a, ua HE RC LAHOLMS TIDNING | 2 " a lagt fram sitt förslag angågnde '; båda närmaste budgetåten. In- — nebörden av förslaget bekant-- de . "demokratiska + partierna. Ramen för - -utgifterna för ; det ' militära försvaret skall enligt kommitténs förslag upptas till . verkställda --utredningar.::För- "Il milj. kronor 1961 /62 och till 3.238 bilj. "kronor '1962/63. Denis, k. utvecklingsprocenten ningen mellan försvarsgr rna för tillgodoseende av erforder-- lig teknisk utveckling har inte ' närmare; preciserats. De fixe- rade budgetsiffrorna motsvårar dock: en' utvecklingsprocent av; lisera -; 2,0 mot 2,5 under den inne=. varande” treårsperioden. > innebär. en: kostnadsbegräns- | ning nied 35 milj. kr. 1961/62 och '50' milj. kr. 1962/63, sam-''. ” manlagt. 85. milj. kronor. Här vid har. "dock förutsatts, att et tirka 20 milj. kronor. . vändas till förstärkning av civilförsvaret 1961/62. Kom- mittén har understrukit :nöd--" vändighetert av restriktivitet militära” ändamål , och sålunda" föreslagit ” en viss kostnadsbe- » gränsng, Samtidigt har emel- - . lertid förutsatts, att planering. inriktning, alltjämt skall. " fullföljas mligt 1958 års” för svarsbeslut. z Det skall givatvis. "noteras: . med tillfredsställelse,- att enig- het. ånyo: kunnat' uppnås om. V 2 VÄ enligt” irektiven” sysselsätta sig. pröpor ionerna ” differentierad: värnpliktsutbil uppgift. söm anihärs låg inom ramen fö Kommitténs. direktiv, narna hare Uötovårskortnltién pch Johanssoj inte kunnat överväga, Den har— gjordes ju redan i oktober, då .. "en uppgörelse träffades ” inom” Om :ett' till två" år: böriman, kommittén efter kontakter med” säger Kommittén, kunna räkna OF örsvarskommittén, och "E. FRE fortsättningen” NR Försvarskommittén hår nu ” svar är i vissa fall betydande, - " försvarets" kostnädsram för de s råde, säger kommittén. " för "budgetåret 1963 /64 'aktua-. Det" nya överväganden rörande' för: "hem, sade. den: "alltså" ifrån om a om utgifterna" för ”terna-av kommittén, hrr Elias: URNINGE ; OD k0arN REN ä- N särskilt på Juftförsvarets om. gående . målutredningar: och operationsanalyser :inom: för- svaret måste. härvid”, beaktas. "med ett bättre underlag för en bedömning av -avvägningsfrå- gorna a på: "grundval: avd ”svarskommittén har framhållit, att. en. utredning. om: x äg- bör bedrivas: så att Itillräckligt underlag. för, ,ställningstagande föreligger i innan. försvarsbeslut | "Svenska folkets intresse för tipps : "ning och lottérispel synes ha under: avmattning, i varje fall när b tInte något av de båda företagen" räknar med att kunna bresterasde'. statsinkomster varmed "räknat. i riksstaten för 1960— MR di härmed]? måste även komma. tillstånd svarets totalkostnader:” 1962/63 och rörande ti gget |" för teknisk. för dyring. n Innan försvarskommittén reste 1 Tipstj iilg "skulle enligt riksstaten inlevsrera 95. milj. Intill 1 novem>- er — efter. 14 av totalt beräknade T' tävlingsveckor — uppgick tips insatserna. till 44,1 milj kr mot 49,4 milj vid samma tid i fjol. Detta ins nebär er minskning av insatsbelops pet 'méd nära 11 proc; Tillämpas denna minskningsprocent på ' förra lärets. tipsomsättning på 181 milj be- "attiven. ny: försvarsutredning måste tillsättas mycket snart. ; Hade detvdå inte" varit" bäst att, låa' 1960 års försvarskom- mitté fortsätta? Centerledamö- itsbelopp: Med inräknade av Iden -åv: riksdagen beslutade extra, skatten om '5 öre för varje 35-öres 'rad skulle det belopp som för bud- .getåret kan inlevereras till statskas- 'san bli 81,9 milj kr, alltså drygt 13 milj mindre än vad finansministern »räknat med. Högre statsinkomst för sta; budgetår har Tipstjänst inte heller: :vågat .. beräkna. . Riksräken-: ;skapsverket-är dock mera optimis-' tiskt ock "uppskattar intäkterna av till 85 milj för både detta 'och hästa budgetår. i 1) Penr glotteriet har när det gäl- der. .Jotfer vinstskatten ” låtit - förstå, ratt i visat en nedåtgå Ide: tendens." Vad lotterimedlen an- 'går kaniför Innevarande" budgetår inte påräknas'i riksstaten upptagna! son i Sundborn jooch' Joh i Mysinge, , har framfört : den "synpunkten i ett särskilt ytt- .rande.- En utredning vav de svåra | avvägningsfrågorna kan ju inte” presteras på några må. "och" jaktflygplan; mellan? Ye 115 milj, "troligen högst "111 milj.' "Riksräk skapsvérket har nu ansett; dast 1i2 milj kr för nästa budgetår. ; Totospelet, synes. däremot ge sta- ten de. inkomster om 50 milj. kr fullt> ut, vårmed” finansministern räkan. fr 1960—61.: : Omsättnings- summorna har nämligen ' gått” upp avsevärt. För juli>-september i år uppgick de" exempelvis till 81,5 milj elle; a 28 -milj mera än samma tidi fj ol. Det är naturligtvis främst det :nytillkomna V-5-spelet som är orsakers(Även för nästa budgetår! synes stätens inkomster av totali-” satormedel;' som för blott” ett par: tre 'år sedan höll sig vid 20-talet. miljoner, kunna i riksstaten upptas till 50 milj, a soi ir "Eliasson inte haft tillräckligt underlag. : Osäkerheten om tendenserna -| Stora: inkomster ”: | av sprit och tobak | Sin” Ikokolhantering driver sta- ten med”allt större förtjänst enligt vad "den, allvetande Statistisk års- 'bok "upplyser. På fem är har man lyckats. driva. upp inkomsterna med äl året kän .noteras den imponerande summart 'av 1:418.000.000 kr. Det""kån 'vara av intresse att ta del av uppgifterna hur summan för- delar 'sig post för post. Först och främst är då att notera att i om- har SAS Ka: BLe. äl OR Mat pen Gam - su - och utskä skatt tas in nära 1.130 milj på spritdryc- kerna och cirka 92 milj på vinerna, r det värt att. observera, att skatfebeloppet för ' spritdryckerna ovanligt nog inte ökade, säkerligen en följd av höjda spritpris och över-- gångenz till vinkonsumtion, Rus- drycksförsäljningsmedel benämnes en: inkomstpost som inbragte 37,5 milj, ett. belopp som tas ut från parti- och detaljhandelsbolag. Tull- verket ökar statens spritinkomster med omkring 18 milj, vilken summa re garderat tig genom se Tron Mmotslåndet som SÅS mött mot sin uwtlandatrafik Kae sr Iget Inte blivit så allvarligt som men först fruktade, Både Te och Halien har f. n. inga aktuella krav på beskäcni pe av SAS" intervationella flyglinjer. Mot Tyskland bar SAR. s ett intimara semarbele med Svwissair «> | huvudsakligen tycks belöpa på im- porten av viner, Ytterligare 110 milj "tas in i'form: av maltdrycksskatt. Som sista ”inkomstpost kommer så "cirka 32! milj, vilka detaljhandels-: bolagen | har ätt erlägga som utskyl-: SA: der av åtatlig natur, Inrikesflyget rekord. 4 ökar 1960-61 q Den :senaste årssiffran för vår brännvinstillverkning anges = till 146.412.000 -"! liter — 50-procentigt brännvin. Potatisbrännerierna sva- rade endast för sa milj liter, sul- fitbrä för de 120,8 milj "liter, Vill man veta hur för- .brukningen pr invånare ställer sig när det gäller ' alkoholhaltiga dryc- ker står. årsboken också till tjänst. Så här ära den pr capita: 4,7 liter spritdrycker: (reducerat fill 50 proc alkoholhalt);-3,1 liter vin samt' 28,4 liter öl och starkvin, allt pr år. Mest överraskande är dock den väldi « Från ' spriten är ju steget inte kningen (30 <> långt till tobaken då det är fråga om tyder detta ett till 161-milj rhinskat, | FETFEFSTESTIFTESTSFET N som Sveriges inrikesflyg upplever denn, moderna plan (Convair Metropolitan), € minst =— mindre formaliteter) har Linjefiye förfogar över en halv miljon > ng. Nya linjer, olika rabatter (och medfört ait SAS och I - latser "dennz vinter. Å- Den rss TA ad = 2 S un = = ja ee = MARLA, "statliga ' + Hråga är så utomordentligt fint 'skildra- de' att man mycket. gärna läser historien om Tojon. (Nicholas Kalashnikoff: 'Tojon, en sibirisk. hund. Bonniers, Inb, 8: 75). .... HORNBLOWER,. "Den engelske sjöhjälten Hora- tio' Hornblower har sedan länge varit en stor favorit hos alla som älskar äventyr. och när han nu också kommer i ungdomsupplaga får han säkerligen fler beundrare. Hans' äventyr i Östersjön tillhör det bästa som skrivits om honom. (C. S. Forester: Hornblower i Östersjön, Bonniers, Inb; 4:50). " TOPELIUS. PÅ NYTT. ' > Ur vär barndoms älskade ”Läs- ning för barn” av Zacharias 'To- pelius har det getts ut ett nytt urval som man hoppas får samma framgång hos det nuvarande unga släktet som den fick för femtio år sedan, Det är tjusiga sagor; « (Zacharias Topelius: Valters äventyr. Bonniers, Inb. 8: T5:- :s20 7 HOS INDIANER, - |; "I Bonniers serie ”Äventyr i verkligheten”. har. författarinnan Marta Dahl tagit med sig sina båda pojkar för att hälsa på ma- ken, som levde två år bland skogs indianer i Colombia, Här fick, de båda pojkarna uppleva många sällsamma ting, allt skildrat: på ett spännande och trevligt sätt. ' (Marta Dahl: ”. Hos. indianer. Bonniers.: Inb. 11:75). POLARÄVENTYR, - : Den danske polarforskaren. El- mer Drastrup” upplevde härom- året tillsammans! med "en. eskimå tansvärda. strapatser . man " kan tänka sig sedan de fyras båt hade gått under och enda skyddet var Jens förfallen och förj liten koja. Efter en förfärlig färd i de? ark- tiska” vinterstormarna', . lyckas PUMPEL OCH MICKEL ' "Om, de båda små pojkarna Pum pel och Mickel berättar Eva Hjelm” i. sina nya sagobok på ett rart "och ändå käckt sätt, Det är en.:bok om ett par parvlars var- ma vänskap, en' vänskap, .som se- dan följer dem genom' åren och det är faktiskt en bok som även vi vuxna kan läsa, ” (Eva Hjelm: ”Pumpel och Mic- kel, Bonniers. Inb. 6:75). ” Aldrig billigare än nu! : Alltid lika läcker! Räcker till flera utsökta mål för många marfrisk: personer — k soppa! om försäljningen av tobaksvaror no- terås också miljariförsäljning för 1959; exakta värdet var 1.123.489.000 kr, i äraride nära fördubbli |. under 1950-talet. Om alla personer i Sverige över femton år vore rö- kare skulle detta motsvara -ett par NYTTSETEN kilo tobak-eller 1.098 3 cigarretter pA - ssarita ech ån NYIYSETESSFFEFTETITT Delikan kalorifattigt kött. . Köp KRON-KALKONEN i Er bu- tik — Ni får mycket mat och god mat — billigare" Ciggeentraler Falkenberg Halmstad NNTFRITSTETET och'två svenskar de mest'fruk- |: [ . "Dukat för festlig jullunch med doppargrytan i högsätet. Runt den trängs alla små goda saker som hör doppet till: Köttbullar, mjäll, ” fin skinka och korvar i långa rader, allt serverat direkt ur gry=. . tor och pannor! N Juldopp s Det lackar mot jul och vi står inför 'den tid då alla bantningsbe- slut och goda föresatser smälter i talst med julljusen. Långt innan dess börjar man drömma om mormors sylta, Annas bräckkorv och mosters klenäter, för alla har vi våra tradi- sjonella: läckerheter utan; vilka vi inte tycker. det: blir r jul, Visst vär "det: arbe det är. roligt att.för en. fylla skafférie till, "bristningsgrän- 'på”kakburkarna. let sarbetsammare äl nödvändigt därför att vi är:alltför konventionella”: när + vi i Fastän de flesta moderna lägenhe- ter har störa, välplanerade” och .revliga kök envisas vi med att bä- ra ut-och in med ;smatbrickor och tränga ihop familjen och vännerna vid en s.k matgrupp som står in- klämd i ett hörn mellan TV och . linneskåp i ett trångt vardagsrum. , »Låt'”oss i stället slå ett" slag för kökstrivsel och börja med. det nu i jul, Låt gästerna förse sig direkt ur puttrande pannor "och grytor. Här är det:ingen 'svårighet. att hålla måten varm och man har nära till skafferi och kylskåp. Och det bästa av allt: Det blir på något sätt så självklart . och naturligt att” alla hjälps åt med avdukning och disk. Går vi in för en köksjul kanske neckså mor i huset får möjlighet att i- Jugn och ro avnjuta sin. egen oda julmat. . Och den kan vi kanske variera vad det gäller tillagningssättet en- digt följande: ; 'Ungsbakad skinka - Den som ännu inte prövat att 'ermometersteka julskinkan bör gö- ra det. Den termometerstekta skin- kan blir. underbart mjäll och fin i smeken, för ingenting av det goda kokar bort. Det.är också bekvämt — skinkan sköter sig praktiskt ta- get själv. Låt skinkan ligga i vatten unge- fär: dubbelt så länge som man: be- räknar för kokning, Torka den och lägg den med svålsidan upp på gal- ler i långpanna, Stick i termome- tern i den köttigaste delen och'se till att inte spetsen kommer mot något ben. SIå ett par koppar vat- ten på plåten och sätt in skinkan i " HARMONI t materlal och vi länge önskat, och samma färgskala parför d ni väljer julkl I det förstås längre tid. Å köket svag värme, ca. 125 grader.' Låt skinkan stå i ugnen tills termome- tern visar på 76—78 grader. Ugns- bakningen tar i regel något längre tid än kokning, Då skinkan är klar är i regel svålen brun, och hård. Lossa den i kanterna och lyft 'av den; Griljera sedan ;på. vanligt. sätt.” Till, skillnad från den kokta: skinkan, som” först måste svalna; kan den ugnsbakande griljeras omedelbart. Skyn som un- Ider”stektiden droppat”ned i lång- pannan är mycket koncentrerad 'öch får spädas "rätt mycket till ”doppet”. 'Smörkokt fättisk " " Vit och. fin skall lutfisken stå på julbordet ” med . alla traditionella tillbehör., Också den. mest erfarna husmor har råkat ut för att fisken endera : ”simmat”. bort i kastrul- len eller'blivit hård och ful i fär- gen, Kokar man lutfisken i ugnen behövet inan 'dock:inte misslyckas. Det är bekvämt och man /spar disk genom att fisken serveras direkt i sin form. | | | Smöra en stor eldfast form. Tag bort skinnet från fisken eller lägg den' med skinnsidan nedåt i for- men. Salta lätt. Lägg på lock el- ler täck fisken med aluminiumfolié eller smörpapper. Stoppa in folien ordentligt kring fisken så att ingen ånga sippar ut. Sätt ugnen på 200 grader och låt fisken stå inne tills den blir färdig. Pröva med en gaffel. 30-40 min brukar vara la- gom — är det en stor fiskbit tar Julens goda sillsallad . "1 stor salt sill, 5 kokta potatis, 5 inlagda rödbetor, 3 små äpplen, 1 kopp finhackat 'kalv- eller annat kött, 1 ättiksgurka, 1 liten gul lök. Rensa och vattenlägg sillen. Skär alla ingredienser i tärningar och finhacka löken. Slå över några mat- skedar . rödbetslag eller matättika tillsatt med socker, Smaka av med f kryddor: om så behövs. Förvara salladen kallt. Då det är dags att sätta den på julbordet blandar man så mycket man tror skall gå åt med vispad grädde, Packa i en vatten- sköljd skål och stjälp upp. Gar- nera med äggklyftor och servera med grädde eller skarpsås. färger ifråga om läderaccessoarerna har n här säsongen har alla garverier använt römmen är verklighet. Tänk på det när det nu är väska, skor, handskar eller s « väskorna är amer känn. Skorna skall vara sakliga i linjerna och - stora och platta som bilden visar. > C Köks-bra. | ” Det finns en hel del ”mat- | nyttigt” om man vill berika sin ; köksutrustning och så här före ; jul skall. vi nämna några saker |: som kanske också kan tjäna som k julklapps-tips. ' . För familjen med oregelbund- na mattider, då den ene kom- mer "hem" när. den vandra går, en finns en s k termosterrin, Den : har en yttre behållare av slag-"Ir -/ tålig polystyren och en inner- behållare : av lågtryckspolyten;']:. Den fungerar som-en slags ter |: mos genom :det temperatiurisole- | rande ”luftskiktet' mellan ytter |; och : innerbehållaren. Även loc- ket har isolerande” "egenskaper,- Karotten duger som serverings- |. kärl för, både- kalla" och - varma rätter. Materialet tål de flesta |. kokheta rätter,. men . man: bör N undvika. hett: stekflott som har]. betydligt högre värme, ”Innersi- .4 dan är mjölkvit, yttersidan finns | i dels en. vacker. olivgrön. färg (RE H T och dels"en gulockra, som inte är fullt så väcker... Karotten har en syster, Ka "faffa”, - med” samma egenskaper och i den kan man alltså bevara varma eller kalla drycker, För Ii barnens morgonchoklad -— när io de börjar skolan på olika tider — H är den exempelvis idealisk. 4 När vi ändå: är: inne på polystyren kan vi nämna att det finns en vacker: salladskål med . matterad ut-: och insida så den | ser ut som om den vore av eben= |'.. ; « holts eller svarvad björk. Den H kan också :vara dekorativ. med - blommor i. Den finns i tre stor- |. lekar — 3,5 liter, 2 och 0/4 liter, -Finns i. olika färger och är för- hå"landevis billig: Inget: :skadestånd till: Veingemej erier Ett utslag sem av Hallands Vor . södra höradsrätt den "20 juti meddelats i ett. käromål.' mel. Ian Veinge "vejeriförening och en lantbrukare i Genevad an” gåer.de ersättning för brott mor leveransplikt har fastställts av hovrätten för västra Sver ge. Svaranden hade erkänt att "ban utan medgivande från mejeriföre- ningen levererat mjölk till lands- tingets vårdhem i Öringe, vilket. Ng- ger 100 m från hans egendom, En- ligt föreningens stadgar är den som levererar mjölk till annan än fö-' reningen .. .skyldig att. . - utge. ska destånd med 20 Proc av den leve= rerade mjölkens värde och förenin-'-- gen krävde nu lantbrukaren på nå- ' got mer än 270 kr som han reste. rade med'av skadeståndet. Lantbru karen uppgav att hans fader i bör. jan av 1930-talet erhållit rättighet : att leverera mjölk till vårdheramet i ; och att hån själv fortsatt. därmed | som han trott med föreningens tys., : ta dgi de. Först i septembe : 1958 hade har 'erhållit besked om 7 försäljningsförbudet. Häradsrätten fann att oavsett att wo fadern erhållit formellt tillstånd att '' sälja mjölk till vårdhemmet," den. långa tid som leveranserna opåtalat fått. fortgå medfört att skadestånds- ' skyldigheten knappast kan tillämpas : för den tid som svaranden ej fått; meddelande om att han ej ägde rätt : att sälja till annan än föreningen." . Denna hade ej visat att svaranden. fått sådant besked färrän den 15: september 1958. Käromålet "ogilla=. : des därför. . . NYFTEST NYTET PFYSESYSTEFENN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.