rejält till- taget målt av vitaminer men när man kom med ett åttondels 'rått vitkålshuvud med en salladsås över som det hände på Rotary- klubb nr 1 på det förnämliga Hotell Sherman i Chicago, då kunde jag inte låta bli att säga: I am not a rabbit. — jag är inte en kanin, : vilket. roade; :mina amerikanska vänner ofantligt... Kött var billigt; mycket bil- ligt och i affärerna betingade det knappt halva priset jämfört med priset här. hemma. Men än billigare var höns, och kalkoner och därför stod dessa saker med förkärlek på alla matsedlar, Det fanns insjöfisk att få men den smakade inget särskilt och. stod inte så särskilt högt i kurs. Man lärde sig så småningom hur. man ' skulle. beställa: men allra ' bäst : var. det på. sådana barer där man kunde peka på rätterna, En lustig upplevelse hade vi dock: i' New York första kvällen när vi utan en erda bekant strövade" omkring på Brodway, Vi vaår' hungriga och stannade till. slut fö: en tjusig plansch, visande något som hette ”sirolin-steak”. Sär-' skilt billigt var det. inte; 2:90 . dollar pr person, Det började med. 'en. - rejält: tilltagen och mycket god fruktcocktail som vi här hemma skulle ha'haft som dessert, Så kom steken — en jättestor oxstek pr: person seryerad på stekfat och med en särskilt vass' kniv till Varje stekportion ; .skulle - ledigt ha .räckt . till fyra personer här hemma — men tyvärr var den alldeles röd och blodig inuti. Till detta serverades en jätte- potatis, bakad i staniolpapper. Vi orkade ingalunda med hela och efteråt fick vi kaffe och glass — tillsammans. Vid flera andra tillfällen började mål- tiderna ;: med kaffe och glass I Ökad... S (Forts. fr. sid. 1)" tar hela 52 passagerare mot DC 3-ans 32: v- sor : — Vi fycker också det är roligt att kunna h tatera att Provkör först en ny Ford Angl ia hos :RICHARDSONS BIL A-B ': l . | Östertullsgatan 19 - Tel, 11180 | rär hr Svensson flyger till Stockholm tar han gärna: med sig sin fru, delvis beroende på att hon då åtnjuter familje- rabatten, vilket innebär att hon åker för halva priset. I men så småningom lärde man sig att säga till om "att kaffet skulle. komma sist, « En gång på vår rundresa hade vi hamnat på ett motell på en liten ort. Barerna såg inte så värst lockande ut varför vi blev hänvisede = till en golfklubb, mycket trevlig f. ö. Här beställ- de våra damer var sin portion kyckling som endast kostade 1:85 dollar pr person. Döm om deras häpnad när de vardera fick en råzad tallrik: och det var med knapp nöd som de orkade med vardera en tredjedel. Men resten .och det räckte faktiskt till lunch åt oss alla fyra dagen efter. i Hamburgare tycktes annars vara amerikanarnas stora favo- riträtt, närmast följt av ”hot dogs”, varm korv alltså. Ham- burkare är en skiva stekt, malet kött inlagd i en bulle och ' till den kurde man få senap eller lök eller andra kryddor. Mellan 25 och 50 cent war det wanli- gaste priset, alltså i svenskt mynt mellan 1:25 och 2:50, Var man inte särskilt jättehungrig- 8 räckte en sådan, + Något, - som amerikanar hemma hos sig tycks ä allt annat' så är det gr " och allra helst då grillad "ute. Alminstone varannan ! villa i Livonia hade 'en 'ute3zrill oc mitt i natten kunde man se hus. alltid hans jobb. Men inte tyckte vi så vidare om den grillade maten — korv gick an men så" väl vanligt kött som fågel blev mycket torrt, ' . Det talas ofta om att vi sven- skar är förtjusta i söt mat men” et är intet mot amerikanarna. Pajer i alla slag och sorter hör till livrätterna och det ätes både , före och efter måltiderna, till kaffe. och mycket annat. Kaffe, serveras till varje måltid och drickes ' under hela måltiden men ett Café där man som här kan få kaffe och kakor existerar inte. Det finns endast barer och man ta en pej. Det finns givet- vis fina och förnäma krogar också — på en sådan åt jag för första gången i mitt liv grodlår och det smakade inte alls illa. Maten är billig men hotellrum är inte billigt. Tio dollar för ett' enkelrum och femton för ett dubbelrum war. standardpris. på bättré hotell. Men' är man ute och bilar finns det gott om mo- téll överallt och” där bör man både bra och billigt — utom i storstädernas utkanter. där. pri- serna genast stiger, 'En .dubblett med fyra sänga!t och gemen- samt ”toalettrum kunde mar få för 10 å 12 dollar pr natt och då” var” standarden riklig hygg- lig,: Ville- det. sig. väl ingick. morgonkalfe i priset och nästan to : Cel, . - sv -(meddelades till LT av ett par laholmsynglingar) den säll- £ynta fågeln kungsfiskeren. Poj- karna var absolut säkra på sin sak. De hade sett fågeln i gamla åfåran vid Fogdedalarna och stu- derade dåen en.längre stund ge- vi. fick så gärna en påse till : fadern sköta grillen — det var ' -"Brännäng. alltid fenns det TV på ruinmen. Järnverket ... (Forts. fr. sid. 1) motsvarande utökning av vals- verket. Här har driften under senare år omlagts till ett hög- mekaniserat 'produktionsförlopp, varigenom produktionen kunnat fördubblas utan ökning av ar- betskraften. Nyligen har också ett nytt verk installerats. som ytterligare kommer att driva produktionssiffrorna i höjden. I I manufakturvérket har just fullbordats den. enda anlägg- ningen i landet tillverkning av valsgängat förspänningsstål, I ett kontinuerligt produktions- förlopp ingår = kallsträckning, värmsebehandling, ' avkylning, kapning och valsgängning, Det är naturligt att produk- nssidan givits företräde vid nverkets utbyggnad, men även den administrativa verk- samheten har stigit och persö- ”nalen ökat. Man räknar nu 75 tjänstemän och arbetsledare på 460 arbetare, Kontoret har blivit trångbott, men nu har turen kommit till den administrativa sidan. Inom kort kan man in- viga ett nytt huvudkontor som är under uppförande och” snart inflyttningsklart. , N ie Järnverkets specialisering på enbart armeringsstål med syste- matiskt bedriver produktutveck. "ling belystes i en rad föredrag rskare på om- ti ” (Forts, fr. si r Kalnins - och jag över till land för att se på lämpliga tjurar, och senare fick wi även de av ' husdjurskonsulent Under sammanlagt 12 dagar for vi omkring i hela "I sydvästra Finland, där vi gästa- de ; olika besättningar, -besökte utställningar o.'s. v.,för att finna lämpliga ayrshiretjurar' till. Hal- lands Seminförening. . .Meingen var att vi skulle köpt 4-5 vuxna tjurar, som man di- rekt kunde satt in i avelsarbetet. Av olika skäl kunde :vi dock inte köpa sådana tjurar, utan i stället köpte vi-åtta ungtjurar i åldern 3—16 månader. Några av vill man ha något till kaffet får tjurarna kan 'tas' i. bruk för |avelsändamål redan i år, och de övriga "får gå-på tillväxt. Me- ningen är att varje tjur skall användas för seminering av c:å 200 kor, så att vi får ' material för ' ordentlig - avkommebedöm- ning, Tjurarna får sedan stå på väntelista, tills vi får studera döttrarnas avkästningssiffror. Om resultaten blir: tillfredsställande, kommer tjurarna sedan'att ån- vändas för fortsätt avel. . Vid tjurinköpen har vi i första hand gått' eftet anmödrarnas pProduktionsresultat. Eliten bland de finska” ayrshirekorna lämnar mycket hög avkastning, och års- resultat på bortåt 400 kg smör- fött är inte ovanliga. De finska ayrshirekorna:. visar ' dessutom bättre beställningar "och juver- former än ayrshirekorna” i. all- mänhet har. Vi har strävat efter att få stora och snabbväxande djur, och även i det avseendet visar de finska tjurarna tillfreds: ställande resultat. | Ett krav fick vi dock göra av- kall på vid tjurinköpen, och det var beträffande 4tjurarnas hår- färg. Man hade' uttryckt önske- mål om att vi. i möjligaste mån skulle köpa röda tjurar, då man fruktade att den vita hårfärgen skulle bli en chock för de nutida halländska djuruppfödarna. Efter mycket sökande fann vi också några tämligen röda tjurar; men dem fick vi inte importlicens för. Enligt de svenska myndig- heternas bestämmelser fick tju- nom kikare. Ah Aokka rarna inte vara vaccinerade mot oa Ida Elise' Nelson; £.. Kullberg, "| Hishult. 85 år SA . fyller på måndag f, mjölnaren Emil Bengtsson, Hemmet, Rän- neslöv. Jubilaren är född i Eden- berga och började redan' som helt ung att arbeta som mjölna- re, Efter att ha haft anställning vid olika kvarnar kom han för bortåt femtio år sedan till If- varssons kvarn i Ränneslöv där han stannade i bortåt 49 år. Han var en duktig och plikttrogen man, som var omtyckt av alla, som han kom i beröring med. För några år sedan flyttade han till Hemmet i Ränneslöv. Bengts son är alltjämt pigg om än det är lite sämre beställt med be- nen. Men han följer med allt som händer och sker. Den gamle he- dersmannen" blir säkerligen i- hågkommen på sin högtidsdag. FÖDELSEDAGAR : 85 år . : ia la » fyller i dag £, fabriksarbetaren Karl Svensson, Perstorp. Jubila- ren är född i Östra Karup, — fyller på måndag fru Frida Ma- tilda Persson, Björnhult, His- hult, änka efter lantbrukare Henning Persson. Hon' är född i Linneryds socken, Småland, Ma- karna Persson hade unter mån= ga. år; ett lantbruk :i+Hishult. TBår sg : ” ': fyller "på söndag änkefru Ge Köpmansgatan 1, Båstad. fyller på måndag f.- disponent Johan Ahlgren,. Uddared, Knä red. | Ia 60 år: ts mel fyller "i hemmansäga- ren Sture Johansson, Skogsgård, Jubilaren är. född i Stubbhult och fick redan i myc- ket unga år lära sig att arbeta hemma på sina föräldrars gård. Arbetsamheten . har för övrigt suttit kvar allt sedan den tiden, och han har alltid varit en ar- betets man som få. I ungdoms- åren" följde han också. tröskan tills han år 1929 inköpte ett gan- ska förfallet sställe i Skogsgård. Med ' segeriergi : och ' driftighet har Johansson förvandlat detta till-en mönstergård. "Husen har han: byggt om,' arealen har ut- ökats genom nyodling:och skö- mul- och klövsjuka, och så var fallet med de nämnda tjurarna. I övrigt kunde vi heller inte finna några röda ayrshiretjurar med. tillräckligt goda härstam- ningar, och då fick vi låta färg- kraven vika. Man får ändå hop-, pas att kalvarna får huvudsak> ligen röd -hårfärg, eftersom dessa anlag numera är starkt rotade: bland den 'halländska. ayrshire- boskapen. sr Re . Priserna för -de inköpta: tju- rarna ligger på ungefär samma nivå, som. när seminföreningen köper ungtjurar i Sverige. De finska tjurarna har "kostat c:a 2.700 kr pr styck: eller samman- lagt bortåt 22.000 kr, Redan för ett. par veckor sedan kom de till Svérige, men enligt veterinär- styrelsens krav har de hållits i karantän i Göteborg, innan de för några dagar sedan kom till Falkenberg. . Samtidigt med de finska tjurarna anlände också några kvigor av <ayrshireras som importerats från Finland av godsägare G. Bendz i Vallberga. Det återstår alltså att se, i vad mån de finska ayrshiredjuren i frarhtiden' kommer att sätta sin gen är välskött. Därför hav Jo- hansson ej heller haft tid över för allmänna uppdrag men har alltid varit intresserad medlem i föreningsvörelsen. För vägarna i trakten har 'han lagt ned myc- ket "arbete, Intresserad Jägare har han alltid varit, Personligen är jubilaren en rejäl och bra karl, som vunnit många vänner. Manne Carlman 60 år. ys 3 a På "måndag fyller länsarkilekt Manne Carlman sextio år. Han 'är född f Ljungby i Kalmar län och bley, student j Kalmar 1917, varefter han 1921 avlade ma- skiningenjörsexamen vid Norr- köpings'' tekniska . gymnasium. 1926-28 bedrev han skopps- byggnadsstudier' vid Tekniska högskolan, 1922—23 var han an- ställd vid Götaverken och 1923 "| —25 "praktiserade han som mo- torman. och maskinist på farlyg i utrikes' fart: 1933 avlade han arkitektexamen "vid Tekniska Högskolan efter att bl. a. bedri- vit studier utomlands. Under å- ren 1934—35. var han anställd i biträdande länsarkitekt i Mal- möhus och Kristianstads län. 1938 blev "han Jänsarkitekt i Kristianstads län och i samma befattning . kom 'nhan 1946. till Hallands län, " 50 år > oc os fyller på måndag lantbrukaren och . maskinstationsinnehavaren Justus - Wennström, ' Rostorp, Hallandsås. Han är född på går- den som han för en del år sedan övertog efter. sin fader, Han är en duktig man som har 'drivit upp gården betydligt. Hans stora intresse är. .dock maskiner och efter hand har 'han skaffat. sig en välutrustad maskinstation och här blivit mycket anlitad i byg- den. för skilda sysslor. Inte minst tack vare sitt glada och goda humör'är Wennström gärna sedd vart han än kommer. På lediga stunder tar han gärna sin hössa och 'går Ut i. skog och mark ty jakten är hans främsta fritids- intresse, sng | ' fyller. på : måndag chauffören "Hang Mårtensson, Hemmeslövs strandbad, Östra Karup. Han är anställd hos åkeriägaren Frank Johnsson i Båstad och har gjort sig känd som en duktig och ar- betsam man. Tidigare har han också vårit mycket intresserad av "kommunala angelägenheter såväl kommiunalfullmäktige som -nämnd samt även ordförande i skolstyrelsen i Karup ett par år. Dessa ' uppdrag har han dock läninat " numera. "Personligen är Mårtensson en trevlig och prägel på halländsk. husdjurs- avel. hygglig man. lo. (Forts. äå nästa sida) Byggnadsstyrelsen och 1936—98 : och var i en del år ledamot av: FIVE FRTTEvE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.