Ferrevv vv vv vv vet VT TervvYYvY vevrveerYYYYTEYYYEYYFYNTYYYTYYYYEYFYYYVTYYSTTTT f tr Lördagen den 12'fiovetmber 1900", Yrevyryev ” "Det -Det gick tydligen glatt och liv- : Ugt till på Karlsdags-balen i Vis- by år 1817. Men stämningen var . patriotisk, och den en' äskålen ef- ter den andra dracks för kungen, Carl XIV Joha ” Man håde hört kton 'om att Bex linjeskepp med prins Gustav ombord var på väg till Gotland, som skulle bli utgångspunkt för en resning till den avsatta dyna- stiens återupprätelse. : Det kan hända, att dessa rykten oroat hu- vudstaden, . och ' konungen mest, men då kände man inte gutarna. Här fanns ingen mark .för revo- lutionära stämplingar, rs " Balen och "festen pågick, "och det blev allt gladare Vfd'ett bord satt två herrar, som inte deltog £ dansen, men som hade så myc- ket större nöje, av att se sig orm- kring på då dansande paren samt utbyta. tankar med varandra. pat" var provinsialläkarén Petter 'Jo- han Ber, geln' och adjunkten Inre. Den 'setare tillhörde en gammal visbysläkt”" -med” tvähundraäriga anor tv Ni fena . Först falade de ”poltlik c och fann nås "ängslan för ; en . statskup my cket onödig. Den av- "för "prins" Gusté Sedan pratade! de . och hade mycket roli, "det de tönide" "sina glas någon; Sei SKA. ”AUR resté siallt under” ,. reslög: - sig upp; Sch På ganska. säkra ben | hade ock: "så Bergelin) "och Ihré stående gtvit Kungen sin "hyllning," men” sedari e satt. st g ned, frågade aöjunkten sin vän: H — Vems skål v var det egontli vi drack? Bergelin tittade " upp. ot oaveoske 5 22 Det var "Gustav Vi 3 skål, Inré funderade skärpt och tycks tes” inte "Våra? "nöjd med "svaret. | Gustav” var" ju den” fördrivne. ko- nungens son, som inte längre hade l och nu regerade Carl " Johan. Ber gélin vär nog inte nyk- ter, när: han blandade ihop naim- nen på det sättet. Det måste Tät- tås till, Och utän att tänka redigt, "höjde" han sitt-glas mot vännen, ” och? "så" kom :det .1, hastigheten: if Hurt samtälet” sedan förlöpte inte gott att säga, men de kom" väl hem så” "småningom. och. hade vidare helt säkert mycket” dimmi- fruktansv å F , kuhgsdyhastin, z andra saker | "' tijag dunkelt ihåg, "| få 'prins' Gustav 'på' tronen. Vi, "il dant: enfäldigt rykte ' på allvar. ast VT Rv FR a FER ga begrepp om vad som försiggätt på festen, Att de skålat för Gus- tav IV:e Adolfs son var också något, som dé inte håde”en aning om. Hen STR Men ett par dagar därefter blev de uppkahade ' till. landshövdihg, Aschling. > 3-- of en Landshövdingen såg: mycket allvarlig ut. to Herrarna kanske själva för- står, ' varför "ni kallats upp till mig? frågadå ländshövdingen. ; - Det var Bergelin, som svarade: ” — Vi försäkrar, herr landshöv- ding att vi-inte vet någonting om. den saken, och någon brottslig handling har vi inte Jåtit komma oss till last. — Jaså, inte det i avbröt lands- hövätagen. Till mig I här” dock. in- rapporterats, satt. hi: båda : ”på Karlsdags-balen nöjt edra” glas öch druckit en" skål Vv”, som ni uttryckte det. Vad skall :man kallaf sådant? Uppen- bart 'majéstätsbrott ock 'statsfi- anslutit er. till én” föräderikom- = | plott, som syftar till att återupp- | sätta. på tronen - der "De två” männens f rbluffade uppsyn måtte ha övertygat Jänd: hövdingen, att han hade;'ett> pär jandsförrädare framf i och Fe pratat en del, vi nu nte;hade något: minne, Men trogna. kunge; är - vi, förklarade Bergelin; Nu kommer att vi ett täg pratade om' ryktet som” gått att) liksom alla här, tar inte "ett ”så- Och. nämnde vi" namnet ”Gustav Vv” när vi skålade, så var det ba- ra ett olyckligt-val av ord. 77 . Sedan landshövdingen samtalat ännu en stund med de två ånger- fullÄ gästerna”. från balen, kunde Kan'inte hålla "sig allvarsam läng-- entiig handling! Ni har "offentligt en :kområjer: - Men det. blev annat. Från något . håll - -kom”. "rapport till. konungen och regeringen i Stockholm om -vad som inträffat; Det ansågs, att landshövdingen Aschling hand- lat i hög grad nonchalant. Målet mot. hög; förrädarna måste tas upp igen." ne oo + ; Landshövdingen avlägsnades också. från. sitt ämbete och : er- sattes med Jacob Cederström, som var en'åv de aktiva deltagarna i 1809 års revolution. 5: oe ov ot? "Sedan! var ' det” Bergelins "och Thres' tur: Och 'nu var:det inte längre fråga om ett enkelt förhör. De häktades -och sattes i förvar tills rannsakningen med dem skul- 18 ta sin början. br al jAlla som varit. med "på festen inkallades: som. wittnen.. De flesta hade”:inté hört någonting, "men de gsom.'sutti mast: Bergelins Inres bord kunde ju | Inte för: neka; att de hört” den: skål, som prövinslalläkaren'! och” adjunkten d "Gustav: V"> De hade ländshövding; som: såg mänskligt ""högmålsbrott' för: vilket 5 är lätt -att/förstå.: Adjunkten-. var den som. kände sig mest förkros- sad, men Bergelin höllmodet uppe. Ta det' lugnt, .: broder; och 'förtvivla inte. Vi har: råkat: i samma olyckliga belägenhet som 'så' många andra under denna tid. Men "livet "gäller det i alla fall inte, tr "domen. Redan i mor- gon fö våra /nådepapper' un-" derskrivnar. Och så:efter någon tids fängelse är vi fria.” Så har dét' gått. isliknände fall och det Det gick också som" Bergelin trodde. De dömda fick nåd; fast fängelse slapp de inte från. Bergelin kom till Karlstens” fästning på-obestämd tid. Hans fall var väl bekant av kommen- dauten på Karlsten, som såg till att. den 'jovialiske' och :trevlige doktorn inte "behövde" känna fri= hetstvång allt för hårt; Efter ett Ar fick han sin hustru till sig, fick gå -ungéfär som han ville. utan övervakare. och mådde i det stora hola väl av statens gästfrihet. Och när han så en dag förklarade sig ämna öppna läkarepraktik i Mar- strand mötte inte heller detta någ- ra hinder från fängelseledningens sida. -. fina "Men till slut ansågs det väl inte fällt: förenligt" med" fängelsets :re- nommé-att:en av! dessas' fångar hade en livligt uppskattad likare- praktik: fistaden. Och. hur, det.nu ordnades: kom: det” + meddelande « från högre. ort, att 'provinsiallä- 173” karen' Petter! Johan : Bergeline namn 'skulle. strykas. ur-fängelse- rullan.. Då äntligen,: efter tre'år, hade.-han. sonat sitt. "fruktans- värda” brott-från Karlsdagsbalen i: : Visby: > sAdjunkten” Inre vär då också en fri manie. ver lock - ”Ar:1820,' kört tid efter det han fick "lämna ” Karlstens «. fästning, finner : vI-.denx:; för. högförräderi straffade doktorn som 'lasaretts- den 2. sorglustiga . historien" från a Visby och hang" påtvägna: semes- 'sI Karlståd: blev: han” ke d som en'.skicklig.: plikttrögen och: upp: offrande "läkare! tog så fi I närmare tjugo år verkade han i Karlstad: och avled plötsligt ef- ter ett slaganfall sedan han sent en, kväll: besökt en sjuk. Den glade och gode doktor Ber- gelin saknades mycket, och länge berättades många anekdoter om honom. En egenhet hade han ock- så haft :s— "han uttalade sig ald- vig ;om kungar: och sysslade ej heller; med politik, ty. detta var farlig märk '> hade han fått er- fara. MR re, "Han ekrattade och sade: "+: tr — Jag: avskriver ärendet men råder ervatt ta er tillvara én an- nan gång. Vi: lever i' tider, då förräderi och misstänksamhet fro- & Sä onsin, och ' det tunga i styr, gäller”; att.hålla st Landshövdingen | sin der åvskrivit "denna ”nögmaäls- Vaken fördenskull,” «+» veten icke vilken, dög eder ” "Herre "kommer. , ” = nn Matt. 24:42. SON "VAKEN! ve - Kyrko et lider mot. sitt slut. Snart skol kyrkklockorna - rin- ga" in: 'dömsöndagen. Nu kunna vi slutåt Våra ”öroh : för deras . budskap: och gå förbi. En (gång !j ” skall dörnbasunen ljuda, Då skall ingen "kunna sluta sina öron "och Inte Jåtsas' höra” och "gå "sin väg, ” som om det inte anginge honom. " ”VakenP. säger Jesus. ”Ty I veten icke dagen, ej heller stun- den för männhiskosonens tillkom- melse”, ” at tobaks Den stora frågan är icke när? utan" "att. Inte 'när, den” dagen skall komma, Utän”att den korå- mer: Inte fördjupa sig'i grubbel och beräkningar, Inte . bruka Profetior och"utsagor” så, att vi äv 'dem"skille söka heräkha ti- der och stunder. Profetiorna och Utsagorna äro' intet till för detta utan för. att väcka och "varna, trösta och skänka frimodighet, att hålla lågan brinnände i vår själ och att vi må leva med den stora räkéhskapsdagen för ögo- nen, så att denna inte måtte bli- va en förskräckelsens dag utan” yt Liksom vårt livs” sistå? dag skall den yttersta dagen Komma én-gång. Vår” värld är inte evig. Den hår inte”alltid funnits, och den kommer inte alltid att vara. Vi' tycka, att denna' jord är så fast 'öch "säker. När: rallt an- nat förändras; så” veta vi dock att jorden ligger där trygg 'och | säker. . När. 'människors' lidelser ijaga varandra över 'dess yta, så ligger dock Fjorden kvar och är sig lik.' Årstidernä växla? Vårår skola” åter” komma; ” då ! jorden skall grönska, "då säd'skall:sås och 'nya skördar | växa” pp: till skörd... 4 sön > bre "Men en gång skall det bli c en sista dag. En dag som inte efter hand stilla skall övergå i kväll, En dag då det jordiska kretslop- Pet brytes av, då evigheten bry- tes in och vi kallas till dom: Det är ett stort ailvar. NV inte bara ett 'skrämmande allvar. Utan ett högtidligt. allvar, så- som man känner det'på -kyrk- vägen, då man väntar att kloc- korna skola börja gå.”, "Tanken på den Yttersta dagen ger. åt livet den rätta inriktning- en," ett meningsfyllt innehåll och en rätt höghet.” > Den ' är, inte en börda, -som ; trycker oss till jorden. Utan den en glädjens” "och förlossningens "Keter; d. den hjälper oss ifrån det "dag. Bla : myckna som binder Oss vid jor- " På våra predikstolar brukar den. stå en" tyst, allvarlig predikare: | Den skänker ett mål att se limdlasét. ; "Sanden "rinner, Det är hän emot och en väg att vandra knappt”ati Vi se det, men den på. Den är som en vandrare vid rinner: Och :den stund ; kommer. vår . sida, som hjälper, tröstar osvikligt, när det'sista -joch vila. heter; 0: len hjälper oss ifrån det Så är det ock med ' vått liv. svåra och gåtfulla: allt skall iv Minuterna, dagarna, åren" rinna bli förklarat &n gång. - > cc bort; vi märka det knappt; meni' Så blir även ordet om den det är så. . 2 yttersta dagen: och domen eit Det är bara 'ett stycke liv vi evangelium, som lyfter och bär "fått, likt en handfull sand i tim- och skänker glädje. Ett ord, som glaset. Med varje minut minskas inspir erar oss att lyfta vår blick, förrådet: [Snart skall det "sista axla vår börda och vandra mot ; rar. Den ger kraft) net runnit rie red; och lagt sig till att uthärda livets vedervärdig- |. t'ske samma med oss, : NILL LÅTSA SIG HA EN . OCH SÖKT MIG KYSSA! DU SVEK EN GÅNG UTI HAN ALDRIG FÖRT, DpiG | DÅ JOHANNA GICK "UTI DYSTRA TANKAR; ; FÖR. DEN HON: "TÄNKT. SIG SOM LIVETS ANKAR; om NU BÖRJAT. FJÄSKA MED ANN SOFI: OCK TARAR FÄLLDE HON MANGA STRIDA, ' > SIGANFÖRTRODDE ÅT NORGÅRDS FRIDA. - HAN LOVAT FÖRA MIG I' LYCKLIG HAMN Så FICK HAN NJUTNING UTI MIN FAMN: vw : JAG. VET EJ RIKTIGT MEN NU FÖRSTÅR el - DEN FRÖJD VI- NJUTIT.I SKOGENS SNÅR . : BLIR STRAFFAD HÅRT SÅSOM SYNDENS LÖN - DET ÄR VÄL BÄST ATT JAG GAR I SJÖN. «ca VÅR. INTE TOKIG, SA NORGARDS FRIDA ALLT GÅR JU ÖVER FAST DU FÅR LIDA, FE MED-MIG HAN HAFT DET PÅ SAMMA SÄTT" "0, OCH: SLUT PÅ VÄNSKAPEN TOG. JAG LÄTT. i EN KARL SOM BARA FÖR 'sITT BEGÄR |. ÄR.BÄTTRE RATA FAST HAN FÅTT ALLT. ETT LIV MED HONOM BLIR BARA KALLT. :. OCH DÅ HAN EN GÅNG . OCE KÖM IGEN lov o0d rela OCH SADE: FRIDA, MIN LILLA VÄN, vd - VÅR FÖRRA KÄRLEK HAR JAG EJ GLÖMT! "die? NEJ TACK, MIN GOSSE, Gö EJ BESVÄR, . JAG ALDRIG MERA I DIG BLIR KÄR. Or ROR OCH ALDRIG MERA MIN” KÄRLEK FÅR. . ” SL, ALL DEN KÄRLEK, SOM HAN BESTÅR, -SÄR ICKE VÄRDIG EN KVINNOTAR. örter er VAR GLAD I STÄLLET HAN EJ DIG BAND ÖCH HANNA ÅTER FICK LEVNADSMOD; ” . OCH POJKEN HENNES BLEV SNÄLL OCH GOD. ".HON"ALDRIG ÅNGRA PÅ - ALDERNS DAR > ATT HON BLEV: SVIKEN AV. GOSSENS FAR. - KVINNA KÄR » SOM FÖRDOM ÖMT. LIVETS VÅR : TILL LYCKANS LAND. | ;N SS ro. C 0. Nilsson, . Anordnar sin traditionella 'höst- soaré i Lagagården, Laholm; den 22' november. och' vädjar härmed varmt: till. alla ' inom ' kretsens verksamhétsområde boende! att Skänkå tombolavinster, ” båkverk, frukt i m.m: till denria'soaré: Alla gåvor mottages tacksamt av sty- relsens ledamöter i åe "olika ro- tarna, frn j sa Laholms landsförsamlings dandkornet hå rännit ut. mn å målet, : ” evigheten, - Noli oe P Mae AAA A NA AAA AAA ANAL ANARANUSAFA AAA. MAKA a. FEV EESVYSTTITSTEFTIETN Födakorskrets,.s at. a PYFSVEYSN 3 ”ULAHÖLMS LANDSFÖRSAM- ' RÄNNESLÖVS ve” ”LINGS RÖDAKORSKRETS RÖDAKORSKRETS - ”Anordnar soaré i. Solbacken, till tombola och lotterier. Ev. gå-. vor kan inlämnas före den 18 nov. på följande ställen: Karl Bengts-" son, ga, H örenirig- en Alstorp, Åke Eliasson Stäme;' Karl Axelsson Ränneslöv, Folkes Livsmedel Vallberga.” Allä bidrag emottages tacksamt. co to ec to»; Styrelsen. ta Y SYTvTg BA ANARDANARIIASAAANSADIAdrtrtdel hd A dAAAAMAAR AL BMAs. och Den är bara halv”, fortsatte Viktor: "Samma höst budade ba- ronen samman folket på Klåge- fup och, hah hade en imah;jmed sig: Om "det. som skett sade ba- ronen: Inte ett'ord; ha bara tit- tade: på”. sina. . underlydande en för en, och så yttrade han: Här har ni er nye "inspektor, och så gick. han: Inspektoren ' såg sig omkring: han också, ' och så sa han: Här'skall inte 'spillas ord i onödan. Jag är noga och sträng, att I vet det; men jag skall vara rättvis oo dare :""Han fick inte heller ett ord till svar. Men vad han lovat, det höll han:! Det blev ' andra tider på . Klågerup, 'och andra don. Ditintills hade det varit så, att hoveribönderna kom till slottet med: hästar. och vagn på utsätta "dagar; blev det så dåligt väder, så fick :de tillsägelse att vända tillbaka hem, dagen var skämd, men den räknades inte med -ef- ter kontraktet. Nu ordnade:den nye inspektoren det så, att var och en'som 'inställde sig på slot- tet vid överenskommen tid; vare sig han: kom ensam. eller med sina hästar, också fick arbete att beställa, om. det än regnade som om himlen stått öppen; återbud skulle 'ges före gryningen för att gälla, En dag, när inspektorn var på väg ut till rapsen, såg han ett gruslass stå på en väg i boksko- gen, och när han kom - tillbaka sex timmar. senare, stod lasset där ännu och bonden brevid. Vad väntar du på, frågte i ins toren.' På; ägmästaren; han ha ställt mig klockan ett och nu. är klockan? sju; men där ko mer ' han. och" när ronen, "ätt jägrmästaren” kom," si ronen; att jägmästaren skall |: komma upp på slottet. precis kl. ett i norgon; det: är en viktig sak. Följande dag var jägmästa- ren där -på klockslaget, och han fick sätta sig ner i förmaket, och där. fick han sitta : och höra väggklockan slå, tills den slog sju slag; då kom baronen: ut från sin imätsäl ocH"sader ra be jägmästaren bort mina bönders tid i onödan, den kostar, dem detsamma :' som den kostar."oss. För spökamma- ren : hade: . den nye inspektoren satt ' en - stadig tvärslå med en stor hänglås; han talte inte där- om "och den blev inte öppnad i hans tid.” Både det ena och det andra blev 'inrättat på ett nytt och ' varaktigt sätt; Klågerups- bönderna blev ofta' skickade till Malmö med spannmålsforor eller bokved, och sedan var sådan; att sig: fulla: köra hem på "kvällen, "så körde de i kapp på vägarna, den som kom först till. Klågerup vann ett i sken en hel fjärdingsväg; två lass i. bredd.” Undan! skrek ' de, och de. söm -mötte räddade sig i dikeria,' ”och "det hette att det fanns inga värre tosingar än ful- la Klågerupsbönder. Det var en skam .för . både Gud och män- niskor, och hem" kom "de "med söndriga kärror och fördärvade hästar. Den nye inspektoren, 'han varken 'hotade eller bad; men innan en fora skulle ge sig av på morgonen, 'samlade han bönder- na och lät dem dra lotter ur'en skål, och på var lott, när den II vecklades ut, stod där ett rum- mer; och så sa han: Där-bar ni den ordning som ni skall hålla när ni: kör till Malmö, och i samma ordning kör ni hem igen, och den som hittats på vägen på annati plats än han har siffra till, gången i Klågerups ärende. Det var inte svårt att begripa, och i ett och allt. -I sex år stannade han- på Klågerup, men så fick och dog. När han skulle begra- vas, så kom den: äldste bonden upp till baronen och frågade, Edenberga "den 23 nov. och. vill; jhustrurna och torparkvinnorna härmed vädja till alla om gåvor "hade skurit av sina blommor och kom med förklädena fulla ' och I, "strödde på vägen, så lång den|. var. Och i vart hus de kom förbi tå fanns det en hemlig skrubb på loftet eller 'en låst kista i kam- -maien; där det låg en lie med | gravrost på eller en 'räfsa' med F mörka fläckar, sex -år var det]. ".aedan: de redskapen varit i bruk, / i "VIKTOR LEJON men det hade blivit överens- kommet, att var och en skulle gömma sitt, så som de' också ha- de svuurit, en för alla öch alla för en, ifall någonsin den gamla 'historien skulle” väckas: till: liv igen; men den kvällen, då be- gravningsklockorna ringt, blev de alla brända och förstörda, för folket i Klågerup kände att spös ket var imanat i Jorden I för all- tid.” = : | ”Berättasg här spökhistorie hördes en: röst på klingande uppsvenska — hela kvällen hade det i tältet inte talats annat än skånska. Det var kapten Krum- ry? 'Tbach, som 'kommit tillbaka från Herrevadskloster 'och gjorde 'en ittt in i sitt tält, där det ena ljuset efter det andra brunnit ut och de sista dropparna av pun- schen var tömda. Kaptenen hade samma valspråk som Karl Johan; folkets kärlek 'min belöning, 'och han hade ingenting mot att på stående fot hösta in en del av belöningen; han förklarade huld saligt, att gästerna inte skulle Jåsa om. hans närvaro, men han kunde juu likväl inte 'hindra, att de' alla stod kvar i giv akt. Han begagnade tillfället att hålla ett litet politiskt föredrag för "dem, och det kunde' hån utföra red känsla och övertygelse, ty han dihavismens sak. Han berättade, var-brinnande i anden för skan- att - kung : Oskar: tänkte hjälpa "danske kungen mot rebellerna Bra, sa inspektoren a jäkmästaren kom;'"sa: han: Jag har ”hälsning från bat: - när d lässt av sina' vagnar och uträttat baronens -; ärenden, så gick de in”på' en krog" och: söp när de. sedan: : skulle. 'halvstop” brännvih. Det kunde gå den har kört. till stan för 'sista|- därvid blev. det, Sådan var han |” HN F redrik Böök och tyskarna ” och att han fått två "millioner riksdaler banko av riksdagen till rustningar — när han "nämnde" summan, gick 'det en kall kåre länge ryggen på hur' dennå ' ofantliga 'penning- summa kunde anskaffas och än- nu mindre vad den skulle bru- kas tilll: Kapten Krumbach' be- rättade vidare, att så -snart de tyska trupperna trängde in på Jyllands jord eller på öarna, så, skulle = det ;: smälla; en svensk armé på fyra tuusen man låg re- dan på Fyen,' dubbelt så många höll 'på att sarilas i'Skåne — hade de inte själva sett att hela trakten ' kring jungbyhed var täckt av tält? Maken till'storlä- ger hade inte skådats i manna- minne, : Korpralerna nickade god n me- ning, de hade ju alla haft på känn att något var i görningen, fast de hade aktat sig väl för att anställa några obenöriga betrak. telser över vad kungliga maje- stätet och kronan kunde föra. i skölden; det var bara - Viktor, som ingenting begripit, han hade trott, att det alltid gick så livligt till vid”rekrytmötena på Ljung- byhed och att man i vardagslag kunde stöta på åtta olika rege- mentens uniformer under loppet av en förmiddag. Kapten Krum- hbach frågade, om "ingen av dem hört talas om' slaget vid: Slesvig, där de tappra danskarna fått ge vika för den tredubbla övermak- ten, ”om'”” striderna vid Dybböl, där lötjtnant Sommelius, den store skalden, stupat för: Dan- marks rätvisa..sak — han hade sprungit upp på en gärdesgård, svängt sabeln över huvudet, och ropat: Framåt, hurra! "åt sina | soldater av den femte danska . linjebataljonen, men hans hurra... rop blev brutet av på mitten, en preussisk tkula " fög bort KEävuds ” skålen på honom, och för en vecka'. sedan hade han myllats ned i Augustenborgs kyrkogård ; på ön: Als. Kapten Krumbach kände ' inspirationens örnvingar : fläkta kring sin panna, och han läste upp” -Beppor -Sommielius' dikt, or > Jag kysser d dig, blixtrande” > klinga, på valplatser skola vi svinga i ringdans, du, döden och jag! 2 Så trogen 'i glädje och smärta; jag trycker dig tätt till mitt hjärta, =. min fästmö 1 envig och slag! Kapten "Krumbachs' 'stämmå - - skälvde, och: det var inte att undra på, ty han visste med sig, att han var en själsfrände till den genialiske skalden — även : hän var i grunden en söndersli- ten och :demonisk natur, även han hade tänkt att gå som fri- villig -i dansk tjänst, fastän det av flera skäl inte kunnat bli av; bland annat måste han först fulls. ' borda sin stora tavla över äm- net .Gusta Adolf och Leubel< fingen, så att den kunde komma med på höstens konstexposition. - ; Men hur lätt kunde det inte ha: -"” inträffat, att det i stället varit han som stupåt vid Dybböl; att” det varit hans namn, Karl: Ju- | « ver världen — han rös, när han Viktor, ty han-kunde inte förstå, lius Krumbach, som flugit utö- tänkte på det; och i rysningen .., ingiek det både befrielse från en > -- " överhängande livsfara och smär- --tan över ett förlorat tillfälle, och han kunde : inte" avgöra "vilken -, känsla 'som var starkast; ty han . : var verkligen” ' en” disharmonisk . a han: Jag, har hälsning från ba= ANNAN personlighet. " . ,; Han. talade om de "många : svenska och . norska frivilliga, som strömmat till de-danska fa- ": norna, officerare,? stundenter, i enkla män 'ur folket; hag kun= | de meddela, att kung Oskar're-. dan befann sig i Malmö för "att ' vara krigsskådeplåtsen närmare, och där arbetade han. på att få .. tyskarna att avstå från sina rov= lystria' och”nesliga, planer;: men > lyckades det inte genori under= handlingar, så skulle han 'ofels. bart ' dra det svenska stålet, och då, mina herrar, då" är det! vår : tur. Ännu hade ingén från Nor- / ra skåningarna blandat sig i le—'. ken,: vid de skånska regemente- na tog mån tingen med kallblo- dighet, och han visste inte-om någon annan än ex sergeant» vid - Skånska husarerna; som på egen >” hard gett sig över Sundet, men när dagen kommet," "och kurigen ” kallar ' oss, då skall :han''finna oss beredda '— och blir väntan för” lång; så skall det säkert fin- nas mer än en, som tar sitt öde i egna händer, som följer / äraps.' bud att' skynda till kjälp:å åt d tappre landssoldat.. . > CNY » Käptén Krumbach kunde ha hållit 'på en. god stun.! ännu, iy:. hans gäster -åhörde med-akt= " ningsfull uppmärksamhet hans . vältalighet, " ehuru disciplin för- bjöd dem atf ge sitt” bifall till känna;' men hatt blev avbruten I av tystnadssignalen, som kling- ade "matt genom regndimman, och .underbefälet måste be Gud bevara kapten, och troppa . av till sina kvarter. sova la Den regniga söndagen var ill ända, Den hade-likväl inte blivit så enformig och grå som korpral : fans hade befarat, "då Han på morgonen gäspat i den fuktiga lägerhalmen. ne oh nen sens 5 han en hetsig feber, unga karlen, | folket. fick bära hans kista "rån os : | bostället till Hyby kyrka, och de fick lov till det. Det vari början |- ""Jav' hösten, öch de turades om, så att "ingen blev 'lottlös, och |” ”Agronom L Apotekare Jurist Läkare | | Präst, | Mellan 24. 000 och 37.000 kronor kostar-det. att låta barnen ut- bilda sig vid högskola, konstaterar Svenska. Handelsbankens. » tidning Sparmålet, som i sitt senaste nummer tillsammans med : SACO och ' Studiesociala utredningsnämnden "gjort en'samman- ställning av kostnaderna för några yrken där det fordras hög-. i " skolestudier under 'minst fyra 'år. Mest kostar det att bli läka-- ” re. Men stipendiemöjligheterna är goda, Varje student, vid högskolorna kostar dessutom staten årligen bortåt 7. 500 keenor i bidrag till lärarlöner, material, hyror .m. m EN me a V a FVTVYSYVTVEYTTEREFESTYTETTTETT An
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.