årds YTryv rev eeev vr v YrtfrretTteY PAY YrerrevYyretterfrtfrber RM YYteerOttYYYYSYTYTEFEFTYSFEFE EYE ETT TYYYYT FYYYTYTYFYVYTVYyvyvyvE TUTTYTSTTTYPYvEV i "Misdagen den 20' deccmbr 1560 & RR i s Dan: före dan : Nu” är det så dags igen. "Ännu. ett år går mot slutfinalen, och som . sig bör är de sista veckorna präg- lade av fart och glädjestä före 'dan före. vn. ta. "Viktigast är att tomtarna sti- mulerar . julhandeln, och sedan blir det väl alltid någon råd med 11 Jelni - Den stora glädjen väntar vi för-: ”ståk till julen, men dessförinnan får vi genomlida farten — den så kallade julbrådskan; Under de allt för få och korta dagar, som åter- står till julen, skall vi hinna med ' att byka och baka, luta fisken och . Vi skall tänka på . resa granen, slakten och släkten, på handel 'av ” mandel och russin i dussin, julost och : julkost, julpost och julfrost, för ni minns väl att Anders slas- '.kade, Man kan sannerligen bli yr' ' > i huvudet av mindre än'så. > > > Affärernas julskyltning har re-. « dan haft premiär. Alla gator har ' dekorerats med granrisgirlanger,; ” och på alla öppna platser lyser de tända julgranarna. +, kommer det till några nya utom- husgranar, och” om inte alla de ”. gamla kommer igen, 'blir det ge- ” nåst bråk och protester. Julen är "som bekant en fridens högtid, och för att den skall bilda ordentlig - kontrast . mot vardagen, . är det viktigt att bråka så mycket som möjligt före och efter helgen. : Nej, inte före! Är vi bråkiga och Ötygga då, så kommer det ingen tultomte.: Det har vi fått höra se- " , dan barnsben, ' och ' trots” att' det I ihte finn hågon tomte, är vi räds" 'da ändå. Tänk om han verkligen. kommert annv r Affärsmännen- tycks i varje fall. , io på tomten, I snart sagt vart- enda' skyltfönster. finns det pryd- : liga” tomtar > av papper, bomull, gips, porslin, trä eller me-" Tomtar” Å För 50 är sedan : ”"& I "tävlingen om . Coupe Femina fartyget Maine, som sprang i luften] fi Havanna I på "Cuba, "inledningen : till .spansk-arnerikanska kriget.” ' President Fållieres | . ”bilutställningen i Paris, 1911: års . modell från Renult Fréres tilldrår sig” "stor Uppmärksamhet. Vart tar de vägen? För åtskilliga. år. sedan -blev en statistiker utmanad att besvara en fråga, Den: löd: vart tar allas små- ting av” metall vägen, nålar, ”hys- kor-häktor, stålpennor, rakblad, al- la dessä saker som tillverkas i mil- joner. Miljarder” exemplar, och som tycks! försvinna spårlöst. Statisti- körn, gav..en allmän förklaving, där I rosten spelade huvudrollen,. men frågaren — kanske en man som inte kunde hitta: sin -kragknapp :— var inte. riktigt nöjd. Han skulle sä-' kert ha 'blivit det, om han läst om den "undersökning en engelsk bank Jåtit > företa om. vad :som - händer med våra - pappersgem, . Det gäller 100.000 , sådana, och, här är resul= tatet: H + 19.143 blev, använda fom marker i i kortspel." ven i. 5.308 begagnades som nagelpe tare. cv. 11.163 deformerades- eller” förstör des under telefonsamtal. "77.200 kom till. pass för att av- värja .klädkatagtrofer - tappade knappar och liknande. i 5434 brukades som "tandpetare. "3.169 gjördeé ist. som piprensa- sök fen : ovanligt , Eg. siffra enligt svensk erfarenhet). «. 30.000 tappades på golvet och sö- Ppades ut av städpersonalen. Av,de 100.000 gem återstod 15. 583. De som utförde undersökningen har . förslagsvis kommit: till den slutsat- sen' att dessa gem använts till att fästa ihop papper med; . Det är många som frågar om det verkligen är bly i en. blyertspenna , och hur mycket det därför är i den- : samma, Svaret är att det i våra nu- varande blyertspennor inte . finns något hly alls utan endast grafit, vars" huvudbeståndsdel är kol, Or- det blyertspenna har pennan fått behålla från den tid då man bör- jade göra pennorna och då deras färgande innehåll verkligen bestod av en blyblandning, Det är med blyertspennan som med pepparkakan — det är ett gam- malt namn, som inte längre täcker innehållet. Ordet pepparkata upp- kom på den tid då det var peppar . i kakorna (det finns fortfarande i vissa sällsynta recept). Numera ba- kas dock mest den engelska Aty- Pen av pepparkaka i vårt land och För 'varje år . av" kött och blod: Jul-, advents-' och lussefesterna har redan varit legio. De är alla « lika stämningsfulla med levande ljus, lussekatter, pepparkakor och tindrande barnaögon. På ett ställe sökte man öka möjligheterna till stämning genom att klä ut en polis till lucia. Sådant är givetvis riska- » belt, för till och med itubrytning av en pepparkaka kan ju kallas brott, ve ble Julgranar måste, vi också Ha. Numera är granarna dyra, men "förr kosta de nästan inte ett barr. Om vi nu skaffar en grön, grann gran med en höjd av cirka åttä fot," blir den åv ganska normal rumshöjd. Sedan sätter vi den på ännu, en fot, och då blir den för hög. Det är naturligtvis på tok, " men det är ingenting att göra åt. Utan den där nionde foten, som är fastskruvad längst nere, håller sig granen aldrig kvar i rumsbhöjd./ Är: den åttafotad är det ingen gran '—) då. är det i stället en. gammal häst vid namn Sleipner, glömma, Om grönkålen kokas dan före: julafton, : får man en lukt,| - som 'sitter kvar i huset hela hel- gen. Nyligen hörde vi berättas om » en familj, som kokade julkålen re- "dan i november månad 'och sedan "lade den i frysboxen,' Det: var - naturlivtvis bekvämt ur matsyn-” . punkt, men vart tog lukten; vä- gen? .. Doften av julk kan, inte - köpas. för pengar. » flyger n m:elle Mearvingt s km på 5315 fc örtroliga stinder PFjällbo”. Tänk så olika det kan vara här i världen. Där: går: mas- sor av ogifta: mödrar : och är för- > tvivlade över att "deras barns far: Jinte vill ta ansvar för barnet, långt mindre gifta sig, Och har har: er fästmö en underbar. fästman som inget högre vill än äktenskap och bli en verklig far för sitt lilla barn; men det sätter .hon inte värde på. Tyvärr är det nog tydligt att hen- nes känslor för er har svalnat, tro- ligén är hon dessutom mycket på- verkad.: hemifrån. Det rejälaste, är. att ni talar. med en jurist så att ni får klart besked om vilka skyldig- heter . och. rättigheter ni har; och sedan : ställer. ultimatum: antingen gifter hon sig. med er eller också bryter ni; Vilket inte behöver be- tyda att ni inte skulle få se er dot= Till sist. var slet julkålen, :och |” i den - får . ingen . äkta' hallänning]' Dagens rim- N Nu startar svenska folket inom kort dit 'nederskriva sina julekort. Det är en sed s som n långt tillbaka " når och "blir allt livligare år från år. Bland. namn som lättast man i - minnet får från längt tillbaka svunna jul- -kortsår. är Jenny Stoopendal väl num" . mer ett. - Hon sällsamt liv åt tomtesägnen Vv ven . gett. on Hon sjorde t tomten snäll och god som gull "ha onsetts dum och från att - i on ondskefull. Hon gav oss kort med snö och sota - nordansus och granna granar, strålande av Hus. . Om snö ej fanns. att se i julens tid på i Jonge I kort den fanns, emel- «rv tertid! så är det än. Ja, detta är en sport. Ett julkorts snö den regnar ald- » rig bort! Soliman, - ' : Ännä en bild av nyförlovade prinsessan Birgitta och hennes prins - Johann, Georg kan vara motiverad : a oo. Mimchen för att fira jul. innan prinsen far hem till" Doktoru svarar. Under denna rubrik besvarar "en. svensk legitimerad . läkare kostnadsfritt medicinska frågor från läsekretsen. - Förse frågorna med lämplig signatur och uppgiv helst ålder " och kön. Det är givet att envars "anonymitet obrottsligt bevaras. Mårk breven DOKTORN SVA-' RAR och sänd dem till redak- » tionen. ”70 års man”. Ni har under de senaste åren haft besvär från mag- säcken samt nu senast från tarmen i form av, diarré, Er fråga angåen- de innebörden av en utbuktning på grovtarmen är svårbesvarad utan sl om era besvär, E Lexikon för en'var : Fav dr IVAR EK: CE nh :i Bland de fiskar som vi använder hajar och hajsläktingar. Vi äter dem med god smak och det kan vi fort- sätta att göra trots det dåliga ryk- te hajen har hos både land- 'och sjökrabbor.: Det finns nämligen in- '|jte mindre. än omkring 250 olika arter; .hajfiskar” och ; av : dem .till- ara 29 de s k människohajar- nas' släkten, det vill säga de kan under ” vissa - omständigheter vara farliga för människor. Å andra si- grundliga inom USA-armén' gjorda undersökningar — nu' vara klarlagt att "det endast är någon enstaka människoätande "haj, som kommer i beröring med människokött. Enligt dessa undersökningar har sedan år 11919 endast ett 100-tal människor fallit offer för de .stora, människo- |. hajarna utanför Australien i de haj- rikaste. vatten. vi har på jorden, på varje människoätande haj, som dödat en människa, torde det, där- för finns omkring 100.000 hajar; som aldrig »smakat . människokött. Där- för : finns "omkring 100.000 Hajar, som aldrig smakat ' ” människokött. Därför är också t'ex saltade; ;haj- fenor en delikatess i i Kina, även om några: av 'hajfenorna råkar komma från någon individ av det. änni- skoätande hajsläktet. Likaså är le- veartran från de utanför Califorhiens kust fångade och dödade hajarna ett verksamt och mycket sålt vitamin- preparat — precis som torsklever- oljan hos” oss. Möjligheten 'att. nå- gon av dessa för människan farliga hajar skulle ha smakat. människö- |: kött innan de blev. saltade hajfenor eller . vitaminpreparat . är så -för- ter, hon är ju ändå trol barn och har rätten att bära ert namn, Visa er fästmö att ni verkligen me- nar allvar, så kanske hon begriper att hon måste bestämma sig, det är det enda råd jag kan ge er. Er fästmö borde vara glad och tack- sam mot er, det kan ni hälsa hen- ne, Skriv gärna hur det går och hjärtlig Hälsning. ve Galle”, 2SUng: blyg och bortkomm 0. Ni svinnande liten att" risken praktiskt taget är ingen. Det framgår av piffe rörnä. ;'När det gäller de mindre håjar- |? ferna finns ingen av dem som” äter människokött, -De -- förtär samma fiskföda som alla andra fiskdjur. a Beträffande hajarnas farlighet för människan har man i USA genom |arméns. undersökning om hajarnas de kommit till det re- är ung än, så ni k säkert att övervinna era komplex vad ti- den lider; Det är tydligt att ni nu befinner er i puberteten, för några” kommer 'den tidigare," för andra senare. Vad era föräldrar be- träffar ska ni lugnt och vänligt sä: ga åt dem att det inte är någon idé att de tjatar på er. Kan ni kla- ra er på egen hand, så är det bara nyttigt. för en ung man att. stå på egna. ben. Säg. ifrån en gång för Jalla,” muntligen eller per. brev, 'så slutar de nog att nagga på er. Flie- kan ska ni också försöka ta lugna-. re. Men varför tycker ni ätt. alla nöjen” är torra och trista! Tänk så roligt det. är att dansa — och tänk så många verkligt bra filmer man kan se. Har ni förresten inte något |; gemensamt intresse, så att ni exem- pelvis kunde gå på någon språk- kurs eller annan trevlig kurs till- sammans." Då får man alltid mer att tala om än vanligt kallprat. För övrigt är det en konst att vara en god lyssnare: låt flickan prata om sina intressen, så kommer hon :att tycka att ni är trevlig, så enkelt för . ”Gallie" - kan "det vara. Skriv gärna så. ofta f- ni vill och b hjärtlig hälsning, => +: sultatet att det är betydligt farligare att vistas på land än till och med i';håjrika” vatten, Det / dödas. t:ex betydligt fler människor varje år av; blixten, elektricitet, genom box- ningsolyckor, eldsvådor, balkningar 0 's 'v. än av' hajar. Av. blixten dödas. varje år på jorden enligt beräkningar omkring : 300 männi- skor, av t ex ormbett : : omkring 90.000 (enbart :i Indien omkring 475.000), "av bilar omkring 200.000 människor .'. «»« Av hajarna däremot dödas endast” omkring fyra män- niskor" och av dessa enbart i Au- straliska > farvatten omkring : 2,5 människor, > Mete " Det förefaller sålunda som om fa- ran 'för. hajarnas människodödande är ganska överdriven, men å andra sidan är naturligtvis de, människo- ätande hajarna rovdjur, som man måste skydda sig emot, liksom man skyddar, sig mot andrå faror. För USA-flottan har man därför nu experimenterat ut ett kemiskt pre- parat, som håller hajarna på : av- stånd från fartygen... De allra första ramvutsananin- garna. på jorden, tror man gjordes engelska kakor borde heta ingefärs- den innehåller icke ett uns pep Par, myn äver iDaviika.. Dessä kakor, men /kallas ändå mest för boven kakor, ve NO mden ber 1920 i Pittsburgh. Men alldeles säker därpå är man inte. Tydligt. är att man inte alls ägde rum, sa till, föda finns också en del mindre |: dan”. torde det — enligt mycket Nr > Text: Kai Rosenberg. : I bn IV SN IR + Katrin Katt satt "utanför logen och- tittade ut i luften, Hon var på dåligt humör och satt nu och försökte fundera ut varför hon'4 var et. sAnna' Anka låg borta vid dam- men och hade det på precis samma sätt, Hon -kunde inte heller förstå varför hon befann sig på så dåligt humör. - i .. Katrina smög sig bört till dam" men och satte sig hos Ånna. z vara katt, 'sa 'hon,' jag vill mycket hellre ha varit en anka! —'Usch, sa Anna, det är det in- anka, jag skulle mycket hellre vil- ja vara katt... vo .— Så låt oss byta då, föreslog Katripa, jag. räknar" till tre och jag är du och du: ö jag! "Ett, två. tre! "Anna reste sig och försökte sit- ta som en katt. vv -— Om jag var som du skulle jag ta mig en simtur nu, :sa hon, 'visa dig nu som en riktig anka! / Då Katrina tvekade gav hon hen- ne en knuff så hon dråsade i vatt- net, — HJÄLPI skrek Katrina, och Anna måste hjälpa henne: upp igen. :'— Nu är det: min tur, sa Katri- na då hon hämtat. sig en smula efter 'badet. . 'låt mig höra dig spinna, låt mig se dig klättra i trä- det där... nej, fånga musen, som kommer kilande där! Visa dig nu som en katt! Men då Anna fick syn på musen skrek hon i högan sky av skräck och plumsade skyndsamt ut i dam: men, och där låg hon i flera -mi- nuter med huvudet ned och gum- pen-upp Då hon igen vågade titta in på stranden satt Katrina där allt- jämt. ” -—= Tror du” inte att det är "bäst N DJURPRAT Ör OA SS NOS Katrina Katt och Anna: Anka — Det är inte ett dugg med” "att te, heller någonting med att:vara| vr AN m: Mogens Juhl att vi byter tillbaka igen? frågade Anna. Jag vill i alla fall helst vara anka.» tes en — JO, sa Katrina, vi. byter. Tre, två, en!. Jag är jag och du-är du! Anna flaxade förtjust med vin- garna och Katrina sträckte på sig och sköt rygg. | ' — Äh, det är skönt att vara sig själv igen! spann hon, lokalisationen av denna utbuktning samt hur den har konstaterats. Ni har emellertid fått medicin av den Jäkare som kontrollerar er och bli- vit något bättre av medicinen. Ni bör för att få klara besked, med fullt förtroende vända er med era frågor till den läkare som sköter er. Han skall säkert på bästa sätt förklara" för er vad som/ kan ligga | ' bakom era besvär. . ”ängslig mormor”... . ?Vatten i kroppen” är en benämning, som of- ta används när vätska ej bortförs ur kroppen i normal omfattning och enligt normala behov. Orsaken till detta kan vara skador på de vätske- reglerande organen, skador på nju- rarna eller skador på cirkulations- (Noni Å Seau, och skri vel. För övrigt "hade vi ”under' vår gymnasietid en botaniklärare som inte ens orkade lära sig ,namnet på sina elever, vilket annars, has de varit en god träning för min- net. Han kallade alla” för ”han” glömma” bort :-hur många 'ståndare - och pistiller vårlöken har, så an=- " såg han mycket riktiga att ”han >. "där. borde sluta skolan och bli ölutkörare”,. rt + Sedän denna förödmjukelseris” . stund har vi aldrig velat se vare” ” sig botaniklärare eller vårlökar i.” ansiktet; | Om "alla människor som inte vet hur många 'ståndare och pistiller vårlöken har skulle bli ölutköra- re så skulle mänskligheten näs- tan bara bestå av ölutkörare & ena sidan och botanister 3 den andra. é . (Cello i Expressen) ” ” Nej, låt oss till en början un. derdånigst hemställa hos Konun- . gen och hans familj att de föregå med ett'exempel och upphöra med offentliga pusskalas, Givetvis får man icke heller begära "att de kungliga helt utan vidare skall kunna frångå sina pussvanor, Det ' - har ju på senare tid' faktiskt wi. '- sat sig att de kungliga också äro blott människor. En viss omställ- vändig. Men "om blott det kungliga ” . pussandet successivt kunde upp= med ' mycket vara vunnet för | främjande av ett sparsammare och, så att säga mera kultiverat put : sande. ! "Från alla känter & Hä d. dog i Pittsburgh, t ex hjär ghet. Er dotter, som är 47 år, har tydligen varit sjuk tidigare med för högt blodtryck och har också fått såda- na mediciner, ” som man ger vid vätskeansamling på grund av hjärt- svaghet. De råd, som 'hon behöver, beträffande sin åiet och sin all- männa skötsel, sina mediciner och USA, en man vars namn få torda- ha hört men som spelat en inte all. deles betydelselös roll i vår tids hi- storia. Det var 90-årige dr James Bert Garner; Han uppfann gasmas= ' ken under första världskriget. & I Frankfurt kan man från 1 de=. sin behandling med läkarkontroller 0 sv, de råden får hon av sin lä- -I kare. Vill hon inte' gå till läkare, så tror jag det är väldigt svårt för er, hur gärna ni än vill hjälpa hen- ne, att överta ansvaret för henne. att hon skulle missköta sig, äta för litet o s v, tror jag emellertid är | överdrivna 'och jag tror ni oroar er ovanligt mycket. Kanske ”skulle er dotter sköta sig bättre 'och ta hand om .sig noggrannare, om hon visste att hon var tvungen att ta ansvaret alldeles själv, Jag förstår att ni är ängslig för er dotter, men det är ändå på henne själv det som ansvaret ligger och detta kan inte ens en omtänksam mamma' eller energisk doktor ändra på: > J uridi ska spörsmål . Under denna rubrik besvaras ju ridiska' frågor av allmän” intresse mot en ersättning av 2 kr i frimär- ken. Frågor som kräver ett mera ingående eller enskilt svar betingar Ingenting är väl så trevligt som när djur visar människan tillgivenhet. Som t ex här, där den gamla filoso- | t fiskt utseende gojan slagit sig ner på den unga damens axel, Hon ver- kar både smickrad och en smula ett något högre arvode. Alla brev adresseras till: Hallands Nyheters Juridiska . avdelning, Norrmälms- torg 4, Stockholm. . N . FRÅGA: Jag bär själv ett namn, som slutar på -son, men inom släk- ten finns ett namn, som jag önskar antaga. Hur skall man förfara, ä. -son SVAR: Tillställ oss uppgift delså det önskade namnet och dels huru nära Ni är släkt med den eller den, som bär namnet ifråga, så skall vi utreda ärendet åt Eder och meddela Eder närmare i brev. ' FRÅGA: Om en person blivit testamenterad 5.000 kr, vem skall då erlägga arvsskatten å denna sum- ma? Skell skatten utgå ur döds- boets tillgångar eller gäldas av tes- De farhågor ni beskriver i ert brev, '' i ISöt herdinna studenter från stadens uinversitet ' jsom, bemannar en särskild telefon= växel. Barn som ringer 77 466 kan . ifå tala med farbror jultomten och vs a sina julkl att råda bot sökte direktionen för N "ett stort sjukhus i. New York starta en välskrivningskurs: Det blev inta : många anmälningar. ”Vi skriver så dåligt'som vi gör därför att vi stän= digt är jäktade — hur skulle vi då . få tid till en skrivkurs” s Svarade ew . doktor. N . Medan vi här hemma varit upp= tagna med att välja årets lucior har auvergnarna i Paris: varit samlade + S och utsett Auvergnes herdinna. Så ' här söt ser hon ut där hon står med sin herdestav och iförd sin vackra folkdräkt. Hon är 17 år och ' studerar i den franska huvudstadens . varken mer eller Inga. 1e få 5.000 kr, mindre. SS SVAR: Om inte testator i testa" mentet särskilt förordnat, att arvs-" skatten &å : testamentslotten ifråga. skall gäldas av dödsboets medel, en. Boutr d nen anser, att det sistnäranda är det riktiga, men jag tycker, att det måste ha varit testators vilja, att » osäker över när det, en i fråga just skul: har en att själv gäl- da skatten och får alltså vidkännas ett avdrag å testametnslotten, mot= - svarande å densamma belöpande arvsskatt. vet när radions första utsändningar / N SNAM AMAIA. < rid: sv få ake & oe Ava AAMAKAASAADBAA YYSTITEIVETTESVUVT NYC FSTEFFEFESEFSST EEE I NYSTT DE: FLESTA OCH BASTA ORIÖNYHRTERRAF FINNER NE I LAHOLMS PFEVYSN a ” 3 3 r NI ” An där”, och då vi en gång lyckats. ningstid torde därför vara nöds > höra ,eller minska, så torde där= "' (Simon) st cemBer ringa upp jultomten, Det & är ' kil I Amerika skriver I läkarna lika ' no oläsliga recept som våra egna, För . : NESFSTYTEP SAMA MAKANAMDA.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.