Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
NR, 300. ARG 300 9 cc. ” Ansvatig Utgivare J.B, Bengtsson a På spettkaksbageri i i Ysbys | Sn Skynda långsamt sässär. bäst SR Sr när man "bakar kaka: på: 'spetf Sakta snurrar den brungula 'dégmossan” på sitt spett framför härden, där: tvåårs-.". ' gamla, garanterat: snustorra björkvedsträn knastrar. och glöder. Varv efter-varv snur-' rar spettet — det får inte gå för fort och takten måste vara absolut | jämn. Noggrann-. .. bland gilleskakorna! "Och tålamod och noggrann- ” het har också fru Greta. Nils- 'son i Ysby'— en av ' de: få "spetikaksbagerskor, som fort- farande bakar efter gammalt Mönster ' med: riktig: eld för: torkningen. Fru: Nilsson har så här års bråda', dagar, ty även om -'hoh . driver sitt spettkaks- bageri mest som en hobby :och ogärna "åtar sig alltför 'många beställningar, "så har hennes rykte "som spettkaksmästarinna : nått vida omkring.: Goda vänner och "grannar: . och! grannarnas |" goda" vänner från både när och Klar att ätast Det | fjärran ger henne ingen ro — när de 'ska 'ha något riktigt gott ska de” vara spettkaka och na- I turligtvis "ska fru Nilsson svara för bakningen. Särskilt nu till helgen vill "man: gärna > pryda bordet och smeka gommen ' med en-äkta Ysby-spettkaka och det hjälper rakt inte att fru Nilsson säger sig inte ha tid: — Äh, snälla fru Nilsson! bara en "liten, liten "en, låter det då. Det. kan ni” väl sticka "emellan med! ” "Och fru Nilsson” "bökar och ;bröllopskaka, säger fru Nilson och; mig: helst” till' det”gamla sättet, rv Jag har lärt. mig att. "baka räddar julen, bröllopet och fem- " tioårsdagen' eller vad det "nu kan vara' för fest, som fordrar spettkakans . absoluta medver- kan... Även om det faktiskt tar ka lång tid att baka en ”liten, liten en” som en Stor» kaka. FEM TIMMARS" JOBB : : Hela fem timmar går åt till att färdigställa .en' spettkaka, "oavsett den är på "ett," två tre eller. flera tjog ägg. En: sådan kaka :mätes som bekant" efter j antalet ägg, so mingår iv de- gen —'normalt brukar det röra "sig om två till tre tjog.' Först " måste "det då göras: upp” en eld — och inte' vilken” eld som " helst, berättar fru 'Gieta Nils- - son. > säger hon, Nuförtiden bakas de Östra. farup a anstå till äran! Nu inför helgtrafiken och bastighetsbegränsningen frågar man. sig osökt — hur. har. har det -blivit. med det : farliga : korset i Östra Karup, som skall 'omläggas ' av” : vägförvalt- ” ningen till — som man hoppas — bättring för alla trafi-. kanter. Det blev-inte färdigt före jul:— varför frågar vi . ingenjör Joh jan Örnskär, på / vägtörvaltningen” i Halm- ' . stad, co Själva jordarbetena klara, berättar ingenjör Örnskär, men "sedan ' kom först snön och så: allt regnandet -vilket gjorde, att vi inte vågade oss på att ”Halländsk 2 sandstrand - i juldags-TV Den halländska sandstranden ägnas ett inslag i svensk TV på juldagen kl; 21.15. -Det är Nils Linnman och Olle Berglund som | svarar för programmet med Bo- ' ris Engström som fotograf. - ” «Programmet spelades in i som- ras och det. inleds . med ett par ”pangbrudar”, som kastar sig i havet, men sedan lämnar man havet och ägnar sig åt sandstran- - dens flora och fauna. När man känner till Nils Linnmans förmå- ga att se sådant i naturen, somp' .: vi aldrig tar upp ögonen för, kan man räkna med att det blir myc” ket av intresse. Programmet syss- lar också med sandens vandringar in över kulturbygden. Mera skall inte avslöjas nu, TV-tittarna kan säkerligen bereda sig på något mycket intressant. rö förtsätta. Asfalteringen av såväl . vägbanorna 'som refugerna får därför anstå 'till fram i: april eller maj då vädret tillåter men vi hoppas att trafiken skall gå hyglligt ändå i korset. Mellan de olika tilerna: på såväl riks- tvåan som. på vägen Båstad— Hasslöv' skall gjutas refuger, i asfalt” och . det göres men: en speciell, särskilt "behändig 'ma- skin med stor kapacitet”, men vi. måste vara säkra på vädret när detta skall göras, i: — Vi skall också sätta upp'en del. tavlor för . trafikanternas | 2 > flesta : spcttiakor : " het och tålamod är 'A och O för den som sysslar med bakning a av v spettkako > :kronan . på. elektrisk väg, med infravärme och alla möjliga finesser, som jag rakt inte förstår. mig. på. För min del. använder jag riktig eld och -. den « ska fyras med- björkved;' som är. väl torkad och huggen i lagom storlek: F; n.'har jag ved som är från i förfjol — den är lagom torr och lättbrunnen. — Om man ska hinna- med - att baka ett par spettkakor på en "dag så måste man ge sig” upp i ottan och tända fyr, be-:. När veden | rättar hon . vidare, väl brinner med lagom intensitet på den. öppna” härden är det : Forts; å sid, 3 > I HA våningsbyggna : våxtorpsyneling, kelljunga en fästighet ii i Örkelljunga? av polisman Gösta Stenfelt! jomkomne . Jan- Gustavsso nsam inneboende" i fastigheten om i övrigt "disponeras av; en "elektrisk Änstallationsfitma, där Gustavsson: varit anställd,. samt aven systembolagsbutik. Elden: upptäcktes . vid 3.30- tiden i går morse ”av fastighets- : ägaren själv som bor endast ett tiotal meter från det” eldhärjade husét. sLågor” "slog ; ;då redan i ut É från fönstret till bostadsr uminet, på "bottenvåningen", och - elden | jspred, sig: snabbt, upp: till” andra | våningen; "huset fånn, still att” r | blivit" omtöcknad : av och sprungit föl säger rat honom och r honom. Det fiöns i "varje fall "De rökdykare. som 08: sin in så centrum - delvis. ”llähärind es. Jan” Gustavsson, Nordanå,. Våxtorp, sedan nd vid: irmä: ;Flektrömontage. i. | Örkelljunga. : ”lands- fiskalen, Då han; sedan' försökt ' komma ut igen - -hår” elden hind- en förgiftat ingenting som "pekar på att.det skulle vara, något mystiskt med branden, -. ”16-åringi åa örstört "av "branden, "Enligt "uppgift. hade: han”. på kvällen haft. besök: av några kamrater, : som". mnade rummet vid 23« tiden, Det” möjli gt, att. 165 ring "är, änhu' "en gissning, : L rum blev fo=” = I de allra: festa hem i kri: tenheten har man vid julen en" ” "gran. Det har blivit den kristna julens symbol." Julgranens :his-' toria är ganska noga utforskad och man vet, att det allra för- ördet om” "julgrane: "av 1600-talet” och härstammar : från Strassburg i: Elsass. Från Vogesernas 'skogar i Ardenner- na är sannolikt de första: jul-- granarna "Några : anteckningar - om julfi- .randet i Strassburg” är 'också bevarade och där heter det: "Till ; -Julen ställer man upp barrträd i hemmen och hänger: därpå -rosor, av. .mångfärgat papper, . äpplen, oblater, gtitterguld, sous ker ete, siren es de "Men tiden för julgranens sö gertåg lät länge vänta på sig och skeddz2 först ' vid : sekelskiftet 1700—31800." Omkring 1840 hade” julgranen erövrat praktiskt ta- get alla huvudorter i Tyskland. Därifrån spred den: sig hastigt över större. delen ev Europa, I Sverige finner man enstaka an- teckningar om att julgranen fö- rekommit i mitten av 1700-talet. men i början av 1800-talet om- nämnes. de oftast i prästgårdar och herrgårdar. : Nu , blir frågan: - Vilken ut veckling. har lett fram till” jul- granen och -ur vilken föreställ- ningsvärld har den vuxit fram? Många faktorer har varit verk- samma ' och professor Martin 7 (Forts. å nästa sida) P:son Nilsson säger härom bl. a.: FN i : världen ' hämtade. ' Vid Laholms" Rotaryklubbs sämmanträde - = på > .onsdagen gästades klubben av 'kyrko- herde Melcher Håkansson: i Laholm, 'som på ett ,synner- ligen trevligt, intressant och medryckande" sätt berättade om hur sedun att ha julgran har 'uppkommit och utveck- lats. "Då föredraget" bjöd på många: intressanta historiska fakta” har. Laholms ; Tidning fått "kyrkoherdens tillåtelse 2 att återge detsamma. i. nn got förkortad form, : | J I själva veiket har åtskilliga fö- reställningar sammanflutit att skapa julträdet i vars tecken julen blivit Årets största högtid. M 10 - Motori Franiställning om "statsbidrag till enskilda vägar göres hos länsstyrelsen, som överlämhar " tillönskas IN TT ua "våra läsare och: annonsörer FT LAHOLMS. TIDNING brott har i ärendet till vägförvaltningen för utredning, vilken myndighet ä- ven håller en vakande hand över att statsbidragen kommer vägar na till nytta och underhållas en-. ligt: föreskrivna anvisningar i form av grusning och ' dylikt. Detta arbete är anförtrott en övervägmästare för enskilda vä- gar och "denne är sedan snart två år. för Hallands del en norrlän- ning, Sven Clausén, en trevlig man som nu hunnit sätta sig in i sydligare förhållanden, När vi häromdagen inspekterade Mell- bystrands vägar i'hans sällskap Enskilda rna södra Halland får gott betyg av övervägmästaren : it en fullkomlig om 'välvning av hela "vårt lands vägs . väsende, På små/ och smala vägar, där lantmannen förr i sakta lunk färdades med sin häst-. fora fräser nu dollargrin och: andra motorfordon fram, Vägarnal har ” fått. följa” med i den ns allmänna utvecklingen om än; man i rätt hög grad kan säga, att allt för, mycket av väg-"” . hållningen alltjämt ligger på : "den enskilde och för lite på det "till enskilda. vägar utgör dock en god hjälp. sa allmänna. "Men statsbidragen tycker om sydhallänningarna och deras vägar... . ' — Jag är född i- Norrbotten och kommer från 'Norrbotten, berättar hr Clausén för Laholms Tidning. Och som en liten mot- vikt mot det:eviga regnandet här nere i södra Halland. kan jag .berätta, att.jag ringde i veckan och talade med Piteå och där'har de snart en meter snö. Där, uppe är ju 'vinterväghåll- ingen en mycket dyr post av underhållskostnaden, där bl. a. vattensandning praktiseras å all- männa vägar för motverkande passade vi på att fråga vad han |]' (Forts, å nästa sida.) för |” iulgronssedens' uppkomst, vill jag” stanna; ; vid; nämligen: paradisträdet” och jul förtrogna med parad också kallades ' liv; Ör (Pori? fir: polis vet, des? - Laholms: rea ställe i Bygdegårdsföreningen, Jan - ”Jsåphult, Cronqvist. Så: mycket tens: nämnd för" samlingslokaler men :vad man sagt om: det där något: av "ärendet," fö Mora I fr sedan. går de vet: Jag Majt.” "som; ha er frågan till en av de: ledande: tbrukare. ÅKE! .CEONQUIST i deri. Jder Kelsen fläns. inte. Hässlaips-' bruket "skallf även "ta; emot” stora mängder betor från Gotland: och . '» En. färggrann explosion i sex och spex: presenterar ”Hälsing- : borgsrevyn'; som i 'sin 23:dje upplaga kan visa .upp det stör= sta, internationella: artistuppbå-= det genom åren. På allmän be- gäran -har teaterdirektören Calle | Persson: på . en punkt: gjort om . sin traditionella revystil. För att tillgodose. behovet av Iokålfärg - . (Forts. å å nästa sida) I regn. och rusk firar” södra” -Hall ” sådan bilden” här ovan. ger. «035 den.” and en grön ul. Lå Oss”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.