vrevitYyvyv Yrvereevvv YryvyvyreveryrveYrrrerYV VA vyrYyrv vreveverrövYreweYyYyveeeFYFEYVYTT 4 "mVetenskapen är människans kamp med de'tröga naturkraf- . terna i syfte att inordna'dem ” under människons vilja.. Utmed denna, breda: stridsfront möter oss en väldig: massa uppgifter : " av; skiftande - betydelse ', och" skiftande ”.-beskaffenhet. 2 Där.; finns ett oändligt hav av: stake tiska "uppgifter . och - en viss j mängd strategiska vetenskapli- ga "uppgifter '. och strategiska rörelserikthingar. utmed,..fron=- ten. Inte ens: den bäst uträ "= nade. strategi: är emellertid i stånd att säkerställa segern om - inte de väpnade” styrkorna står. på: ett högt plan: Därför mås- te: den, ' vetenskapliga strids-" makten. av: forskare . ständigt -' sträva mot; fulländning”; Så - uttalade : sg. presidenten "i Sovjetunionens Vetenskaps- — akademi, : ACCN: Nesmejanov I vid årsskiftet i en "artikel. om ” "Vetenskapens väg” som Prav. da" publicerade! den” 31' decem"- : ber. 1960: Nesmejanovs artikel är- intressant inte bara därför - att den redövisar de grundlä ” gande" målsättningarna" iden - ryska ' ve enskapens, just nu.” | Freden: och. den: militariserade | sovjetvetenskapen "strategi. : ) . ätt gå det är väl: om a något et bevis "på att det finns: en” uppriktig strävan: efter fred inom ' det ' möjligas "gränser hos da, väs- -terländska människorna. Arv Inom östblocket. är viljan till fred: och tron på freden” som ; en "metod "som bekant inte lika odelad åtminstone på ledande håll," och åter -och: åter hör) : man vittnesbörd om att.de b: da: folkmassorna "där: tror på |] ' kriget som den enda vägen till . befrielse. från ' ett ,» system. Medan man. "vänder sig " till. yttervärlden med hänförda fredens sak deklarationér: för. >” är > det "inom .: östblocket. en självklar. moralprincip. att drilö + Ja ; de .militära dygderna och de” militära: betraktelsesätten. " Nesmejanovs talesätt som cite- da .rades i början av;denta arti- kel; ;kan : inte - .vara valt: på. en slämp:; Man säger. inte opåta- "Jat: vad: man" vill hur, man vill i: Sovjetunionen: Bakom , hans " ord torde dölja sig. en "mång- ” fald. tpropagandaföredrag som sökt :. drilla de ryska - veten- |; -skaäpsmännen att: tänka” mili-. tärt. så länge att -deras. veten- « "Lika " bötydelsofullt - är att > skåpliga moral totalt blivit. en . Nesmejanov '-genom > - de. ovan NH raderna. direkt, , vilE : ren 'för” 'sovjetvetenskaperis' "väpnade "styrkor Låt 'vara "att det är'på ett bildligt sätt h "deklarerat" att” 'vetenskåplig fofskning & som” igonörulstaben, lägger upp och vapnért som” utgör kr vetvis: inte: ett 'specie "tärt problem. i Reglör skan bruk” avir varje ring. "Dessa regler. "kan" 2 ut- tryck , åt principen « om. om ler; de .. des hjälp”; De + skilt :sövjetryskt- -förh Monde att den: "inbördes 'stridens. mo: " ral' allt 'mer kommit ”att: dö- minera' den” mänskliga” "miljö | ju. "längre . den Aekniska'' och | vetenskapliga, "revolutioner, dviz, år Vi i lever. i. en .; ra” tänkesätt "är vår Shane tär 7 a > grupperna "emellan militärmoral.. För den som 'le- ' ver i Sverige måste detta ver- ka: skrämmande. Vi kan förstå 'att.man inte kommer ifrån :en viss” portion... vapenmakt. till ” självförsvar: sådan som världen nu, är. Men' vi söker i prakti- åra a relåtioner till andra; ; folk. Vi myck cr solidarilefsnioral sänt ovir> väl |18- anken på att större” "glädje" åt! denna » miskt, eller vetenskapligt” krig! . ge” vi märker hur. total militariser ti det "ryska sam: "kr feskontlikt, "Ma N v sig om detta strategiska janus- ansikte som , den ryska takti- ken /Aycks, ha -valt' är fullt" så "förmodas : vara, om”. "östblocket: « verkligen på ' allvar. menar; sina fredsto- allt. mer: kommit att dominera , ner. som "nu Hjuder” ut över snart sagt varje form. av” mänskligt, liv. När väderlek rapporterna talar om kallfro » ter är det kanske mera-bild- ligt än när husmödrar grubb- : lar. över om de skall delta i drillningen för hemskydd. Men även bakom: de bildliga tale- " sätten döljer sig intressekon- fikter och : riskmoment av storleksordningar som inte ens den livligaste fantasi kunde föreställa sig i thöra primitiva tidsåldrar ” då den industriella ” revolutionen inte var påtänkt, I visg mån är. naturligtvis detta oundvikliga realiteter för en tid som vår. 'Men just som den inbördes, kampens moral tycktes ha' nått sin totala se- ger visade det sig att den in bördes hjälpens moral kanske var mera livsnödvändig. Den inbördes hjälpens moral ännu » oklart fattad och ännu halvhjärtat — tycks nämligen dyka upp under- så 'populära tänkesätt "som -”tekniskt” bi- stånd",' Tekniskt bistånd- kan vara "ekonomiskt krig mellan stormaktsblock. Men i så fall ' torde det förs, eller senare vi-. sa sig att den inbördes stri- dens moral är en sorts under- avdelning inom den inbördes hjälpens' mora", Hela denna fråga om korkurrens eller ser- vice utgör ju i själva verket ett olöst. a noralproblem i den västerländska världen. För hur många västerländska. , veten- skapsmän är det inté en grundläggande mora'princip att - hellre tjäna livet än döden, att drömma om frihet från det tvång och det hemlighetsma- keri 'som den militära moralen lägger på forskningen och tek- niken. Att man i västerlandet över huvud kan betrakta ett uppror mot den rena militari- seringen av livet som något I viss mån rigtigt — trots att djupgående intressen inte kan ot "evock VR ära -. PRESSEN. KOMMUNINDELNINGEN,: Po: tisk Tidskrift (SLU) är skep- tiskt . inställd” till. regeringens handläggning av - kommunindel- ningsfrågan. Tidskriften, menar att regeringen medvetet” är Agång med att äriva fram en ny kom- munsammanslagning knappa tio Ar efter den föregående. : Man siktar inte på lagstift- nine utan på en plan för rikets indeming I kommuner, vilken nian nå administrativ väg skall föras över på kommunerna, Själ- va avgörandet. skat! kommuner- na själva få I sin hand. men pla- nen ' skall för dem staka ut: en väg: . Denna frivillishet sätter många föga tilltro till. Även om det inte är fråga om en tvingan- de lag har regering. och admini- stration så många våtrycknings- medel i sin hand, att de tillsam- mans har samma verkan "som lag. ters - Anledningen till denna omstön- ning av kommunerna är till stor del höljd i dunkelhet. Inrikesmi- nistern sköt i interpellationssvar såväl den 11 dec. 1.fiol som den den 29 hov, i år kravet från skol- myndigheterna om större kom- muner före sig. Men vill man på ansvarigE håll i högsta skolled- ningen stå för. detta? Det har i varje - fall: antytts att kommun- såmmanslagning inte är något krav från deras sida och att en- hetsskolan - kan organiseras på andra vägar. På en direkt frås £a svarar inrikesministern, aft utredningen inte'har att pröva | huruvida — kommunsammanslag- ning kan undvikas genom en an- nan fördelning av de arbetsupp- sFifter man avser för prinärkom- munen, Det har alltid ansetts som ett dåligt tecken att börja ” tillåta: ett. sådant .revokerande 1 fel ända. Det är emellertid vad regeringen här gör. Det natur« vr på förs balettvänner ”tyngande l; hället" är harivij ytterst svårt |: | fram. till midnatt. Nn alltså: fåran "| underhålldi oss en halvtimme, tt" döma av den 'post' som .st mat, än "till televisionen, "var det många tittare som blev balettbitna, när de under hel- gån, såg de Tyska: dansartisterna i det gästspel som den : danska : televisioven' bjöd oss på i nord- Ni finns det möjlig- e dem igen. Sönda- ..» 22, januari kommer -hela baletten Svansjön, filmad på Bolshoiteatern i i Moskva med stjärnor. Sår” sa FR :Filmertbär bverkligen.- "fanta! ' Särskilt” skulle "man. vilja i fyras :dansöser; trippar:.om- rmärna :Om; livet på gammalt, ett. av, Bolshoibalettens stora": slagnummer. : Fyra" unga exakt.” lika mest soliga musik”: ;:med' ett full. komligt ind rverk: av enting' könstigt -'i "den. sortens id. ingen ; behöver : vara = Remiss lebatt hela dagen. -: : För? att: så övergå” till" "balett nästan. helg; ti nuari åt derilängdans; i riksda- | tio. på morgonen ”och fort- sätter. så: med debatten i första fam till: 1100, då rehy” ektsändning fram till klockar Aärhust på ”söndage - oligen att vinnas. med samt EM i konståk- ning”som kommer, i eurovision i Berlin: dels 'på tor dagskväll: n- och, dels på lör- dag sol avslutning” av. veckans program. "Då får vise: danier- nas fria” åkning under. en. timme och fyrtio minuter:; Programmet beräknas. därmed | vara ända vad” bjuder? annars veckan: på i TV Jag; på måndagen; den 23 i; se Lasse Krantz och samrha- idag. fortsätter Karl Birger .Blonidahl sin :serie' mu- äringar, Säng utan ord: På lördagen är det danskarna söm med "IV i Tivoli. pF redagen; dvs den 2, ägnas nästan helt åt TV-teaterng fö- reställning! av Henrik” Ibsens berömda . drama Vildanden i Bengt. Lagerkvists regi. : tiga hade varit att börja med en prövning: av "vem som: skall. ha hand om: vilka av. de olika sam- hällsuppgifterna, I första hand då :en fördölning. mellan stat, landsting: och primärkommun. : PT framhåller att man nu kom- mit I tidsnöd inför skolreformen, därför att regeringen försummat en sådan beredning. - Tidskriften understryker också att det endast är 'enhetsskolans högstadium som mera allmänt ställer anspråk: på större ” -befolkningsunderlag än som nu finns i kommunerna. Gi- vetvis bör olika lösningar av sko- lans högstadium stå öppna för prövning, "men mycket talar för att landstingsenheten skall svara för .högstadiet, Som skäl härför anför PT bl. a. att det därigenom |T skulle kunna ske en ändamålsen- lig samordning med de skolor och utbildningsanstalter, .som redan har. landsting som huvudman. En viss — om ock otillräcklig skatte- utjämning -— skulle också upp- .. Frågan om en omstrukturering av kommunerna måste övervägas , På ett helt annat sätt och från vandra utgångspunkter än som nu sker. Det är en reform som till sin betydelse är jämförbar med "en författningsreform och bör be- handlas med den hänsyn detta - kräver, en - Politisk Tid- skrift, , I NH ras mest berömda / hendera dem söm ;tycker Nn om; dans att titta på det: avsnitt |-..:; växta,. 'dänsar.: ill: -Tjajkovskijs : :| fylla den med ett står för: unde hållningen 1 sä VI här. det bra och vin ha” det | bättre. Det är numera det genom- gående temat i både politisk och facklig verksamhet, Alltför sällan "har. man ' ernellertid tillfälle” eller möjlighet att 'fylla bilden-av al män .välständsstegring s med: ett mer . ;korikret ' innehåll Man” har som "regel. endast en: rätt. diffus uppfattning öm att. "produktionen ökar, lönerna stiger liksom" degs- värre också skatterna och priser- na; Vidare vet vi att ;tjänstemän- nen blir:tler och jordbrukarna nägon gång kän vorna; visar "vägen som en Något: sen: läget. utan av utveckling n' under hela? detta århundrade: Trots att i. sidantalet understiger 50-är det en både" bred. och "detaljrik: över- sikt som lämnas; Betydelsefullf inte minst med tänke' på den bre- dä” läsekrets ' broschyren. vänder sig till är, "att den bör. kunna bi- dra till: ravlivandet: av” - föreställ- ningen att statistik RÄTTVISE-ROCK '; Jimmy Justice, 21, i hemlandet |. England & även kallad. Den. Rockan- de. rättvisan, medverkar i Tonårs- träffen i TV nästa vecka... Radio- lyssnarna får höra honom i "Charlie Normaris, nattklubb : redan ny. på lördag. Beskrivning: hår” rödakti t, även kallat” kastanj, 173 lång, dv även > | snälla, trogna blå ögon. Röst: kla- gande, '' Jimmy, besöker "Sverige helt pri- vat. Hugade kan finna honom ja- gande hare i skogarna runt Kungs- ängen utanför Stockholm... - - Jimmy är mest känd hemma: i "| London därför att han hoppat in för sin gode vän Emile Ford i den- nes showprogram. Annars sjunger ”Jimnny, . mest” tonårsklubbar. .. > s. grammofoninsjungningar, som så lustigt kallas ”Jimmy Justice and his Jury, börjar gå bra, Orsaken till Sverigebesöket heter Britta och bor :i Kungsängen, 7”: : Jimmy, vill bli fastighetsmäklare när. han blir stor och rocken är utsliten. ” KABARÉ FÖR qvä: Radio-Refrängens Lily” "Berglund |” och Per Lindqvist skall i mars göra fom musikaliskt kabaréprogram i TV har ofta sänt sådana smärre underhållningsprogi ram — ” senast med Lill-Babs i: .Båthuset”. Karin Sohlman producerar. " BÄTTRE SKÅNEBILD - - I vår skall skåningarna få bättre TV-bild. Tyska specialister arbetar f. n. i Hörbystationen. De trimmar och - justerar sändaren vid. . 320- metersmasten. Civilingenjör Sven Cederberg” på televerket i Malmö: . — Varken vi eller allmänheten i vissa områden i Skåne är nöjda med Hörbybilden. Den tecknar inte bra. Särskilt dålig är den i Trelle- borgsområdet. Vi. hoppas att de servicearbeten. som nu utförs skall ge en bra TV-bild.' TV-PRAT 13 TONAR ne De som älskar debatt i TV torde få sitt lystmäte” tisdagen den' 24 januari, Då blir det nästan 13 timmars remissdebatt (från 9.55— 17.00 samt från 18.15—23.00). Enda avbrottet blir ett halvtim- mes barnprogram. mellan de båda programblocken. - Ivar - Ivre håller i trådarna, : Kanske har. vi också nägon och tråkiga siffror DI stor mängd. I det här: fallet är det fråga” om en bildstatistik framställning, där kraven på överskådlighet och lätt- fattlighet av' diägram 'och tablåer på ett. lyckat sätt balanserats mot kravet” på exakthet i upplysning- ärna.; Resultatet är att broschyren är. lättläst samtidigt som innehål- let gör den till en närmast” spä nande läsninj : ”Industriproduktionen "är nu ca nio, gånger större ä än år 1900. Säm- tidigt h Yr e emellertid befolkningen sånger: så” stor” som” (vå är sedan, Intressant är att notera att "denna "utveckling. i allt väsent- ligtägt: rum. efter: sista 'världskri- get: medan” industriarbetarnas lö- ;-I nekurva. beskriver. ett mer, jämnt värt höjts sedan. "seklets -början. Tar. man hänsyn; till den progres- siva ' beskattningens verkningar har "reallönerna för denna: grupp snarast: : sjunkit; : Felmarginalerna måste” dock bli betydande" när det rör "sig om jämförelser över så pass lång, tidsperiod." Att det ägt |. rum en: mycket ckraftig .relations- förskjutning 'mellan "olika ' grup- pers ..reallöner: är. - emellertid I tyd]. " Man skulle Kunna tänka s sig att ” inkomstufjämningen” till :stor del var ett: resultat av vår skattepo- litik. Den. har 'som bekant ;jutför- mats just med denna målsättning för” ögonen; "Skattepolitikens bi- drag till > "wiInkomstutjämningen emellertiq ' ordentligt" ringa. - Av de totalt: ca 3,500 milj. kr. 'som' staten. tar in i inkomstskatt hänför sig: endast 36 milj: kr. till: den progressiva skattedelén för de högre inkomst- tagarna, som bar en statlig margi- nalskatt på mer än 45 90: Den . Hl inkomstutjämning. som. ägt rum, har i allt väsentligt skett genom lönebildningen "på arbetsmarkna- den. Den ekonomiska politikens inflytande har varit mycket ringa. " Det tillhör broschyrens förtjän- ster att'den avslutningsvis beto- när att en förtsatt välståndssteg- ring. kan tryggas endast genom att göra den gemensamma kakan större. ' Överdrivna ' statliga in- komstfördelningsambitioner mot- verkar "denna målsättning. Den enskilde måste för personligt bruk få behålla en rimlig del av lönen "för sin produktionsinsats. Annars förtvinar insatsviljan och vi ris- kerar att utvecklingen avstannar. - vn .. - KÄRNPILLER FÖR >: ">: SAVANNAH cc CAMDEN, New Jersey Världens första atomdrivna han- delsfartyg, N/S Savannah, som för närvarande utrustas på varvet i Camden, ' fick nyligen sin första laddning av nukleärt bränsle. To- talt kommer Savannah att få ett nukleärt bränsleförråd värderat till 9 miljoner dollar, Bränslet har pillerform, förvaras i små rör av|' . rostfritt stå! och hela' laddni -Å na historia. Valets primära känne- öppning Det är nu på tiden att söka sam-= 'mänfatta facit av 1960 års presi- "dentval i USA — vilket i många hänseenden blivit ett av de märk- ligaste i Förenta Staternas moder- mävrke är. de båda presidentkandi- daternas ” fenomenalt jämna: lopp. Visserligen . segrade Kennedy med en övervikt av. 77 elektorsröster, ,men'-man "lyckades icke vinna en majoritet av valmanskårens röster. Det 'kan t'o m tänkas, att han vid en finräkning av rösterna kom- mer. i minoritet efter motståndaren | Nixon — utan. att detta dock in- "verkade på det egentliga president” valet den 19 december." I och för sig är denna utgång icke så märk- lig, ty det har många gånger in= träffat, att en president valts på en minoritet av röster i folkvalet men , en majoritet av elektorer, enär val- "manskårens 'röster fördelats på tre kandidater. Några få gånger har det också hänt, att. den valde ,haft en. minoritet av röster gentemot sin förste medtävlare —'så var exem- pelvis fallet sista gången 1883. « Vad var det som gav Kennedy segern? . Här kan man peka på många bidragande faktorer. För det första en med 'lysande' energi och ungdomlig vitalitet, : charme ' och fantasi genomförd valkampanj. Den ” demokratiska valmaskinen fungera- de perfekt. . Kennedy" ”såldes” till det amerikanska folket som en ung- domlig ”nationalhjälte i lyxför- packning”. Om det egentliga inne- hållet i förpackningen råder i viss mån ' alltjämt osäkerhet, ' Först ef- ter den 20 januari, då president- skiftet ägt. rum, kommer det verk- . liga ”avslöjandet” att ske, "Öppet mandat — fria händer ”.. Det är icke tvivel om, att Ken- nedys' vallöften om' en positiv. och energisk :statsledning fällde ett av- - görande' utslag. Dessa löften stod i skarp kontrast mot den diffusa och nedslitna” ” politik, som: präglat den + s sista presid epok, Situationen I i 1960 års val på- minde i många avseenden om den som: rådde, då' Franklin D Roose- velt 1932 tog hem segern över re- publikanska partiet. Även den gån- gen krävde USA:s folk avgörande politiska beslut i ett svårt ekono- -miskt . krisläge "för ' landet. Roo- sevelt -- lovade", att. :fatta”' be- slut : och genomföra beslut, och hans vaälmän' frågade: inte' efter på vad vis det skulle ske. De avgiv- na - vallöftena var redan glömda, " Roosevelt" 1933—34 " startade" sin New Deal. "Kennedy har på samma vis som. Roosevelt 1932 fått ett öp- pet mandat och har så tillvida fria ” händer. I motsats till: "Eisenhower har han "den fördelen, att Kongressen kon- trolleras . av hans eget parti. Som senator' med mångårig praktik vet - han, hur man skall sköta sina po- -Htiska kort i det parlamentariska spelet på Capitolium. Han är smart --.och , inflytelserik, obunden av den föregående regimen och i. stånd att gestalta" ett. eget program" och" väl- ja de rådgivare han själv har för- troende till. Det har visat sig, att Kennedy i sitt val av ministrar i första hand vänt sig till de kraf- ter, som utgjorde hjärntrusten ba- kom hans valkampanj, och icke till det gamla gänget av ledande: de- mokrater.' 1 vilken riktning kommer hans politik - att gå! Inrikespolitiskt sett kan vissa slutsatser dragas av hans valunderlags struktur. Hans majori- "tet' vilar på de stora industrista- ternas befolkning, för vilken de de- mokratiska vallöftena om ekono- misk : expansion och” vidgad social välfärd blev avgörande. Löftena om en skärpt : vakthållning kring "det sociala likaberättigandet gav åt Kennedys parti tillbaka ett stort flertal av de negerröster, som Ei- senhower vann på sin sida 1956. Den nye presidenten måste alltså på denna punkt väntas markera en .ganska radikalt liberal ställning. Detsamma gäller med hänsyn tilll att: den amerikanska judendomens stora flertal uppenbarligen gett si- na röster åt Kennedy. Beträffande = militärprogrammet synes alla förutsättningar peka hän mot en betydande ökning av för- svarsutgifterna, men också mot en viss koncentration av försvarets he- la organisation. New York Times hävdade vid valets utgång, att US Air Force (flygvapnet) ”satsat allt sitt hopp och alla förväntningar på en demokratisk valseger” och att Kennedy ”ställt sig på de militära realisternas ' sida”." Detta bör väl närmast tolkas så, att Kennedyre- gimen kommer att. medföra vikti- ga förändringar inom försvaret och en ökad försvarsbudget. Flygvap- nets förhoppningar om prioritet bland försvarsgrenarna torde dock knappast komma att uppfyllas. Det »ser snarare ut som om flottan kom- me att sättas i främsta rummet, varvid de med Polarisrobotar ut- rustade atomubåtarna synas ämna- 2: | de. . John F Kennedy, . En skärpt försvarspolitik behöver! utrikespolitik. . Snarare ,' finns "det; skäl att. vänta, att Kennedy kö mer att anstränga sig för att upp nå något slags modus vivendi med östblocket — och då kanske i först; rummet ' Maos Kina.: Den ovän: okände 51-årige Dean Rusk till. ul rikesminister har." tolkats — "dels som ett förebud om, att: Kennedy.” själv kommer” att hålla-det: utris: kespolitiska rodret. i sin hand; dels som ' ett tecken på, att de fjörran= östliga och. asiatiska problemen. kommer att stå främst på dagord- ningen. Rusk, var -under Trumafni statssekreterare för östasiatiska frå- gor. . Till . vice . utrikesminister hi Chester Bowles , utnämnts. Denn var på Trumans tid ambassadör i Indien, =. ov vt oh Under ". utrikesdepartementet. också: USA:s chefdelegat i FN, ken:: post; Adlai Stevenson: utsetts att förvalta. .Om dessa tre? toppfi- gurer i State Departement "kan det: måhända ' sägas, att. Rusk är man- nen' som, skall: sköta" de” fjärran-f: östliga” ländernas” problem,” (Kina, Japan, Formosa) medan Bowles fåri på, sin lott” utvecklingsländerna” i! Asien - och>. Stevenson" det- ame-; rikansk-. yska : "koexistensproblemet.! Som fjärde” man, i detta team 'in-| träder f£. guvernören . Williams, ut- nämnd till/chef för ett nytt Afri- kaministerium, MER Betecknande'i är, . att,..Kennedy: icke ger! rum för orienterad . man:-av den typ 'som; både Dean Acheson, Foster; Dulle Den” format” fått finansministerportföljen på sin ” lott. . ni - i London Daily Mail säger "om des-' sa ' utnämningar; "att de klart” vi sar;. att Kennedy. själv. kommer, att sköta den egentliga utrikespoliti- ken: ”De stora utrikesministrarnas tid är förbi. Diplomaterna' av den gamla skolan, har sjunkit i värde, dagar städse har inrikespolitisk be-i tydelse. Ett namn kommer snart att; dominera på den internationella sce-i nen, Det. blir Kennedy, inte Rusk. Och det kommer inte mer att bli tal om några golfbaneanekdoter!”':, . - oo Fick fyra år ', .” NI för otukt med”: o P1: småflickor GÖTEBORG (TT) . "För otukt med flickor under 12 år och grovt bedrägeri me- |: delst urkundsförfalskning döm= " "de Göteborgs rådhusrätt på .- Xr» dagen 48-årige montören Erik": i" Axel Kling till fyra år och tre . månaders straffarbete. : Kling bestred att han gjort sig skyldig till otukt, men rätten fann” att de tre flickornas berättelser, som tagits upp stenografiskt och fone- tiskt vid polisförhören, var trovär- . diga. Docenten vid Göteborgs uni= . versitet, Karl-Gustaf Stukåt, hade” även styrkt flickornas trovärdighet vid sakkunnigutlåtande. Rätten fann att det. i detta fal inte förelåg några förmildrande om=' : ständigheter, särskilt med hänsyn ' "är otuktsbrott. PbosTee de att få spela huvudrollen, '. - Cd 00 960; Ör oe ang I väger 32 kg. Reaktorkärnan kom- mer att bestå av 682.000 piller — vilket räcker till 14 jordenrunt- resor utan. bränslepåfyllning. ' Två små piller ger : tillräckligt med atomenergi för” en. -seglats på en sjömil. Att läsa ANNONSERNA i LT > . är både lönande och roligt de utnämningen av : den . nästan! . enär utrikespolitiska frågor i vårais.,. givetvis icke innebära" en skärpt + ' till att Kling redan tidigare dömts - Dt
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.