a " att”bli lemlästade eller. ihjäl slagna, ” dats,, eller ss Klippning anses också få ekono- | smisk, betydelse. Hunden. utan hörn- "+ :rabies — får, mindre - nen är omåttligt stolt över ett flott : hundspann men saknar i övrigt var= > ningen i slädhundsdistrikten att låta TFF " Torsdagen den 13 oktober 1960 "TU YYYYYYrTYTtYFYYYYYFFYTT YrYtvererrv trtYrT YrvteTerr rv LAHOLMS TIDNING - YYvrerFv COYETTTYFTYYTTYFYYYYYYYYYYYYYYTYTTYTTYTTULYTTYTYFFF FTF FT FFFFPVFFETEYYTYY FY TY 1 2 : + - FER SSANE : Munkarna och”dét onda - Här abboten Henrik och hans munkar 1150 invigde ett kloster i Varnhem på Billingens västslutt- ningar visste de föga vad framti- iden skulle bära i sitt sköte av ” svårigheter. Munkarna hade om- kring 1140 kommit flyttande från Alvastra I Östergötland för att an- tägga kloster i Västgötabygden "och de hade slagit sig nor på . Lurön i Vänern, där Sverker den äldre och drottning Ulvhild upp- låtit sitt fädernegods åt dem. Mun- karna sökte livnära sig på jakt och fiské, men det blev dåliga år. Då lät den mäktiga Sigrid i Varn- hem övertala dem att flytta in . på hennes marker och så kunde dé inviga sitt kloster under be-: tskydd av den mäktiga kvinnan. : Sigrid ' var / nyckfull, När hon . itröttnat på abboten Henrik och munkarna fördrev hon dem. Men ' hon 'slogs av spetälska och blind- het, säger källorna, och-i sin nöd ' kallade hon munkarna åter. När Sigrid dog sökte drottning Kristi- na i egenskap av, den mäktiga Direktöre 'en tänker alldeles för Btet på reklam ..« .-.- -flskimåbarn rien skall skyddas” möt hundarna" STOCKHOLM (YTspec) co > + Grönlands + landsråd"” har > fast ställt .en lag,. som- ålägger. bofolk- klippa” hörntänderna på alla drag- " hundar som nått nio månaders ålder. « Mitlåtivet kommer fråri landets dan: ; ska myndigheter./ Om . åtgärden be- |. rättar tidskriften Hundsport efter den |” ; danska läkartidningen -Dgeskrift for ” Laeger bla följande: Meningen är att skydda ect å- barn, som anfalles av slädspann, från ; Flera barn brukar årligen dödas, på > detta sätt och mångdubbelt flera blir --illa lemlästade.. . ” « Bett från .oklippta nder får ka tasirofala följder. Klippta ger vis= serligen ' långtifrån bagatellartade sår men i. inget. fall har offret dö- ' gjorts. : till, krympling. : tänder undviker helst slagsmål Span- "nets inbördes strider blir färre. Och med lägre slagsmålsfrekvens fö) Aredje fördel. Sjukdomar som över- förs genom bett — alldeles speciellt .] kade alt i ena numret varen direk= fruns arvinge ta Varnhem från munkarna; / Sockenprästen i Skar- ke understödde livligt detta förec ] USA-story . ' En ung amerikansk soldat kom ' tillbaka till staterna, sedan han un-? der tre års tid tjänstgjort på Ha- waii. I New York blev han tagen av polisen, som ansåg att han kört något för fort genom gatorna, Till- | frågad efter sitt namn svarade sol- tag och organiserade en k för att dra vanära över k hoeh di äd: tet. M ' En palmsöndag när munkarna skred fram i procession till sin vackra kyrka överraskades de av en samling så gott som nakna kvinnor, .som dansade bland dem " och störde deras andakt. De from- ma männen "lät sig icke bekom- ma, och straffdomen uteblev hel- ler inte denna gång för de skyl- diga: När prästen i Skarke stod i sin kyrka en bit bort började — Pass på, sade polisen, Kame- hamea var en kung, Haleakala är ett berg,' Laupahoehoe är en stad — och jag själv var militärpolis på Hawaii, Vad var det du hette nu? Sovjet odlar franska "1 vinsorter... > Tidningen Isvestija meddelar att det -i Moldaviska sovjetrepubliken (f d Rumänien) i år för första gån- gen skördats äkta bordeauxi'viner det brinna i hans ård, som snart bara var aska, Kvinnorna, som skräckslagna kom :rusande från klostret, fick skyla sig med vad de kunde, ty i prästgården låg deras kläder ,.«. > i När-- dylika intriger fortsatte övergav - munkarna klostret och "drog till Danmark. De återkom inte förrän bättre tider inträtt. , br Mellan två ”Fortå. Sd Em engelsk tidning som har en É läsekrets, som håller högt på, an- ständigheten hade en följetong som föreföll högst obegripbar, : ', . Men en läsarinna skrev ett skärpt brev till chefredaktören och påpe- tör tillsammans med sin 'Sekretera- re (kvinnlig) och åt supé hemma hos honom, Därpå stod det ”Forts. Och dagen därpå. började sfölje- tongen med att de båda åt fruki Högst cKocking! Vad hade; hänt Chefredaktören. svarade, att han icke var ansvarig. för. vad följe” tongspersonierna gjorde inella å ”Forts?, Prien Han hade varit främlingslegio- när tre dagar men var ”redari trött på tjänsten och skrev hem: Det här är inte alls som jag tänkt mig. Kvinnorna gick helt "annorlunda klädda hemma i i Ökensången. I DOKTORN. c | SVARAR” "Under demia" kk besvarar | en. svensk legitimerad läkare : kostnadsfritt medici ska frågor Förse trågorna med länptig | . signatur? och uppg. helst ålder” och kön. Det är givet att envar . anonymitet obrottsligt bevaras: Märk breven DOKTORN SVA- » RAR och sänd dem" till redak- . tioneny, ”49 år”. Ni har ydligen "en hel rad olika besvär, besvär”/i lederna, särskilt i ryggen, klåda av. och till, | ibland trängningar till vattenkast- ning eventuellt, på grund av blås- katarr' och "frågar huruvida detta kan ha orsakats 'av en rubbning i tarmen, som ni ju besväras en hel del av. Många människor har, utan att det därför betyder att en. ferklig ” sjukdom eligger, ' en, funk i turen, så att här och var spä! ningstillstånd uppstå och tarminne- hållet stannar upp och jäsning in- träffar.” Det är svårt att förklara i de enskilda fallen väd denna ibland ganska plågsamma förändring eller rubbning kan bero: på, Det rör sig om , en spänning i vissa, delar av - Grönlandshunden -lever " liksom, de flesta arktiska draghundar ett fruk- tansvärt hårt liv. Eskimå- fångstman- je känsla för det. Han vet på pric- ken hur mycket arbete det kan pres- tera på ett absolut minimum av fö- da, Och han är virtuos på piska. l När drägsäsongen är slut får hun-+ arna ta hand omr sig själva. Jakt och stöld blir födkrokarna. Den som «misslyckas går under” . ,Hörntandsklippningen förefaller Nervsy t och denna kan på- verkas av mediciner, som ni ju ock- så fått, Era farhågor att tarmrubb- ningen skulle kunna ge upphov till tumörbildning . tror jag emellertid är betydligt överdrivna, Emellertid ar ni ju möjlighet” att få kon- tinuerlig kontroll hos en läkare och den möjligheten anser jag att ni skall utnyttja, inte så mycket för att ni behöver den med hänsyn till tumörteorin, utan snarare för att få mediciner, dietföreskrifter och behandling för att hålla' besvären inom rimliga gränser. " ”Tandläkarbesök 1960”. Dålig "lukt som djurplågeri, helt i stil med es- kimåns otroligt hrutala Kundbehand- ling i, övrigt, Men enligt dansk ut- Sago visar hunden inte tecken på . smärta varken under eller efter be- > bandlingen, ur näsa och mun kan bero på en . massa” olika: saker och vanligtvis rör det sig om infektioner eller smärre sjukliga förändringar i tarid- kött, svalg, tänder o s v. Ibland kan vissa andra sjukdomar i näs- slemhinnan ge dålig lukt och efter- som ni har intrycket att det skul- le föreligga hos er bör ni vända er till en öronspecialist. Det är möjligt att ni får föreskrifter om 'nässköljningar, vilket i sådana fall kan ha god effekt. Mentolinhala- tioner eller tablettätning kan ju naturligtvis förändra andedräktens lukt en del men det viktigaste är kanske i första hand att ni får och andra franska vinsorter. Plan- torna importerades för tre år sedan och bar i år för första gången frukt. Nästa år kommer Sovjet att få stora skördar av, allehanda. franska" vi- nere sg. - be Brudpar till fots Vid kyrkbröllop är det vanligt att brudparet åker till och från kyrkan. Vi d ett bröllop i London härom da: gen då en amerikansk flygare vig- des till en londonflicka kunde man se den ovanliga synen att de ny- gifta lämnade kyrkan till fots och spatserade till brudens närbelägna hem. Det skulle ha tagit allt för lång 1. Viborg heter en stad i'— Dan- "3 mark, Finland, Norge. band med — Karl XII, Olav Trygg- veson, Sandels. 3. Viskan heter en järnvägsstation i- Halland, Västergötland, Medel- pad. oc sjörövare, sagofigurer. Ringsjön, festsalen i Stockholms slott; N. Y, D.C, Pa so 91. Vinland kallades på sin tid — Sicilien, Island, Östra Nordamerika, ålderdomligt samhälle vid — Öresund K pinsy or: "punsarg 6 'Puy BUN "FISWEPION ens "(erqumjog pP PS): 00 F Uaresjsag 'G I varje mening är något "gömt; och. alla | sju. sakerna som är gömda hör" till” samma kategori. "Man bokstäverna i i den "ordning d dades "ångtradarchauffören ut un- der ett par aspar vid sjöstranden. : 3. Den sjuttonåriga Charlotte lyc- kades förmå sin pappa att ge henne F en sportvagn med inbyggd TV..> "4, Körsnär Andersson bebor och äger eget Hus i Skinnskatteberg. ' 5. I den gamla boken kunde man läsa att ”en bof inkom i i refvinnans : [tid med.en bil i' den starka trafiken. boudoir”. 2. Virta bro talar man om i sam- F 4. Vitaliebröderna var — munkar, & 5. Vita havet kallas = Sahara. 6; Vita huset träffar n man på i=; Tlen i daten: '— Kamehameha. Haleakala Lau- sen SSE peso - - pahoehoe. - i x Polisen kom närmare: +” | 'Knepigheter serverade av Gösta Knutsson — Vad var det ni sa? ! s . -— Haleakala Lau-' Stryk vad som ej önskas! : »Ildpilen” som er blevet, set 1 Finland fra tid til anden, har aflagt landet et nyt besgg. G d ; der kaldes ,,Udpilen”; blev iagttaget forleden aften, de den kom flyvendd vest-gst i ca ti ki- lometers hpjde.” Den blev set over byen Pielisjärvi i Ostfinland, hvor. den ogsae tidli- Eere er dukket op. Som sedvanlig kom den ved 20.30-tiden og gjorde Sayt e eh skrivet ' Hägg och Arne hade aldrig kun- "nat fortsälta att träna och tävla :.om man hållit hårt på de då gäl- "lande amatörbestämmelserna. Bå- de de nuvarande och ännu mera de som gällde då voro omöjliga när det gällde medeldistanslöpare ig vara Svar: ” . 5 sr : "TeJSeJ esjfje te eRtpwWes "PID, Y Augog sg a MW Vad börjar på M? -- Vissa av de angivna företeelser na börjar på. M, andra inte, Er uppz gift blir-att sortera rätt. Alltså; vad; börjar på M? . . 1. Känd fransk kardinal” under Ludvig ' XIV:s omyndighetstid? 2, Bohusläns "västligaste : stad? I römd "opera av Thomäs? 4, Dj ur komponerat Profeten? 7. "Det parti som, ; hade > Arvid, .Horn som sin främste ledare? 8,' Vidunder som Fl dödade" med sin blick? 9. Uppfinna- |” "| ren av det mest 'änvända svenska stenografisystemel?, 10, Hon” som var gift .med ' Jason men +" "JopR eur Suug uefis PIA? qo "puens IeW jur Yao” Peas app 48 E ISRA supfsnyog sa (e9p 2m OT yo. (urna). Cd (esnpapn F(EuI08soM) | Li (980105) g 270 1 au Jefiog MW uonejsxod, ed Ir "gamle kuhg Göstas. "dist" är var det en bonde i Angelstads soc- ken 'i Småland, som hette ; Börje Larsson, «Han . slet" och odlade för sina många barn, och för att hålla fattigdomen borta från det magra hemmanet, En hatt hade' han en märklig dröm." Han drömde att en av hans pojkar hade blivit präst och stod på stolen i sockenkyrkan. Börje kunde inte släppa den dröm- men; utan den malde och : följde honom och en dag 'frågade han äldste pojken Jonas, .om. han ville komma. i skolan, Jonas. blev glad och : med föräldrarnas välsignelser och i sina slitna” paltor gick. han till Kalmar, Meta Det var inte gott för en Vifaltig skolpilt aft klara sig den tiden, För mat under ferien tog Jonas. vall tjänst hos prästen Björn i ' Aby. Sämre tjänst hade han a'srig kun- nat få. Mäster Björn var snål och elak och i tre år höll han! Jonas kvar. Som bostad fick han fårkät- När han inte kunde komma i för- bindelse med hemmet: under, de åren sörjdes han som död av för- äldrarna och syskonen, Börje Larsson glömde inte” sin dröm och när nu inte Jonas kom igen frågade han en annan av poj- karna, som hette Isak, om inte denne ville gå till skolan, Isak fick ten och maten var sämsta tänkbara, |" r "hade hen "ola g "kunnat. få hös "prästen i "Åby: Isak ”vandråde dit'och så fick han tag på brodern. ” Anno 1585' började de båda brö- derna sin . ordentliga ” skolgång i Kalmar skola. Begåvade med' en otrolig energi och ' goda huvuden följdes de sedan" åt till utländska universiteter. Rykten om :dem gick vida och när de år 1604 återkom med . vackra betyger. sattes; Jonas till kyrkoherde i. Nyköping och Isak till hovpredikant åt den hbarske hertigen. . - De fattiga bröderna från Angel- stad hade. under studietid tagit | dig fart i Kalifornien att fastighets- | ”Stj rnbuller” - Ett "stort "amerikanskt -skivbolag ” Lyckliga Kalifornien; : H Bostadsöverfl id ”LOS'A ANGELES" (ARP) "Under det" senaste! i året "här. bo- stadsproduktionen tagit sådan 'väl spekulationen” nu står, inför! totalt sammanbrott: ILos Angeles och. San i 'står.t tal: tomma, ätan" "hyresgäster: och; döv men hör nästan all vad män ; säger. NH i sagan om Faust? "5. Största |”, staden vid Siljan? 6. Han som har 0waT.. öjejöjssar 4 F (uou8In) g S(unez : - av världsklass. En del äv de stora ” summor som flöto in vid friidrotts- tävlingarna gavs åt de två som - genom sina fantastiska prestatio- ner drogo tiotusentals till idrotts- . | Platserna landet runt; Båda voro MJ - FR dock måttliga i sina anspråk jäm- H 2 : fört: med t ex löpare från Fin- | : 1 ad, ilka, ägde naönke are] Svérige världsetta inom' arbetet för et sving ind over. byen. ”Ddpilen”, ter, Se RR KR VA > turligtvis inte med amatörbestäm- ” melserna.”. Hela landet "ville se ": Hägg och Arne och det blev efter- hand auktion 'på dem. Hägg var] trafiksäkerheten : tidigt gripen av den kommersiella) — - .' stockholmska brandkårsandan men STOCKHOLM ' SA Arne höll emot rätt länge, ' (rr i i GP) tet rönte stor uppmärksamhet uns . " der den världskongress för trafik- Orsaken till att de "svenska Säkerhet, som just hållits i Nizza .olympiadeltägarna "icke lyckades med deltagare från ett 40-tal na- + icke. 'på vår” valpropaganda; ' att man först skall ha pension och sedan | (gärna) medalj, ber oss här- atiska fö bund med skärpa påpeka. «= Le (Grönköpings Veckoblad) orter a Xx, . .' Och så var det den stöddiga bö- nan 1. Göteborg — detta har' vi utan tvekan den ledande” platsen i samheten kring" säker] hotsbältena; av representanter för USA under- serat dessa båda länder i fråga om säkerhetsbältena ' och 'att det, nu läst i en kollega på ostkusten — gällde att följa Sveriges exempel, som blev' så 'arg när radion. var- berättar » NTF-direktören- Alvar nade för tjocka På västkusten. :.. Thorson. På kongressen. ordnade la (GH) NIF för övrigt. en omfattande ”ut- > . ställning, vilken gav. én översikt över trafiksäkerhetsarbetet i Sve- Jag: tror, att den yttersta orsa- Tige. Delegaterna fick på denna exs ken "till"'judehatet' har att göra|P9 en god inblick i dess mångskif-- "med kristendomen: det har varit) tande karaktär... 7, |. förödande för judarna att kristen- |. testamentets bladdrypande partier | rige ande. säkerhetsbältena ' bes. utan. att tänka på att varje folk|lystes på kongressen av. dr: Bertil På motsvarande historiskt utveck- | Aldman från Stockholm, Bla. dis gsstadium skulle te sig lika av- | xuterades olika typer av bälten och Skräckanldér”: Likaså tror jag, att deras: förmåga att skydda mot. de drade efter år- ' formerna "av trafikska- hundrade skrämts för judarna ge-. dor hos förare och Passagerare I bil. « honi: "de kristna kyrkohistorikers, "Direktör 'Thorson' gav en utförs Je bakgrunden. till mordet på verksamheten bedrives. Han rödo- esUus, " (Sten. Stolpe i i i AB) Je det haft för utvecklingen &tt ett val av de utförda: undersökningar= na infört säkerhetsbälten som åtan= dardutrustning i sinä bilari) 33: «— Detta faktum - impoherade” d . Kongress elegat rna. ansåg) föredöniligt = te.” först. sedan stadsrätt. och. i dyrbara ; elektriska i hushållsmaskiner: gratis. En stor fir. '; ma” som. byggde 30 hyreshus : och omkring 300 familjevillor;: av vilka två tredjedelar står tomma, -erbju-! der: sina ” hyresgäster bilbyte till e som, hyresgästen . äger, I utan tillägg för den nya bilen; på kivor säljer . ”Idoler . gör, buller”-skivoi filmstjärnor. Bullerljuden ' ä :syn= | nerligen märkvärdiga: Stjärnan; går i tofflor och man hör hasande: steg. då de berör stjärnans vackra hår, 5 3 aändlige styresman under ett YFvarts sekel, För sin gärning höljdes han med oförvansklig ära. Han 'grun- dade "Åbo universitet, lät översätta bibeln till finska och var en'av. de väldigaste ” predikanter, ” som Fine land nå ägt. : namnet Rothovius, Jonas Rothovius blev biskop i Kalmar där den omänsklige prästen Björn - ännu satt i. Åby prästgård, Isak Rotho- vius blev. biskop i Åbo, Finlands De fattiga bröderna från Angdl- stad i Småland är ett. strålande exempel. på, den ' fattigdom, som Erik Gustaf Geijer kallar, vår si tä rikedom. som ' går åt som smör, Första ' serien; Som försvunnit från orten, avskriva omfattar böåller gjorda av: 14 kända : Hon sitter, i badet. och låter varrn-]- vattnet spola, Hon suckar då hon! tar på sig korsetten, Man kan tomj: höra hårborstarnas gnistrande ljudi- ja bs åltenbyggnadsstyrelsen > I fastställt regler för hur; ett ”göd- l : - »FRÅG, hälvsyster "till" har avlidit. ' Närmaste arvingar är I hennes moder och jag, Har jag nå- gon arvsrätt efter der avlidna och så fall huru mycket tillfaller mig? ; Halvbror:. strueras och hur. det 'skulle sättas blev "också imponerade" över upp- gifterna 'om att, den svenska poli- sen använder, säkerhetsbälten i-si= mg fn Halva” kv > SVAR:. tillfaller Eder; medan andra hälften att sätta in bälten uktioris- bilarna, -, ,' Docent Bengt ”"Lindegård - i. Lund berättade -.på kongressen: .om sina studier för, att belysa” effekten" av dessa fordringar, och draga av föra propaganden, i första hand. för -an= Justerna i nästa års deh ,- Vid 8 går till den avlidnas: moder." v |: FRÅGA: Får en ”åffärsidkare, som gjort förluster på kunder, som icke kunnat; betala. : sina ;/ skulder eller ökning av. antalet 'säkerhelsbälten ville veta mera om 'den''svenska verksamheten; i fråga. om : säker- "hetsbältena, Franska hälsovårdsmi- nisteriets representanter utbad. sig -besök av .de svenska föredragshål- inbjudningar torde vara att vänta Z>z00A. la samma färdkost som brodern 'och gick även han till Kalmar skola; &xlarhet om . orsaken till er dåliga landedräkt; skolpilt, som skulle vara vallhjon Där fick han höra om en annan: En lysende, cigarformed genstand : kupne denne gang ses I 1å minut< . 1 Det svenska trafikstkerhetsarbe erövra så många medaljer beror, tioner, På ett område intär Sverige världen, nämligen 1 fråga om 'un- De "tekniska ' och medicinskt-kl=' heten i två årtusenden. läst Gamla rurgiska forskningsresultaten i Sve= ' '- gjorde också för den stora betydel- - känt” säkerhetsbälte", . skulle .kon- fast i bilen” Kongressdeltagarna' en "Stickprovsundersökning st Mal: a möhus, län hade. han konstaterat en - . v— Både från engelskt, håll och . ströks att Sverige avsevärt distan- ' sådant företag som Volvo på grund- . propagandaveyk- a na bilar och att bilskolornd äv. sin | larna för att studera frågan vidare, : + berättar direktör Thorson.» Sådana |” än VE na LETAT nas och kyrkofädernas ' skildring lig exposé över" hur upplyshings= S CPEFATYTTTVYYVYVYTY tr nn I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.