d N FryrvetrevtvereervtyYv vy CTYYVYFYVVTYYTYVIVYYT US ev TT rrYerr YYvTYTTYTYTYYTV =. LAHOLMS TIDNING . vervYevveevyvrYryrYYTTSYEYVYTT YryrvYv , vrvYrY veveerevnvyvevyryYNYYVYETYT , , Onsdagen den 1 februari 1961 Barr noe Det har varit relativt" tyst kring dyrortsgrupperingen sedan 1953 - års riksdag på förslag av den röd-" gröna Kkoalitionsregeringen beslöt slopa ortsgrupp I och göra grupp . > H till lägsta :dyrort . Visserligen sades det redan då av den ”grö- na”. koalitionspartnern -' ifrån att - den endast betraktade denna ope- ration som ett första steg vilket ” måste följas av en successiv av- « veckling av hela detta, för de människor som bor i de lägre dyr- orterna, orättvisa system. Och visst har det motionerats i den riktningen i riksdagen 'också, se- dan dess, men ingenting har hänt -' på detta område förrän under all= Ja senaste tiden, då det talats om att regeringén kommer att föreslå : "riksdagen - flytta upp nuvarande + — lägsta ortsgrupp, d v s tvåan; till : >" grupp IH, Därmed skulle ytter- ' ligåre ett steg mot slutmålet — - dyrortsgrupperingens . avveckling. — tages, ' Det ä är "gott och väl att regerin=' gen tar detta initiativ. Men « efter- som det förflutit. åtta . år” sedan . förra steget på ”avvecklingens " knaggliga väg togs — 'det gick mycket snabbare när :dyrorts- systemet infördes — kan man ma- tematiskt räkna ut hur lång tid " dessa orättvisor blir kvar om av vecklingshastig veten går i samma . takt i fortsättfingen. Det är nog " känslan av dénna allt för långsam- ma utveckling, som drivit några definitiva. - uT =DEN' 1 "FEBRUARI Er Tidsbestämd svveckling för vårt. .dyrortssystem la, att orterna i grupp II upp s flyttas till grupp IV 1 januari 1964 och att därefter: grupp IV slutligen flyttas upp i grupp V 1 januari 1966, Kmt bör förelägga nästa års riksdag plan för en så- dan avveckling av skattegruppe- ringen. - "De dyrortsmotionerande center-, partisterna förefaller att vara ute i vällovliga ärenden. Dyrortssyste- met har med all sannolikhet bis” dragit till landsbygdens befolk-, inte vara rimligt att de s k läg- re 'dyrorternas människor skall nöja sig med lägre löner för sam- . "ma" , arbetsprestationer . som . medmänniskorna i de s k högre a dyrorterna,' samtidigt som de först- "nämnda "får" betala” högre skatter . genom. lägre” skattéavdrag. 'Det-. "ta ” kineseri ”; måste ' bort, ju förr desto hellre. Eri successiv av-" veckling måste dock anses för: svarbar' eftersom omställningsap= : paraten kräver sin ekonomiska tri but. Men principen bör kunna slå fast utan dröjsmål. Meriter ningsut Hr Antonsson i i Dahla'- anser att företagarföreningarna ” "måste ägna ökad uppmärksamhet åt " marknadsundersökningar och exportfrågor och i samband där- - . med - aktualiserade samarbetsfrå-' "gor mellan mindre företagare. För ; att stimulera det syftet föreslår hr Antonsson och några andra cen- -: OO SS SS ct iorinkngjr 26 SSSSSSSLSSNSNA BSS ARR fö [EV Sverige Det är. mycket länge sedan kun- «gen och drottningen av Frankrike bar potatisblast som ett slags smyc- "ke' på sinä kläder, Och det är ännu längre. sedan potatisen endast var en rätt fö adeln, . -. Numera är potatisen ett & av de vanligaste! födoämnena; : men: kun- gen av Préussen måste på sin tid skicka” ut”sina soldater på landet "för att med våld tvinga bönderna att odla potatis. Tiderna är föränd- -rade, potatisen har firat triumfer efter ett, mycket äventyrligt förflu- tet, där 'upptäcktsresanden, äventy- rare och "kungar spelat en stor roll, löv se Vi :har "svårt att "tänka : oss en matsedel utan potatis, och industrin skulle inte :heller- klara sig så bra "längre utan de produkter, som kan je Västtyskar och belgier” äler mest potatis, amerikanerna minst, "7 Potatisen förlorar: terräng framställas av potatisen. Trots, "det ta spelar potatisen inte längre sam= ma. roll 'som tidigare. Vanor. och smak har tydligen. ändrat sig, när det. gäller, potatisen. Resultatet är också, att det för närvarande, an- före kriget. . Tabellen här ger en popularitet, . Visserligen . finns det också : länder, där : potatisförbryk- ningen. däremot har ökat, men i länderna på tabellen håller: potati- sen på att förlora terräng. . Den. minskade. potatiskonsumtio= nen tillskrives till endel det öka. de välståndet i vissa delar av värl- den,. Man sätter- andra rätter på bordet i stället för potatisen: Sma- ken är olika och- med välståndet ändras ofta smaken,” vändes ' mycket mindre potatis än” översikt över potatisens avtagande '| terpartister 'i en riksd tion att administrationsbidraget till fö- . retagarföreningarna "höjs - med «centerpartister med RLF-ombuds= — 200.000 kr till 1,5 milj. Rune. G irAl Motionärerna påpekar även, att? vesta i "spetsen, att vid årets riks- -, , dag. motionera om en tidsbestämd, ” successiv v avveckling a av "hela syster: met; Motionärerna framhåller? att.det H « . numera torde, vara allmänt erkänt att dyrortsgrupperingen inte. är motiverad: -: Dess bibehållande : n under senare år har. de" direkta '.statsbidragen "till - föreningarnas. - administration . Dessutom har, föreningarna från=' tagits förmånen av räntefri upp=. låning av statsmedel under två år: ” Det betyder att föreningarna för måste därför medföra og; lorar 17 milj kr: årligen geno; de ändrade ränteförhålland SÅ - ma verkningar för de. orter, "som är placerade i en lägre ortsgrupp. : ' Dessa orter torde i flertalet fall ” ha en' högre "kommunalskatt ..än ' orterna: i-.de högre .Otsgrupper- ' > na Det måste framstå som orim- ' ligt, att även den statliga skatten "+ skall vara förhållandevis hårdare "för dem; Riksdagen bör därför nu ' fatta principbeslut om avveckling av dyrortsgrupperingen, >. såväl skattegrupperingen som" I lönegrup- peringen, Ifråga om den successi- > va avvecklingen förutsätter motio- härerna "att. regeringen till årets . riksdag kommer att framlägga för : . slag om uppflyttning av orterra 1 grupp II till grupp II Som . . målsättning för skattegrupperin='' gens fortsatta "avveckling bör gäl- "Företagarföreningarnas : försäm- rade ';ekonomiska förutsättningar . leder till, att dessa -rmåste iaktta, större. restriktivitet . samt kräva” högre ' säkerheter vid Jångivning, Detta "måste utgöra ”en negativ” ”fäktor "beträffande ” "möjligheterna att skapa" n nya sysselsättningsmöj-” ligheter i bygden som behöver :? sådana för att kunna motarbeta . befolkningsuttunningen. Det är . . därför tacknärmligt'att landsbygds- repr i riksd stän- digt håller ett vakande ö öga på ut, + vecklingen' och, ser till så att' de” möjligheter som finns till en sund ”sysselsättnings- och "befolknings- politik tillvaratas, - . " tillåtas "komma till ”uttryck häri! : mad: av partidirektiv, skriver" DN: Därmed menas väl att om inte folk- partiets ledning bromsar enskilda folkpartiriksdagsmäns '; intentioner -| kommer . dessa ' att medverka till MED DEN! MAKTFÖRDELNING som nu råder i riksdagen, med 'pen- sionsstriden avslutad och borgfred tills vidare kring :skattesystemet blir författningsfrågorna, såvitt man " mi kan se, riksdagens; "viktigaste 'ärende 'undér de närmaste åren, framhåller Dagens Nyheter (fp): - ; Detta har också gång på gång av . både n - hr Ohlin, Hr Erlander har så- väl före. som efter valet bundit sig oåterkalleligt hårt för stånd- punkten att en övergång till ma- joritetsval inte kan trumfas ige- nom med några få rösters över- vikt utan förutsätter bred upp- . slutning; därmed är det också ganska klart att landet inte kom- mer att få majoritetsval av vare "> » sig den franska eller den brittiska modellen. Intresset för mer, mar- kerade' personval måste därför tillfredsställas i inom 1 det proportio- första k ens "avskaffande. " RIKSDAGSMÄNNEN BRUKAR emellanåt kritiseras för att de inte tillräckligt flitigt -deltår. i riksda-' gens förhandlingar. Däremot torde det aldrig ha hänt att de kritise- rats för att de inte' skulle vara till-" räckligt ' flitiga när det gäller. att” väcka motioner. Det finns inte an- ledning till sådan kritik i år heller, menar : Västgöta-Demokraten ” (s), som. erinrar /om att vid den s k: fria motionstidens utgång i tors-- dags hade lämnats sammanlagt 1.178 motioner, vilket är ett femtiotal me- ra än samma tid i fjol: + > Många” människor ' undrar sä- kert hur det kan komma sig att det finns så mycket att motio- nera om och hur det kan komma sig att motionsfloden tenderar att bli stridare för varje år som går. I sak är det dock inte så konstigt. som det låter, Många ti starkt. - minskats. . | Det militära samarbetet mel. | ttyskland "och 'Frankri-- Jan ke har' blivit allt intimare. Det : finns i i "dag tyska träningsläger, N . depåer och flygbaser vid "Mar='' I: si seille och på Korsika” och tu- : ”Sentals” "västtyska ' soldater ut " bildas de franska : militärläger i. de gamla stridsområdena i öst : " "ra Frankrike! ” - ” Både. ängsliga fransmän och för- 'siktiga' tyskar har kunnat konsta- tera att det, hittillsvärande” samar- betet - gått utan gnissel - Men. för- > flyttningen - av:: tysk - militär ' till Frankrike föregicks: av :långvariga förhandlingar "mellan ' de båda sta- ternas myndigheter. "Trots: allt var det känslomässigt för många frans- män 'ett problem att låta stora tys- ka truppenheter överskrida grän- sen' och använda franska läger för sin utbildning. : "I Tyskland fick de enheter” som skulle till Frankrike emellertid först genomgå: en tids lämplig utbildning i : uppförande, Man ' gjorde." ingen hemlighet av att det fanns risk för intermezzon”, och ' att; fransmännen kanske kom att. bemöta de tyska soldaterna kyligt. När tyska pansar- soldater "och fallskärmstrupper se- dan anlände till ett område i östra Frankrike som härjats svårt under tre blodiga krig förekom det också tillbud + till - demonstrationer : i de byar som'Iåg i närheten av förlägg- ningarna men de rann ut i sanden; Försök från kommunistisk sida att demonstrera hade heller ingen lyc- ka med sig, Det var säkerligen hel- ler inte. oväsentligt att tyskarna, när de nu kom som allierade, bar uniformer som var helt olika Hit- ler-tidens.i "Atläntpaktens statuter förutsätter upprättande 'av en rad depåer & de västeuropeiska ; medlemsländerna. förse de västtyska. trupperna med utrustning, .m m. Det kommer. på Frankrikes Jott att hålla upplag av del: och ition. Väst- återl det år från" "nella t batten påpekade ”folkpartiledaren att författningsutredningens bor- "gerligå ledamöter enigt förordar en - förvaltningsdomstol — som "granskar administrativa men gi- vetvis inte politiska besluts rätts- enlighet och att socialde- möokraterna : åtminstone ännu ej motsatt sig en sådan reform. . '” | Äfråga om enkammarsystemet' av- tecknar sig redan en betryggande 'opinionsmässig majoritet i riksda- . gen, Frågan är. bara om den skall år, endast för att -lika regelbun- det bli avslagna, och många av de. 1helt ”nya” motionerna är av” sådant slag att motionärerna själ- va är klart medvetna om att de inte har någon utsikt att vinna gehör. Klart är också att flertalet av de väckta ti na: gäller tyska ' förbundsrepublikens areal är Inte stor och-den är redan i stor utsträckning" tagen i anspråk för -orittiska” och: amerikanska enheters baser och försörjningscentra.” För- bundskansler. Adenauer har ingen önskan att bli kvitt dessa styrkor Huvuddelen av dessa depåer skall| Västtyska soldater - övas om 1. franska: militärläger —-de har en avgörande" betydelse för den västeuropeiska politiska si- tuationen.: I stället :söker 'han att förlägga : X Västtysklands : ningsbaser längre” västerut. "När "Västtyskland på : detta sätt söker få. baser: i'Frankrike," vill landet därmed tydligt: visa att det helt ' ansluter sig till det europeiska samarbetet och att man inte dröm= mer om att mot sina allierades in= tressen ge" sig in på privata och äventyrliga "aktioner i- öster.” När förråden'. ligger i ' Frankrike och har större förråd där än som räcker kunna förstå i. Paris att, vi menar, "Trots" att president de "Gaulle ådagalagt.' en "viss. "motvilja . mot en'..”överdriven integration , Frankrike därför visat tillmötes- gående mot de tyska önskemålen. :|Det kan" knappast tydas på annat sätt än att den franske presidenten i. princip ansluter sig till förbunds- kansler -Adenauers grundläggande politiska tankegångar, som : skulle kunna ; uttryckas .med orden: Ju närmare samarbete mellan Frank- rike och Tyskland på alla områden desto ' mindre möjligheter för att” det | traditionella motsatsförhållan- gång. De Frankrike numera är starkt knutna till varandra inom sexstaternas ram och inom Atlantpakten får man in- te glömma att Bonn-regeringen sy- hes hysa ett starkt intresse för att riga staterna inom Etta alltför långt ifrån sig. President de Gaulles sam-" vara mera begränsad än förbunds= kansler Adenauers. H-g yr | Traliksam taft- : Å NFIKSAN kant tar det lugnt såbfrtafikea | vafiken TRLYSAN DO ” försörj - förbundsarmén' i. Västtyskland inte! till en veckas operationer, bör man” |”. allvar, säger . man på tyskt håll. :. har. de, 'som ofta bragt Europa i krig, : skall kunna återuppstå ännu en. "Men även 'om Västtyskland och” inte stöta Storbritännien och de öv- . arbetsvilja på den punkten synes ' detaljer och inte några stora frå- gor. Skattelagstiftningen t ex är ett område där det alltid finns rika möjligheter att föreslå detalj.' ändringar och många motionärer har tagit som ' huvuduppgift att just på detta område! Sociallagstiftningen är ett annat, sådant område som också flitigt utnyttjas. Bläddrar man I handlingarna skall man finna att det finns många riks- dagsmän som aldrig för riksdagens debattprotokoll. Men det finns inte många som inte "varit med om att väcka en eller: flera motioner, Kanske bör vi vara gla- da över denna inriktning av akti- = |vitet, ty en strid motionsflod torde vara . att. föredra framför ändlösa. " talarlistor, listor, tillägger END; fer I Initiativet till fältets och hallens utnyttjande för utställningar har tagits av landshövding Allan Nor- denstam; tillika ordf; i ELMIA:s | förtroenderåd, ,- n är en 'god son — han j "Bkriver. un 088 - varenda” vecka om han så Inte behöver mer än femton, tjugu kronor! — Så här "skriver han: J ag älskar dej outsägligt och kommer jag tilll. Mer hör ofta sägas ått vår .mo- derna tid är rörlig,, Den 'mo- derna 'människan skulle på nå- got nytt, elektrifierat' sätt , ha satt sig själv och tillvaron'i en rörelse som gamla tider inte hade en aning om, Man är så dynamisk, heter det vidare, . ” Att tillvaron satts i rörelse om- kring människan kan för ingen del förnekas. Allt” har: blivit som ett tivolihjul, och. var man och kvin- na, och ungarna, så klart står där och väntar på lyckans' peng, vad det nu kan: vara, Och allting rör sig utav bara helsefyr, för att tala svenska. Från de löpande banden till filmremsorna, teleprinterbanden och flygresorna, är det. en rörelse . gång av oanade mått och hastig- heter; Tåget, om vilket de lärde ;professorer .en gång i tiden &å att det kommer med sin hiskeliga has- lighet att spränga ”örhinnorna på resenärerna, detta tåg som en gång i.seklets begynnelse kallades ”ång- häst”, det framstår nu närmast som idylliskt, som en rest av det gamla, det nästan arkadiska, Tänk er gam- Ia pyttetåget med ångmoln över sin "skorsten, . ter, det sig inte för'er hågkomst som ett nästan gammal- dags attribut i samspel med kalva- hage och mjölkabord? Ja, liknar in- ie det gamla ångloket en oscarisk herre med hög hatt och bolmande cigarr? Att.en gång i tiden både ikäringar och kreatur. flytt för det seldspyende 'vilddjuret av stål' har :'vi glömt, det har gått till historien. iOch att diktarna, använt stålhäs- ten som dynamisk symbol. för den nya våldsamt dynamiska tidsandan, idetta har gått till litteraturhistorien. 'Det har kommit ett sfänk av komik 'över dessa 'dikter där pistongerna ifrustar' och tjåvar och ångloket in- karnerar en' hiskelig modern verk- lighet; vars. fartmöjligheter får det att svindla för tanke och känsla hos gamla tidens människor. En 'Diktonius, som diktat så starkt och våldsamt i; stål och ångmaskin, som gjorde lokomotivet till en ny pegas Å diktens värld, hans ord har nu fått”; en ' idyllisk ton — hans ång- pegas rör .sig så sakteliga jämfört med'reapl ns vrål över hustal Den yttre "rörligheten "har accele- rerat våldsamt ja. Hjulet, teknikeris mest geniala uppfinning, har ' satts i en”rent fantastisk 'rotation: Vi kan ten och kvällsmat på den, andra. Vi "lyger, vi flyger! Nu planerar' man rresan till Kanarieö söm man på' 30-talet' plänerade" för”re-, san "till: Dalarna." Ja, jag är: säker på att man kan jämföra 20-' och 30-talets utflyktsresa till. Sjönevad och: Ljungsjön med trippen, -till Frankrike och Italien i dag. " Bilen har-satt hjul under tillva- 'ron.' Vi åker, vi åker! De rullande 'plåtlådorna har. börjat rucka på samhällets grundvalar. Man ' måste bygga motorvägar runt städerra så inte torg 'och' gata ska' täppas igen med bilar. Man. bygger bilgarage »och parkeringsplatser i flera vånin- 'gar med rörliga plattor — det lik- når termitstackar, och bilarna får drag av” insekter som -. med > sitt moln slagit ner över oss. Egyptens omskrivna gräshoppssvärm, . som :skymde solen, var intet mot bilar- nas kryllande: mölebo. Bilen. tar människan med :hull och hår med sig på en: resa. vars mål Pokker vet! För är det inte så att bådel; Statens :Järnvägar: och städers: och landsbygds busslinjer — och spår- vagnen, detta åkedon som en gång var själva storstaden — håller på att få stryka på "foten för privat- livet på hjul, bilen? Sånt kan in- te' vara bra, allra minst i ett land där den sociala känslans och tan- kens byggnationer och stadsplane- ringar visats. upp med sådan kom- munal och > statlig tillförsikt” och 'stolthet för studieresenärer ' både från Nya Zeeland och de" japanska "öarna! Bilen håller på att skrota ner föreställningen om allmän kom- "munikationsservice. ' nn Ad. d äta. frukost. .på den..ena kontinen-|. nas ”Peivie centres” är någonting att likna vid bensinmackar, där den bilburna familjen köper allt från bilfönstret, från bensin och olja och rökverk till matvaror och litteratur (deckare). Därute på dessa ”par- keringsplatser” växer en ny kälk- borgerlighet fram — vi bör döpa den till bilborgerlighet — och s0- ciologer har kunnat konstatera hur man parkerar — bor 1'standard- grupper. Rolls; Royce-gruppen här, Volkswagen '— och Ford- -gruppen där. En bilens klasskillnad, så att en verkmästare som blir ingenjör, måste flytta från Fordområdet, by- ta till Packard eller Rolls Royce och slå ner bopålarna, d v s par- kera med sin nya bostad, inom ett område med Packards och Rolls Roycebilar. ' Det. är mot en sådan bakgrund" som sociala standardut- jämningsreformatorer, förkunnare av frihet, jämlikhet och broderskap får en ofrånkomlig likhet med det där. ångloket,' nya tidens symbol och pegas, som förkunnade revolu- tion med sina pistonger och sin eldsprutande ångkvast. Det blir ett litet pyttebanetåg av de djärva ny- danartankarna, och eldkvasten blir ett idylliskt tuff-tuff-moln.' Bilen gör en rivstart och gasar med iro- nisk lätthet förbi hela raden av vagnar i revolutionens ångdragna Pegas och vi vet inte riktigt var den bilfärden ska sluta. Vi står där och frågar och tittar och kan knappast säga att vi är särskilt rörliga innanför mössan när vi inte kan vara före bilen och det nya samhälle den bygger i viaduk- ter och autostrador. Nej, vi är inte särskilt dynamiska fast tekniken är rullande dynamisk och ger oss his- nande . fartupplevelser. Vore vi verkligt dynamiska i vår tanke och Av AO päre Dickson” I Hå känsla skulle vi vara före både bil och reaplan och raketvapen och so= botbombare och säkra den s k ut- vecklingen för fatala överrasknin= gar. Men det är vi inte, vi prop- - par oss bara fulla med termer och etikettkunskap, tejpar igen oss med bakom flötet inför allt det tekni-; Anderssons saga om Kejsarens nya kläder. Ett barn kan se att den säkerhet eller "trygghet vi fablar om är alldeles utan kläder — även ' om vederbörande klär sig aldrig så väl efter senaste. nytt å Ja Dior eller Algots. Vem kan gå ärligt fram och säga: Jag känner verkligen säkerhet och trygghet i' denna nya värld! kallas en idiot. Han skulle också ' betraktas som någonting liknande en brottsling. Det hela liknar en gen) har sin gång, bara ingen sä- ger nåt. Allt går på ett drivmedel . som förflyktigas — som i bilens. 2 avgasningsrör, - - Vi åker på en säker « väg, så ny- permanentad och fin. Tror vi. Såna vägar man bygger! En sån karusell av vägar runt detta gamla Falken- berg! Ja, kära hjärtanes, vad tider- är igång och sånt ett smällande och sprängande i bergen. Jat tänk, detta vägbyggande! Men människan, hon s som glor på - grävskoporna och vägingenjörerna?. hon in i sin bil och kör ifrån dig. För si, hon vill vara så rörlig. så! På de nya vägarna med viaduk- ter och rondeller och karuseller. = = a Drömresa : . Ett 20-tal unga hornmusikanter är uttagna ur Filadelfias musik- kår i Stockholm till den orkester man ämnar skicka till världspingst- konferensen i Jerusalem 19—21 maj i år, Ledare blir musikkonsulent Birger Burman, Utom på konferen- sen skall orkestern medverka un- der en kryssning i Medelhavet. Nä- ra en månad varar resan. " i Varje lektionstimma . . under 10 år har 13-årige Lars Gö- rna Ottosson i Vaggeryd varit med som elev i söndagsskolan. Han 'har gått i söndagsskolan. i Vaggeryds missionskyrka, men när ' familjen Ottosson varit på någon resa, har Lars-Göran varit mån om att all- tid uppsöka söndagsskolan på and- ra platser för att fullfölja sin - tanke att vare med på alla lektioner.” 56 år som kyrkvaktmästare kan 70-årige Erik ' Hallström i S:t Sigfrids kyrka i Hägersten i Stock- holm, se tillbaka på; Hallstöm .var 14 år och alldeles nykonfirmerad, här han började ' en vacker 'som- ö som ”| ike”, en högst viktig person i gudstjänsten. Utan honom blev det "inget "ljud i. orgeln, och - den aktuella gången var "ordinarie . vaktmästaren sjuk och kunde inte tjänstgöra. Sedan gick det av. bara farten, Hallström tjänstgör fortfarande. et . Största frikyrkosamfundet i vårt land ' enligt 1960 års stati- stik är Svenska Missionsförbundet med . 96.750 medlemmar. följer. Pingströrelsen med 92.000, Frälsni én 41.200, E' lisk Fosterlands-Stiftelsen . 40.006, Bap- tistsamfundet 32.540, Örebro Mis- sionsförening 19.850, Svenska Alli-]: ansmissionen 14.950, Metodistkyr- kan 11.250, Helgelseförbundet 5.680, N Här vivid dent brö EE frågan: är vi själva, vi män- niskor i den moderna tiden, egent- ligen rörliga i takt med allt som rör sig omkrihg oss? Står vi egent- ligen inte stilla och. glanar på allt som" flyger: och far, som rasar i 'väg med .både oss och hela -vårt älplanerade sociala bygge? .-: «'När bilen kört bort med känslan för bussar 'och tåg och spårvägar, med hela den för en tid sen själv "fallna känslan för det allmänna, för social service på bland annat sam- färdselns viktiga område, då står vi där och gapar, skulle jag fro. Ga- ett bygge för all evighet eller åt- minstone för åtskilliga generationer «I Amerika har storstaden kommit i kläm för bilismen som skapat helt nya centra, ”drive-in-centra”, utan- för de egentliga stadscentra, som börjat förfalla, så att man kan iakt- aa hur blomstrande affärsgator på något årtionde blivit rena slummen. ?rivatbilen har kört ut koplatsernas bokel ar i so vstäder, och sovstäder- " ungdomsrörelserna, NH spar efter 'detta som 'vi trodde var|.”:' ka Frälsni én 1.600 och Fribaptistsamfundet 1.500 medlem- mar. Tillsammans blir det 357.140 Härefter | 7 stalt i Stuvsta i Stor-Stockholm. På anstalten bor 600 människor och -- där finns drygt 60 byggnader På milj kr. Stora Sköndal utbildar bl a - diakoner, socialarbetare, sjukvårda- re, kyrkokamrerare, kuratorer och : kyrkomusiker. och hem för epileptiker, åldringar handikappade och. arbetsekadade. per år; a - DD En tavla i från 1603 på långväggen i Fårö kyr- ka på Gotland berättar om 15 säl jägares räddning. Under 1 dagars - isblock för att slutligen harina i Stockholms skärgård. NA Småbrukets främtid en fråga om "hela bygdens framtid :. Under det. förflutna årtiondet har antalet människor som beräknas få sin bärgning av småbruket minskat med över 100.000 "och' uppgår nu. till mindre än 50.000. Samtidigt som denna”stora avflyttning ägt rum har det skett en åldersförskjutning ” in= om såväl jordbruket som samhället i övrigt. Småbrukarna .represente= , rar de höga åldersgrupperna och "I vi torde därför ha att vänta ytter- ligare en minskning i deras andel . av den :totala jordbruksbefolknin=- gen, skriver Kvarntidningen. Det är ' i regel de "yngre som flyttar till tätorterna och "i många. fall kan man "räkna med att det är sista generationen jordbrukare. som finns var. lov & Trots den rekordartade nedgången av antalet brukningsenheter inom småbruket svarar det fortfarande för ungefär -en fjärdedel 'av vår totala jordbruksproduktion, fortsät. er tidni: .- I norra Sverige är medlemmar. Till detta k sön- ad ande andel ca tre fjärde. kolbarnen och na i En farm för kalfeoéling överväger Svenska kyrkans mission att köpa. Genom farmen. skulle in- födda. kyrkomedlemmar ' kunna skaffa sig bättre inkomster och få större möjligheter att 'offra. Det gäller att hjälpa' den infödda kyr- kan att snarast möjligt bli själv- försörjande. om Ny, psalmbok? " delar, medan i södra Sveriges slätt - bygder endast en åttondel faller på småbruket. Frågan om småbrukets framtid "blir på detta sätt ett. lokalt : problem. Den väldiga avflyttningen - betyder i södra Sverige mindre, Där kommer fortfarande en levande landsbygd att kunna" bevaras. För de norra delarna av landet däremot betyder flykten. från småbruken att landsbygden på många håll lämnas öde. När småbrukarna försvinner.. drar sig också handlaren från or- Den senaste psalmboken kom till så pass nyligen som 1937. Det talas nu om att ge'ut en ny psalmbok, och förberedelserna är redan i gång. Den wallinska psalm- boken användes från 1819 till 1937. Man menar att religiösa och språk- ten, 1 tionerna försämras och vi får en död bygd, : Vilka åtgärder som skall tillgripas för att hejda utvecklingen är yt= " terst svårt att ange, slutar tidnin= gen. Klart är emellertid att myn= liga förändringar. motiverar. en så snar bearbetning och nydaning,. . digheterna/ bör ägna större upp- märksamhet år problemet. Det rör sig inte enbart om en näringsgrupnsa bibehållande, Det gäller hur stora. Stora Sköndal so heter Svenska dyrkans diakonan- AR nuNeG AlM+o. NT : tEelslaTala ÅSAS [tale[rlale Ål TRA I / Förr | 0]A |R]E Ajölvlelolr HN NIE TLEN Eirlelal7ir £lsletglsd- bSlökartlolr telölkisInl. JAR AO ånga riks- £Iwlofrie VlELR|ATA L£ISTLIOTA I NME el 0 | YERELMLA TS” 2 ]S [TIA ]RIKTT £lAitATRlAR | CE A föajal 0 1 £1 1 E Fars lol I ARR ER UTelfTE RT a ka el el lolklet; clatalelelea korv Atlelrialedatbsd : AVILILA7AN AS fl Sen alu fe fatdlalsläg I £lolslöllkikalskrlofgjejsteleloteletriek Mala Le era tg alelel RAL IELA 008 [I [2 VI ELR TPRSIA [STER[S[A]A | - sover fn I I IT ERtölg]s Ialol Frei fa leta Fr Etklals loser [Alalsirlololat Srrenr0 OTA|O fötTlelklelslrjetsirieleloti > HJ [250 IA £i7[talols Te lsTA Teres di Borås någon gång så ska jag söka upp det! - , "ANNONSERA I LT! delar av landet som skall kunna : behålla sin befolkning. . Den :som 'sa detta skulle av alla ' lek där gömmeringen (om sannin- , Var har hon 'sin väg? In i den . tryggade fredens värld på vår jord? - : Fråga henne inte. För då hoppar. - s k fackkunskap för att inte verka '. ska ståhejet, Vi är bra nära B C :- na går framåt! Som grävskoporna : : 15 år har man byggt för över 20 ""- Man har" sjukhug ' - Driftskostnaderna går till Kd milj. kr. aren | 3
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.