""- "skulle hålla förhör. : "absolut fortsätta med. Läs. mycket "YFYFFeTYVr TretttYref TY YvT Yerevy s TeerTtrrvtYTYTYY ETT TTYTPETYTTTYTTYT YT TTT YTV "LAHOLMS TIDNING trevrerevYyreertreetyvyvyvrYyYvYvYVvYyvYFVFYFYVYFY ERF TYTPYvPV VY ja Onsdagen den 1 februari 1961 H När Härdtagsndn | kom in i JE . fären var mycket folk församlat Handlare Blom gick fram och tillbaka över golvet med sitt läderförkläde och .- han klappade i händerna som ett . barn och då och då skrockade han. Det var han som först hade "sett eykeltjuven. > om Ja... se Ungdomen, sa hand- : lare Blom. Tänk... han bara tog cykeln och hoppade på och ...: . " Ett par gummor hörde: dåligt. ;De trängde sej närmare 'och när-., . mare. ( I Vasa? sa den ena. "— Nu får vi försöka' få nån «, ordning på det här, sa fjärdings- 1. man som före utruckningen hade hunnit kasta på ' sej uniformen med blanka, gula knappar. Mös- hade ett gnistrande märke, de 'sej på, sa handlare Blom; Jag stod här, förtsatte han och tog ett fet.:. Alldeles här! Han pekade. Fjärdingsman skrev. Han hade fått en ny, märklig stämma. Det hårt kring - : halsen, . då -och :. då svängde han och borrade med huvudet tpoåt, Han skrev och . skrev och hans: ansikte var myce” » ket allvarligt. ' H -— Kunde ni se, varifrån. han "kom? undrade fjärdingsman. Nån=' +; handlare Blom och :demonstrera=- : ville låta mig se era: dikter, Ty är tillräckligt formfulländade för at lämpa sig för publicering och för övrigt är konkurrensen på det om- rådet oerhört hård. Men visst skal ni, fortsätta att' skriva. Det är ev " gåva att kunna skriva av sig tankar sorger och problem, och det bör ni Jyrik,. så märker ni nog själv vari era dikter brister, rent tekniskt sett, ' , ”Anita”. Om man skall ha strum- -por med eller utan söm är en smak, .sak, Men faktiskt blir kraftiga ben smalare i söm, och i synnerhet i de -. mörkbruna nyanser som just nu är "så moderna, Bry er inte om. att ha » speciellt långa kjolar. -De,' likaväl som överdrivet. korta, framhäver bara det ni vil dölja. Försök i stäl- let framhäva det vackra ni har: har, ni smal midja, så bär kjol och blus ped breda skärp. Har ni vacker iningar, har ni vackert hår så håll det alltid välskött och glänsanda, Och så var pigg, trevlig och natur=' ig och tänk inte på benen, så skall' ni se att ni blir lika uppskattad som de - andra flickorna,” nGallie” ystnao”. Blyghet i ton- . H vOlyck ig fåren är mycket vanligt, och. brukar j' gå över med tiden. Meri tro inte att flickor bara trivs med grabbar som håller "låda kela tiden. "Tvärtom är "det: en. uppskattad” könst -att vara "en god lyssnare. Nästa gång ni träf. fare "flicka så försök lura 'ut vad "som, intresserar henne;' ta upp. det 'samtalsämnet, så ska ni se att kon- |. :versationen ” går” som -smord, "Och ' förkovra er ännu Mer i dans,' Är ni en verkligt god dansör. behövs det inte pratas så mycket — eller nå- gonting. alls — under själva dansen, har ni tänkt på det? Varför går ni förresten inte med i någon filatelis- |, tisk klubb, 'det finns flickor som också är intresserade av frimärks- - samlande, må ni tro. Dessutom, har . både nykterhetsrörelser, de kyrkli- ga samfunden och de politiska Par» » tierna trevliga ungdomsklubbar, där ni säkert kan bli bekant med någon rar flicka. . Skriv :gärna igen och Njärtlig hälsning. , ” | ”Gallie” a me ER — tie, tolv stycken, Fjärdingsman ” Som. sagt. ,;. han bara kasta- ar ivriga steg fram till. fönst= var "förhör. Kragen satt nog. för - >. cykeln och han kom, tillbaka med / de och . klappade i "händerna. Så. nt jebmotorerna, och skadar dessa. als så använd klädsamma ST. Pc Med hjärtlig 5 här och genast. e- ”— Jag såg när han kom” ut från Hedmans... han tjuven, sa "en man med box under armen och klev fram till fjärdingsman! » — Namn, sa fjärdingsman, Vad, heter ni? oc : ve .— Eriksson. : ” Nå berätta, sa fjärdingsman och skrev. +. — Jag kom" efter . vägen, . sa Eriksson. Jag skulle hem "på 'fru- kost....Då såg jag en ung en komma ut från Hedmans och... ja, jag tänkte attshan hade vi " friat hos Hedmans jäntan och... ; Plötsligt såg han den där cykeln och tog den och hoppade ' på ”ochi..så var han borta, + 5 — Hedmans jänta har alltid vad rit en slamsa, sa en av kvinnorha. . — Han... han hoppade på så här, sa Blom och visade hur tju= ven hade klivit på cykeln. +. "= — Ojoj oj, sa en av gummi . — Hur ska ja. få nån' rätsida på det här? sa fjärdingsman. all- varligt." Jag får först gå upp till + Hedmans nu... Det är möjligt att - jag måste kalla på. er sen som vittnen. '; VÄLJA ". — Ja, sa Blom glatt. . + "Men det hela redde ut sej och fjärdingsman kallade ingen att vittna. Pojken hade bara :lånat .den efter. ett par timmar, Länge - dröjde folket i. "affären. Men så "gick. de 'sin . väg, den ”ene, efter Blom "skrattade : lappade sej på Rå tedammsugare monterad bilar "och vägande 83 ton stycket lastas här. ombord på ett fartyg i Los Angeles, hamn för att fraktas till Ankara och Krachi, där de skall användas att hålla flygplatsernas startbanor rena. Det är-av vikt att stenar och metallbitar inte suges ]-Dagens rim I dag går januari månad "+; > ur kalendern! sv liknar de som Det nya året ! "-svunnit - . ity att när vi denna dagen hun- nit v "har januari redan nått sitt slut. Visst går. väl tiden blott en dag "4 sänder ', men redan "träder nu ur vår ka- SoONa ” lender, cv i dag, den första månan väck se och ut... hh var ej allt vad januari : skänkte - . det" alla liksom hoppades och tänkte Vlårets första, skälvande minut. . Du "gdv ej sol, ej snö i svarta : su > tlidor - och intet stoj av glada barn på skidor>-- >. och ingen lockades på kälke ut. Men vad den lockade det var en Na krokus, : en alltför glad och våryr liten tokusg lst en förmiddag "mot söder upp N «osa Och ut: Den var ej länge glad, snart var > den lissen ch redan nästa morgon blek sn och vissen och varmed sagts att den var väck och slut. En snödropp slog sitt öga upp "mot ljuset och äv en nyckelpiga "märktes . suset, : en fjäril sågs. av någon" en mio undrar "alla, ja. man v somföllt - : hopp as våren skall på allvar börja -. knoppas ae bruari bryter in och ut, '. Soliman, ' ”Att.det inte bara” är det "manliga släktet 'i:Göteborg' som. är kvicka i: munnen kanske" nedanstående gammla minne: bevisar. « - Fridolf Rhudin ' ringde: hem till, Ludde Gentzel. Dennes sök ta fru Karin svarade och Fridolf sa med myndig stämma att det var från" hälsovårdsnämnden, ” att 'det kommit klagomål för att fru Gent- zel'inte håller snyggt omkring sitt sopnedkast, och han slutade med orden: "Detta duger inte, ' jämt är det . klagomål | vi blir alldeles tokiga här på hälsovårdsnämnden! : Fru Gentzel: — "Vi ska se till det där. — för jag vill inte att ni på hälsovårdsnämnden ska bli inter- företag? A -— | Skatteverket. . Se -— "Tror fröken på kärlek vid före sta ögonkastet? Mn | — Nej. o— Kan jag "få träffa "fröken 1 morgon då? sl ÄN ”"Torpåren, luffaren, ” författarén och skådespelaren Per Oscarson här .|etter 10 år återvänt till Dramaten och exakt. ett års bortavaro från allt vad. teater heter. Come-back- pjäsen blir G B Shaws Candida; där Per gör en stor roll. > ' ET Per Oscarson gör come- back i Candida. Mimi "Pollak Tegisserar.; Eva Dahlbäck och Ulf Palme, Mimi Pollak står för regin, Ännu 'så län- ge är premiärdagen höljd. i dun” kel”, 'men det blir hågon dag på vårsidan. Det är sannerligen inte alla pjäser som har "en rollista som ståtar med tre författare. Både Dahlbäck, Pal- Det blir en helt ”stjär pä kad Pjäs. Till medspelare får han bl a me ech:Ossaresa har nämligen skri- vit var sin bok, s . = förbrukat vid' kyndelsmäss. "Iskilt kraftiga och ”härdiga” blev'de m februari; årets” andra och i ; allmänhet ' kallaste och, mest snörika månad, heter det i Bonde Februari i 1 krönikan | Namnet kyndel & är latinska och ber tyder candela,' som erinrar om Tjus, Praktiken: Tisdagen i Fastlag kan, all Änglars dag, på den Dåä- gen skall man där som landen warmea äro, så Frö orh Morgorien, Då är gott att hugga, Timmer och annat Trä, ty 'det rottnar icke. Om det frys S:t Peders natt, ithem 22 februari, då frys det därefter 30 rätter, .Då är gott att hugga Wed. Kommer 'Thordön i denns. Månad, det tecknar stor plåga, öch dör mest rika Män. "Av bemärkelsedagarna i denna månad k första Ky sodagen, som numera”inte firas som helgdag men som ändock predikas i kyrkorna antingen söndagen före eller. efter, beroende på hur. Fast- lagssöndagen infaller. . ”Kyndels- mässeknuda kommer vintern att sjuda”, d v s att då har man en vY " Andra märkesdagen i februari är Ansgaridagen, som « infaller den 4 och "firades till åminnelse av att Nordens 'apostel Ansgar då föddes i Amiéns år 801, Var den dagen regn= fri så bådade det ett. vackert Med Dorotea- dagen' den 6 febr följ de vanligtvis det ymnigaste 'snöfa let.: Den 14 febr är det Valentin- dagen, De var förr i tiden en gläd- je- och förlustelsedag "för ungdo- men, En engelsk flicka häde denna dag möjlighet att utvälja sin ut- korade, sin valentino, och han ha” de bara att foga sig i valet. Så gick det £ ö till | mellan Ofelia och Hamlet. od Den 15 febr är det Sigfrids-da= gen och det var som bekant Små- lands. apostel, han som lät döpa vinterknäpp att värita. Kyndel sodagen infaller den 2 fabruari och den var förr i tiden helgdag och firades på sina håll som ”lilla jul”, Den sedvänjan upphörde som så många andra extra helgdagar lår 1772. Dagen kallades också för Ma- rie kyrkogångsdag 'och syftade på minnet av att jungfru Maria på den fyrtionde dagen efter Jesu fö- delse ”kyrktogs”. Hon gick den da- gen i templet för:;att underkasta sig den i Mose lag föreskrivna ”reningen”, ett bruk som i vårt land var gängse ännu för blott 50 år sedan då hustrur som 'fött barn viss tid därefter kyrktogs. och på det sättet ånyo upptogs. i försam- lingen, . Slå knut på julen ." Under . den katolska tiden gick folk på ' denna. dag i' prosession i kyrkan med ljus i händerna. Präs- terna invigde då också samtliga ljus som "under kyrkoåret skulle eklä- rera kyrkorna under mässorna. Ba- kom denna ljusfest skymtar, liksom i så många andra sammanhang, ur- gamla: hedniska ceremonier, som av kyrkan : togs upp och införlivades med -de kristna sedvänjorna. När den "lutherska ' reformationen 'inte | med detsamma kunde avskaffa des- så kyrkobruk med ::ljusinvigning, tolkade den symboliskt och lät folk hålla på till dess sedvänjan så små- ningom , kom i bruk. Nu återstår Kyndelsmässodagen.: allenast i al- manackan och man predikar om kyndelsmässodagens text i våra kyrkor, Det sker närmast föregåen- de eller efterföljande söndag. ec T äldsta tider var Kyndelsmässan ett sista” försök att: »?slå knut på julen” och hålla de sista julkala- sen. Man skulle" således spara något äv den myckna:maten till denna - dag. Det gällde bl ä en del av jul- baket, pepparkakorna" och småbrö- det, någon enstaka limpa och man hade t o m: sylta; lutfisk och ris- grynsgröt i festmåltidtn. I Danmark sades det att man kunde freda sig "för ormbett på sommaren om man åt ett stycke av kyndelsmässobrö- det på morgonen, I Småland trod- de man förr i tiden att jungfru Maria tvättade sina. barnkläder på kyndelsmä och Olov Sköth i Husaby källa vid Växjö. Han kom som vandran-' de missionär från York i England där han hade varit: biskop: Det säg: att han också blev biskop i vä Medan : han döpte ' Olof Skötkonung påstås det att krono- bergarna passåde: på att halshugga hans ter, Unaman, och Vinaman. Nu har inte Sigfrids- dagen så stor betydelse i kalender- året. Om man bortser ifrån att det på Sigfrids-dagen hålles stor skinn- och kreatursmarknad i Växjö. Vårtecknen visar sig I den gamla' almanackan . hette orea den 22 februari Petrus Cahtedra- -|tus, vilket senare förändrats till ”Petter Katt”. Han påstås ha varit den förste' påven i Rom och han kallades också för ”Per i stolen”. Eftersom han intog påvestolen den- |' na dag blev den 22 febr en fest- dag för hela' kristenheten ända - till 1517, då den upphävdes i vårt land. Petter Katt gav oss de första vår- tecknen och därav kommer sig ord- stävet, att ”Petter Katt kastar en het sten i sjön” och så blir. vä- |. derleken härefter mildare, Men fry- ser det S:t Peders natt så blir det frost i 30 veckor. Blev det storm | på. Mattias-dagen den 24 februari så bröt isen opb och man kunde härefter räkna med att icen frättes' både under- och "uppifrån, Den varken, bar eller' brast. ' Men det hette, också om både Petter Katt och, Mattias-dagen att ”vintern spot- tar i nävarna och tar, bättre fart”, vilket kan tyda på att man har att vänta ytterligare 'en vinterknäpp. Om Mattias hette det f.ö att ”Mat- tias med sitt skägg lockar barnen utom vägg”, vilket kan tyda på. att vårsolen nu börjar göra sig gällan- de. Det droppar . från taken och dagsmejan tar på snön, Vintern an- ses vara halvgången ”vid denna tid. Björnen vände sig i idet och man började tala om vårens ljusa dagar och har tanke på vårbruk i de syd- ligare landskapen. | ”Om Sigfrid och Matts är kalla; Mattias-dagen firades på sina håll förr i tiden med glättiga upptåg och förlustel Dagen kallades också det hände att man i senare tid ställ- "I de till med tvätt och byk just den= - ina dag för då blev tvätten ren och ' | vädret brukade gynna den för tork- ning. Det sades att vattnet var 'sär- "I skilt ”mjukt” denna dag för jung- .Jfru Maria hade försett det med så- ve Lyckosamt 1 med fiske ; Det var också lyckosamt att sätta i gång med fiske vid kyndelsmäss. Man prövade sig fram: med ett fat sjövatten. och blev det luftblåsor i det så var det lönt att ge' sig:ut på fiske. Detta vatten kallades för ”fiskebo”. Det var förbjudet att spinna på kyndelsmässoafton för då Igick ”linlyckan” sin väg. Inte hel- ler var det bra att hugga ved för då 'fick' korna ”vaglar i ögonen”, Hälften av vinterfodret ansågs vara Sär- djur, hästar, kalvar och svin, som föddes nu. Kyndelsmäss' kallades också för första vårdagen och sånt vädret var på 'kyndelsmässodagen blev. det i sju veckor, trodde man, .|Men droppade det från taket så blev det en bra sommar, det blev också bra bete och korna gav myc- ket mjölk. På runstaven beteckna- des kyndel med ett bri; d "jus i en stake till tecken på att man invigde kyrkoljusen just nu. för ”Löparmässan” i Värmland ef- tersom S:t Mattias sades flytta vart fjärde år, vilket hade samband med skottåret, Den kallades också för|. ”dunderdagen” eftersom alla jul- bullar då skulle vara slut och man började med fastlagsbullar, en före- : | teelse som förekommer än i dag. Redan i mitten: av januari börjar man f ö att saluföra fastlagsbullar. Det kan bli kallt vid ”Mattsmäss” men det hette 'att ”Mattsmässovin- ter varar inte länge”. Om båda Sigfrid och Mats är kalla så blir det sen "vår, Raskar det, på Sig- fridsdagen så har man. en regnig sommar att vänta. Mild februari är liktydigt med kall vår. Är det frost |” under de s'k ”Lådingsnätterna”, den' 15, 22 och 24 så blir det, milt |. väder till vinterns slut. Men det kan ' också betyda en vinterknäpp vid påskatiden, 'I våra dagar präglas februari av skogsavverkning och skogskörslor. Det heter nämligen att det är bra att hugga timmer i denna månad, det ruttnar inte och det passar bra att sätta i gång. med bygge. Men först och främst kännetecknas må- naden av deklarationsuppgifternas'] vånda och den hänger som en ma- ra över det'svenska folket, som före den 15 har att.gå till räfst. och rättarting med sig själv. Men 'det ljusnar över dagarna och månaden ! De näpna djuren, som flickan vår- dar sig om, år månadsgamla kälvar av en hjortart som bär det ovanliga namnet Pere Davidskjorten, vilket den fått efter. en jesuitpater som under förra århundradet upptäckte den i de kejserliga parkerna i Pe- king. Man har aldrig påträffat hjor- ten i vilt tillstånd, men zoologiska trädgårdar i Europa hann - införa den innan den utrotades i Kina un- der boxarupproret. mm mn uni” Sagt. och skri vet. Hr Per Oscarson, soi Ieligen slutar vid teatern och blir omväx.; ' lande författare, torpare, "lands- ”vägsluffare m m, kommer nu att » återvända till teatern och spela på Dramaten. Efter avslutat gästspel blir han målare, sjöman eller lin- Y gonplockare, En intressant konst-" "när som aldrig låser sig fast vid något bestämt fack, ” (Kar de Mumria) + " Skulle det - händelsevis finnas . om Birgitta och Johann Georg så ; kan denne fåvitske. person lätt gå : mest initierade skildringen av de unga tus kärlekssaga!” "stäver som ser ut som om de vore : på väg att marschera rakt in till. parets tilltänkta brudsäng.) Inför årets: roddarmöte. Doktorn svarar en "svensk legitimerad läkare - kostnadsjritt medicinska frågor " . från läsekretsen : , Förse- trägorna med lämplig signatur och uppgiv helst älder' och kön. Det är givet att envars anonymitet obrottsligt bevaras, "Märk breven DOKTORN SVA- RAR och sänd dem till redak- tionen." - :”Sömntuta”, Ni är bekymrad över ert, som ni tycker, mycket stora sömnbehov. Ni sover c:a 7 timmar per natt men brukar behöva! sova ytterligare 2 timmar på fm för att orka. med hushållet. Mot bakgrun- ; ” Under denna rubrik besvarar Trots ätt det J st är 1 "april fom Oxfords, och. Cambridges toddar. åttor drabbar” samman till den stora årliga dusten på Themsen. är man .. redan i full gång med. förberedel=' serna, När Oxford tar ut sitt man- : skap låter man 16 roddare visa sina färdigheter vid årorna i den stora ä den av att ni sköter hushållet oc 4 barn samt under 1960 haft ett missfall är det sannolikt att ni £ n är ganska ansträngd och väl behö- sökning har ni fått lugnande medi- cin sedan kontroll av tarm och gy- nekologisk undersökning "visat nor- mala förhållanden. Jag tycker: inte ni skulle möjligen må väl av att på nytt kontakta er läkare och kon- trollera att ni inte går / "och drager på någon blodbrist vilken i'så fall kan . avhjälpas med järnmedicine- oo Det trodde jag åiminstone man skulle slippa ifrån här! varslar om vår. Därför kan” man om februari säga Jag hälsar dig Göljemånad, idrottstid och. uppgiftsmånad med frostig ruta och gråkall 'sky .. "ver den-sömn ni kan få, Ni-besväll- ras även ibland av' yrsel, ibland av |”! intensiv magvärk som emellertid |; snabbt klingar av, Vid läkarunde»- |" att ni skall oroa er över att ni vill j sova även på dagen en -stund, men I « » åmen ”Le tr t M o- - Jag undrar om hän'$ inte sil mulerar. .u. : Lå De första sjömansmissionärer na: mera arbetar. EFS . Liverpool, Hamburg, Läbeck och Bremen. Åra ligen har man c:a 50.000 besök; Sjömansvården” i dag är ett verk- ågt Genornsnittsål Jern gå svenskt sjöfolk ligger un- der 22å år, coca bete, Peder Haspe 2>Erom från Sverige utsändes 1869 av Evan geliska Fosterlands-; Stiftelsen, Nu- + någon som ännu inte hört det där .' in i närmaste tidningsbod och till= -." handla sig den veckotidning som nu anmonserar att den -har ”den " (Ordet. initierad står med sådana där bok- -' :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.