D fä 1 veYrevv N Y verrerrv vv YrryvrYY veryvveverervevYreYve Te rYPev YE YYTY PE VYYYYFYEYVYVETEYVVYETSTTT " LAHOLMS TIDNING 2 ot "DEN 9 FEBRUARI 1981. . LIT=. De mala bostadssubventionérna bör avvecklas Successivt 4enhöf "De generella b be -tionerna bör enligt upprepade uttalanden av riksdagen suc= cessivt avvecklas, heter det i' en centerpartimotion angående, räntesatser för bostadslån m.m. Vid en bedömning "av bo-'. ” stadssubventionerna bör bo-. stadskostnadernas utveckling . under efterkrigstiden beaktas. framhåller motionärerna, Bygg... , nadskostnadernas stegring har” medfört att boendekostnader ' är - avsevärt lägre i hus som "uppförts under 1940-talet än" i hus som uppförts under se-. nare år. Räknat på sätt som : besparingsutredningen tilläm-', påde, dvs. ' omräknat i den.” standard som gäller för hus. - uppförda omkring 41950, utgör. den 'åtliga kapitalkostnaden för. en nornrallägenhet i -flerfa-” miljshus : uppförda 1942-1950" 18-19 kronor per kvadratme- » 4er och i flerfamiljshus upp- . förda 1951—1958 22,70—24,30 ' flexfamiljdbhus färdigställda 1959". är kapitalkostnaden 27 kronor. "per kvadratmeter. och torde” räknat på samma sätt komma” att uppgå till ec: a 21,50 kronor” i de hus som du färdigställes. Mot bakgrunden härav, ter :sig' den ständigt ökade generella . subventineringen . omotiverad, , "särskilt beträffande hus som -, ” färdigställts under 1940-talet. 7 Ur statsfinansiell synpunkt” är . en . subventionsavveckling: angelägen. Men möjligheterna: - att åstadkomma ' en sådan .ä begränsade, BL a. bör beaktas: vissa. stegringar i' byggnads kostnaderna: för” på senare tid - > uppförda : » hug. -- Ombättnings : skatten" och "ATP -medförde att” byggnadskostnaderna steg” 'med' 3,4 proc. vid årsskiftet" I1959— 1960, .Sammanlagt': steg - bygg nadskostnaderna under tiden: juli "9591 juli 1960+-med 5 = " proc. ; Dessa ". omständigheter . måste beaktas vid en avveck ling av de: generella ”subven | tionerna, särskilt” ifråga om; hus som ”uppfönts > 1960 . "och senåre, "Av: nämnda” skäl / en avveckling av de generell subventionerna” sl tas på hus. av äldre årgång. Beträffande hus som Härdig ställts åren 1942—1950 förorda motionärerna att den gårante: ” rade räntan upphör att gälla Beträffande. hus färdigställda? åren 1951 och 1952 förordas en » garanterad ränta på 5,25 proc; Ifråga "om. hus färdigställda” 1953 bör uppmärksammas ” att”. förutnämnda kapitalkostnad här är något lägre än ifråga om: hus som Wärdigställts de två: föregående åren, även vid ge- nomförande ' av departements-" chefens'förslag beträffande till- läggslånen. Därför bör den ga-" ranterade ' räntan för hus av - nämnda årgång 'fastställts till 5,5 procent och beträffande hus - färdigställda .1954 och 1955 till 5,25 procent, EFfråga. om hus "färdigställda 1957 och 1958 bör den garanterade räntan fast-' ställas till 4, 5 procent. För « hus som färdigställts 1959, den senaste: , årgången för vilken garanterad : ränta nu kommer ifråga; gör sig de förstnämnda villkoren för statslånen gällan- de, Endast en smärre justering " av den garanterade räntan bör " därför komma ifråga. Den ga- ranterade 'räntan bör för fler- familjshus färdigställda 1959 fastställas till 3,75 procent, Be träffande egnahem av samma årgång bör någon ändring av| den garanterade räntan ej ske. Den bör hållas oförändrad vid "3,5 procent, emedan den nämn- da ändringen i villkoren för statslån blivit mera tyngande + för egnahem än för flerfamiljs- hus. I övrigt bör här förordade ändringar av den garanterade räntan gälla både flerfamiljs- hus och "egnahem, Det förut- sättes att de ändrade vränte- satserna tillämpas fr. 0. m. den l'januari 1961. För budgetåret " 1961/62 blir: därigenom den statsfinansiella besparingen 'c:a milj. kronor: på anslag å 70 milj. kronor och utgifterna för räntedftergifter 190 milj. kronor, vilket med 5 miljoner] kronor. underskrider vad som fe upptagits för ändamålet i rilks-7 staten för innevarande budget- i Bostadsstyrelsen bar anhällit att stående del av bostadsan- skaffningslån -sedan amorte- ringsdelen, slutamorterats, skall amorteras "och att amorterings- . tiden fastställes till 20 år Den . ”parté så har emeller- tid framhållit, att frågan om annat samanhang. Som moti- ”vering härför anföres att många av de ifrågavarande husen är i behov "av ombyggnad eller förbättring 'och att bostadssty- relsen avser att undersöka de ekonomiska förutsättningarna |' 'och (behoven av kredit härför. Sedan den. undersökningen ” slutförts ikan man enligt depar- tementschefen ta ställning tilll. frågan om amorteringstid 'för "nämnda 'stående lånedelar. :: : . Även om den nämnda -un- > dersökningen synes riktig. och bör genomföras, måste det an- ses felaktigt att inte nu. ta "ställning 'i amorteringsfrågan. Motionärerna anser att anior- teringstiden . tillsvidare : bör |- fastställas” till :av' bostadssty- relsen förordade 20 år!" Ifråga. om bidrag till bo- — stadsförbättringsverksamheten' " har. bostadsstyrelsen framhål- it, att. medelstilldelningen för Innevarande budgetår är otill- räcklig.. 22 milj. kronor har anslagits, medan ”medelsbeho- vet visat sig uppgå till c:a 25 milj. kronor. Med : anledning härav -- har" ; bostadsstyrelsen föreslagit anslag å tilläggsstat för budgatåret 1961 med 3 milj. kronor. För budgetåret 196162 beräknas medelsbehovet til 26 milj. kronor. DS Det är otillfredsätällarde att -den --angelägna ,. förbättringen « och saneringen av mindre 'goda bostäder, hålls tillbaka av'”en ör knapp medelstillgång, fram- håller: -motionärerna.: Ur. "såväl sociala som ” ekonomiska" syn- vinklar "är det "angeläget att förbåttringsverksamheten främ- jas.' Det begärda” anslaget "på tilläggststat för > innevarande budgetår "bör ; därför : beviljas. För att :vederbörande” bostads- politiska "organ ': inte :". skall tvingas" till 'en fortsatt restrik- tiv hållning : gentemot" förbätt- ringsverksamheten. + bör, för budgetåret 7 -1961/62 "anslås 28 utbetala den juli 1960 utgjor- 'de; c:a 119 milj. kronor... För innevarande budgetår har an- slagits 10 milj. kronor. Böstads- styrelsen. har, :för att.efter- släpningen i utbetalningen inte ' skall bli” allfför" stor, föreslagit att ; :återstoden, fördelas med 5 till- läggsstat för innevarande bud- getår och med 4 milj. kronor på anslag för nästa budgetår, ' Departementschefens' förslag att hela det återstående Ibelop- pet skall anstå till budgetåret 1961/62 bör inte godtagas. Bi- dragsgivningen upphörde med utgången av 1958 och: det "kän inte, anses ' rimligt att på sätt som departementschefen . för- ordar ytterligare förlänga den tid, "under wilken :komunerna i statens ' ställe får ligga ute med ifrågavarande medel. Till följd av ränteförlusten "inne- bär ett dyligt förfarande att kostnader direkt: vältras över på kommunerna. Bostadsstyrelsens förslag i fråga om anslag till 1 bidrag till inrättande av pensionärbostä-|7) der bör därför godtagas: På tilläggsstat - för innevarande budgetår bör alltså anslås 5 milj. kronor, För budgetåret 1961/62 bör anslås 4 milj. kro- nor, . I en annan” centermotion hemställes att förbättringslån, som helt eller: delvis utgör räntefritt stående lån, må kun- na beviljas under förutsättning att sökandens eller, om han är gift, makarnas sammanlagd till statlig inkomstskatt beskatt- ningsbara inkomst icke över- skrider 7500 kronor: Den nu- varande inkomstgränsen är 6.000 kronor, Vidare föreslår motionärerna att frågorna om förstärkning och utvidgning av förbättringslåneverksamhe- ten prövas liksom frågan om införande: av' inkomstprövat | stöd vid egnahemsbyggande. .. Hr Fälldin m. fl. (cp) begär utredning och förslag rörande undantag : från - -realisations- vinstbeskattning vid Försäljning av egahem. Hrr Elmwall och Boo m. fl. (cp) hemställer. om prövning av frågorna rörande utarbetan- de av ett tidsenligt byggnads= - lärstmöte med a Örkölljunga SLU Under. angenäma och trevliga former och som . vanligt under god enighet har Örkelljungaor- tens i SLU-avdelning hållit - sitt årsmöte. Avdelningens' ordföran- de, lantbr, Erik Torkelsson, häl- sade de-närvarande hjärtligt väl- CP:s representant, sjukkasseföre- ståndaren Ragnar: Paulsson. Med en särskild välkomsthälsning vän- ' de han sig även till föreståndaren för :jordbrukskassan, lantbr. Ha-, "rald Bengtsson, Bjälkabygget, och ombudsmannen Koll. Rosenkvist, Kristianstad, som efter förhand- . lingarna talade om jordbrukskäs- "serörelsen och visade film i an- ” slutning härtill. Till att-leda dagens Yörhandling- ar waldes:hr Erik Torkelsson med fröken Ingalill Wernebrink 'som sekreterare;» Styrelsens och revi- sorernas berättelser föredrogs och godkändes och full: och tacksam ansvarsfrihet för: det gångna verk- samhetsårtet : beviljades... Medlems- antalet wid” årsskiftet var 301,'vil- ket får oknas som tillfredsstäl- lande: : en « Till ordförånde i SLU-avdelning- en återvaldes "med acklamation hr Erik "Torkelssön, Mattarp och i öv- rigt' fick "styrelsen följande sam- mansättning: 1:e vice ordf. Gunne Nilsson, Drakabygget, 2:e vice ordf Arne" Olandersson, Sk. :Värsjö, sekr. Kerstin - Falkman, ”Troedstorp, 'w. sekr. Inga Paulsson, Flinka, kas- sör .Stig "Roth, Tockarp, vice 'kas- sör Stig Jansson, Attarp, samt Stig Roos, Tockarp. : Till manlig tävlingsledare utsågs Hugo . Torkelsson, Bjälkabygget, med Lennart Ohlin,- Persköp som biträdande, och. till kvinnlig Ing- rid ' Bengtsson, ” Troedstorp, med Inger: Sturesson, Eöjaholm, biträdande. ”€ : Till ” programledare utsågs Bo Lindberg, Flinka samt till program- råd . Hjördis Nilsson, Gunvor 'Lin- dell och Berit Karlsson. Till infor- mationskommitté "valdes Sven Jo- hansson;' Mattarp, Hjalmar Svens- son, 'Trottatorp, Sven-Erik Falk- son, :Mattarp, som Jedare. ie s Till revisorer. valdes Gustav "Roth, ”komna,.och vände sig särskilt till som H man, Troedstorp, med Erik Torkel- - vf Konstsköj :. Sea -. (Forts. fr. sid. 8). ae frukthandlaren bett att år eigaret- > ter, sa sjöingeniören.” ,. + + Där hör ni, sade. dömaren till frukthandlaren. ; — Jag har i alla fall inte fått den och inte sett den förrän: nu, vidhöll han. ”Sjöingeniören beklagade sig över att åkl beskyllt honom för att ha haft otillbörliga samtal, när han " haft besök av sin fru och sin far, vilket fått till följd att besöken av hans fru förbjudits. Vi talade inte om annat än" familjeangelägenhe- ter, sade han. — Jag har 'ej beskyllt er för att ni haft otillbörliga samtal med er "fru, replikerade 'åkl :men -jag för- bjöd er far:ått besöka er; när jag fick veta: att han 'rest upp till dr Gustaf Jaenssony så fort han fått ve- | sta att'. rätten | beslutat ” inhämta Jaenssons utlåtande och .värdering av tavlorna. Jag fick besked från fängelset att det förekom kommu- nikation mellan” de, båda häktade och'att de måste flyttas. -— Det ”har aldrig: förekommit några kontakter, det är lögn, sade ”sjöingeniören.”” > — Jag' skall "väl" 'inte lastas för att jag placerades i en' cell intill min kamrat. Jag har varit ute li- tet tidigare, ' om. jag fått: lappen skulle jag aldrig ha lagt den i min säng, tillfogade frukthandlaren. Landsantikvarien, fil dr Arne 'Modén fick berätta vidare om sin uppskattning och värdering av tav- lorna ' och. hans 'allmänna syn på förekomsten av gammal ' engelsk konst på den? svenska marknaden, - Ser ” ländsantikvarien sur: " estetiska .och kulturella aspeks :. : ter med 'oblida ögon "att det . in Iskt ” > måleri i landet, undrade kon« servatorns » rättegångsbiträde, advokat Nils Malmgren, >< : — Ja, när det är dålig konst, H rycker jag det är synd och per- - sonligen har jag den uppfatt-” ningen att det kommer in mas- : V; Tockarp,” och: Hans Boalt." + Till ontlktmän uUtsågar: Gunne Edvinsson, Pjällobygget, Stig Jans- Torl > Inge. Eriksson, Harbäckö- hult; Erik- Olsson, Bassholma, Ove Olsson, Persköp, Sven Erik: Falk- mån, ,.:Troedstorp, - Flinka,;; Boris, Nilsson, Ringåsen, Sven Svensson; Skogen, Börje Gus- tavsson,” Sven v'Jönsson, Lärka-Sj shult, arne Olaridersson, Sk, 'Värsjö, Helge, Johansson, Lön- sjöholm; Stig Roos, 'Tockärp, Olle Persson," Smedhult, ” och" Arné Ström, sHealtesDistriktsombu Stig :| Roos, Stig. Roth, Gunne "Nilsson, Sven. Falkman;: Sunne ; Edvinsson, Ingrid Berigtsson, "Kerstin Falkman. - Till st; tiseledamöter i "land, valdes: för Örkelljunga' Erik Tor- kelsson, för Rya Gunnar -Torkels-' Sm för : Sk; "Tills SLKF waldes: för Örkelljunga Ing- er . Sturesson," för: Sk. .Fagerhulj de Hjä almar utsågs: Stig.; Roth,::V. : Tockarp. Sjulkasseföreståndare' Ragnar Pa- ulssön lämnade en redogörelse över cp:s , verksamhet under året 'och berörde även valresultatet. Till ar- kivarie utsågs Kerstin Roth. Då inte med förelåg till | behand: ling 'tackade ordf, för visat intres- se och riktade ett varmt tack till de" avgående ;: styrelseledamöterna Ingrid Bengtsson, Ingalill Birgers- son-Wernebrink, Inga-Lisa 'Leo- nardsson, Erik Ölssony: Amrme Ström samt ill tävlingsledarna som nu avgick; Irene: Olsson, Sven "Erik 'alkman; Sven Johansson riktade ett tack "till ordf, för hans arbete för SLU-avd. Efteråt följde ett angenämt kaf- fesamkväm, . varefter ombudsman Rosenkvist wvisade film och” redo- gjorde. för. jordbrukskasserörelsen, | . dess : historik. och dess framgång. Har uttryckte ' en förhoppning om att en sparklubb skulle kunna star- tas i åvdelningen varefter han led- de en frågesporttävlan, » Tävlingsnämnden har vid sam- manträde 'senare beslutat att riks- tävlingen s(”Skog 60”) skall gälla som. tävling för häradsdomare W. Danielsons, . vandringspris, vilken föregås av studiecirklar. Upplys- ningar härom lämnas av Hugo Tor- kelsson, Bjälkabygget, "tel, 810 95 Klippan.” HEMLIGHETSMAKERI. - . I KOMMUNFRÄGAN Existerar det förslag till komi muhindelning (eller blockbild- ning), "bör 'de' offentliggöras, så att kommunalmännen och all- mänheten. kan få diskutera dem skriver Bohuslänningen (fp). Det kan kanske vara behag- ligt för länsstyrelserna att be- hålla skisserna för sig själva, tills de efter principbeslutet om en ny kommunindelning i sinom tid kan lägga fram dem för kommunerna : vid möten '- där övertalning .och eventuell. press kan "utövas. Men detta 'vore knappast god demokratisk ord- ning. Fi ö. kan omdömes om hela reformen i många fall bli beroende av hur man tänkt sig kostnadsindex, klarläggande av rationaliseringsfaktorn samt ' stickprovskontroll av bostäder- nar angivna. standard, Bo: Lindberg, |: Doris, Karlsson. Till pressreferent |: sor med und åliga tavlor, ' > — Finner" ådan konst marknad - här i lahdet' : H i. — Jag skulle tro det och det. är ju inte orätt att folk får köpa vad] 'de tycker." om, ; men” folk: bör så |: : långt möjligt skyddas för att bli lu= rade och uppskörtade, no — Folk" "köper ju gamla möbler -till. förbluffande pris. Jag -har in- trycket "att möbler, ; som inte: är stilmöbler i alla fall intresserar folk och betalas bra, fortsatte -advoka- ten. Kan. det, vara så "med tavlor också t (1 vissa: fall är det: ett äntik. värde, som” "Bör köparen intresserad, 1 för 'sådan” 1800-talskonst' sade” dr Modén, I de' flesta fall "gäller det " genretavlor, vars innehåll folk: för-' står. ake Därefter” blev det: långa satter "om en konstnärs förekomst i' kända > konstlexika -- och ” uppslagsböcker samt 'på museer kan vara -garanti för att konstnären är er) änd. och fe Nå IOGT. sTlogen Ledstjärnan : 290 år Den 4 februari rundade logen Ledstjärnan; IOGT; i Eldsberga sitt halvsekel, Det var nämligen samma data år 1911 Jogen. bil- dades. «one Logens historia : är, utan att vara" patetisk något" av nyare svensk historia. De förflutna 50 -' åren har betytt nära nog en re- volution i utveckling på alla områden. Tidens ansikte har på olika sätt ändrat drag. ' De "första eldsbergagodtemp- larna var ett vaket och intres- sant folk... Särskilt gäller; detta logens förste ordf. och primus motor S. B. Jönsson, järnvägs- man till profession, 'idealist till själen och en arbetsmyra som få. Blå Bandet hade också på den tiden en föréning ' på orten. Bland dess medlemmar märktes folkskolläraren och riksspele- mannen Aug. Ysenius. Ett visst samarmete = existerade ' också mellan de båda nykterhetsföre- ningarna. En nyligen tillkommen arbetarekommun ' fanns' också. Det var hela föreningsväsendet på orten den tiden. .. Man lekte ofta figurerade kommunalsammanträden på lo- gemöten — detta var innan den allmänna rösträttens och det de- mokratiska 'genombrottets tid. bedriva ' tillämpningen av prin- ciperna ute i landet. Det är därför rimligt att de handlingar som finns läggs fram. Även de som i huvudsak gillar reform- tanken "måste säga sig, att det inte är riktigt att försöka smyga eller truga ändringarna på lan- dets kommuner och medborgare. .Ett sådant förfaringssätt kan f. ö. leda till olust med följande bakslag för den riktiga huvud- ” tanken, vara skiftande och beroende av oli- ka anledningar. Ingen är ofelbar, - och man måste vara försiktig att dra sådana slutsatser. Det är oer- hörda svårigheter att sovra mate- rialet. Inte heller att en konstnär förekommer på ett museum är nå- gon garanti. Jag blev en gång som" chef för ett annat museum erbju- den en tavla, som jag tackade nej till, den var. undermålig. Det blev LONDON: (TT-—Reuter) - Detektiver från Scotland Yard beskrev på onsdagen inför en ">. domstol i London bur de Ieta- - de efter spionhögkvarteret som visade sig vara en till det yttre helt oskyldig förstadsvilla från . vilken brittiska marina hemlig- heter per radio sändes , till | - Moskva, 7 De "fem som står anklagade för ett väldigt rabalder Det har sina risker för ett muséum att ta emot ' ett konsstverk som, gåva, då den baktanken kan finnas att konstnä- ren gör gåvan för att kunna åbero- pa i reklamsyfte att han är repre- senterad på det eller det muséet, - De större muséerna är iu, mera för- 7 siktiga i i sådant, - Expert missade dyrgrip : I 'den stora' tavelsamlingen' från - Malmö förekommer en liten papp- : skiva med påmålning,. som beteck- nas av konservatorn som ingenting mindre än en sensation i konst- världen - en tavla i pointilism från 1850 — innan pointilismen fram- trädde, vilket var 1866. Målningen på Papp, "storlek cirs ka 30.x' 30 och utan ram hade otydbar signatur med årtalet 1850, Dr Modén hade betecknat den som +' ett " oljetryck, . men : konservatorn J vidhöll att det var en' äkta" olje- målning och sensationen var ”att + ”upptäckt” " en: pointilistisk tavla | på över 100 år. - : . "— Jag är inte så säker på det, sade dr Modén, det:är en sak som skulle behöva specialundersökas om man vill göra gällande att det är en pointilistisk tavla. Signaturen är textad på ett sätt, som' man skulle vilja hänföra till 1900-talet. NV — Kan det inte möjligen stå 1950, undrade rättens ordf. j Konservatorn stod på sig. Mål ningen har 'varit på Nationalmu- séum och man konstaterade att det är en oljemålning. "Textade signa turer av > det - här: slaget "förekom också på 1800-talet, fortsatte .kon=- servatorn.: "' ' Det. har nämnts att den "måls : ningen skulle vara värd sin vikt . Å sedlar på över 100.000 kr. = 7 +", :— Vilket värde satte ni på den, frågade. domaren konservatorn,' — Inget'alls, den är. värd yt-". " terligare undersökning. Jag vill > ” bara konstatera att' expertisen '" "gjort ett mycket stort misstag, ' då denna tavla betecknats som, - värdelö: Den kan vara en sen= 2 . sation, .' i Det blev, an debatt vå "högsta ni. | vå, där Pointilisméns" första "mästare Seurat ' och . Signac;" följdes av Pissarro, figurerade, :'. > Utlåtandena från de olika värde= ringsexperterna pr terades där= efter ' rätten," tillsammans med ' en mängd fotografier av tavlorna i samlingen, ritningar och interiörer från bageriet där den nattliga jätte= affären". gjordes . upp "och mycket mera... Så nog får Halmstads råd- husrätt en” konstlektion, när allt skall "plöjas ” igenom, "innan 'domen | faller; Men "ännu "blir det fler om= nnän: denna delvis spex egång är färdig. i Eldsberga | Efter denna milstolpe i Sveriges historia kom' det också en del eldsbergagodtemplate i in”som in- flyttelserika' ' representanter som Karl Bengtsson, John Jo- hansson, : Verner Sjöberg m. fl. ;' Som" bildningkhärd och kul- -tunfaktor har logen. betytt en hel del för sin bygd. Den an- ordnade underhållnings- och fö- reläsningskvällar. och. den lade grunden till ' ett' folkbibliotek. Man gick helhjärtat in för folk- nykterhet och folkupplysning.' - För att åstadkomma en stabil kassa. höll man också fester och av sådan valör och klang att man. i senare tid bland äldre folk. på tlatsen har talar om |" ”godtemplarfesterna” på ”Kyr- kobjär” (Kyrkoberget). Det var det Palmävistska musikkapellet inom logen, det var homr- och orkesterblåsare från Halmstad, det var. fiskdamm och det var mycket, mycket mer.” Åren före år 1914 (då första världskriget bröt ut) voro en vacker idyll. Medlemsantalet var över 50. Programmen voro re- lativt bra. F. Palmqvist, Som var . både riksspeleman och skräddare spe- lade gamla låtar. Diskussion (om likt och olikt), uppläsning sill- sexor, födelsedagskaffe i brokig blandning. Alla som gifte sig el ler fyllde jämna år blevo upp- vaktade. Man upplevde de gam- la folklekarna. oe "Logen arrangerade julfester för de fattiga gamla på den s. k. ”fattiggården”. ”Hjonen, som de nämndes" hade 'sin. existens på samhällets skuggsida. Godtemp- larnas julfest kom som en sols!” l glimt i deras' grå vardag; än (Forts. å nästa sida) | fd : ide i> rättssalen. Då detektiverna "steg in 1 vittnesbåset viskade de "still varabdra, skrattade, kastade 'vilka:.'senare' j ij. -| kommunens kommunala liv, så- ispionage uppträdde helt obesvära- slängkyssar och tuggade på kara- meller, a Huvudfiguren / i målet; 37-årige 'Gordon Lonsdale, som kronjuristen ISpionrapporter. till Moskva ” oc per radio från. londonvilla -: Tattha lämnat hemliga uppgifter. till « Lonsdale, lutade sig mot varandra och förde en viskande:; konyersa=, tion. ' En av detektiverna berättade att villan . i Ruislip. var försedd «med dubbla Iå3 på alla dörrar och föns- ter. Han fann sändaren under köks-: golvet; Vidare påträffade man bl a betraktningsapparat för mikrofiln, en ficklampa med: urholkat batteri, ett långt brev på ryska och en det mikrofilmer. I Lonsdales lägenhet hittade: man kanadensiska pass "och körkort! Lonsdale själv verkade helt oenga= rad då domstolen försökte få någon klarhet om hans identitet, . . i sir" R Buller "tror vara ryss, verkade minst be- rörd. av' alla. Han bläddrade /i en "bok och åt karameller då detekti- . (verna berättade hur. de. hittat en|. / sradiosändare i 50-årige Peter Kro- 'gers och hans hustru Helens villa]. i Ruislip, en förstad till London. ” Harry Houghton och hans fästmöl; "Ethel Gee, 'som varit anställda i Rät minära rannsakningen skall kunna slutföras. Handeln "i fjol mellan "England! Kina nådde en rekordsiffra av'' M nära 60 miljoner pund (ca 900 mil- joner kr). 1952. var motsvarande: "amiralitetet 'och "som anklagas för Reuter) "STOCKHOLM (TT). . Den 25-åriga mannekäng som” den 7 januari stack en kniv i hjärtat på sin 29-årige fästman så att denne avled åtalades på onsdagen för dråp. ; Kvinnan gör gällande att hon varit hotad av mannen och att hennes handlande måste be- : traktas som nödvärn, Tretton ' . vittnen har kallats till huvud- 2 förhandlingen. ” Paret hade hållit ihop i åtta år med undantag för något år då man- 'nekängen : var gift med en annan man. Det förekom ofta tvistigheter mellan dem och en rad vittnen sä- | Mannokängen åtalas för fäslmansdräpet . |i dörren att denna gick upp. Han möttes i tamburen av kvin-; nan. Härifrån är uppgifterna som] kvinnan lämnat till: polisen mycket! vaga. Hon kan inte erinra sig be-: stämt om hon redan vid 'mannens; inträde i lägenheten höll den, 31 cm' ”]långa förskäraren i handen 'eller om; hon drog sig tillbaka till köket. un-: der mannens hot och där grep tag: i kniven och stötte den i bröstet: på fästmannen, . Mannen tog sig ur lägenheten ef ter”att ha fått knivsticket och rag-' lade nerför 4rappan, Han föll om-' blev liggande. Efter händelsen: gick ger att fäst ofta misshandla- 'de mannekängen; Själv säger hon 'att hon under årens lopp blev sla- gen 75—100 gånger. . - Det finns”bekanta: till de båda som blivit så upprörda. över hur försäljaren behandlade sin fästmö att de vid ett par tillfällen givit 'denne 'stryk. Natten till den 7 ja- nuari hade paret varit' osams ett par gånger och försäljaren hade två gånger lämnat lägenheten, För att hindra" honom från att komma in kängen ut i köket och skölj- de av kniven och lade den på disk- bänken, "1. En kvinna som bor i samma hus! hörde tidigare på kvällen hur man- nekängen' och hennes fästman trät=, te. på varandra då de. gick uppför, trappan.” Vittnet . hörde tydligt hur mannekängen sade: ”Jag skall döda" dig, jag skall,” döda dig.” ”. Vittnet ” fick 7 "det | ntrycket ' att) kvinhan var mycket” "öpprörd” vid: "den" andra gången 'hade; manrie- 'känger stoppat en bit skumgummi i nyckelhålet och-dessutoria försökt att spärra dörren med hiälp av två stolar, Mannen slet dock så kraftigt tillfället. Själv kan: kvinnan inte minnas yttrandet, men hon har be- rättat: att hon genom' de ständiga litni med: fästn vid silvället var ur balans. : en konservburk som gjorts om. till ' å fortsätter på torsda= | gen, då man väntar att den preli- siffra blott 1,5 miljoner pund, (TT-. kull någon våning längre ner och . - STOCKHOLM (TT). Det ryska rymdskepnet Sput- nik VII observerades kl 6.31— kl 6.33 på onsdagsmorgonen på över ett 30-tal platser i olika . delar av Sverige. Det var ovän= " " tat klar sikt utom i stockholms- . trakten där det var molnigt. Rapporter >. om .. iakttagelserna str de på dagsförmid- dagen per telefon in till labora- tor ' Rolf . Moore, försvarets forskningsanstalt, i så stor mängd att man inte kunde ta emot alla observationer. Sputnik VI passerade i rymden över mellersta Sverige från sydväst Hill nordväst i en ungefärlig linje Karlstad—Gävle och vidare öster- ut, Personer som 'såg satelliten i "södra Sverige iakttog den stadigt ysande som en av de starkaste tjärnorna,, medan observatörer i Jen nordligaste delen av landet'såg ljuset från -rymdskeppet som en flämtande stark låga med några se- kunder mellan flämtningarna. I norra: Sverige iakttogs Sputnilk VII på ungefär 20 graders höjd och . ft de sydligaste delarna av landet på + cirka 50 graders höjd över horison- .ten, Sannolikt är det bärraketen .som lysande kör på sin omlopps- bana genom rymden, framhåller Ja- ; borator Moore. Själva satelliten som för några dagar sedan var synlig intill. bärraketen är antingen redan .nedtagen eller kommer i omlopps- banan cirka 45 minuter efter bär- raketen. Rymdskeppet kommer enligt :1a- borator Moores beräkningar att på torsdagsmorgonen passera över Sve- rige i riktning sydväst—nordost vid ungefär samma tid, kl 6.28—46.30, och kan vid klart väder observeras från större delen av landet, : Ett par inrapporterade observa- tioner tyder på att även en annan satellit på ungefär sarama tid, 6,31 6.33,' på onsdagsmorgonen passerade över Sverige men i motsatta rikt- ninsen pordväst—sydväst. 4 Storspubuik synlig > Över. -bela Sveri ige Skeriande lok : Ett obemannat dieseltåg ru- - sade på onsdagen över en lands=- M väg och förstörde 'tre hus i Royton, nära den nordengelska | staden Oldham, efter att ha ' brakat igenom stationsbuffer=" .. terna, da husen skadades, Föraren hoppade av äget när detta i hög fart passerade stationen, Han skadade sig och måste föras till sjukhus, Ytterligare två järn= vägsmän befann sig på tåget men de klarade sig utan skador vid sitt avhopp. gets bromsar strejkade när det var. på väg in till stationen, Brandmän och räddningspatruller 'drog fram skadade ur ruinerna efter de för- störda husen. Ett ögonvittne. sade efteråt att det kunde betraktas som vånare sluppit undan med livet, - Busspiraterna ' vann slaget. ' , PARIS (TT--Reuter) l3l:ans pirater” "vunnit det stora slaget. En del stridbara herrar och den fick namnet ”131:ans pira”. | ter” — inspirerat av Santa Ma- j ria-kuppen —- då de efter en I beslag på en buss; De gick till I aktion den 1 februari, sedan de sett tio fulla bussar svepa förbi 200 meter lång. ' MH Transportbolaget har nu lovat att se till att det finns utrymme kvar i bussar som passerar de missnöjdas hållplats' och att en extrabuss sätts. in vid rusnings- tid... : nn Sex av innevånarna i de förstörs ett under att någon av husens in=" i Paris har - oändlig väntan i en busskö lade'k sin kö, som slutligen var nära |, YYWYYYYYYYYTYYYYY YE VY SYYYYFYVVYYTYVTYVYFYTYY ETT VE EPP), Nor krockade 3 hus na Olyckan tycks ha berott på att tå. damer i den franska huvudsta= f-". w. REK
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.