we Sr Tyr veevevereftvvyevvvveeryvevvvYyTYYYFVYYTYT yyvt revyer eYt vetter YrYTTEVOvP , : , M NN >. När det självständiga a Tentan utropades den 20 mars 1956 > fanns .också till hands'en f ” > bjältens alla fantasieggande "egenskaper. Med sitt stora patos”. och sin mångskiftande duglighet förenade" han glansen av de e med den många överdådiga. ', hän. under 'k t lands oberoende. Hans” namn var Habid"” Bourguidba.. frihets..” V för” > Ben? Youssef, ' vilken hade. som” ..ögon, vilket är mycket ovanligt ” mäl att så mycket son. -möjligt för en arab. o'4 det har antytta söka” utplåna alla "spår av det hänga amman med något in- ; franska herraväldet.” Salah Ben - gifte från vandalernas tid... Så - "Otaliga är de :"Lerättelsér, "Kur rörande” Rourgultas” ”mänhga "bragder," Men 28 hade” han så påbrå. Han hade en "stolt Själ mång? gänger fått --suderaå, / a. duperat sina fängyaktare sin väg. , Det ”plev Jubel bli Jändsmännen, "nådde fram; . : > ket öng. intresserade han sig " general de Gaulle den 15 sep- ember,. 1959 fastställde + Eprinci- Ypen. om .;; självbestämmanderätten, det, algeriska folkets rätt att självt avgöra sin "politiska ” framtid, talade han om tre” alternativ” som” "algérier-] "na , skulle "få « välja ”mell; franskningen (eller, 'som man ”tidi- gare "brukade" säga, integrationen), ett ”algeriskt Algeriet”, d:v s en rlgerisk stat i unionen med Frank-, - rike, -samt den totala” självständi heten.” . Efter kravallerna. i Age och "He: ra andra. algeriska. städer den 9—13 i december. iår är det svårt” atttänka sig några andra praktiskt” genom-= + förbara: alternativ än de båda si ' gick ut på gatorna I i de Blotliga ”. motdemonstrationerria. mot de krac - väller, "som. hade : : startats: av: de franska . ”-integr -< okuvlig farfar och en likasinnad ' farbror, som båda suttit 1' fängel- . "ae för upprorsförsök mot bejen. hade , Habib : Bourguiba "et fängelse ser ut "mitran men ” Shan hade också lyckats rymma "ibland på ett sätt, som faacine-":' " sade folkfantasin. Han hade bl. nom att klä ut.sig. till 'arabkvin-.. na med slöja och allt. Bara gått då -åen. historien i903 I Monastir, Redan söm mye- : "del unga, anhängare det: nya: för. fattningspartiet,. Neodestour, De far ”eom 7 till. den”: "sysselsatt de flösta ”arabers | tan- orten. Remada I södra Tunisien ; > och överflyttades sedan til) "den lippön Galita' norr: "ock». och . hur partiet” upplöstes TOG AVSTAND FRÅN NAZISTERNA . Bourguiba” hölls tangen föl ges and ? västfronten. 1940, "frigavs han, ta parti för axelmakterna, för." .s de han ' en' resa genom" "hela "Tun ryktbara déportations- . : ringen kom till makten 1 Paria 1936, frigavs fian, mer häktades äterigen 1 april 1938; sedan : det . uppstått. blodiga " såmmanstöt-. ' ningar 4 Turister, Nedodestour- "Tunisien och "sedan" 1 Frankrike "Sedan tyskarna ockuperat halva. "Frankrike efter. offensiven" på. ' Tyskland räknade man med, at ” hån skulle vara 'en franskätare, som kunde vara bra 'att stå väl med "inför, de förestående ope n Bourguiba undvek sorgfälllgt att” "Han var trots ant Vprofransk. ” : 'Hans'ära var att” göra ? Tunisien ” "til 'det: monernaste” av. arablän- > derna” och han. ville. uppnå detta mål I Samverkan: med Frankrike, der: hans "störa Propagahdäturné : Under mars 1945 F'Mellersta'"'Ös- slen,; och : för 'denna gäng: var det hans” mål” att bekämpa "sin ps Am döden, ; "skap: = - guibå enhälligt till ordrörande »- Neodestour-partiet., När. tionalförsamlingen' ske ledaren Mohammed, Ennafa, : KORKUMPERAD Bm: : ' AVSATTES x 2:25 Jul 2957; Vid . hetsförklaringen fortfarande; - självständig "var ”seinitiska dynastin, :, 146 före "Kristus" - Scipios d.-y. legioner'» Kar och. sedan dess har Tunisiens i storla för 2.000 är vari på två ' avg ande" kravallerna förändrat läget 'i”Al- geriet. De visar att en'stor del av de '-neutrala + mäishammedanerna ; städerna, den grupp som man 'tiz digare "trodde skulle "passivt: följa den starkaste i kraftmätningen mel> lan franska armén och FLN, nu är beredd att göra.en mera "aktiv in- sats än. de flesta" har. räknat "med. Denna . insats :, är; huvudsakligen präglad av. viljan , till. s 6 het... De” muh - "Ihos fransmännen Alger t som:är starkare, än någonsin” tidigare, .Re- dan kravallerna i i Alger den'11:de- cember : visade "hur fransmännens desperation och: panik" — det. vär de. ivila "som först" gav "eld mot muhammedanerna "direkt "iram- provocerade ” : « oroligheterna; Det fortsatta förlappet" av demonstratio- nerna bidrog inte till”att lugria eu- ropéerna :'eftersom ? det ' visade ” på två” "väsentliga element” I den mu- bringade: leven' för. de" "Gaulle Soch för det-"”algeriska. Algeriet”. upp: fattar av -allt-.att döma, den - gaul-' på vägen mot den:totala:; självstän= digheten. ' Samma” människor; som hyllade" de. Gaulle ropade ' också ”Ferhat Abbas till makten?" x Den , andra "fö ” krossade de samtidigt myten om att eh.stor' del av den muhammedanska . folkgruppen 'skulle .vara villig att " rösta för integrationen, Det har, vis- söerligen sagts att det: bara, var. en . Hiten: av . na som demonstrerade "och att "de . var, uppblandade, med ;nationa? listiska .Provokatörer, 3 men det fö ”- ändrar” inte det faktum "att de- monstrationerna > från början” "var 3 it och. att .d na måste betraktas som mera - repre- . sentiva för . den, muhammedanska |. > Bruppen än de som fortfarande hål ”Jer fast” vid Integrationen, sentlig betydelse är att klyftari mel: lan de båda folkgrupperna 1 Algec riet har vidgats på ett skrämmande sätt. Det kan uttryckas med andra ord: fruktan.har -bytt läger. Medari muhammedanerna tidigare har fruk- tat de tekniskt. överlägsn ”frans= männen, har de'senare "plötsligt: fått upp ögonen för att de levér I på en vulkan, att den: algeriska nationalis- men-inte bara består av några fu- sental rebeller som är kringströdda i bergstrakterna" btan: att en verk: lig folkresning kan äga. rum. H Religtons- och rashat listiska politiken bara 'somi en "etapp : danska 'nationalismen: : reli- gions- "och rashat. Det "var "inte FL) gröna ” och”: vita fana > som på; gatorna slams'. helgrörna, - Vandalise- ringen av: den judiska synagogan. i kasbahn. visar på: z»mma tendens. Den” har, gjort. konflikten. bittrare och övergreppen våldsammare.' På 'så, sätt. har de Gaulles | al geriska politik: försvårats på en av- görande punkt: det förtroende 'mel- lan-folkgrupperna, som skulle bil- da: i grundvalen för samarbetet ' det nya' "Algeriet,-har raserats. "Alla rapporter från 'Alger. och Oran :un- der dagarna 'efter kravallerna säger såmma” sak: ' fransmännen och mu- hamiinedanérna talar” inte « längre med: varann, de undviker all kon- takt med varann, vänskapsband har slitits, --diälogen, ' mellan , de båda grupperna” är: om, inte omöjlig så i alla” .händelser svår att återupp- tall Det Har skapat c en | desperation 4 Det "medför in Å att "de Gäulle tänker lägga om sin alger iska poli- "gamle vän och . sedermera ende + motståndare inom' partiet Salah "Youssct blev .utesluten ur. par- N of och sedermera 1957 ay: Tur ögsta domstol ' dömd. Han lyckades dock” ” undkomma :till Egypten och &t- s"njuterssedan. .dess Nassers väns, I ovember 1055 valdes Bour- 1 den Akonstituerande . "församhngen bil-; .. dades 1 april 1956, blev han dess : president. Så skulle valen till nar. ör 1959, Bourguiba for :ut och höll valtal, som "om det skulle varit 1 själ: väste' Amerika: Och detta fast-.- bosätta i Tunisien" och ' därtill ' ä han ini hade en enda mot- kandidat, Har fick 92 procent av. de avgivna rösterna. Hans ende mötständare ' nu var kommunist- Men "Bourguiba nade egentligen | + redan utropats ti" president den Tunisien en. oinskränkt mo-” ” narkt, ock sedan. 1943 regerade Cpejen" Sid: Lamine. av "den hus- ;som' inne- näft tronen först under turkiskt "stor made "Inu "avsevärt minskat.'”” nas, ; korstågsriddare, ' ner också platsen som en livlig Ifrån, er : hård, konkurrens med italienar- na protektorat över Tunisien är sin kultur "till landet. På senaste Sid har 180.0000 ' ”ansmän varit Kom” "civil: och" militär . förvalt- :; Ningspersonal, med” familjer; Ge- nom fransmännen . : fått vägar, järnvägar, flygplats a ser, sjukhus, skolor och H mycket” ak att ytterligare modernisera detta land, I På många omraden har redan kraft tag gjorts. Mäng- ationalför: samlinzen, arabvärldens' första, religionen. Islam, - full: r lig: nstrihet räder, 8, helt, nyligen var, en av, re- isk. bekännare,' vilket är. ganska unikt inom arabvärlden;: : Igen 2 Den: verkställande makten ut- övas” fav. presidenten, som” enligt ” I ör är påsen ned här, Inom parentes kan näms att Bourgulba : har blåa kom :byzantinska greker; araber, ' spanjorer, tur= -kar- och fransmän, Under senare ”ärhundraden var Tunis ett av de viktigaste sjörövariästena 1 hela <cMedelhavet, Men historien. kän- . » härd för: kultur. Den store kyr- : . kofadern Augustinus” var; här- 4 NN "Fransmännen "skaffade sig I 1881, De "medförde sitt språk "och . har Tunisien , ; sedan en tid ”förestär” FN:s a, har, till följd, att : arbetade en'ekonomisk längtids- . prognos, Sör tunisiska "regering- en och Torsten :"Gärdlund, som ständsverksamhet i landet;>: sTunisien "har i" dåg" närmare 2 ra, miljoner invänare, Ne Ett svärt "problem: är den vitt ut: " bredda analfabetismen; vilket bl. le ” "Tunisiens För uppbyggnadsarbetet har i vissa fall. utlänningar mäst: in- kallas som "rädgivares och exper- ibland kar vi nämna de är den enda riktiga, den enda kon- struktiva.. Och i ett, avseende har hans uppgift. underlättats. Faran för ett. extremistiskt revoltfö har "Att 3 'extremistgrupper Frankrike "och i Algeriet förbereder en kupp har varit känt sedan flera månader, : tillbaka. rupperna har aldrig värit särskilt stärka men de har:' satsat på möjligheten "att få aktivt eller passivt stöd av de miss- nöjda grupperna inom - det franska folket och framför allt inom armén. Samtidigt försvagades i höstas de Gaulles ställning när uppfattningen spred :sig att han i sin” algeriska politik ' Hade” -hamnat i en åter vändsgränd." - utvecklingen genom gatt successivt tillsätta självstyrande organ i Al- geriet .och genom .att utlysa, en folkomröstning om sin algeriska po- litik-den 8 januari 1961,' berodde det i mycket hög. grad "på att han ansåg det nödvändigt att stärka sin ställning inför en eventuell kraft- mätning med aktivisterna. I någon ijmån kan han ha önskat framprovo- cera- en, sådan kraftmätning och det råder 'inget tvivel om att hans'resa i. Algeriet .den 9—13: december ha- de ett provokatoriskt drag. Det var ett: vågspel: som ' delvis kan sägas bära ' skulden : för. kravallerna och deras: dödsoffer. : Men.:det tog, nine . iedanaé / politikerna har fat sin” 7 skolnin B: SRA treree feni- tidningar fär mycket” små . upplågor:. Det är '. därför svart. Cattfa utr d till folket RABE INGAR: föratora I den under- Jordi ska tackföreningarna. Den”. tunisiska : rörelsen också inom mi lyckades i sina försök attt” ta sig över till Algeriet för att tända luntan till kruttunnan. Och framför allt för! blev armén absol it lojal. "Moa het hos fransmännen ' . "Under månaden före de algeriska kravallerna "kunde man märka" en allt '-krafti gare modlöshet . hos ' det franska ' folket, en 'känsla av' att. allt . motstånd mot aktivisterna och armén var, meningslöst. "Men de Gaulle -har visat ”att. modlösheten har stärkt hans ställning inför folk- omrös tningen i januari, . På så sätt är han. nu åler i stånd att forcera sin algeriska politik. Re- sultatet av folkomröstningen" kom- mer att ge honom ännu en trumf [på hand gentemot de oroliga ele- menten inom . armén '«—". det - kan komma alt "visa att armén riskerar att få en- majoritet av det franska folket mot sig om den. går mot regi- mén: Ur de franskå' centerpartier- nas' synvinkel: är detta den avgö- rande fördelen med' omröstningen, som .de-i övrigt ställer -sig . mycket tveksamma 'till, dels därför att de anser. den på ett olyckligt sätt an- ticipera den folkomröstning, vid vil- ken algerierna ska avgöra sin fram- tid, dels därför-att den riskerar att stärka de Gaulles enväldestenden- ser och ytterligare skjuta parlamen- tet i bakgrunden. - ” Sämmanlagt 620 personer omkom den 'ur: seglen för extr . Först nu: framträdde "deras svag- het. Demonstrationerna i. Alger':och Oran :var planlösa och illa organi- genom olyckst av olika slag under julhelgen i USA. Trafikolyc- korna-krävde 474 dödsoffer, 27 fär- re än i fjol. Rekordsiffran är allt- jämt från år 1955, då 609 perso- 'unisiens president Habid Bourguiba " S . fackföreningsrörelsen - Ingvar. Svennilsön,: som 1957 ut-" 7 inte är "berättigad, vilket avsevärt |: . iii de vidaste kretsar under århund- | skjöld, som erbjöd sig att för 'sta- hör mn. arabvärldens bäst ” organiserade, : Man kan "ocksä" erinra om, att. svenske . LO-ordföranden - Arne Geijer ..vid Fria . fackförenings- ' interdationalens ärsmöte i Tunis ' 1957 vaides till dess ordförande. ” "Regimen « "Bourguiba har: på kort tid lyckats skapa ett: myc= - 'väg, var. en dröm” som omhuldades iraden. Under medeltiden drog ” Pall :kemistiskå gycklare” runt i Euro- a och trollade. fram guld i hem- liga blandningar: Även i. Sverige omfattades 'denna: vetenskap med stort intresse på högsta ort så sent som i slutet av 1700-talet: 1780 upp- fördes vid Drottningholm en fabrik, sem i själva verket var en guldma:« karverkstad. I Gustav " III behövde pengar all statskassan, och 'den .vidskeplige kungen : lyssnade "gärna till perso- ner, : som lovade skaffa: guld på nya vägar, Tanken att kunna för- vandla vanligt järn. till glänsande guld måste givetvis fascinera en kung med stort penningbehov. Det börjad2 med att kungen fick ett brev från London. Det. var ”bergshauptmannen August Norden- "tens räkning ”draga guld och silfver r. det svenska jernet”. Han hade ärt konsten på - tillförlitligt håll, Nordenskjöld kom inom kort till Stockholm och mottogs med respekt serade. Extremistledare som Lagail- slarde :h' general Salan ' i'S anien ner omkom. vid .helgolyckor på vär garna: (IT -Reuler) ' och vördnad. Man beslöt att Uuppfö.- : minst en om inte flera genera. : tioner innan alla tillgängar t Tu: nisien kan” ”åtvecklas så' som den " ambitiöse - > presidente; sourgutba önskar: ket gott internationellt. förtroen- de för sitt land, men det är än. då uppenbart, att". det ' behöv: Ne Habib - experimenten där. måste ännu” Ms länge hållas hemliga. - H « Vid Drottningholm uppfördes ett laboratorium, som sades ingå i en skedvattenfabrik, Till chef för den= Nordensjöld. : " Något... guld : kom emellertid inte till statskassan den= na väg: laboratoriet började” snart föra. en » alltmer / tynande tillvaro, och besvikelsen" var” säkerligen inte blivna resultatet, ; "Nordenskjöld val anhängare” av åwedenborgianismen: Han" fick. de bästa utlåtanden för sin kunnighet ter ej blott äro 'möjliga, utan slå in med en sann natur och veten= skapliga principer”. «Det. kan antecknas att Gustav II understödde ännu en hemlig fa- brik för guldtillverkning, vilken of- miskt . behov. Föreståndaren - för gen kemisk beläsenhet, han var ba= ra filosof och 'andeskådare och an= såg -sig själv invigd ;”i "såväl den naturliga: magin 'som "den gudom>' fick emellertid även i. detta : fall ra en fabrik för . buldmakeriet, men vänta förgäves på guldet .. sven ficiellt framställde deglar för 'ke-- na -utnämndes -bergshauptmannen . minst hos kungen ste: över det utec | och: det ansågs att'hang ”projek=-' denna, major Palmstruch, besatt in= ", liga och i den infernala” . Kungen .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.