t. kapital, reserverat för idrotts- | " gör detta 4,800 kr. Dessutom -be-. "slag, från > ställda. utan att några åanmärk- ningar inkommit. "av högst köpingen ansvar gentemiot sta- iten”jämlikt 33 paragrafen i ter- "> tiärlånekungörelsen för samtliga "ve, lån till allmännyttiga företag, "som beviljas av Kungl. bostads- |. fullmäktiges bemyndigande "att - meddelat att: man inte kunde :'betala ut hela försäkringsbelop- : pet på 41.000 kr då fastigheten . tillfället hyrde fabrikör Lennart « uppfört en .ny fabriksbyggnad Onsdagen den 1 februari 1961' LAHOLMS TIDNING . Redaktör: Sven EB. | MÅ RKARYDS-B YGDEN. Tahalms Tidnings Iokalredaktion: Markaryd, Villagat: ” benen star Avdelning 256 av Svenska Lante arbetareförbundet - hade på söndagen årsmöte i Fol- kets hus, .Genevad. Mötet var tal- - rikt besökt. Styrelsen fick följan- Ide tning: ordförande Jo- Jö önsson. . Tel 10150. . ASARRRRRRRAAS FF ullmäktige'. ee: 5 Forts. från sid, 1; "platsen på 9.000 kr, Föreningen ..har som gåvor bl.a, fått mat- "jord, 0. d. till ett värde "av: 5.000 kr. Föreningsmedlemmarna. har tecknat sig för frivilligt arbete motsvarande 1.200 timmar efter "en beräknad timlön å 4 kr" och räknar föreningen att få ett an- idrottsförbundet på 21.598 kr. vs . När man fastställde byggnads- : planen för Timsfors samhälle så , undantogs tre område: - märkningar, framställts ; under "utställningstiden , mot; planens "utformning i dessa delar. - För: att” inte fördröja planens” fast- ställande "undantogs . de: områ- : den, mot' vilka anmärkningar "riktats: Efter detta har två av de” undantagna - områdena. fått nya : planer och har: varit ut- På byggnads: vämndens "förslag beslutade nu fullmäktige att. antaga 'planerna "och hemställa "hos länsstyrelsen " om fasställelse. "Kommunalnärmn-. den fick fullmäktiges bemyndi- gande att under ; 1961 ikläda köpingen ansvar: gentemot ista- ten för ett sammanlagt belopp 150.000 kr jämlikt paragraf Id i emnslånekun> görelsen och för ett sammanlagt "belopp 'av högst 500.000 kronor . jämlikt 30' paragrafen i jsamma " kungörelse. Dessutom fick nämn. den bemyndigande att ikläda styrelsen ' eller Jänsbostadsnämn- > den samt fick nämnden bemyn- bolaget har nu ställt i utsikt att utbetala hela försäkringsbelop. | pet 41.000 därest hela beloppet användes för uppförande av ny ädling. Med anledning av detta besked upphävde fullmäktige sitt tidigare beslut om lån till Leni och bemyndigade nämn- den att mot säkerhet av inteck- ningar i stadsägan nr 184 AO i Markaryds köping inom 'grän- ser, som nämnden äger att be- stämma, till: fabrikör” Lennart Nilsson med firma Leni Trö ädling 'ur allmänna investerings- fonden utlämna ett tioårigt lån å..41.000 kronor. Lånet skall år- ligen 'avbetalas: med en tiondel jämte 5 procent årlig ränta på |. "Toguldet. kapitalbelopp. . På kommunalnämndens förslag beslutade fullmäktige "att uttag- ningsnämndens ordf. erhåller ett arvode på 100 kr. för vardera åren 1960 och 1961. I 'resolutipner meddelade läns- styrelsen avt ' sotningstaxan fö Markaryd blivit fastställt. Dess- utom hade länsstyrelsen i. skri> velse .meddelat att i fråga om brandskyddsåtgärderna' på Tall- backa ville man låta frågan om brandhärdig beklädnad bero tills vidare i' avvaktan på frågan om ett nytt, ålderdomshem för. kö- pingen. "Länsstyr elsen hemställde att köpingens socialnämnd wille hålla - länsstyrelsen underrättad ifråga om planer. för ordnande av nytt ålderdomshem i kör pingen. : b,6 miljo omer kr i skattesumpen : Det vär inga "små. summor svenska folket varje år skän- ker statskassan i form av: ej digande om att besluta om bi- . drag. av köpingen till vinterbi- " drag jämlikt 5 paragrafen. första . I stället . för ansvar | : > bank för” högst 'egnahemslånéts belopp, då dylika förskottslån . skall återbetalas - med egnahemslånet.. Kommunalnämnden fick också med utnyttjande: av, köpingens underställningsfria lånerätt upp- oftaga ett 5- årigt ”amorteringslån på 105.000 kronor till kostnader » för vattenledningar i Timsfors samt dels att teckna borgen för två färdigställda bostadsföretag, "det ena å 7.700:— avseende ett flerfamiljshus och det "andra å : 1.033 kr avseende ett egnahem; " Lånen skall tecknas på 5 år och ersätta tidigare lån. med 10-årig ”amorteringstid. .. "> Det försäkringsbolag som kö- pingen hade 'anlitat i: samband med försäkringen ' av den s.k. kolonivillan; :som " eldhärjades den 1: maj 1960, hade .tidigare . inte återuppfördes. "Vid 'brand- ' Nilsson med firma Leni Trä "ädling villan och han har sedan taten:-;må.--nämnden | - uthämtad skatteåterbäring; För "närvarande finns -6,6 milj: kr. i den s. ki skattesumpen och. "beloppet ö ökar med, några Jun- i "Pengarna . är: källskatt ; som dan inte kunnat identifieras av skattemyndigheterna. - Mest är det — tillfällighetsanställda . som arbetar. några dagar på en plats utan att lämna någon debetse- del. "Arbetsgivarna, företrädesvis restauranger, betalar in weder- 'börandes källskatt på skattegiro- kontot. - . De pengar som sämlas i4”skat- tesumpen”, dvs. skattereklama- tionskontoret i Stockholm," pres- "> En hel del pengar plockas trots under de sju ' nu aktuella åren har drygt en miljon betalats ut rnängsverket som här av sig när någon blivit föremål för dess uppmärksamhet, Sedan kan det också hända att folk som tycker att de fått för stor kvarskatt hör sig för om de. möjligen har nå- - på industriområdet. Försäkrings- got tilgodohavande, fabriksbyggnad åt Leni Träför- st n Hjälmar” S nen Attio 3 år fyller den '2 februari f riksdagsmannen, Hjalmar Svensson, Grönvik,' Krönobergs län. ”Grön- vik” är den mest kände av bonde; förbundets nu -' levande Ppionjärei Jämte Bramstorp: utövade han ett utomordentligt stort inflytande . i svensk rikspolitik under hela tret- tio-" och" fyrtiotalen, Under koali- tionsri mellan iald: krater och bondeförbundare från hösten ' 1936 ' till samlingsregerin- gens 'tillkomst 1939 och under de följande ' krigsåren 'var ”Grönvik”. sitt partis gruppledare i i andra kam-: maren, en öfta ' gratinlaga uppgift, som ställde stora krav på inneha-' varen av, detta uppdrag. Det var även "”Grönvik”, som i riksdagen först framförde förslag om en sam-: lingsregering vid. rysk-finska kri- gets utbrott. Hjalmar Svensson ägde och bru kade en mindre gård i Södra Sand- sjö socken. Han var väl förtrogen: med 'småbrukets , och, småfolkets problem och under hela sin politiska karriär i landsting och riksdag var han en outtröttlig för åkare för länsnykterhetskämndens ombud. . Inom 'skytterörelsen'":har han nedlagt "ett omfattande arbete bl.:a: som ordförande i Sydhal- lands 'Skyttegille samt 'i Södra | Hallands. Fält tskyttekrets. I La- holmsortens Landstormsförening var, han ordförande och samma "I post hade han en del år i FBU. "+ Sjöberg har Vidare varit styrel- seledamot . i ” Södra, "Hallands Fruktodlarförening samt sekre- terare i Södra Hallands ; Hem- bygdsförening. Samtliga uppdrag har han emellertid nu lämnat och. det enda han har kvar är -|sysslan som lärarkåreng. repre- sentant' i skolstyrelsen. Dödsfall >< Krut Andersson. Efter endast några dagars sjuk- "chef Knut Andersson, Halmstad, 30 'år gammal. Den avlidne drabbades av en till synes ofarlig sjukdom, som emellertid hastigt tog en allvar= dessa folkgruppers berättigade in- +] tressen, Yttre flärd och prål intres- serade honom fögå och det var stil- enligt 'då han tackade nej. till en statsrådstaburett då han ansåg sig kunna göra större nytta i i riksdagen, ' Förutom sina många politiska en- gagemang i riksdagen och dess för- nämsta utskott, som vice ordföran” de i bondeförbundets riksorganisa= tion, som ordförande i Kronobergs läns landsting och hushållningssäll- skap m m, reste ”Grönvik” över hela ” landet 'som' föredragshållare, :| Någon lysande talare var han inte, men -det han hade att säga präg- betalts in för personer som se- | lades alltid av förnuft, sans och måtta, : Personligen åtnjöt ”Grön= vik” stor respekt och aktning för sin alltid rakryggade hållning och för sin omsorg om medborgarnas demo- kratiska fri- och rättigheter, - Inte minst politiska medarbetare minns med glädje samarbetet med ”Grön=" vik”. och bringar honom sin hylls ning på högtidsdagen,” Norr Th MEn 60 å är | i H fyller! i, "morgon "folkskollärare kriberas efter sju år och till- Johan Sjöberg, Älstorp. Sjöberg faller då automatiskt statskassan, | är "smålänning ; till: börden” och De pengar som nu, står -inne | född i Gårdveda. Han vari fyra gäller alltså åren. 1953—60. De lår värvad vid Krönprinsens Hu- cirka 500.000 'kr som avser 1953 sarregemente i Malmö: för att blir statlig egendom vid februari sedan studeta till folkskollärare månads utgång. 1929 tog han sin exämen 'i Lund och "samma år fick han ordina- allt ' ut -av' enskilda pengar — lrie tjänst i Ålstorp, och där är han: fortfarande verksam; Sjö- berg har flitigt tagit del av all- — och det är inte sällan indriv- | männa värv. Av hans kommu- nala uppdrag kan nämnas att han varit ledamot av Rännes- lövs. kommunalfullmäktige; ord- förande i barnävårdsnämnden samt i nykterhetsnämnden och ledamot . av arbetslöshetskom- mittén., Han har, 'också' varit lig vänd och ändade hans liv. "Den ' bortgångne 'var född i ett lantbrukarhem ', utanför Tomelilla och hade avlagt lartmästareexamen vid Alnarp samt genomgått drifts= ledarkursen ' där. Den 1 december; flyttade han till Falkenberg; dän han anställdes på Centralförenin-; gens, utsä d blev han föreståndare och chef för föreningens 'potatislagerhus i Halm= stad och flyttade i samband därmed till Halmstad, . oa Avdelningschef Andersson. var. en; lovande ung man och rättskaffens; och -idog tjänsteman, som åtnjöt odelat: förtroende" såväl från före tagsledningens som från, arbetsk I raternas sida och ' bidrog på ett (verksamt 'sätt till att skapa förtro-: ende bland: lantbrukarna för den avdelning han förestod, ! 4 «7 Närmast sörjande är maka i kort- varigt äktenskap samt liten dotter, | : Amanda Lundqvist-Olsso: F. : | småskollärarinnan ' fru Amandå Lundqvist-Olsson, Markaryd har avlidit i en ålder av 74 år. Den bortgångne var född i Billinge och vid 19. års ålder utexamine- rades. hon vid Halmstads Små- skollärarseminarium.: Omedel- bart därefter fick hon tjänst vid Vekaboda folkskola inom Mar- karyds skoldistrikt och innehade hon. därefter "liknande anställ- ningar i Markaryd och Kodde- böke. 'Hon blev därefter ordina- rie vid Prästtorps Småskola tills denna drogs in och förflyttades då till Södra Århult där hon var verksam "fram , till 1947 då hon avgick med pension och flyttade fram till Markaryds köping. För omkring 15 år sedan ingick hon äktenskap med f. konduktören Jöng Olsson, Markaryd, som av- led för några år sedan. Närmast - Högsta I Redaktör" Bengt Svan tände en tigarret och lutade sig bekvämt till- . baka i stolen, - — En reporter kan råka ut för ' Praktiskt taget vad som helst, sa han. Det var för fyra år sédan. Jag "hade börjat mitt arbete - på tid- " ningen för dagen och blivit utsänd "att intervjua en ingenjör, som 'upp- funnit en självvridande korkskruv. ' När jag kom tillbaka märkte jag att något hade hänt; Redaktionssekre- teraren berättade att högsta vinsten : på .. penninglotteriet gått till stan, Vem av de 10.000 invånarna hade vunnit? |" "In Vi måste Vill vilket Pris som helst få tag i vinnaren, ga redak- tionssekreteraren. Går vi miste om . nyheten kan det tänkas att : våra två konkurrentorgan slår os3 på fingrarna i morgon, "> : Jag fick upp en lapp och läste: 176384. M '. I Johanssons tobaksaffär befann Do CAD on "BERTIL EK” vinsten sig en 'av inlna kolleger på fid- ningen och ett'par konkurrenter, »— Hur många lotter säljer ni var- je månad? frågade jag . — 250, men det brukar” i regel bli ett tiotal över, sa handlarn, Jag tänkte över situationen, En högsta vinst går sällan till en och samma person två månaden i följd. Penninglotteriet säljer 'varje månad omkring 1.200.000 lottsedlar. Köper man, enligt. sannolikhetskalkylen, man,. enligt sannolikthetskalkylen, spela 1.200.000 månader för att få en högsta vinst 1.200.000 månader är detsamma som 100.000 år. Det blev en jäktig eftermiddag. Alla tänkbara möjligheter under- söktes. Men på kvällen var vinna- ren ännu okänd. Klockan halv 12 på kvällen hände det, Jag var fortfarande kvar på tidningen; Jag kom att tänka på att jag. själv hade en lottsedel. Jag letade fram dena och såg i lis- :| tan. Det svartnade för mina' ögon. var jag som vunnit, Jag tänkte i första hand. på tidningen — men Jag var 100.000 kronor rikare. Det nde jag fu Ante tala” om hår saken låg till, jag som ivrigast ja- gat vinnaren hela dagen ..:" - Det .var då jag fick idén, Jag ringde upp min fästmö och talade om hur det låg till. Jag bad henne ta hand om lottsedeln. Sedan störtade jag till nattredaktören och berättade att jag var vinnaren på spåret. En fotograf och jag åkte ut till' min fästmö och intervjuade henne. Re- portagen hamnade överst på första sidan och endast vi hade nyheten, Rosa Brun, Storgatan ' 15, hade vunnit 100:000! j å Jag åkte hem till min fästmö sam- ma dag” tidningen kom ut innan hon gått till arbetet. Hon var mye- ket reserverad. : ” Md — Jag har inte lärt känna dej för- rän nu, sa hon bistert. , > Inte det? Hur menar du?" — Först och främst vill du själv inte figurera i tidningen, Du är feg, Usch så feg du är! Hon slog igen dörren. Jag ring de på och hon öppnade. - — Du måste se saken, som den är, sa jag, . I — Se och 'sel Här - har 'du min ring! Jag hade ställts inför ätt kallt faktum. Min fästmö hade gått, ifrån mig! >, — Hur som helst," sa jag kallt och försökte behärska ' mig. Kan; jag få lottsedeln? «= x : — Lottsedeln? sc stin i '— Just det. Lottsedeln jal «= > "> - Inga dumheter. Det är jag som har vunnit 100.000 kronor!" ', Därpå slogs dörren åter igen. ” . Jag stämde min f d fästmö med begäran att få tillbaka min lottse- del, Jag förlorade givetvis. Jag hade . inga bevis, Det hade däremot min : £ d fästmö. Tidningen hade ju ett : långt reportage och i detta stod att : hon och just hon vunnit de 100.000 : kronorna. Nu är min fästmö gift med en: handelsresande ' och har ' egen affär. . . Redaktör Svan suckade. — Så är det, sa han. Om 100.000 år vinner jag 100.000 kr. på nytt, en= . ligt sannolikhetskalkylen. : a or . > At dom avled på tisdagen avdelnings- : han Pettersson, kassör Gus. Stråhle (nyval) och sekreterare "Wilhelm Johansson, . ia » Dan: avgående kassören avtäcka- des och "efter: förhandlingarna i vid tog” samkväm, VITA V . LAKANSVÄV d10, 140, 150 em... ” ÖRNGOTISVÄV' 62 6 T2 om. samt Fandvävd. en | DUKAR, SERVETTER och HANDDUKAR i | utelende. mönster, er DAGA J åa a hes AN ECKAN ÖNSSON sig” från 1890-talet. Cirka /två- Yilo- ' meter söder 'om landsvägen," som '| Jskär byarna -Ålstorp och Stäme. var en utmark eller rättare sagt” fälad belägen. 'Det var på den ' -ttiden kala backar. En och annan martall och videbuske tförhöjde ' naturens enkelhet. Ljungen:-var det vackraste inslaget. På denna ' mark hade en hel. koloni back- stugor uppförts. Om det "unga släktet av i: dag will veta” vad en backstuga” är eller hur den Ivar byggd, så ber jag få omtala / detta: En backstuga grävdes till hälften in i .en backsluttning, endast framsidan var”: Trad. "Väggarna 'var av. gråsten, murstocken likaså, " Golvet, i köket var, satt med kullersten. Murstocken var öppen, så ibland sjöng nordanvinden sina melo- dier, än sorgsna, än glada, be- "Iroende på vad: gumman "vid gråstenshällen hade i grytan. I motsats til TV-antenn, som nu reser sig på snart de flesta bo- ningshus, .så hade backstugorna träkäppar över. takåsen;. som skulle . hålla ' det stormpiskade halintäket i styr. SÅ Min far byggde 'en backstuga till sina föräldrar ' 1882. Den kostade hela 83 kronor för ma- terial. och ' snickarlön, En :tolft bräder "på den tidén' kostade 4 kr. Bredden' varierade 'från 6, 12, 13 tum med 6 alnars längd. Min . farfar var murare och hette Hans Nilsson, farmor hetté Bengta —-en förnöjsam kvinna. Hon hade ett valspråk: Förnöj+ samhet. är den största: «lott en människa varder givet. > Vd .'Femtiö” meter "längre bort” låg i båtsman Hallengrens stuga. Hans hustru. hette Elna — dmo=" ; a Elna — en gödmo "hette Hanna. Hon slet och slä- dig . gammal : gumma. Jag var ofta gäst i deras. stuga :— bru- kade sopa” stugans "jordgolv: till gummans stora belåtenhet, "7" | "Ett" stycke upp & ix backarna låg en lika primitiv: stuga, vil: ken beboddes av en gammal kvinna som hette Stina, i Fortsätter vi. 200. meter jö ngre bort, så kommer . vi. till: "Kal Petters. stuga. :Han, hade: slite jordbruk också med två kör som dragare för vagn, plog och harv. en' gammal båtsman, vid :Hamn Gunne . Svan: Han : var halm-' täckare” till yrket, En något ori- ginell men snäll man. .Gubbarna blev alltid sams, he hade en liter. bränfivin, lingevann”, ; När ? det gatnla seklet sade 7 farväl och det nuvarande stod på - tröskeln, just "när ”kyrk- klockorna ringde: in: 1900, kom en "ung " man, : som ”håde firat nyårsafton hos sin. fästmö, förbi Kal-Petters stuga. Vi kan kalla honom August, ty så hette han; När han; passerade stugan, såg han hur festligt Kal-Petter och Svan hade det. Över det gamla klaffbordet hängde en tiolinjers fotogenlampa,' sorn 'på "den tiden gav,ett synbart vackert sken, till "Tgubbarnas förnöjelse. Vid bor- det satt Kal-Petter och läste. i bibeln. Han, kantänka, :ville sluta det gamla seklet och börja det nya på ett hederligt. sätt. På bordet. stod en halvtömd flaska. ' Kollinge-brännvin > och borta i kakelugnsvrån, på ' en, trebenad stol utan ryggstöd, satt Svan ' och sjöng Bellmansvisan ” ”Fast rocken min i trasor är”, |: med en något sprucken” röst. 'Det : var kanske eh ””allvarsstund gubbarna. upplevde, i den stilla natten. Gunne Svan hade 'det felet, att när han förtjänat ett par kronor, så, vandrade han tilll: Kollinge i Våxtorp och förvand- lade de hårt förvärvade pengar- ; Ina till den ”ädla drycken”, ;- som "I han kallade den.” a - När jag var liten pojke fick [man ofta -se Svan komma ”stä- över backarna, med en|l- vande” : Sörjande är två bröder f£. bank- Lundqvist, i: "| Hohög och £. handelsförestånda- ilre Nils Lundqvist, Markaryd. I kamreren = August ' sorgen deltager dessutom svä- . släkt. MSERV NREYRVETEEA gerskor, syskonbarn samt övrig : nde kultur- skildring från sekelskiftet är £ byggmästaren ADOLF SVENS- SON, Älstorp. Han: har pu. med ålderns -rätt . dragit sig. tillbaka och njuter sitt otium, men som den Pigge' och vitale' man han är, vill -han: ej''våra overksam. Det. här, .säger. ”Svensson,...ofta legat för honom, att berätta för ”sena tiders barn”. om de gamla backstugorna' och dess i invånare, som: han minns dem 'från sin barndom. : Här följer ett första avsnitt — han har JTovat komma med ' flera, ' + 2 Lt i 2 3 flaska brännvin i | ytterlomman. Att han tagit sig en styrketår] både, hördes 'och syntes. :Ibland stannade han "för att med :sin. basröst ropa ut i tomma intet: ”Gud bevare konung och fäder-' nesländet”. : Det var nog "en kvarleva från tjänsten ombord] på "”Hans Majestät "köngliga] flottans ' kanonbåt”.. Svan hade som ( båtsman" förvärvat” ett | streck på överärmen. Ett stycke. från. Kal- Petters stuga låg en backstuga, som be- ! boddes av .Pellas Pernilla... Hon botade tandvärk på :ött: ganska märkligt : sätt, när händelsevis någon "patient förirrade sig till hennes stuga. Behandlingen var enkel. Hon brukade gå bort i ett litet fönster, som vette åt norr, och mumla en massa wvid- skepelser. : Sen: gick 'hon . efter en ' stor brödgrissla, : som hon smällde. patienten med på pan- nan. "Behandlingen -' var "nog effektiv, . ty patienten försvänn oftast i ilska. Nu skall vi fortsätta några hundra meter, så kommer : vi till båtsman Linds stuga —- en rätt så enkel, backstuga:-Linds hustru pade för 'att hålla det: fattiga hemmet ' något > sånär drägligt. Lind: var i motsats till: Svån något mera "robust." Det verkade på honom som om han gått i land i fel hamn En ljusglimt i sitt långa" liv hade Lind dock haft. Han brukade tala. om, att han' varit den vackraste- pojken i Femsjö 'socken' i--Småland,- ty där .var han född. När gubben berättade detta :lyste” har upp i sitt ansikte med. det -stripiga hakskägget. , 'Vid-- pass 1895 lade Lind och Hanna ”stenjäre”. (gär- desgård) : för . far. De hade. '25 öre famnen, IStenen' skulle” de bryta upp också. Den längsta - [sträckan de hann med för da- 'jgen var fem famnar, alltså 1:25 — en ej avundsvärd daglön, '' >» Sen kommer vi upp till Mag- nus Bengts stuga. Det var även den en backstuga men bättre |” - till både yttre och inre. Mag- nus Bengtsson var en. riktig | - solskensgubbe, men ' arbete och ålder hade böjt hans rygg, så han kunde. inte räta upp sig: Nima så ban. alltid Plöckör Det var plantör Hilmer" Karlssons farfar, 2 PA RR FR , Ja, det här;wvar några minnen och intryck; som. den då 7—8- . årige ;vildmarkspojken änn har” "i. färskt minne trots att mer än ,. 65 år försvunnit, sedan dess: Jag var: alltid välkommen: till::dessa gamla och ; såg alltid . upp: till dem ,med för troende. Jag glöm- mer. aldrig. det solljusa , leende min: syster och jag fingo, när. mor, nå'n lördagskväll sände oss till någon backstuga med mjölk — det hände förresten rätt ofta, Nu är det länge sedan dessa fattiga, "kämpande backstugefolk : burits ut fill: kyrkogården, Ante : så "mycket. .som. ett enkelt frä så kors visar var de fått sitt. sista ala | vilorum: Men när vinden sveper . Jfram över: de dödas -gård, "dall- rar det en ton i, lindarnas höga , kronor om: "släkten som kommit och. -gått. Och här månen strör sitt "silver över « backstugornas mer eller. mindre raserade bo-, . platser, tror. man 'sig se. älvor, trående sin 'ystra. dans kring ” mossbelupna ; grundstenar; som , uppburit backstugans enkla res- ning. Jag: ber att få sluta denna epistel. med Gunne Svans kära visar 0 TA ås Fast focken min i | trasor är to Så må Ni dock besinna, du Att far min han var miljonär Och. mor min, född + "grevinna. | vid Skeppsbron .: i ett ståtligt hus: Min levnadsmorgon randas. Jag växte upp i sus och dus,' Och" hovets. luft, jag andas. f På operan på sätt” och vis Mitt: skönhetssinne närdes, / vy Jag brann så varm för varje Att kassan! mest förtö d : Ett lejo En hjälte a ” masketaden, En. brikolin” på: Bellmansro, ” Och + fesor tog sa vitt omkring, Och drog min lilla: spader, +» Vad har jag vunnit:, ingenting, : Blott tappat mina . blader. ” a te . = 3 Nu. vandrar jag, en gammal man, Bland , livets stötestubbar, set Glömt mitt namn, : 2 Je hör till” Prinsens 'gubbar.” > Adolf Svenssön. | Hishult - Hishults cp-avd. + håller årsmöte; i .dag' onsdag u 19.00 -å Nya Gästis. Förutom sed- vanliga förhandlingar blir det även . kaffeservering, ” . . : Ysby: Ysby SLKF- och, OM dnr har, som "framgått av annons, årsmöte torsdag kl. 19.30 hos Alfons . Ohlsson, Klägstorp: Styrelserna in- När man "hälsa på honom” vidbjuder: till talrikt besök. - « Vikterapp ; EK e KV 1 35—49,5 kg” ls Vi BS 345. 50—54,5 4 385." 365 55—57,5 2,” 425 410 > 390 58-263,5 » 450 : 435 +410 64—65,5 445 . 430 405 65—067,5 ,, 445 ” 430. 405 68—-69,5 ,, 1440; 425. 400. 70—71,5 1435 420 395 72—T3,5 » "+: 1430: 415 . 390 FT4—15,5 ,, 425 1.:410 385 76—719,5 420. 405 —:380 80—89,5 «410 395 370 90 ka o över- ..395 380 360 sj - Avräkningsnotering -gällande för. - veckan, 30 daneÅ febr. 1501 390 KA 385 — Fargaltar 315 385 = Halvgaltar: ; > 325 380 ' Noteringen gäller, kör fläsk 375 "av svin, . suggor och galtar 370 'utah ister. 365: "a : 360 MM . 355 350 tut, Ung- Tj urGöd- Mel- Späd- =" Ung- "Klass Ko Kviga 5 Hur | storkalv kalv kalv får Lamm Häst häst and 560 550” 540 470 890 600 500 535. 680 365 I Prima ip pr 465 7.555 "545 535 460 825 -580 "> 510 620 410 1 455 54571 535 525 445 760 555 . 475 455 565-350 1— 1450 520 7510 - 510440 710 535 UR 2+ 445 ' 480 480 480 >. 655 525 en Ks Föl | 2 ”4Å0 460 -460 460 610 515 ,440 355-510 '330 prima. - 2— '' 435 > 445 445 I 445 590 505 . - -470 3 04300 oss 550 495 . so 3 -425 535 485 > 400 340 41070 3— 420 500 ' 470 - 4 410” 485 415 805 385 För ulliga för- och. tammskinn kg köttvikt, se ' OBS! Särskild” tillfällig, premie tjur) i klasserna Ep, 1-+ 'och 1 varje kg. utöver 20 kg 2:50.. -+» Livkalvnotering (för förmedling)s! : NSENEINYSTFIKVERTSN 4 — pr: kg levande, vikt, 1 med 15 öre per kg. Smågrisnotering: Noteringsbas levande vikt -20 kg:s gris betalas ett tillägg med 20 -öre ped > utek för ungnöt (viga stut, est Kr 425 pr ke” "T6vande vikt, läg. FIFFI find hhsså SåJhShktrdr då dåd An kivånlvås ka bdede bt delad
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.