;” . N:R. 263. ÄRG. 29. oe | : Ansvarig utgivare J. B. Bengtsson | | Ae . FREDAGEN DEN 11 Ni OVEMBER 1960. | Laholms TiCnings Tryckeri, Laholm : | ” "Lösnummer '25 -öra ' - Ambrosia. och Skandia fullträffar i i Vallberga ' Ystning och. östlager har — fillbyggts- för : 850. 000 Vallberga mejeri har alltid v. men 1932 betecknar ett genomb terade mejeriföreståndare Gusta Anders Jönsson Ambrosiaosten, träff, Denna och den senare till gjort att lokalerna för såv till utan mejeriet har måst vi igång med tillbyggnaden som sedan några månader är helt - klar, berättade disponent. Sune Tacob vid pressvi: nn. Vi hade tidigare två ostkar men har nu ökat ut dessa till tre och har plats för ytterligare två. Det Udigrre ostlagret hade plats fär 110 ton men rv har lag.ingeka- paciteten utökats till 249 ton. Det nya ostlagrets guolvyta är 4300 kvm. Det är helt byggt i betongelement som kom färdiga och sattes på plats. Då varje element vägde 1,6 ton var det inte någon lätt sak att sätta upp dem, — Vad vi särskilt eftersträva- de var att göra det hela under- » hållsfitt oca genom att gjuta "in marmorkross utvändigt har , vi fått en fin yta liksom det rottsår — då utexperimen- v Berggren och ostmästare ' som blev en verklig full- : komna Skandiaosten har äl ystning som lagring inte - räckt t byggas till för i runt t, NH kr. Denna är nu klar och visas i konsumera | och senare för levarantörerna. > re berättat om detta stera bygge, som nu är helt klart. — Den 1 september 1959 satte i dagarna för konsumenterna Laholms Tidning har tidiga- Under tillverkningsåret 1/19 1959—39/9 1960 har vi till. verkat i runt tal 1909 ton ost i Vailberga och Kvibille, beriältar disponent Jacobsson vid; ey 950 ton i vardera mejeriet, I Vallberga har vi £jort 6350 ton behöva presenteras, och 200 ton Skandia, en gandaost” av tilsi- tertyp, som helt går på export, huvudsakligen till Västberlin och Hamburg. Nu exporterar vi 49 ton i månaden men räk- nar med att så småningom komma upp i en export av 50 ton pr månad, Skandia är lite salt och smidig och my cket om- tyckt i Tyskland. — I Kvibille gör vi ädelost av vilken 120 ton om året expar- teras till Algeriet och Kvibille special, en cheddarost. Skandia också har skett invändigt. Mejeriföreståndare Gustav Berggren med en f dia ost. Forts, å sid. 5. varit känt för att göra fin ost ” a Ambrosia, allt för välkänd att - -lUSA Den nya tankbilen, Julskyltning och-konsert li Laholm den 4december Mjölktransporter i södra Halland löses med kyltankar: på gårdarna| Den 1 mars 1961 kommer att bli ett mycket betydelsefullt datum för såväl Halm-" 5 stadsortens mejerilförening som för ett femtiotal mjölkleverantörer i södra Halland Ayl. då sätter man — som Laholms Tidning tidigare omtalat — igång med ' s.k. tank-.-' transport från gårdarna. Detta hoppas man slår lika väl ut som det gjort för Mjölkcen- tralen i Stockholm, som började med. detta för två år sedan och där man har id ] goda erfarenheter. '— Systemet kömmer "från där det tillämpats i ett tiotal år, . omtalade" disponent Sune Jacobsson vid den press- visning, som var anordnad för några dagar sedan. Bilen. är inte särskilt märkvärdig — den kostar c:a 120.000 kr och på- minner"”om : en" dljetankbil, Den lastar 10.000 7 liter fördelade i tre avdelningar om 5, 3 och 2.009 liter. Därigenom kan han ha en del skumnmjölk med sig ut när han hämtar sötmjölken. — Den största förändringen mjölkrummen får sätta in. tan- kar från 250 liter till 5.000 men det vanligaste för vår del blir sådana på 800 liter, Ett femtio- tal gårdar är anslutna, och den minsta har 'c:a 35 liter och den största 2.000 liter pr dag. Omedelbart.” efter ingen -kyles mjölken i tanken | ned till +4 grader och där för- varas den tills tankbilen kom- mer, Denna skall komma varan- nan dag "och det kan ske wvid vilken tid på dagen som helst då avsikten är att bilen skall köras sker: på gårdarna där man i i skift. De femtio leverantörer- Ny. kommunslakt« inleds: Tjugo kommuner blir fyra En ny ”kommunslakt” inleds, enligt vad SvD erfarit," « > 1962, då gränserna för de nya storkommunerna skall fast- ställas. Regeringen kommer att hålla hårt på ett frivilligt genomförande, som skal! underlättas av kommuner och äns- styrelser för den tid som en Under sitt inledningsskede kan specialavtal "mellan — berörda kommuner bli aktuella. Reofor- mens verkningar framgår uv att enligt ett alternativ skulle 20 yrkantig, Skan- kommuner i Blekinge bli 4, 50- ”Mjölkning endast-e en gång om dagen?” . Givande föredrag hos lantbruksklubben ”Resultat av försök med olika mjölkningsintervaller. ; om dagen???” var rubriken på ett mycket går kväll. : Lantbruksklubb' i Det var försöksledaren' på Mjölkning endast en fång intressant föredrag hos' Södra Hallands Wiad liceneiat Olof Claesson, som redogjorde för de försök man där gör beträffande mjölkproduktionen. Internatkurser för halländska : nykterhetsmän Hallands distrikt av Svenska Nykterhetsvårdsförbundet har för avsikt alt i samarbete med Läns- Al d 1 Halland, län utöver nu pågående och fortlöpan= de informations= och kursverk= samhet i nykterhetsfrågor, ins nefattande bl a uppgiften att få "tillgång till « k frivilliga medhjäl- pare, även anordna några kurser avsedda för nykterhetsnämndernas "ordförande, vice ordförande och i förekommande fall andra verkstäl= dande ledamöter eller tjönstemän, ! Sistnämnda kurser tro planerade kom två-dsgars Internatkurser = kurser — delade på tre sådana kurser för hela länet (Forts. å sid. 3) Itorh nykter Den omfattande Tationalisering, som sedan kriget ägt rum inom svenska jordbruk, sade talaren, har endast till obetydlig 'del be- rört arbetet inom mjölkproduk- tionen. Detta beror på att den tekniska utvecklingen på andra områden direkt eller indirekt bidragit till den snabba fram- stegen inom jordbrukets meka- niserihg, medan tladugårdsavbe- tets rationalisering i. stor ut- sträckning + hämmats genom bristande kunskaper om djurens reaklion wid förändringar i mil- jön samt deras förmåga att anpassa sig till sådana föränd ringar, För att' erhålla tilför- litliga informationer om olika miljöfaktorers betydelse i mjölk- produktionen Ikräves långvariga de senaste åren en'wad försök utförts med — cnäggstvillingar, varvid 1 första hand inverkan av olika mjölkningssystem på avkastningen studerats. Forts, A uld 5. smidig övergång, kräver, talet i Kalmar län 15, och 20- talet i Kronobergs län 8 stycken. På sina håll kan reformen med- föra ändrade länsgränser, Flera av våra äldsta städer blir även om. stadsrättigheferna . behälls inte längre städer i nuvarande mening. I Jämtland skulle ' drygt 30 kommuner kunna reduceras Ull 10-talet och inom länsstyrelsen nat med 'ett alternativ, som skul- le minska de nuvarande 53 kom- munerna till förslagsvis" 20. Det. - I skulld emellertid inte ska genom indragning av några stadsrättig- heter utan alt genom till städer- vn lägga landskommuner, T. o. m, sammanslagning av städer kan bli aktuell, exempelvis Öre= grund : och Östhammar till: en kommunal enhet. TI stället för nuvaranda Norrtälje skulle: det bli ett Stor-Norrtälje, att Stor- välj je OSV. Söderålj (Forts. å sid. 3) ' Ostbedömning Framgå ng "Kvaliteten på årets ostar "några bottenkvaliteter har into hiltats, konstaterade dirck- : för Erik Sylvan, när han vid årets öostutställning i Västsven= tralens regi på torsdagen sammanfattade kriti-: ken över de 35 utställda ostarna 'av 10 sorter. Alla ostarna fyllde kraven ifråga om 'vattenhalt och fetthalt: och, kvaliten , ska Mejeric el var jämn, och kostnadskrävande försök. På Wiad har emellertid under halt, som tillverkats, av , Ake , FSE STYTT! N Dagens högsta poäng fick en |Carlsson ' vid Falkenverksortens kaguost med 50 procents fett-]mejeriförening 1 Feberg, Den i Göteborg | för Vallberga | - har varit mycket jämn och a mjöl : i Stockholms län har man räk- 1. na ber äknas låmina fem, miljoner liter pr år, vc r tankbilen. kommer i in «> (Forts. å sid.:5) Ärets julsky ltning i Laholm kommer att i äga rum sönda- . gen .den.4 december enligt det ' beslut,: som 7 : Laholms Köp- », mannaförening: fattade vid sitt årsmöte i:går.-Sammanträ-' "> det hölls under ordförandeskap Av ingenjör; "Ragnar Jö son 'och enda större disk Ansvarsfrihet” beviljades. styrelselédamöter för två år om- valdes de i tur' avgående Ragriar Jönson, Åke' Lindberg och Carl Erie Lundblad med Filip Häger- ström sor; ' suppl. Kvarstående i styrelsen är Ragnar W. Bengts- son, J.. Lundin och Sune Broms. Till revisorer omvaldes Bengt Wesslén och Per Emilsson. med Cal Ingvarsson som suppl. ” Beslöts att "hos kommunal” Till] 1 var julskyl borgmästaren . anhålla . att, jul- torgdagen måtte, förläggas” till den 21 d ber, Af- färerna kommer att hållas. öppna till kl: 18 under tiden :15—23 de- cember. gen 'den 4 kommer Laholms mu- sikkår att ge en konsert på Stor- torget mellan kl. 17 och 18. -An- kesskolans kvällskurser 'och: han delsskolan. ' Körde i. ”jordvall:. "Ett trafikmissöde inträffade vid 14-tiden på. torsdagen vid Hunnestorp i Östra Karup. En personbil, som var på väg upp för Äsen, alltså söderut, tvangs " köra " av vägen och-in i'en - sten- och jordvall för att und- vika ” frontalkrock ' -med ” en söderifrån - "kommande; dansk "långtradare + och en. personbil, jo som just ' när : bilarna : möttes körde. 'om ” långtradaren. Per- Undvek: kollision Examensprov för elinstallatörer vid Yrkesskolan » För första gången utexami= nerades på torsdagen från La- holms Yrkesskola en kull elin Nio elever deltog i de skriftliga examensproven i ämnena mate- matik, ' elektricitetslära, tromaskinslära, ”nik, insfällatioristeknik med rit= ning,; yrke onomi. samt, yrs 'sonbilsförarens / und . renderade honom "smärre skar . vanker på ' bilen. Såväl : :den " danske långtradaren som den |" omkörande - personbilen för- . svann från platsen, St lantbrukare i Halland, som i Styrelsen anser "det nödvän- digt med. en grundlig "invente- ring för att få klarhet om ollon- borrens utbredningsområde. Först därefter torde det vara möjligt att beräkna kostnaderna för de åtgärder som kan komma" "Lantbruksstyrelsen föreslår” hos Kungl: Maja att” de år lidit förluster på grund av skadegörelse genom härjningar av oilonborren skall tiller-' kännas ersättning enligt i princip samma grunder ; som vid sådana skördeskador som uppstått genom regn. att krävas möt de lonborrarna. Kostnaderna för en sådan bekämpning bör bestridas med allmänna medel. Det "syns också vara ett allmänt intresse att jordbrukarna i de hemsökta (Forts. å sid.-3) Kursen har” pågått sedan i i'sep- tember; med, två lektionskvällar i i ligen hårt för. att hinna med den komprimerade > >kursen,' som nu "Hett fram till "den efterlängtade 8. igheten.” Detta inne- - k. C-beh bär att de' är berättigade att leda | tunda kan söka förmansarbeten inom yrket, ” Examensproven .- z avlades > på bli ganska sent innan resultatet förelåg — 'så sent t. o. m. att komma med utförligare redogö- relse i lördagens nummer: Pre= för handen att följande uppnått ” Egon Bengtsson; -Veinge, Nils Harrysson, Laholm, Allan Karls= + > Forts. å sid. 3 Svinslakten har: ökat kraftigt (Forts, å sid. 3) g SS vid Håess' under sexaste verksamhetsåret, vilket i någon mån illustre= : ras av bilden från slakteriets Tagerkylrum. "Slakten ökar starkt vid Häåess' Svin och ungdjur bidrar. härtill s " Slakten vid Ilåess har ökat med cirka 20.000 djur under det verksamhetsår, som sluta- de den 31 oktober i år, jämfört med föregående år, berättar disponent Nils Alexandersson, "Det betlyder att sammanlagt 210.000 djur slaktats sedan den 1 november 1959. Kvantitativt blir dock ej ölningen särskilt slor, då det framför allt är fråga om slaktökning för svin och .- ungdjur. Wet "Storboskapsslakten har åäre- mot inte ökat, vilket torde bero på att utslaktningen under tork- sommaren och hösten 1959 med åtföljande 'foderbrist bidragit till att jordbrukarna under inneva- rande goda skördeår sett till så att en viss återväxt av mjölk- djur skett, Dessutom har svin- produktionen inriktats — i en- a FYYUTFTITEN MASSAN lighet med konsumenternas ön- skemål — mot magvare och följ- aktligen även lättare svin. Den slaktade kvantiteten utgör un- der scnaste verksamhetsåret ca 16,3 miljoner kg mot 15,3 mil- joner föregående år. " Disponent Alexandersson be- rätlar vidare, alt produktionsut- vecklingen inom Håess-området, liksom i hela Halland, Skåne och Blekinge går mot en ökad pro- duktion av svin och ungdjur. Beträffande svinproduktionen i stort för hela landet är tenden- sen annars den, att det s. k. fläsköverskottet beräknas min- . På julskyltningssönda=' slogs 100 kr i stipendier till yr=' stallatörer med » C-behörighet. veckan. på Centralskolan. -Elek= trikerna har fått: :plögga syhher=.” ”folika installationsarbeteii”och så värdigheten "som C-installatörer, - son, Veinge, Agne Larsson, Valls | Yrvywvv "elck=. 'anläggningsteck. torsdagskvällen och det hånn . Laholms Tidning ber att få åter- liminärt besked gav emellertid - ska under innevarande år-från - 50 miljoner kg till -omkring 30 : (Forts, å sid. 4) NYC J NET TERTEVEIVETYvi
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.