; Yr Yr YrTr rerveetvevverereT TOD verretvyveyvy veceeeeervrevtetveeitevrveeyroeeceev&e7eeroevyfrYyvvYrYvyyrYv PEPE YYvYVET SA TYTTTYSFTT VY YYVPF TRY v a 4 4 oa 2 ” s N , - 2 4 por - ve sr : . - -e - - - vw. se w oc vel .r + ' s t " och ' " De bärande rollorna spelas Av La- Se annons, =LT + ”Det' har hänt' åtskilligt på -den' kommunala” fronten. sedan DEN 30 NOV EMBER 1960. IT: =. se - Nya kommungränser. ; ast dard och. den samhälleliga: om- vårdnad som i dag betraktas söm "nödvändig och naturlig. : 1932 års k delni! form trädde i kraft. Redan" då ' uttalades farhågor för att kom-' munerna, i” många ; fall 'var i. svagaste laget. Men man .gjor-, de det bästa möjliga av situa- tionen -och det var'inte'utan: slitningar och vånda som" de nya kommunerna föddes, Så- ren är väl på många håll ännu inte läkta, då man. nu står, i begrepp att åter reformera och skapa ännu större kommuner. Man kan dock 'k att "de torde det bli avsevärt fler. "Je Även; ; om. arbetslösheten inom j augusti” arbetade: över. 1:400 länsbor.- il i byggbranschen” , - STOCKHOLM (PRK) ! Dessa: nya krav på I nerna har i många Män ett till få de. "interk lt "samarbete. ” Vid - ingången av 1959 fanns 235 kommunalför- bund ” varjämte ' det finng' en; lång 'rad vanliga -avtal mellan kommunerna. 1959 fanns 'det t.' ex. 15... kommunalförbund för skolväsendet och i samband med enhetsskolans uppbyggan-. 1, .Inr inisterns initiativ att den nya generationen kommu- nalfolk, - som trätt till under det senaste decenniet, lärt sig se de. kommunala problemen I / stort, De har insett värdet och , nödvändigheten : av. samarbete kommunerna" emellan, då 'man' . cj själv förmått Jösa uppgifter na - : » "Det är många och stora upp- " giftér, som: lagts: på -kömmu- nerna, under '50-talet. Man be- . höver. bara: nämna den; nya enhetsskolang-utbyggnad för att få ett talande, exempel." Andra - uppgifter, :: som , ofta har ge- mensam karaktär" är bostads- ” försörjning, "vattenförsörjning avloppsr ening, kominu? ”nikationer,. ” .”pslisväsende, brandväsende m. m Inte minst har. den pågående nödvändiga upprustningen på -landsbygden för att' skaffa folk" sy Ion4t tt- : förslagen torde kunna prövas » råder : tillsätta en kommitté med upp- gift att utarbeta förslag till ny kommunindelning - har . också | mötts ”av en nästan genomgå- | ende : positiv ' inställning / från k na. na ute i landet ä är denna: gårg vä- sentligt annorlunda än 1952 och på ett lidelsefritt sätt då de komma att ligga på bordet. Re= dän på nyåret väntas förslagen komma länsstyrelserna tillhan- | da "och "därefter får man se j vad mån reformerna kan rea- liseras, Det finns dock: anled- ning varna för alltför brydska metoder... Även om man kan .konstatera, att en positiv anda kommunerna och behovet av samarbete står fullt! klart, ' skulle" sökerligen reformen gagna: bäst, onr varje lutning vore ett resul- ; ning” och. utbyggandet av tät- "orterna skapat problem av så- "dan: storleksordning att 'sam- . . verkan” visat sig nödvändig ut- "över de gränser den förra in- delningsreformen gav. Man behöver” större ” örmiska res alt hålla den .kommunala stan- | Havudmännäskapet f för me Den regionala ”yrkosskolan | för . södra ,: Halland" är, ; som framgår. & av "artiklar: på annan . plats i dagens tidning,; en myc. ket viktig; fråga, som' kommer : att åvgöras "vid: :kommunalför- bundets sammanträde: på. tis dag. Frågan "har" värit föremål: för "en grundlig” u vi vill F$ detta ; gärna, ge. skolkommitténs Kl betsutskott en Eloge för ptt. uta. i märkt arbete'— och fullständig enighet råder inom såväl skol- . kommittén som kommunalför och att denna skall för äggas, » till ett ställe, 2.0. oc Den enda fråga, som i dett . sammanhang. har vållat: skilda -Blografor: NN L Vällborga och fishult > 7 visar denna vecka Alexander Du- mas odödliga äventyrsfium "De tro musketörerna” en strålande äventryrtfilm i sprakande färger, - . förutsättningarna' » satt aktiv kommunalpolitik; sutser , för, att, kunna” fortsätta - DA illig övererisko Det skulle ge'en alld skulle" ilängden ge de. bästa ' menidgar; är huvudmannaska- E '- bundet;] medan, én: av stadens” represe tanter:-hävdat.:att civilvättsligt |. ;Det:kan: inte. rkt.a nog framhållas -att: detta. h mycket s viktig fråga utå lö . knappas "manpaskapet. an hetens ecken. börjar komma upp i' produkt ålder. och. klappar- på yrkesli "vet, De måste få sin yrkesut- bildning” innan: de kommer Å i förvärvslivet. Det, tar sin äd stånd. Frågan skall gå till läns skolnämnden och därifrån. till överstyrelsen "för yrkesutbild- ning, Först när dessa instanser har sagt sitt ord och behovet är verifierat :'kan- man 'börja tänka på» det skolbygge, som är en nödvändighet med den emellan |. - |; avsedda att tjäna samifärdseln 4.118 "| och A.378, för byggen tjänanhde för-, för väg< och gatus samt vatten- och ,Tilförsvarets; jarbeten; 947" och 1.626, i "branschen har icke ökat likformigt Ttom minskat; dock endast en obec "rs för, bla. Blekinge, Kristianstads, samt ”Volksborg och Volkswagen: just nu liksom alltid om höstarna ökar en smula är den dock åtagligt mindre än tidi- gare år. ; Arbetsmarknadsstyrelsen redovisade i sin senaste rapport från 76 prognosonter 1,6 1,6 Ez, arbetslösa i in- rock UR rena PRESSEN . ans gden, som ' M<. startade ån 1 december 1910 TVÅ DELIKATA ” "FRÅGOR har i Falköpi hade Carl Berglund fått det språkrör han behövde för att föra ut sin idé om ett lantbe- riksorgan S ska Dagbla- det ställt till de tre borgerliga par- tiledarna. Tidningen har frågat 1) om de anser att de tre oppositions- partierna bör sammanslås till ett parti samt 2) om de kan tänka sig Partimotioner i" vä- om b den 3 oktober i år mot 2,4 > den 2 november 1959. En annan i dagar- na främlagd statistik visar att denna nedgång i arbetslösheten huvudsak- ligen har sin orsak i ökad syssel- > inom yBE! Vid de byggnadsföretag som den 16 augusti i är häde igångsättningstill- stånd och 'ej avslutats (eller mot- raride arbeten på de fem” orter, där bygg is upphävts) sysselsattes vid samma tidpunkt 97.697 personer mot 90.213 sentliga frågor. Dagens Nyheter (fp) redovisar svaren och kommen terar: «-- Hr Hjalmarson svarar nej på den första frågan, men ja på den andra.-Till och med ett ”bestämt och klart ja”, det låter bättre. Hr folk parti. Och folk lystra= de till de nya signalerna. Det kom brev till Landsbygden från folk i alla delar av landet, brev i vilka Carl Berglunds samlingsparoll häl- sades med tillfredsställelse. En av brevskrivarna var v ordf i Rem- mene frisinnade förening, lantbru- karen och torvbolagsdirektören Karl. "| Andreasson i Asen, Älvsborgs län. Han hoppades, skrev han, ”att där skall kunna göras mycket för fram- skjutande av en så välbehövlig or- som Landsbygd synes Hedlund "ansåg inte: lämplig att besvara frågorna,' och hr Olin: ansåg tydligen inte for- men: lämplig. Det får man hålla dem räkning för, En Partiledare " skall inte ta' ställning. till en så ' genomgripande fråga som: sam- h den 13 augusti 19359. Ök upp- oc parti ärhelst ' och . bara gär alltså till nästan 7.500 p å I själva verket var sysselsättningen vid de båda" räkningstillfällena nå” got större. Vägförvaltningarnas väg- och brobyggnadsarbeten inom det statliga vägväsendet, televerkets ka- belarbeten” samt statens järnvägars é 2" och elektrifieri beten ingår nämligen inte i statisti- ken” Att dessa gruppers sysselsätt- ningsförhållanden inte ' redovisats kan emellertid inte på något sätt rubba helhetsomdömet att det just nu "rådérfj mycket goda tider: inom byggnädssvängen. Att så ' mycket byggfolk har sys. sklsättn a beror huvudsakligen på ”näringslt ivets>' livliga investerings- verksamhet: Medan de med bostads. byggen sysselsatta den 16 augusti i "år var hästan'precis lika många som den 13 augusti 1959, eller 32.313 resp 32, 295, Hade de med industribyggen | sysselsatta ”ökat i antal från 11.363 förra året' till! 16.329 i år. Nästan lika kraftigt 'ökades i antal de som var sysselsatta med byggen för handelns räkning, eller -från' 6,516 till 8.110.' "Motsvarande : siffror var för ,bygg- nädsföretag för jord- och skogsbru- kets' samt. fiskets "räkning 131. och för att det. faller någon in att ställa spörsmålet. Kanske de rent - av läst Sv D-ledaren häromda- gen, som mellan raderna bekla- gade att partiledarna för mycket bestämmer? n Hr Hjalmarson begagnade den lilla enqueten- till” att antyda att » ett resonemang om förutsättnin- > garna för eventuell samverkan fö- rekom mellan de tre herrarna för en tid sedan. Därtill antyder han ” att intet av vikt hände: Svenska |P: Dagbladet drar samma slutsats med bekymrad min och tillfogar: ”Är denna tolkning riktig förkla- ras därmed naturligtvis också hrr Hedlunds och Ohlins undvik vilja befrämja”. Denne, möte i Herrljunga 21 januari 1911, varvid frågan om bildandet av ett nytt parti: behandlades. Något be- slut fattades dock inte. Vid ett nytt möte, som Andreasson utlyste i' Skölvene ”för bildande av en för- ening, : som skulle tillgodose och tillvarataga' speciellt böndernas po- litiskt-ekonomiska ' intressen”, be- slöts att man skulle arbeta för bil- Andreassori . utlyste ett Carl "Berglund. Den 1 december 1910 utgav Carl Berglund i Gi förs- gar tillkom i rask takt. Vid. slut fanns det 110 sockenförenins gar med sammanlagt ca 5.000 meds.: lemmar, Vid andrakammarvalet 1914' gick bondeförbundet i Skaraborgs läng". båda valkretsar fram med egna lis tor under partibeteckningen Bon deförbundet.. I södra kretsen fick bondeförbundet 797. röster - och i Norra kretsen 710, men i ingendera kretsen räckte rösterna till ett man= dat. Under, 1915 fortsatte organisa= tionsarbetet, En hel rad kretsför- eningar bildades, och i slutet av "1916 hade rörelsen nått en sådan omfattning att man inom ledningen : ansåg tiden vara inne att skapa en; fastare organisatorisk grund än den: dittillsvarande mera - provisorisk. Och så är vi framme vid det his-. toriska mötet i, Falköping 28—29: dee 1916, då bondeförbundets riks” ta numret av tidningen Lands- bygden i Falköping. I detta återfanns det bekanta uppropet, ”Bröder, låtom oss enas”, som' blev startsignalen till Bondeför- bundet, Den :2- december firas i Falköping 50-ärsminnet av deförbundets födelse, I den- dandet av.”L tiet inom Älvsborgs läns mellersta valkrets”. Detta skedde också, och vid ett: möte i Herrljunga 2 juli 1911 "upp- satte man kandidater till det stun- dande riksdagsmannavalet i i kretsen. Partit "bestämd till Lantmannapartiet. Det fick 71 rös- ter; NM Andreasson i i Åsen blev rätt snart d och omskriven -i manövrer inför de av Svenska Dagbladet ställda frågorna.” Vad tidningen kallar undvikande man- övrer torde snarare vara ett ut- ” slag av den befogade känslan att viktiga frågor skall besvaras i i rätt -. tid och inför rätt forum. Det enda som kan: vinnas av en sådan enkät är en tillfällig propa- gandavinst för frågeställarens par- ti, nämligen genom att för allmän- heten tala om hur; samarbetsvän- lig hr Hjalmarson är 'och hur: genz sträviga hrr. Ohlin och Hedlund är. Men : vid: närmare eftertanke: ge- . 13, förs krafts ;och' bel ks- . byggen 11.217. och 11.640, för byggen g' och - socialvård 5.485 och 5.326; för byggen av "skolor, kyrkor ch samlingslokaler 9.880 och 10.189, | avloppsbyggen: 8.263 'och 7,773, samt "till slut för: militära. arbeten och ci- "Sy: "inom .b . över hela landet; I åtta län har den "tydlighet, .medan däremot procentu- ellt mycket kraftiga. ökningar note- r' :1.416 'personer mot 1.010 den .13 "augustisd1959; Motsvarande ' siffror: för Älvsborgs, län 3.719 och 3. 287 "Hasslöv: Filmafton.: ot ; Motor ÅB: "Halland -anordnår 'i orgon kl. 19 filmafron -i Bygder gården, Hasslöv. På programmet står, två filmer ”Över 100 grader” verk”, Vidare > blir det frågesport ned trevliga, priser, Fri entré, nr — Jaså, Svensson ska gifta sig. Jag trodde. "det var en vanlig som- marförlövning han råkat ' ut för. filmar Ja, det trodde Svensson ock- utbyggnad som är föreslagen. .€ . > - MN så! na Turner, Gene Kelly, June Al- lyson, Van Heflin och Angela Landsbury, Se annons. Vi äxtorpae-Blograt - "Tio tappra män” — en färgfilm med Burt Lancaster, Jody Lam- ränce; GUbert Roland m, fl. I rol- lerna, "Spännande och humor- späckad film — man skrattar hjärtligt när man inte har lust att heja högt” skrev Expressen, - Fagorhult-Biograf har ikväll premiär på den svenska filmsensationen "Susanne" racga- refilmen från Västervik med en handling byggd på fakta och äkta miljöer, . I Knuäreds Blograf = > Ylsar Ikväll onsdag "Den blodiga fula.” En ohyggligt skakande film som avslöjar den fruktans- värda verkligheten bakom Hitter- rikets kullsaer, Medan tidigare do- kumentärfilmer om nazismen en- daat varit hopklippta journatstum- Par, följer denna film en klar lin- je .den vill svara på frågorna: . Vad hände? Hur kunde det ske? Så gott som samtliga avsnitt byg, £er på okänt material, hämtat från Goebbels forna arkiv I Öst- och Väst-Berlin. från — Polen, Frankrike : England. . Amerika, Sovietuntonen m. fi. Bilden får ta- Ia direkt, texten ger en saklig och lägmäld komplettering och bilder- nas intensitet gör det onödigt för speakern att höja rösten. "Den blodiga tiden” är tillägnad minnet av Hillers offer I Tyskland och I världen, Den vill vara en varning för de levande och sålunda på- minna om varje människas rätt att leva som människa.” Rädda Barnens i Laholm spetälskekampanj Fostgiro 416885 NYFFEFEPETS "bönder. Dessa människor produce- de HÄ Holland IS.erige IVtyskl Frunkrike] Schweiz I England V & Italien Dagligen . produceras en mängd artiklar, varor, livsmedel ete. Det- ta tack vare idogt arbete av före- tagare, tekniker, hantverkare och rar alla artiklarna för resten av invånarna i rsp länder, för hus- mödrar och ban, och också för de personer, som i sitt yrke inte själ- va hjälper till att' producera på- tagliga varor. Detta kommer sig av att dessa människors verksamhet ligger på ett helt annat område, t ex i form av mera servicebeto- nade yrken Om man nu,med ut- gång från tillgängliga siffror räk- nar ihop antal personer, som är sysselsatta i affärer och andra gre- mr av ”distributionen” av de pro- ducerade varorna. får vi en bild av en grupp av yrkesbefolkningen, som själv inte kan producera någ- ra' varor, Naturligtvis är detta en grupp, som är omistlig i vårt eko- nomiska system, men rent statis- tiskt sett är det en sekter, som in- re antalet bönder och arbetare 'i i industrin är, desto mindre är den grupp, som inte har någon verklig del i produktionen, "Tabellen här skåd: tricket, ” OLUSTIGA - INTERIÖRER har blottats vid: barnbyn Skå-Edeby, som står under, Stockholms barna- Vård: k En grundlig och opartisk undersökning är ett självklart krav, och till dess resultatet föreligger får man vänta med domarna, tycke Handelsti nihgen (p)ä ler inet vt + Att; anstaltsvården' oavsett i ningens intentioner . måste förbli > full av faror för missförhållanden .: av detta slag är en mycket gam- . mal "erfarenhet, som inte gör vak- . 4ämhet mindre påkallad men bör hållas. i minnet för proportioner- nas skull. i > Klagomål öv ”offentliggörandet har inte uteblivit, också det kän- + ner man igen. Borgarrådet Inga - Thorsson 'är sint och talar om att pressen på grund av sin föredrags- verksamhet, och "han har gått till den ' politiska historier som ”kak- politikern”. Denna beteckning upp- kom därigenom tt Andreasson brukade illustrera sina, föredrag med att rita figurer som utvisade olika. samhällsgruppers. del: i den - artikel skildras det drama- tiska skeendet "vid starten och under de första å åren, detta parti en ny tidning i Falkö- ping, Jorden och Folket, med Diä- rango som redaktör. : Därmed var splittringen definitiv. ' Carl. Berglund fortsatte 'emeller- tid oförtrutet .och målmedvetet sitt arbete, nu närmast med sikte på att skapa en riksorganisation för bondeförbundet. Den 1 mars 1913 kallade han till eit möte i Falkö- ping, Det hölls i Enighetens lokal, nuvarande Cosmorema, och var be- sökt av omkring 200 personer. Mö- tet ö d med, ett häl rades. Förs bundet hade vid "denna tid 252 so ed” "mé 10.000 medlemmar fördelade vå u. valkretsföreningar, i Mötet, som var partiets fö sta riksstämma, var. besökt av omkring ' 300 personer, varav 20 kretsombud och 124 sockenombud. Carl Berglund hälsade stämmo- deltagarna välkomna men han val= des inte till ordförande utan härtill utsågs . i stället Erik Eriksson, Spraxkya, Dalarna. kommitté med uppdrag att utarbeta partiet, Förslaget förelåg andra” stämmodagen och antogs med någ= "" ra mindre ändringar. Det antagna H pri alltså bondefö första grundprogram, överensstäm=' de i stort sett med det program som antogs vid mötet den 1: november gress av följande lydelse: "co Mö. gemensamma kakan, d v s - och utkomstmöjligheterna. ' > r Carl Berglund ägnade sig under denna tid helt'åt tidningen Lands- bygden. Han följde tydligen: med intresse Andreassons i Åsen verk- samhet, och dennes föredrag refe- rerades regelbundet i Landsbygden, Carl Berglund var dock inte nöjd med "namnet : Lantmannapartiet. Bättre vore då, hette det i Lands- bygden, : Allmogepartiet eller: kan- ske Landsbygdens parti. "Den:6 april 1911. publicerades i Landsbygden . ett . förslag ' till. pro- gram för ett : ”Lantbefolkningens parti”. Förslaget upptog 14 punk- ter, bl a jämlikhet mellan stad och landsbygd i' beskattningsavseende, front mot truster och karteller, all- män ålderdomspensionering,' rättvi- sare fördelning av vägunderhållet, ordnande av kreditfrågan för lant- befolk örbättrad folkskol Ichugd av Carl Berglund, 'som även te till ordförande, En resolution an- togs vari mötet uttalade sig för en äl di; Ett 30- tal personer förklarade sig villi- ga att'var' och en i sin ort .verka för bildandet av sockenföreningar av "bondeförbundet. At" Landsbyg- dens -redaktion uppdrogs att fun- gera. som centralbyrå tills en riks- organisation hunnit bildas, samt att, sedan ' tillräckligt antal lokalför- eningar bildats, kalla om- en ning: mellan. Sveri= ges jordbruksbefolkning för främ- jande av egna sociala, politiska och + ekonomiska intressen, .Det proportionella valsystemets införande har gjort, en organisation ., för jordbruksbefolkningen oumbär: v lig, enär de redan existerande par= - tiernas intressen, särskilt i ekono> miskt avseende, är främmande för | och ofta "rent av ' fientliga mot jordbruksbefolkningens, ' moderata som de frisinnade. och 1d bud .från "dessa: till "möte för att kraterna har i sina poli= tiska strävanden huvudsakligen -ta= konstituera en riksorganisation, » I enlighet med detta beslut kal- lade Berglund till nytt. möte i.Fal- köping 1 november 1913. Det blev ett stormigt" möte, Redaktör Däran- go och hans. meningsfrände v 'hä- radshövding Frans :L Stolt, Kagg- amra, Stockholms län, var nämli- gen närvarande och, det blev en örelse .' mellan .Berg- undervisning på landsbygden, skatt på oförtjänt värdestegring; förbätt- rade egnahemslånemöjligheter, nyk- terhetssakens främjande, minskning av f ifterna och förenkling gå: till. JK. för att få d t :;: om hemliga handlingar utlämnats, Hon bör lugna sig, Vederbörande myndigheter kunde' svårligen fö- rete sig något dummare än att > | utreda ' förhållandena. ' på Skå i största hemlighet, d v s låta ryk- ;tet ta hand' om affären, Publice- ringen här för övrigt redan blot- « tat sådana fakta so som avgjort inte d av ämbetsverken, ': i På grundval av detta program bildades 27 april samma. år i Södra Råda i Värmland den första soc- k av det berglundsi alltjämt odöpta partiet: Därmed var den första grundstenen lagd till den organisatoriska byggnad som skul- le bör " DET HAR "BLAST hårda vindar fan den svenska idrottsrörelsen å sistone och alldeles särskilt har iden fria idrotten — i mycket och inte minst internationellt dess kär- na — fått stark känning av det tillbistrande klimatet. Orsakerna härtill är många, skriver Stock- holms-Tidningen (s) och fortsätter: Romolympiaden blev genom- gående en missräkning, publikin- tresset har över hela linjen av- sevärt ' minskat med försämrad ekonomi. som en given följd, le- darbristen är kronisk och den " eviga professionella . frågan är -alltjänst olöst och vållar bekym- mer. Dessa kristecken på den idrotts- liga fronten är så mycket beklag- ligare, som ep ' stark, attraktiv idrottsrörelse i dessa dagar av tilltagande. förvillelse inom issa l€ bli bondeförbund riksorgani- sation och sedermera centerpartiets. nder påföljande år — 1912 — bildades ytterligare ' ett antal sockenföreningar i. olika delar av landet, t o m så långt i norr som i Överkalix, Men man: var ännu inte på det klara med vad det nya partiet skulle heta. I ett i Lands- bygden i april publicerat förslag till stadgar för partiet kallades det- |. lundsfalangen och dem; Carl Berg- lund Satt som: ordförande och re- daktör John Kjellman höll föredrag om bondesamlingen, Under den därpå följande 'diskussionen' be- handlades dels frågan om tidningen Landsbygdens överlåtande till .bon- deförbundet och .dels schismen och dess orsaker. Det 'kiltades hårda hugg, och det gick så långt att det framställdes ' förslag om att Berg- lund, ' Därango : och Stolt skulle lämna mötet, vilket de också gjor- de, Diskussionen ; fortsatte därefter ett par timmar under ordförande- skap av Andreasson i Åseh, Dä efter beslöt mötet anta det före- liggande programförslaget, som pu- blicerats i Landsbygden strax för- ut, och en kommitté valdes med uppdrag att utarbeta förslag till "K; ”Jgit sikfe på. och inrättat sig efter. städeruas 'förhållanden, vilka även utövar. ett avgörande inflytande på ' dessa partiers 'ledning och!politik, ' varigenom städernas intressen. blir otillbörligt gynnade på landsbyg= dens bekostnad”, —, Efter det 'att program, och stad gar antagits 'valdes förbundsstyrel« se, Till förbundsordförande = ; par= tiledare - heter det ju numera - valdes enhälligt Erik Eriksson, Spraxkya, Dalarna, till vice'för- bundsordförande P.J Pira, Ljusdal, till sekreterare Carl Berglund, Gimmene, och till kassör Johan Johansson, Friggeråker. Därmed hade Carl Berglund nått silt mål, Ett bondeparti hade bil- dats. Vid andrakammarvalet pålöl«' jande år fick Berglund glädjen so sitt "parti erövra nio mandat i riks dagen, fa ra th AG Nn Litteratur För Rom-rescnärer wvösta Hagelins nyutkomna bok i Rom” är ingen RE dr stadgar och föreslå ledamö i en riksstyrelse för förbundet. Denna kommitté sammanträdde i ta för L Falköping 23 samma år, bondeförbundet ' nämndes första gången i en insändare i Landsbyg- den 2 maj samma år, och det nam- men på grund av oenighet blev in- gen riksstyrelse vald. Men någon vecka senare, bildades den första valkretsfö bondefö: net slog sedan så åni ige- nom, Det såg alltså ganska lovande ut för Carl Berglonds parti, och under 1913 gjorde rörelsen bety- dande organisatoriska framsteg över hela landet. Planerna på att bilda en riksorganisation mognade. också mer och mer. Men så utbröt plöts- 1 av - bundet, nämligen Skaraborgs läns södra valkretsförening, i vars sty- relse invaldes bl a Carl Berglund konsthistorisk vägvisare, även om författaren är en mycket' erfaren Romr-resenär och har haft stor fram« gång med sina böcker om Rom, Hans ” avsikt med föreliggande bok, är”att bland annat ge några glimtar om det må liv,. som möter en svensk resenär i den romerska kyrkans » huvudstad, I boken berättas om processioner och. fester, reliker och undergörande mas : donnor, på och Johan Joh i Fri åk Den sistnämnde blev ordförande |! medan Carl Berglund nöjde sig med att vara sekreterare, Valkretsför- vore välbeh än någonsin. Att de unga behöver ' något utöver det vardagliga för att få utlopp för sin livslust och sitt" äventyrslynne är uppenbart, och idrottens minskade lockelse kan. ju vara ett av skälen till dagens avarter — alldeles bort- - sett från dessas beroende av det suddiga begreppet ”tidsandan”. Det är därför, även rent all- mänt och samhälleligt sett, av vikt att idrottsrörelsen åter får full: vind i seglen, och även or- ger en översikt över förhåll; i detta avseende i Västeuropa. Man kan vänta sig, att vid en utbred- ning av automatiseringen av indu- strin i framtiden den ickeproduce- rande gruppen av yrkesbelolkni utöver de idrottsliga och myndigheter med ansvar för ungdomsfrågans lösning har där- för goda skäl att med uppmärk- samhet följa den idrottsliga kri- sens utveckling. Även om någon gen kommer att bli större. Av länderna på tabellen här le- der Holland, med Sverige på and- ra plats, ä. a. R iksdagen därvid inte lär fin- nas till hands, bör åtskilligt kun- na uträttas genom samverkan av många goda krafter. fande den enskildes rätt till nöd- väru mot våldsverkare, Han nämn- de vidare polismännens rättsligt avåra ställning mot brottslingar som för våldsamt motstånd eller söker ve e lligt den bek mellan de vid starten ett Carl Berglund och redaktör Elfrid Dirango, och den fick till följd att den unga rörelsen under åtta år framåt splittrades på två linjer. Redaktör Diärango hade 1 februa- ri 1913 blivit redaktör för Lands- bygden. Han var en god talare och agitator och reste runt i landet och bildade ett betydande antal socken- föreningar. Men redan i juni sam- ma år lämnrad2 Därango redaktör- skapet för Landsbygden, d v s han blev avskedad av Berglund, som i ddelade att Dirang kvarstående "skulle vara till skada såväl för tidningen som för bonde- förbundet”. Berglund gjorde seder- mera gällande, att Därango velat göra bondeförbundet till ett höger- annex. Därango och "hans anhängare gjorde upprepade försök att få till stind en uppgörelse med Berglund men utan resultat, och på hösten 1913 bildade Därango och Karl An- dreasson i Äsen m fl Svenska bon- deförbundet. Samtidigt startade > Polismännens rättsskydd Hr lksarå i Kungsängen (ep) bar frågat justitieminister gZ om denne uppmärksammat de brister te själv producerar något. Ju stör- FEET ETSN ANKA PERL VEVSTOTETTETTEESTIE so Linns å kastiftningen betiäf- | LAHOLMS TIDNING: — det. effektiva annonsorganet. FEFIFSSTEEN FTFYTYTIT 30- tal sockenföreningar. I början av det ödesdigra året 1914 kallades de vid wmötet 1 november valda kommitterade till möte i Falköping 31 januari för att konstituera en riksorganisation. Mötet beslöt att "för vinnande av enighet och arbetsfred” konstitue- ra sig såsom ”ett riksförbund 'av vad resenären med egna ögon: set, OR imponeras och tjusas av i Den evi«, - 4 ga staden, Lindblads förlag 9:50... - a +. Lantbrukskalender 1961 ' | Nanneson och Zachrisons. fyrti onjä te årgång, föreligger rit -från Ta förlag. Efter en almanacksavdelning följer dagbok för noteringar för jord«= bruksdriftens olika: grenar, - och rörande ningen, skogsarbeten, jordbrukeis Aktuella för året är uppsatserna tö- . rande jordbruket och exportmarkna=: den, spärr-reglerna I prissystemet och — skog, virke, bondeförbundet”. En styrelse valdes i vilken ingick bl a Carl Berglund, Johan Johansson i Friggeråker och August Månsson i Backa, : Den. valda styrelsen tycks inte ha gjort så -mycket 'väsen-av sig. Det var fortfarande Carl Berglund som höll i trådarna och ledde or- ganisationsarbetet. Han organisera- de en talarverksamhet och sände ut'en första trupp agitatorer. Det var förutom redaktör John Kiell- man på Landsbygden lantbrukarna Johan Johansson, Friggeråker, och Lorentz Johansson, Igelstorp. De gjorde av allt att döma ett gott ar- bete, ty socken- och krelsförenin- om organiserat samarbete inom bon«=" deskogsbruket. Kalendern innehåller även adresser till institutioner, och organisationer, ' verksamma i' jard- brukets tjänst samt uppgift om olika länemö;ligheter, bidrag" och stipen=. dier m m, Kalendern omfattar 384 sidor och kostar inb” 7; 25.'. : Säkerbetsbälte i bilen kan rådda tiv! NFEA Första stämmodagen tillsattes en .. förslag till program och stadgar för -> -,Bondeförbundet avser . att vara +. i Såväl” de '. klosterliv. och, tabeller H föreningsrörelse m mm, » . a 1913. Men det försågs med en in= .'. reTvYvT bAAnhtn FITSTEVTEFEFSVIVESVINN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.