yv YVETTE EPEV VE PPV VP OY YYYYVvYYYYYSNN ” trolluppgif ten. YvretYTY VvrvvtYyvYTt FF POP Vv « YYVYYYYFVYTV TrevveYverveYerTYvFYYTYTTY vYyrvYerYrYYTYTFYTFVYV YroeriyeryverveYerYt ve FYyTVY Lördagen den 21 januari 1961 NV FN:s civila insatser i Kongo : har helt kommit. i skymundan "på grund av de krigiska för wecklingarna, som tilldragit sig . allt intresse.. Men ändå är det just inom den civila förvalt- ningen, som världsorganisatio-" nen vunnit sina största fram- gångar. FN:s biståndsaktioner har spänt över ett vidsträckt område, som innefattar bl. a. jordbruk och livsmedel, kome munikationer, finans och eko- : nomi, utrikeshandel, hälsovård, | . F Ninsatser I 1: i Köngo När "caeralsekreterare Ham- marskjöld anmodade ICAO om .omedelbart bistånd: för att de viktiga ' flygfälten . i Kongo : skulle kunna hållas öppna un- "der Kongoaktionen, sände or- ganisationen en: första grupp tekniska specialister till 'lan- det.. Regnperioden har 'dock försenat och försvårat deras arbete. 26 experter är nu " verksamma > i Leopoldville, Stanleyville, :: Luluaborg '” och "vid andra större flygfält, men . rättsväsen, arbetskraft,. natur-.: ICAO räknar med att det be- "tillgångar, offentlig administra- "tion, offentliga arbeten och so- ; cialvård. Inom en del av des- sa områden' har betydande ” framgångar kunnat . noteras, - men för att. de planer,. som FN. rekommenderat, , genomföras i sin helhet, måste , man invänta "lugnare politiska och administrativa” "förhållan- den. ' « Utbildnisigsfrågorna turligt nog av en domineran-", ' de betydelse för landets. ut- "veckling. Med utbildning och | . undervisning . arbetar ” därför skall kunna » "hövs 80 experter om man skall . kunna - bemästra uppgifterna. Experterna skall inte bara ar- beta” med: ' aktuella tekniska uppgifter ' utan även '- utbilda inhemsk mersonal,' som kan överta arbetsuppgifterna. Inom . den: närmaste tiden avser man att stationera "ICAO-personal på 21 flygfält med denna dubbla uppgift. : '' Hungersnöden - landet "är svår "och för att. lindra. den å " svåraste nöden :har FN:s bäarn- > fond UNICEF deltagit. i hjälp- aktionerna 'med betydande be- FN på olika linjer. Kongole- . lopp. I november anslog fon- sisk personal, som arbetar in-' om olika områden har beretts '- "tillfälle till studier i utlandet : s och i Kongo har utbildnings- : . möjligheterna organiserats; Av” de första. 75 kongoleser, som - "sänts till. utlandet, utbildas 68 . > till läkare ock" de övriga” till ' "meteorologer. Nästa grupp - skall studera anbetsmarknads- frågor öch telekömmunikatio- « ner. . ! FN: organisation. för . .den "civila luftfarten, -ICAO,. arbe- tar för närvarande med, xe- krytering av ny "teknisk ” per-- ”sonal "till" "Kongos, Tufthamnar, - ok ; den 250.000 "dollar till livsme- -del och epedemikontroll och i "december anhöll fondens -di- ”rektör Maurice Pate om ytter- ligare anslag på 286.000 dollar. Detta” anslag . skall / användas . till: livsmedel och utsäde, me- "deciner,. hälsovård, ; och: tran- sporter . för ' att lindra "nöden bland barn "och ' mödrar i Ka- sis ' hungerdistrikt.' UNICEF har även sänt €n egen repre- ""sentant till Kongo för att fun- gera som sakkunnig i samband "med. FN:s planläggning av det framtida biståndsprogrammet, . n. | Blanketten: ill Carbotsgivar- — uppgift, Ysom tillhandahålles hos ” lokal skattemyndighet: "är ...av " A-4-format, d,'v.s. "dubbelt "så -stort format som blanketten". tilllj > kontrolluppgift, -som har" svart ryck. Obeserveras bör. "att 'om det exemplar av kontrolluppgif.. ten, som är avsett för taxerings- nämnden samtidigt med arbets- givareuppgiften' insändas; så får ické sammanblandning ske” av de "båda . exemplaren ' av” kon= Tre broschyrer ”upplysningar och anvisningar "ang, upprättande av arbetsgivar- uppgift för år 1960”, ”allmänna tilläggspensioneringen, : av. pen- sioneringen ' föranledda anvis- ningar . för. ifyllande av :de- klarationsblankett” och ' kon- trolluppgifter,, samt ”vem- är arbetstagare” . utdelas : gratis. å häradsskrivarekontoret : till ”de EN betsgivare' som efterfrågar de- simma. i Den frågan kan måhända stäl- fas, varför sådan arbetsgivare- uppgift skall avlämnas.' Anled- ningen "härtill är att uppgiften skall tjäna till ledning vid debi- tering av avgifter! och bidrag, som arbetsgivare har att erlägga a) enligt lagen 'om försäkring för allmän tilläggspension (ATP), fb). jämlikt lagen om .allmän 5 uksjukförsäkring och lagen om moderskapshjälp samt 'c) enligt lagen. om yrkesskadeförsäkring m m s "När det 'nu är fråga om arbetsgivaruppgift är det säkert åtskilliga, som har den uppfatt- ningen att denna uppgift inte berör dem eftersom de inte be- traktar sig'som arbetsgivare i egentlig mening. Nu är det emellertid så att den som.under är 1960 utgivit lön till hos ho- nom anställd arbetstagare .med minst 300 kronor, är skyldig att i år” utan anmaning lämna arbetsgivaruppgift = till , ledning för beräkning av arbetsgivar- - avgift, Efter vad framgått av: de många förfrågningarna på hä- . radsskrivarekontoret :om ATP ”öch uppgiftsskyldighet har bl. a. en hel del husmödrar mistagit sig i det avseendet. Fördenskull bör framhållas att om husmor " har hemhjälp betraktas hon som . arbetsgivare och som sådan har . hon' också skyldighet att lämna inte bara inkomstuppgift som " vanligt vid den årliga taxeringen utan nu också arbetsgivarupp- "”, gift. Detta gäller sålunda även korttidsanställning, deltidsarbete "om. m, och bestämmelserna har avseende inte bara å svenska arbetstagare utan 'gäller även SM en 65 kronbr;- o.s.v.” utländsk arbetskraft, Värdet och" härför” här Fasttställts föl | hå 130 krorior- per' månad : Ett. mål mat om dagen HO a 5 gt Fri böstad =""60"' - "Hår en anställd anda arbetat exempelvis . warannan dag och haft fri” kost: skall alltså värdet åv kosten "minskas "till hälften, ” "De nu inkomna” arbetsgivar uppgifterna skall "så: småningoni efter viss granskning:hos "de lo- kalä-'skattemyndigheterna över- lämnas till Riksförsäkringsanstal- | m: ten, som beräknar vilka avgifter arbetsgivare skall "betala. För stora arbetsgivare; för vilka av- gifterna uppgått till 1.000 kronor eller mera, -har "redan under år 1960 förskottsinbetalningar skett. För mindre "arbetsgivare," som endåst har enstaka anötällda: och mindre avgifter, sker' däremot debetsedeln i slutet av inneéva- debiteringen först på slutskatté. rande åren Laholm 10 hgm kadj ola Larsson 11:30 ssk 17. skrm och nvg kadj Ola Larsson. = ' Skogaby 13:30 hgm kadj O. Lars: son, Veinge 13 hgm komm Nyqvist. Tjärby 10 hgm komm Nyqvist 15 ssk, Mestocka 10 hgm kh Ljung... : Knäred 9:30 ssk 10: 30 hem” kor Eriksson. Egernahults samlingslokal 15 edt kpr Eriksson. - Då Hishult 10 hgm kh Gustafson. oa Norra Össjö skola 14 gåtj kh Gus- tafso Ränneslöv 9: 30 hgm med nvg kadj Palmgren. Ysby 13:30 hgm kadj Palmgren. Våxtorp 9:30 hgm kh Hallind.' - Tasslöv 13:30 hgm kh Hallind. Östra Karup 10:30 ssk (skolbilar) 13 hgm kpr Magni Andersson. Skummeslöv 10 hgm kpr Magni Andersson. Eldsberga 10 skrm, hgm och nvg kh Adahl. Fred. 27 kl. 19 mis- sionskretsen i prästgården! ' Tönnersjö 13:30 hgm kh Adahl. Båstads kyrka: Högmässa kl. 14 Samtal med barn kl. 10 i förs.- hemmet, Tisdag kl. 19.30 kvälls- - syföreningen i förs.-hemmet. Fre- dag kl. 15 barnsyföreningen i förs. » hemmet. Hovs kyrka: Högmässa med Skrf- naturaförmåner i form av kost | 5 och bostad skall också 'medtagas 3 :I'du”oc YHerre, | ord”. Man:har ibland liknat tron "I me termål och Nattvardsgång kl. 10.” vo. oe Tron. "Söndagens text ställer oss in- för” två starka, modiga män. Deh ene sade: ”Herre, vill du, andre sade: ”Herre, säg alle- nast ett ord, så bliver min tjä- nare frisk”. Jesus fade makt att hos”de' .mskapa en stark, bä- rande t Vad tron' betyder, det veta vi alla. Jag kan icke leva och ver- ka, om-jag icke har en ganska stor, tilltro. till. mig själv. Jag kan>:ej' heller samarbeta : med andra utan att lita på dem. I hemmet,;; i” umgängeslivet, på arbetsplatsen, I affärer: och' po- litik — överallt beror mycket på det förtroende, "som jag ger och mottagér” "Jag kan icke heller nå resultat och vinna framgång, om jåg 'icke'tror på min sak och dess berättigade. :.Utan tron har jag: svårt..att återvinna hälsa och" 'kraft.: Helbrägdagörelsen genom” troni:är alltjämt en verk- lighet. Mer och mer har man börjat" "inse, vad 'själslivet bety- förebygger. många > sjukdomar. Tron hjälper oss igenom mycket lidande.: Men tron på Gud inne- bär: också; att jag begagnaår de medel:'och" krafter, som Gud gi- vit oss; i kampen mot sjukdo- men. Al ; bli frisk genom tron o "frisk genom läkare och fäkemedel, dessa . båda stå icke i motsats: till varandra utan be- tvinga . varandra. Än i dag gi- ver. ju Gud åt: en. och annan människa denna underbara makt att bota sjuka genom personlig påverkan; genom förtroende och tillit.” Ingen' har haft denna: gå- va: såsom. Jesus, den: store lä- karen. - Kristen tro" vad "innebär den? Allraförst tron . på vissa läros tser, dogmer; .som utfor- -kyrkan under un lång . Låt'oss icke underskat- ta dogmiernas betydelse. De äro "lett: Arons ”bålverk,;:,. en ' befäst- "| ningsmur. mot anstormande' vil- Jolärorc: De: äro någonting fast Toch visst för varje människa och jarje -tidi Men till: sist-är och blir) tron något högst per- individuell odiskutabelt förtroende "Herren -Jesus,” just” som” Vi mötarden hos” de. båda ' männen i texten. ”Hårre, 'vill/du, så kan säg ' allenast | ett vid" en planta, som växer. Den bilden:skall- lära oss förstå. trons väsen." En' planta behöver: först ljus. I mörker dör :den.' så ock- så med tron, Trons ljus är Kris- tus 'själv., "Liksom solljuset är en förutsättning. för, allt. växande, så är Kristusljuset nödvändigt för allt' trosliv. Trons. låga tän- des i sarhrria ögonblick som:;en människa på ett personligt sätt möter . Kristus och . låter ljuset från honom falla in i själen, dö- mande och upprättande. Men plantan, : som ' växer, behöver också lämplig jordmån. Det öd- mjuka,” öppna, - omedelbara sin- net. är der "jord, ur vilken sann tro” spirar: ”Herre, jag är icke värdig, att du går in under mitt tak”. Här "finns förutsättningar för tron: Det ödmjuka, längtan- de hjärtat” söker sig också till de kraftkällor, som heta bönen, ordet.« och » sakramenten, där tron hämtar näring och - liv. Slutligen behöver en planta luft, ett rum” att växa uti: Så också tron Väl är tron ofta i början .”en .. drivhusplanta, men den-ynåste" ganska snart flyttas ut'i det fria och bli en makt i världen,:- bland . människorna. ”Gå "bort och frambär ' den .of- fergåva, som Moses har påbju- dit”, läsa vi i texten, Så måste den kristna tron flyttas ut till Kd hemmen, :till arbetsplatserna, den: måste bli en levande makt i samhällslivet. - O giv oss, Herre, av den tro, Som sorgerna betvingar, | Som lyfter oss till ljus och ro På starka örnevingar. . Som talar mäktigt till envar Och bär 0ss under färden. Som härlig tröst i tvivlen har Och övervinner världen, Ps. 357: 1. AA K rkbilar. Måndag kl. 14 försam- | Kyrklig Mine i fru Elin Liljas hem i Troentorp. Hinneryd 9:30 ssk 11 hgm kh B. Andersson kl 15 pred hos Hen- ning Karlsson, Skararp, Torsd. 26 kl.-19 Kyrkliga flickringen i prästgården. Trånget, Saron lörd kl. 8 junior- ' möte, sönd kl. 15 off. möte pastor David Persson, ' , Laholms Lutherska Missionshus Sönd, 14 pred.. av Herbert Pet- . - ferssori. Månd. 14 arbetsmöte, så kan du göra mig ren”. Den | roppens hälsa. Tron |: + Illustration ur Sankt Göran och draken”, som berättades för August : . Bondeson av Johannes Glader. (Träsnitt av Leonard Gyllenborg. från en under arbete varande Bondesonsamling.) Scenen delvis häm- or tad från Johannes uppenbarelse. Kap 12, v 6 och 7. | Myterna och sagorna 2 IS st Av Bodil Gyllenborg. I en föregående artikel, "Sagorna och - verkligheten”, berättas lite om den primitiva "människans nöd- tvunget: . materialistiska - : tänkande och de. därav följande": arbetspro- cesser, som i stor utsträckning blev grunden för folksagorna. En annan form av folksagor uppstod ur my- terna (mytologi — gudalära), vill ket.har 'sin naturliga förklaring om man erinrar sig' den centrala plats som religionerna genom "årtusenden Kar. intagit i människornas tillvaro, Historieskrivarna vänder "' därför också gång på gång tillbaka till de relationer. och den växelverkan fom fanns — och- gom fortfarande består — mellari ; kopst” och kult, mellan det" estetiska ivet: och det religiösa. livet, I de a grekiska: forntidsepiken, . dens ballader och idé gamla my- "erna från Norge och Island,:som 'aedskrevs långt. efter kristendomens seger, finner man bevis för att en viktig del av "religionerna har varit dyrkan av andar och demoner, vil- ka framträder än som bortgångnas andar, än som trädgudar och jord- andar eller som varulvar och vät- tar: Och. det är 'dessa föreställnin- gar som här i Norden levde vidare i tron på tomtar och dvärgar, troll, häxor och älvor. Alla dessa figurer som nu ingår som dekorativa ele- ment. i barnens sagor, har.en gång varit delar av våra förfäders reli- gion eller religiösa föreställningar. : " Genom historien får man kunskap om att det och det året kristnades det och det landet, och 'det låter ju bra, men trossituationen: blev na- turligtvis inte avgjord så lätt. Län- derna övergick väl officiellt. till kristendomen och i många fall gick det väl att finna anknytningarna till den gamla hedniska tron utan. att inkräkta alltför mycket på kristen-. domens begrepp. De gamla hedniska offerkällorna blev t ex helgonens undergörande 'källor. Ritualerna ändrades lite så att det t ex blev den helige Olavs "bild som bars över markerna i stället för Nerthus, fruktbarhetsguden. Likadant - blev det på många andra områden, Men hos den stora massan av folket levde den gamla tron vidare, i dju- pare och djupare skikt av själen — men den levde. Det var nämligen den behornade guden, bockguden, grekernas Pan, Cimbrernas Tyr, Nordens Lucifer (som betyder mor- gonstjärna!) som man dyrkade. Han var- naturens och fruktbarhetens, livskraftens och = avlingskraftens. x gud, och han stod i den starkast tänkbara motsättning till den syn- damedvetna kristna kyrkan, Genom århundraden måste kyrkan föra sin kamp - mot den. gamla tron, - och bättre blev det inte då Luther högg av den tross som förband'de nor- diska länderna med "den romerska moderkyrkan. I dag vet vi att kyr- kan klarade den krisen; men den gången fick" den gamla - tron” ett våldsamt uppsving. Sekter myllra=, de fram och vanligt. folk insåg in- te'så klart att det bara var vissa delar av kyrkan och. inte hela kyr- kan' som Luther förkaståde. Det var vid denna tid som häxprocesserna satte in, detta blodiga kapitel i kyr- kans historia, som kom att:kosta omkring tio miljoner kvinnor livet. "Det är både” logiskt och förståe- ligt att sådana våldsamma omvälv- ningar, måste sätta djupa spår öck- så på ett område som folksagornas. Johannes . Gladers 'saga ' om Sankt Göran och Draken, nedskriven av August ' Bondeson; . är ett typiskt exempel, på en "sådan '”mytsaga”, där hela handlingen framstår som en mosaik av 'reminiscenser och motiv, från bl a Skjoldungasagan om Roar och Helge och asarnas Loke — en f d ljusalf. Här sväres vid den helige Tor samtidigt med att" det centrala -handlingsmotivet, kampen med draken, leder. tanken till Johannes uppenbarelse, Inte heller saknas” erinringar om de gamla sagornas moral med grupp- äktenskap ' och. förpliktelser att hämnas varandras död. Häxan intar en dominerande plats. Handlingar och motiv. kastas fram och tillbaka mellan: hedendom och .ikristendom, men sagan slutar som. sagor 'skall sluta, 'med. prinsessan och halva kungariket. . Det är både Spännande och läro- rikt att med dessa synpunkter i minnet läsa dessa gamla folksägner som i sina motivval och moralbe- grepp knyter nutid: skan med längesedan gångna tider och "som erinrar om våra rötter i naturen och de. primitiva männi- skorna, i äldre tiders samhälls- och religionsbegrepp. Det går inte att kasta det förgångna överbord. Även i vår egen atomtid träffar vi på levande rester av den hedniska tron. Ännu i. dag vandrar . de till hornguden Lucifer vigda jungfrur- na med glänsande ögon och kro- nor av ljus genom .vår merkantila julstämning, medan åskådarna lera Och än i dag försiggår ju en häxjakt på människor som tänker — en annan häxjakt men 'dock lik den gamla. En. ma- kaber erinran' om att de makabra själsdrag ännu lever, som bidrog till att forma våra förfäders livsstil, Nytt avtal klart för skoindustrin Nytt avtal för 1961 har träffats för skoindustrin efter förhandlingar mellan Sko- och Läderindustriarbe- tareförbundet och Skofabrikanter. nas förening. Avtalet ansluter sig till den centrala tvåårsuppgörelsen som träffades förra året, Ett försök att ordna kvinnolönefrågan på det sätt som centrala avtalet förutsätter skall ske inom fem år ledde inte”till Ifrån Skottland, närvarande. TNet torde vara med den religösa 27 sången som med den profana. Mycket av det som produceras har en kort livslängd, och sköljes snart bort med tidens ström, Dock inte allt och man är frestad att skilja på sånger som blivit ”födda” eller ”tillverkade”. Kanske det är orätt med en sådan klassificering ty även en 'sång med kort Livslängd kan ha : "I ett levande och välsignelserikt bud= skap. Men faktum: står kvar att vi äger en kristen sångskatt, vilken kan bd- -| tecknas” som odödlig. -Sånger som. sjunges generation efter generation, en skatt, som är gemensam för alla kristna läger, och som ej känner till rasbarriärer och järnridåer, : Ofta skall man -finna att dessa omtyckta och så gärna sjungna sån- ger har. sin säregna historia. Märk- liga upplevelser, omstörtande hän- delser, rik lycka eller namnlös sorg blivelsen av en sång. Ibland kanske endast en stund av vila och still- het i naturens stora och rikt smyc- kade tempelsal. Det är fascinerande att fördjupa sig i sångens historia och jag ville här söka teckna några händelser som 'står i samband med några av våra" kända och omtyckta sånger. I slutet av 1800-talet skrevs den vackra sången: ”Q, store Gud, när jag, den. värld beskådar...” Den sjöngs mycket under väckelsetider som då var rådande men tonade sedan bort tills den nu på senare år via Amerika kommit åter och blivit myckét populär. Det berättas att när tillägget till Svenska Psalm. boken gjordes i ordning ville ärke- biskop Nathan Söderblom införa denna sång bland de nya psalmer- na. Men det stötte på svårigheter beträffande. melodien.. Dr Fabrian Månsson, som var med i psalmboks- kommittén, lär då ha sagt: ”Man borde 'utlova en nordstjärna åt den musiker, 'som 'kornponerar en bra melodi till denna hymn.” Sångens författare, redaktör Carl Boberg, berättar att: det. var efter en strålande sommardag då han på ett särskilt sätt upplevt naturens fägring men' då också åskans blixt och dunder talat sitt mäktiga språk, som han skrev denna sång. ”I aftonens stillhet satt han vid det öppna fönstret, beundrade ut- sikten, över sjön och lyssnade till fågelsången. Vers efter vers > föddes, till liv och vi citerar: : och smärta kan ligga bakom till- Pärlor ur den kristna sångskatten Pastor Ji ohn Hall skriver i denna artikel om odöd- liga kristna sånger, som sjunges generation efter generation och är gemensamma för alla kristna. Dessa sånger når även över r: barriärer och" jämfidaer, bert: Lowry, sångförfattare '. och kompositör arbetade mycket bland. unga män som fallit offer för dryc- kenskapen. Och bland dessa har mången räddats just genom den sångens budskap. Vi skall avsluta denna första artikel i ämnet med" att återge en gripande berättelse om en sådan händelse. N ” Harriette Barke hade växt upp i Mesta uppfostran. Bland andra gåvor äg- de' hon. också en mycket vacker konserter och en del andra allmän=' na tillställningar där hon vann myc- ket. erkännande. Hon blev lyckligt gift, fick ett mycket gott hem med två små rara barn och lyckan lys- världen är inte lyckan alltid så bo- fast," Efter några: år dog hennes man, ' sorgen var stor, men såren : läktes och hon levde vidare, för si- ' offentliga sammankomster, men så kom det hårda slaget. Hennes älskat - de son blev ett offer för drycken-, skapens last, En förlorad son för- svann ut i en villande. värld. Nå- TY moderns liv och hon slutade att sjunga... Sonen var borta 'och mo- derns sång hade tystnat i det förr ”Iså lyckliga hemmet," cl 4 - Efter någrä år var, H riet på bes. sök "hos några vänner i en' ”ånnan När ' sommarvinden usar över se : fälten, i När "blommor dofta invid källans rand, ". När. trastar drillar ' i de” > gröna . = > fälten Vid furuskogens tysta, dunkla rand, Då brister själen ut i lovsångens ” ljud: | OÖ store Gud! O' store Gud! Plötsligt: hördes kyrkklockornas malmtunga toner över nejden, för en stund överröstande trastarnas glada sång, och Boberg skriver vi- dare: : När slutligt ” alla tidens höljen falla Och i åskådning byter sig min tro Och evighetens klara klockor kalla Min frälsta ande till dess sabbatsro. Då brister själen ut i lovsångs "ljud: " Tack store Gud! Tack store Gud! I många av våra kristna sångsam- . lingar återfinnes bland andra den mycket vackra och' talande sången: ”Jag vet en port som öppen står”. Fru Lydia Baxter, som skri- vit denna sång år 1871, var under många år invalid men ändå mycket aktiv i den evangeliska verksamhe- ten i Amerika, I ett av dessa möten var en ung dam, Maggie Lindsay Hon blev djupt gripen av sången och de som satt bredvid henne hörde hen- ne utropa: ”O, himmelske Fader, är det sant att porten är öppen för mig? Om så är, då vill jag gå in.” Frimodigt vittnade hin för sina skolkamrater om sin upplevelse och följden blev att många av dessa fördes in på livets väg, Knappt en månad senare steg Maggie på ett tåg för att resa hem, men hon nåd- de aldrig hemmet levande. Hennes tåg kollikerade med ett malmtåg och Maggie blev funnen bland spill- rorna svårt sårad. I sin ena hand hade hon ett exemplar av sångbo- ken: ”Sacred Songs and Solos”. Den sida, där hennes favoritsång: ”"ag vet en port”, stod, var uppslagen och den var bestänkt med blod. Hon bars in i ett hus nära järnvägssta- tionen, där hon låg några dagar och ofta hördes hon på dödsbädden sjunga kören av den sång, som var henne så kär: ”För mig, för mig, står öppen och för mig.” / , I ovan nämnda sångbok, som gavs ut i London på 1870-talet före- kom en sång som på engelska bör- jar med 'de oerhört känsliga och talande orden: Where is my wande- ring boy to night? Sången har översatts till svenska och blivit en mycket uppskattad någon uppgörelse. N del" av. landat, Man upplevde en andlig " besökelsetid i' staden och många hade kommit till tro. Enträ=. ett gott hem och fått en vårdad -: sångröst och hon uppträdde ofta på +. te genom alla fönster. Men i denna -'. ' na' barn." Hon sjöng sina sånger I hemmet och nu och då även vid ' got oändligt skört och vackert brast /' get bad man Harriet att sjunga nå- .' gon sång och'då hon såg ut över den. väldiga publiken 'var det som + om hon fått en ovanlig inspiration ” att sjunga. Hon valde den sång som '' ovan citerats, och med. både kraft och känsla sjöng hon som, aldrig förr: "= - pt Var är mitt vilsna barn i kväll Det barn, som jag länge sökt, ' Som gjorde mig förr så glad och > es - säll, >= Som ännu jag älskar högt. , När hon i varm stämma och vack= ra toner sjöng ut slutorden i sån- gen; var publiken djupt rörd: ' " Sök upp mitt vilsna -barn i dag, O, möt honom som en. vän! För hit honom; om än arm och svag, Och säg, att jag älskar än! O, var är mitt barn i kväll? ; « Mitt barn, kom igen! Se, jag älskar dig än.' Ö, var är mitt barn i kväll? "En ung man, som suttit vid dör- ren, reste sig och gick snyftande framåt gången, och 'sade: jag är här” Det blev en omfam- ning som framkallade tårar i mån- gas ögon. ' Den unge mannens liv länkades L in i ett nytt sammanhang. Han upp= levde en förändring som blev be- stående. Han blev en god verksam man både i samhället där han bod= . de och i'den församling till vilken, han anslöt sig. Med glädie i hjärtat" kunde modern instämma med man=- nen i evangelierna: ”Denne min son var förlorad men är återfunnen.” ” John IHall Tidningsbuden i i tydligen ett riskabelt jobb på vin- tern. På kort tid har två benbrott och ett armbrott' blivit följden av den halka som råder. Tidningsled- ningen anklagar fastighetsägarna för dålig sandning, Det är inte me- ningen att upprätthålla en service ' med risk för liv öch lem, säger de. Hudiksvall TT) . : Ett handelsavtal har underteck= "> nats mellan Sovjetunionen och Bul= garien, enligt vilket handelsutbytet . under 1961 skall bli, närmare 600 milj nya rubler, vilket innebär en ökning med 11 proc jämfört med väckelsesång. Dess författare Ro- , e fjolåret. (TT-Reuter) , Hudiksvall har ”” ”Mamma, sx
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.